1 §  Riksgäldskontoret har följande uppgifter och mål:

1. Kontoret skall ta upp och förvalta lån till staten i enlighet med lagen (1988:1387) om statens upplåning. Målet för denna verksamhet skall vara att, inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer, minimera kostnaderna för upplåningen. Kontoret skall samråda med Riksbanken i frågor om den allmänna inriktningen av verksamheten. Samrådet skall företrädesvis gälla frågor av större penningpolitisk betydelse.
2. Kontoret skall, efter regeringens bemyndigande, tillhandahålla sådan utlåning som riksdagen har beslutat om och ta emot medel på konto. Målet för denna verksamhet skall vara att ge i första hand andra statliga myndigheter lån och placeringsmöjligheter till så goda villkor som möjligt, utan att myndigheternas verksamheter subventioneras.
3. Kontoret skall, efter regeringens bemyndigande, utfärda sådana garantier som riksdagen har beslutat om, såvida inte annat sägs i någon annan författning. Målet för denna verksamhet skall vara att, sett över en längre tidsperiod, kostnaderna för verksamheten skall täckas av dess intäkter. Kontoret får överlämna sådana ärenden till regeringen.
4. Kontoret skall samordna samt meddela föreskrifter och allmänna råd för andra myndigheters verksamhet med statliga garantier och statliga lån till näringslivet. Kontoret skall även följa kostnaderna för och omfattningen av dessa verksamheter. Målet för kontorets verksamhet skall vara att bidra till att andra myndigheters garantigivning och låneverksamhet bedrivs på ett effektivt sätt.
5. Kontoret skall göra prognoser över betalningar till och från staten och verka för att dessa betalningar sammantagna sker på ett finansiellt effektivt sätt. Målet för denna verksamhet skall var att bidra till en god kassahållning i staten och därmed minskade räntekostnader för staten.
6. Kontoret skall
   • meddela föreskrifter om vilken räntesats som vid varje tidpunkt skall gälla för allemanssparandet enligt 9 § lagen (1983:890) om allemanssparande,
   • meddela föreskrifter om vilken lägsta räntesats som vid varje tidpunkt skall gälla för ungdomsbosparandet enligt 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande,
   • regelbundet fastställa den genomsnittliga marknadsräntan på obligationslån med en löptid på minst fem år utgivna av kontoret (statslåneräntan).
7. Kontoret skall förhandla och sluta avtal med banker och sparkassor om ersättning för deras skötsel av allemanssparkonton. Kontoret får meddela de närmare föreskrifter som behövs beträffande administration och kontroll av sparformen.
8. Kontoret skall meddela föreskrifter om inskrivning i statsskuldboken.
9. Kontoret skall godkänna handlingar för andra statliga myndigheters låneavtal och därtill anslutande finansiella avtal samt garantiåtaganden på utländska marknader. Kontoret får ta ut en avgift för denna verksamhet.

Kontorets verksamhet enligt första stycket 4 och 9 omfattar inte Exportkreditnämndens verksamhet. Om kontoret anser att bestämmelser i någon annan författning gör det svårt att uppnå målen i första stycket 1--5, bör kontoret underrätta regeringen om det och lägga fram förslag till ändring i den andra författningen. Förordning (1995:753).

2 §  Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Riksgäldskontoret med undantag av 30 §.

3 §  Chef för Riksgäldskontoret är en riksgäldsdirektör. Hos kontoret finns en överdirektör som är riksgäldsdirektörens ställföreträdare.

4 §  Riksgäldskontorets styrelse består av högst åtta personer, riksgäldsdirektören medräknad. Fyra av dessa skall vara riksdagsledamöter. Riksgäldsdirektören är styrelsens ordförande.

Den som är styrelseledamot får inte utan regeringens tillstånd vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett kreditinstitut. Han får inte heller vara anställd hos eller åta sig uppdrag för ett sådant institut.

Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

5 §  Inom Riksgäldskontoret finns följande verksamhetsområden -- hushållsupplåning, -- penning- och obligationsupplåning, -- valutaupplåning, -- garantigivning, -- utlåning.

Verksamhetsområdena skall vara fördelade på högst fem avdelningar. Varje avdelning leds av en avdelningschef.

Inom kontoret finns därutöver funktioner för ekonomi och administration samt prognoser och utredningar. Vidare finns en särskild funktion för intern revision direkt underställd riksgäldsdirektören. Förordning (1990:839).

6 §  Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Riksgäldskontoret.

7 §  Riksgäldskontorets personalansvarsnämnd består -- förutom av riksgäldsdirektören och personalföreträdarna -- av överdirektören och avdelningscheferna.

Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1991:715).

8 §  Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen besluta i följande frågor:

1. fastställande av ramar och riktlinjer för upptagande av lån och förvaltning av statens skuld, och
2. viktigare frågor enligt 12 §.

Styrelsen får överlåta till riksgäldsdirektören att besluta föreskrifter som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Förordning (1993:308).

8 a §  Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan riksgäldsdirektören och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet.

Om detta förfarande inte är lämpligt, får riksgäldsdirektören ensam avgöra ärendet.

Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1993:308).

9 §  Resultat av intern revision skall redovisas för styrelsen.

10 §  Riksgäldskontoret skall placera sina medel, i den utsträckning de inte behöver användas till utbetalningar, på konto i Riksbanken eller annan bank, på postgirokonto eller i statspapper eller andra skuldförbindelser med låg kreditrisk. Förordning (1993:1092).

11 §  Om det uppstår överskott på statsverkets checkräkning i riksbanken, får Riksgäldskontoret bestämma att överskottet skall föras över till kontorets checkräkning i riksbanken.

Om det uppstår underskott på statsverkets checkräkning, skall kontoret täcka detta.

12 §  Riksgäldskontoret får medge inlösen av obligationer och räntekuponger samt utbetalning av vinster på premieobligationslån, även om betalningsrätten är preskriberad. Sådant medgivande skall lämnas om inte särskilda skäl talar mot det.

Om det föreligger särskilda skäl, får kontoret helt eller delvis efterskänka sådana fordringar som förvaltas av kontoret.

13 §  Riksgäldsdirektören och överdirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid.

Tjänster som avdelningschef tillsätts av regeringen efter anmälan av riksgäldsdirektören.

Andra tjänster tillsätts av Riksgäldskontoret. Förordning (1990:839).

14 §  Andra styrelseledamöter än riksgäldsdirektören utses av regeringen för en bestämd tid.

15 §  Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av Riksgäldskontoret även i fråga om avdelningschefer.

Den som är tjänsteman hos Riksgäldskontoret får inte utan regeringens tillstånd vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett kreditinstitut. Han får inte heller vara anställd hos eller åta sig uppdrag för ett sådant institut. Förordning (1991:715).

16 §  Riksgäldskontorets beslut i personalärenden får överklagas hos regeringen, om inte något annat följer av -- lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, -- lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att klaga, eller -- andra föreskrifter.

Riksgäldskontorets beslut i andra ärenden får överklagas bara om det är särskilt föreskrivet. Om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och det inte finns några särskilda föreskrifter om överklagande, får dock beslutet överklagas hos regeringen.

17 §  Riksgäldskontoret har rätt att från andra myndigheter få de handlingar och upplysningar som kontoret behöver för att utföra de i 1 § första stycket 4 och 5 nämnda uppgifterna.

Kontoret skall samråda med Riksbanken, Finansinspektionen och Bankstödsnämnden i viktigare frågor som berör Bankstödsnämndens verksamhetsområde eller som i övrigt har samband med betalningssystemets stabilitet. Vid ett sådant samråd skall kontoret lämna berörda myndigheter de uppgifter som behövs. Förordning (1993:89).