1 §  Denna förordning innehåller föreskrifter om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel som behövs som ett led i rehabilitering av en förvärvsarbetande försäkrad.

2 §  Bidrag får lämnas till arbetsgivaren eller den försäkrade och får avse kostnaden för

1. att köpa eller, om det är ekonomiskt mera förmånligt, att hyra sådana arbetshjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den försäkrade skall kunna utföra sitt arbete,
2. expertundersökningar i ärenden om sådana anpassningsåtgärder som avses i 1, och
3. att reparera arbetshjälpmedlet.

3 §  Bidrag får inte lämnas för

1. att skaffa ett hjälpmedel eller en anordning som normalt behövs i verksamheten eller som krävs för att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande,
2. reparation av en fast anordning, en maskin eller en byggnad, eller
3. ändamål för vilket stöd kan lämnas enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering eller förordningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa glesbygder.

Till en försäkrad som är jordbrukare lämnas bidrag bara om det med hänsyn till den försäkrades behov av rehabilitering är nödvändigt för att verksamheten skall kunna fortsätta.

4 §  Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst 50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel får dock beviljas med högre belopp än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan försäkringskassan medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp.

Bidrag till arbetsgivaren lämnas med hälften av den kostnad för hjälpmedlet eller anordningen som överstiger 10 000 kronor. Om det finns särskilda skäl och det har avgörande betydelse för om en försäkrad skall kunna ha kvar sitt arbete, får dock bidrag lämnas för mer än hälften av kostnaden.

Bidrag till den försäkrade lämnas för hela kostnaden, om hjälpmedlet eller anordningen saknar värde för någon annan än den försäkrade. I andra fall lämnas bidrag med lägst halva kostnaden.

5 §  Bidraget skall betalas tillbaka, om hjälpmedlet eller anordningen inte längre används för avsett ändamål. Återbetalningsbeloppet skall minskas med högst en femtedel för varje helt år som har gått sedan bidraget beviljades. Om det finns särskilda skäl, kan återbetalningsskyldigheten jämkas eller efterges.

Om den försäkrade blir arbetsoförmögen eller det finns andra liknande skäl, kan återbetalningsskyldigheten fullgöras genom att hjälpmedlet eller anordningen överlåts till riksförsäkringsverket.

6 §  Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel skall göras hos den allmänna försäkringskassan innan anskaffningen sker. En ansökan som har gjorts senare får beviljas endast om det finns synnerliga skäl.

7 §  Bidrag enligt denna förordning lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år.

8 §  Innan ett ärende om bidrag till en arbetsgivare avgörs, skall berörda arbetstagarorganisationer ha fått tillfälle att yttra sig.

9 §  Bestämmelser om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut finns i 20 kap.10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förordning (1998:1268).