1 §  Denna förordning reglerar vissa förhållanden i anslutning till

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg,
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006,
3. kommissionens förordning (EG) nr 3298/94 av den 21 december 1994 om det närmare förfarandet i systemet med transiträttigheter (miljöpoäng) för transport med tung lastbil genom Österrike, upprättat genom artikel 11 i protokoll nr 9 till anslutningsakten för Norge, Österrike, Finland och Sverige, och
4. rådets beslut nr 917/2002/EG av den 3 oktober 2002 om ingåendet av Interbus-överenskommelsen om tillfällig internationell persontransport med buss. Förordning (2011:1093).

2 §  Transportstyrelsen är behörig myndighet enligt de rättsakter som anges i 1 §. Förordning (2009:1365).

2 a §  Den som har hemvist i Sverige, Danmark, Finland eller Norge får utföra sådan tillfällig persontrafik som avses i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1073/2009 mellan dessa länder utan sådant kontrolldokument som avses i artikel 12 i samma förordning. Förordning (2011:1093).

3 §  Med behörig kontrollant enligt artiklarna 4.3 andra meningen, 17 och 19 i förordning (EG) nr 1073/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 och enligt artiklarna 4.6 och 5.6 i förordning (EG) nr 1072/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 avses polisman och bilinspektör. I fråga om inhämtande av uppgift i gemenskapstillstånd eller förartillstånd vid Kustbevakningens tillsyn över att lagen (2006:263) om transport av farligt gods och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs beträffande gods i hamnars landområden som är avsett för vidare transport, avses med behörig kontrollant enligt artiklarna 4.6 och 5.6 i förordning (EG) nr 1072/2009 kustbevakningstjänsteman. Med behörig kontrolltjänsteman enligt den överenskommelse som bifogats rådets beslut nr 917/2002/EG avses polisman och bilinspektör. Förordning (2015:75).

3 a §  Det bevismaterial som föreskrivs i artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1072/2009, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 av den 13 maj 2013, ska vid kontrolltillfället kunna visas upp på begäran av en polisman eller tulltjänsteman. Förordning (2014:1063).

3 b §  Vid en begäran om utfärdande av förartillstånd enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1072/2009 ska en bestyrkt kopia av förarens anställningsavtal samt övriga uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna prövas ges in till Transportstyrelsen. Förordning (2014:1063).

3 c §  Giltighetstiden för ett förartillstånd enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1072/2009 får fastställas till längst fem år, dock inte för längre tid än anställningen varar enligt anställningsavtalet. Förordning (2014:1063).

4 §  Till böter döms den som uppsåtligen

1. driver trafik utan sådant
   1. tillstånd som avses i artikel 4 eller 6 i förordning (EG) nr 1073/2009, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013,
   2. kontrolldokument som avses i artikel 12 i samma förordning, om han eller hon inte är undantagen från kravet på kontrolldokument enligt 2 a §,
   3. certifikat som avses i artikel 5.5 i samma förordning,
2. driver trafik utan något av de tillstånd som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 1072/2009, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013,
3. utför cabotagetrafik i strid med förordning (EG) nr 1073/2009, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013, eller
4. utför transporter utan sådant tillstånd som avses i artikel 15 i den överenskommelse som bifogas rådets beslut nr 917/2002/EG eller sådant kontrolldokument som avses i artikel 10 i samma överenskommelse. Förordning (2014:1439).

5 §  Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. bryter mot artikel 4.3 andra meningen eller artikel 19 i förordning (EG) nr 1073/2009,
2. bryter mot artikel 4.6 andra meningen eller artikel 5.6 tredje meningen i förordning (EG) nr 1072/2009,
3. bryter mot artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1073/2009, eller
4. bryter mot artikel 18 eller artikel 20 i den överenskommelse som bifogats rådets beslut nr 917/2002/EG. Förordning (2011:1093).

5 a §  Sanktionsavgift ska påföras det transportföretag som innehar ett gemenskapstillstånd och som utför godstransporter i strid med artikel 8 i förordning (EG) nr 1072/2009, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013. Förordning (2017:517).

6 §  Om trafik som avses i denna förordning har drivits utan tillstånd eller om cabotagetransporter har utförts i strid med förordning (EG) nr 1073/2009, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013, döms den som yrkesmässigt för egen eller annans räkning har slutit avtal om transporten med trafikutövaren till böter, om han eller hon kände till eller hade skälig anledning att anta

1. att tillstånd saknades, eller
2. att cabotagetransporten skedde i strid med nämnda EU-förordning. Förordning (2017:517).

6 a §  Om ett transportföretag som innehar ett gemenskapstillstånd utfört godstransporter i strid med artikel 8 i förordning (EG) nr 1072/2009, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013, döms den som yrkesmässigt för egen eller annans räkning har slutit avtal om transporten med transportföretaget till böter, om han eller hon kände till eller hade skälig anledning att anta att transporten skedde i strid med nämnda EU-förordning. Förordning (2017:517).

7 §  Om ett fordon framförs i strid mot bestämmelser som avses i denna förordning får en polisman eller en tulltjänsteman hindra fortsatt färd. Polismannen eller tulltjänstemannen får medge att fordonet förs till närmaste lämpliga uppställnings- eller avlastningsplats eller verkstad. I fråga om ett fordon som är registrerat i utlandet och som förs in i Sverige får polismannen eller tulltjänstemannen medge att det omedelbart förs ut ur landet.

7 a §  Frågor om påförande av sanktionsavgift enligt 5 a § prövas av Transportstyrelsen.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

Innan sanktionsavgift påförs ska transportföretaget ges tillfälle att yttra sig.

Sanktionsavgift får sättas ned eller efterges om det finns särskilda skäl. Förordning (2014:1439).

7 b §  Sanktionsavgift enligt 5 a § ska påföras med ett belopp om 40 000 kronor. Förordning (2014:1439).

7 c §  Om ett transportföretag enligt 5 a § ska påföras sanktionsavgift, ska en polisman eller bilinspektör vid vägkontrollen besluta om förskott för sanktionsavgiften.

Förskottet ska betalas till Polismyndigheten. Förordning (2015:33).

7 d §  Om det förskott som anges i 7 c § inte betalas omedelbart i samband med kontrollen, ska polismannen eller bilinspektören besluta att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden. En polisman eller bilinspektör får avstå från att fatta ett sådant beslut, om det finns synnerliga skäl.

Ett beslut enligt första stycket gäller tills förskottet betalats eller, om sanktionsavgift slutligt påförts utan att förskottet har betalats, denna avgift har betalats. Förordning (2015:33).

7 e §  En polismans eller bilinspektörs beslut om förskott för sanktionsavgift eller om att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden ska skyndsamt underställas Transportstyrelsens prövning. Transportstyrelsen ska omedelbart pröva om beslutet ska bestå.

Om ett beslut om att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden gäller enligt 7 d §, ska ärendet om sanktionsavgift handläggas utan dröjsmål. Transportstyrelsen får vid sin handläggning

1. helt eller delvis sätta ned ett förskott som har bestämts för avgiften,
2. upphäva det beslut som gäller enligt 7 d §, om det finns synnerliga skäl.

Punkterna 1 och 2 gäller även när Transportstyrelsen slutligt prövar påförandet av sanktionsavgift. Förordning (2015:33).

7 f §  Om det inte påförs någon sanktionsavgift, eller om avgiften sätts ned eller efterges, ska det överskjutande beloppet av betalat förskott enligt 7 c § återbetalas. Förordning (2014:1439).

7 g §  Sanktionsavgifter ska betalas inom trettio dagar efter det att beslutet har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

Sanktionsavgifter ska betalas till Transportstyrelsen. Förordning (2014:1439).

7 h §  När ett beslut om sanktionsavgift har vunnit laga kraft får det verkställas enligt utsökningsbalken. Förordning (2014:1439).

7 i §  Sanktionsavgift får påföras bara om den som anspråket riktas mot har getts tillfälle att yttra sig inom två år från det att förutsättningarna att besluta om avgift har uppfyllts. Förordning (2014:1439).

7 j §  En sanktionsavgift faller bort, om beslutet om avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Förordning (2014:1439).

8 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Följande beslut får inte överklagas:

1. en polismans beslut enligt 7 c och 7 d §§, och
2. Transportstyrelsens beslut enligt 7 e §. Förordning (2014:1439).

9 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning när det gäller transporter som avses i förordning (EG) nr 1072/2009, förordning (EG) nr 1073/2009 och förordning (EG) nr 3298/94.

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelser i denna förordning om förskott för sanktionsavgifter. Innan Polismyndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra Transportstyrelsen.

Polismyndigheten får i fråga om polismän och Tullverket får i fråga om tulltjänstemän meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelser i denna förordning om hindrande av fortsatt färd. Innan sådana föreskrifter meddelas ska myndigheterna samråda med varandra. Förordning (2014:1440).

10 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för prövning av en ansökan enligt denna förordning. Förordning (2010:1593).