Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap

Departement
Justitiedepartementet L7
Utfärdad
2001-03-01
Ändring införd
SFS 2001:82 i lydelse enligt SFS 2021:771
Ikraft
2001-07-01
Upphäver
Lag (1924:130) om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap
Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-11-16


Huvudförfattare Alexander Ankerstedt

Lagen om svenskt medborgarskap (Medborgarskapslagen, MedbL) reglerar hur enskilda får svenskt medborgarskap. Enligt svensk rätt finns inget hinder mot dubbla medborgarskap. .

An unofficial translation is available at The Government Offices.


Medborgarskapets betydelse

1 §  Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.

[S2]I denna lag regleras hur en person blir och upphör att vara svensk medborgare. Lag (2014:481).

Prop. 2013/14:143: Paragrafen, som är ny, är en s.k. portalparagraf om medborgarskapets betydelse. Tidigare 1 § benämns nu 2 §.

Av första stycket framgår medborgarskapets grundläggande betydelse. Bestämmelsen påverkar inte tillämpningen av lagens materiella bestämmelser angående förvärv och upphörande av svenskt medborgarskap. Av

29 § tredje stycket framgår att innehållet i 1 § första stycket ska förmedlas till nya svenska medborgare vid medborgarskapsceremonier.

I ...

Prop. 2004/05:137: Paragrafen handlar om förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen. Ett nytt andra stycke har införts till följd av ändringarna i föräldrabalken om föräldraskapet för barn som kommit till genom assisterad befruktning i registrerade partnerskap och samboförhållanden mellan två kvinnor.

Ett barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen bl.a. om den kvinna som enligt 1 ...

Införd: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)
Ändrad: SFS 2005:451 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)

Förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen

2 §  Ett barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen, om

  1. en förälder till barnet är svensk medborgare, eller
  2. en avliden förälder till barnet var svensk medborgare vid sin död. Lag (2014:481).

Prop. 2013/14:143: Paragrafen innehåller bestämmelser om under vilka förutsättningar ett barn vid födelsen förvärvar svenskt medborgarskap. Detta reglerades tidigare i 1 §.

Enligt första punkten förvärvar ett barn svenskt medborgarskap vid födelsen om en förälder till barnet är svensk medborgare. Bestämmelsen bygger på tidigare 1 § första stycket, första till tredje punkten, och andra stycket. Ändringen innebär att ett barn som föds utomlands förvärvar svenskt medborgarskap även om föräldrarna ...

  • NJA 2021 s. 1010:Svensk domstol har ansetts behörig enligt Bryssel II-förordningen att pröva ett vårdnadsmål, trots att varken föräldrarna eller barnet har hemvist i Sverige. Svensk domstols behörighet har godtagits av alla som är parter i det svenska förfarandet och behörigheten har ansetts vara till barnets bästa.
Ändrad: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)

3 §  Ett hittebarn som anträffas här i landet anses som svensk medborgare till dess något annat blir känt. Lag (2014:481).

Förvärv av svenskt medborgarskap genom adoption

4 §  Ett barn som inte har fyllt tolv år och som adopteras av en svensk medborgare blir vid adoptionen svensk medborgare, om

  1. barnet adopteras i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge, eller
  2. barnet adopteras genom ett utländskt beslut som gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner eller lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer. Lag (2018:1293).

Förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan

5 § Har upphävts genom lag (2014:481).

6 §  Ett barn som har fötts i Sverige och som sedan födelsen är statslöst förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och hemvist här i landet.

[S2]Kravet på permanent uppehållstillstånd i första stycket gäller inte ett barn som har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år och som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1, 3, 3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 §utlänningslagen (2005:716).

[S3]Anmälan ska göras innan barnet har fyllt arton år. Lag (2021:771).

Prop. 2013/14:143: Paragrafen reglerar möjligheten för statslösa barn, som fötts i Sverige, att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.

Bestämmelsen i andra stycket ändras så att en anmälan kan göras till dess att barnet har fyllt 18 år. Tidigare skulle anmälan ske innan barnet hade fyllt fem år. Även barn till den som förvärvar svenskt medborgarskap enligt 6 § blir i vissa fall svenska medborgare, se 10 §.

I övrigt ändras paragrafen språkligt och redaktionellt, utan ...

Prop. 2023/24:107: I första stycket ersätts ordet genom med ordet efter. Ändringen innebär att prövningen av förvärv av svenskt medborgarskap ska göras med utgångspunkt i förhållandena vid tidpunkten för beslutet och att förvärv av svenskt medborgarskap ska fastställas till beslutsdagen. Villkoren för förvärv av svenskt medborgarskap efter anmälan måste därmed vara uppfyllda vid tidpunkten för beslutet. Omständigheter som inträffar efter anmälningstillfället och under handläggningen av ett ärende och som påverkar ...

Ändrad: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet), 2021:771 (Ändrade regler i utlänningslagen)

7 §  Ett barn som inte har svenskt medborgarskap förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har

  1. permanent uppehållstillstånd i Sverige, och
  2. hemvist här i landet sedan tre år eller, om barnet är statslöst, två år.

[S2]Anmälan ska göras innan barnet har fyllt arton år.

[S3]Om barnet har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap, krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet samtycker till det. Sådant samtycke behövs dock inte om barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande. Lag (2014:481).

Prop. 2013/14:143: Paragrafen ger barn som har permanent uppehållstillstånd i Sverige en möjlighet att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan efter viss tids hemvist här i landet.

Ändringen i första stycket andra punkten innebär att kravet på hemvist i Sverige sänks från fem år till tre år och för statslösa barn från tre år till två år.

I övrigt ändras bestämmelsen språkligt, utan att någon ändring i sak är avsedd.

Förslaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2013/14:143#S7-3" ...

  • MIG 2021:12:Fråga om förutsättningarna för att göra undantag från hemvistkravet i 11 § lagen om svenskt medborgarskap för barn mellan 15 och 18 år vid självständig naturalisation.
Ändrad: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)

8 §  En utlänning som har fyllt arton men inte tjugoett år förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan, om han eller hon har

  1. permanent uppehållstillstånd i Sverige, och
  2. hemvist här i landet sedan han eller hon fyllde tretton år eller, i fråga om den som är statslös, femton år.

[S2]Kravet i första stycket 1 gäller inte en utlänning som

  1. har fötts i Sverige,
  2. sedan födelsen är statslös,
  3. har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år, och
  4. har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1, 3, 3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 §utlänningslagen (2005:716). Lag (2021:771).

Prop. 2013/14:143: Paragrafen ger vissa personer mellan 18 och 21 år en möjlighet att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.

Bestämmelsen ändras så att en anmälan kan göras till dess att personen i fråga har fyllt 21 år. Tidigare gällde att anmälan skulle ske innan personen hade fyllt 20 år. Ändringen innebär en anpassning till artikel 1.2 i Förenta Nationernas konvention ...

Prop. 2023/24:107: I första stycket ändras ordet genom till ordet efter på motsvarande sätt som i 6 §. Se kommentaren till den paragrafen. Bestämmelsen ändras vidare bl.a. på så sätt att det åldersvillkor som gäller för paragrafens tillämpning justeras redaktionellt genom att flyttas till en ny punkt samtidigt som det ändras i sakligt hänseende så att det framgår att det ska vara uppfyllt vid anmälningstillfället.

Ändrad: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet), 2021:771 (Ändrade regler i utlänningslagen)

9 §  Den som har fyllt arton år och som har förlorat eller befriats från sitt svenska medborgarskap återfår detta genom anmälan, om han eller hon

  1. har permanent uppehållstillstånd i Sverige,
  2. har haft hemvist här i landet under sammanlagt tio år, och
  3. sedan två år har hemvist här i landet. Lag (2014:794).

Prop. 2013/14:213: Paragrafen innehåller bestämmelser om återvinning av svenskt medborgarskap. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Ändrad: SFS 2014:794 (Cirkulär migration och utveckling)

10 §  Om en utlänning blir svensk medborgare enligt 6, 7, 8 eller 9 §, förvärvar även hans eller hennes ogifta barn som har hemvist här i landet och inte har fyllt arton år svenskt medborgarskap om utlänningen

  1. ensam har vårdnaden om barnet, eller
  2. har vårdnaden gemensamt med den andra föräldern och han eller hon är svensk medborgare.

[S2]Blir föräldrarna till ett ogift barn som har hemvist här i landet och som inte har fyllt arton år samtidigt svenska medborgare enligt 6, 7, 8 eller 9 §, förvärvar även barnet svenskt medborgarskap om han eller hon står under bådas vårdnad. Lag (2014:481).

Prop. 2013/14:143: Paragrafen reglerar förvärv av svenskt medborgarskap för ogifta barn till dem som förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan.

Bestämmelserna i första och andra stycket ändras så att även barn till den som förvärvar svenskt medborgarskap enligt 6 § blir svensk medborgare om de i paragrafen angivna villkoren är uppfyllda. Vidare tas hänvisningarna till 5 § bort, eftersom den upphävs. I övrigt ändras paragrafen språkligt och redaktionellt, utan att någon saklig ändring ...

Ändrad: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)

Förvärv av svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation)

11 §  En utlänning kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har

  1. styrkt sin identitet,
  2. fyllt arton år,
  3. permanent uppehållstillstånd i Sverige,
  4. hemvist här i landet
    1. sedan två år i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare,
    2. sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716),
    3. sedan fem år i fråga om övriga utlänningar, och
  5. haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt. Lag (2005:722).

Att beviljas svenskt medborgarskap torde inte förutsätta att den sökande har ett arbete och är skuldfri. Kravet på hederligt levnadssätt är uppfyllt då det saknas ett ohederligt uppsåt och att han gör vad som rimligen kan krävas av honom, se Förvaltningsrätten i Malmö UM 893-12. En sökanden som inte lyckas uppfylla alla kraven i denna paragraf, kan få svenskt medborgarskap förutsatt att den uppfyller vad som anges i 12 § och kan presentera särskilda skäl.

Brott som har begåtts utomlands kan komma att påverka bedömningen i fråga om kravet på hederligt levnadssätt är uppfyllt.

Tyngdpunkten i prövningen av levnadssättet ska ligga på en bedömning av sökandens framtida levnadssätt. Bedömningen ska dock göras mot bakgrund av sökandens tidigare levnadssätt, se UN 99/04940 2000-10- 20. Att ha gjort sig skyldig till brott kan medföra att kravet på hederligt levnadssätt inte anses uppfyllt. För det fall en utlänning begått ett brott så ska det i så fall ha gått en viss tid, från tidpunkten för brott innan utlänningen kan tas upp till svensk medborgare, s.k. karenstid, se förvaltningsrätten i Malmö mål UM 2564-12.

Läs vidare under Svenskt medborgarskap

  • MIG 2008:17:Hemvisttiden i ett medborgarskapsärende har, med hänsyn till bl.a. sökandens avsikt att stadigvarande bosätta sig i Sverige, ansetts kunna räknas redan från tidpunkten för asylansökan.
  • MIG 2013:22:Bedömningen av villkoren för svenskt medborgarskap ska utgå från rådande förhållanden vid prövningstillfället i respektive instans. Hemvistvillkoret i medborgarskapslagen är inte bundet till den grund enligt vilken utlänningen vistas i Sverige.
  • MIG 2011:2:En person, som vistats i Sverige under oriktig identitet, har ansökt om svenskt medborgarskap (naturalisation). Vid beräkning av hemvisttid får han tillgodoräkna sig tiden från den dag han lämnat Skatteverket besked om sin rätta identitet, vilket lett till rättelse av personuppgifterna, under förutsättning att identiteten styrks inför Migrationsverket.
  • MIG 2008:14:Vid beräkning av hemvisttid för en sökande som sedan ankomsten till Sverige på grund av sitt arbete vistats utomlands under regelbundet återkommande sammanhängande perioder, har tiden utanför Sverige inte räknats in i hemvisttiden.
  • MIG 2007:28:Fråga om svenskt medborgarskap skall bedömas utifrån omständigheterna vid tidpunkten för prövningen. Även fråga om dispens från kravet på fem års hemvist för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation.
  • MIG 2010:8:I mål om medborgarskap har en man, som först hade uppehållstillstånd enligt EES-avtalet men som efter det att uppehållstillståndet löpt ut fortsatt att vistas här utan att ansöka om nytt eller förlängt uppehållstillstånd, ansetts ha vistats här lagligen och därmed ansetts uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen (I och II). Det har även ansetts att hemvisttiden i 11 § 4 medborgarskapslagen för EES-medborgare ska beräknas bakåt i tiden räknat från den dag då ansökan om medborgarskap lämnades in till behörig myndighet (I).
  • MIG 2019:2:Kravet på hederligt levnadssätt i medborgarskapslagen kan inte anses uppfyllt för en sökande som har dömts till, och fortfarande är föremål för, rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning när det inte har visats att sökanden inte längre vårdas på grund av risken för återfall i brottslighet av allvarligt slag till följd av den psykiska störningen.
  • MIG 2017:10:Dispens från kravet på styrkt identitet vid ansökan om svenskt medborgarskap kan medges när det inte rimligen kan krävas av den sökande att denne uppsöker sitt hemlands ambassad eller reser till hemlandet för att skaffa giltig passhandling och det inte heller finns andra möjligheter för denne att styrka sin identitet.
  • MIG 2007:27:Fråga om skulder till enskilda medför att man inte kan anses uppfylla kravet på hederligt levnadssätt vid prövning av om svenskt medborgarskap kan beviljas. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
  • MIG 2007:39:Den som ansöker om svenskt medborgarskap och som har dömts till påföljd för brott har inte uppfyllt kravet på hederligt levnadssätt förrän viss karenstid förflutit. Vid beräkningen av karenstidens längd skall en helhetsbedömning av omständigheterna göras där de riktlinjer som angetts i förarbetena utgör utgångspunkten. Vid en sådan prövning är upprepad brottslighet en försvårande omständighet som kan förlänga karenstiden.
  • MIG 2014:23:När svenskt medborgarskap ska förvärvas genom anmälan måste villkoren för detta vara uppfyllda vid anmälningstillfället.
  • MIG 2021:12:Fråga om förutsättningarna för att göra undantag från hemvistkravet i 11 § lagen om svenskt medborgarskap för barn mellan 15 och 18 år vid självständig naturalisation.
  • RH 2021:24:Den tilltalade har vistats utan uppehållstillstånd i landet och stannat kvar efter att Migrationsverkets utvisningsbeslut vunnit laga kraft. Han har också lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Fråga om den tilltalade varit bosatt i Sverige sedan minst fem år i den mening som avses i 8 a kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716). Hovrätten har kommit fram till att det vid den prövningen ska beaktas om utlänningen varit lagligen bosatt i Sverige i mer än fem år när åtal väcktes. Om utlänningen under handläggningen av asylärendet lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet, bör tiden inte börja räknas förrän utlänningen ändrat de felaktiga uppgifterna och styrkt sin identitet.
  • MIG 2023:2:Tid då en utländsk medborgare vistats utomlands som medföljande till en svensk, anställd vid svensk beskickning i utlandet, har inte räknats som hemvist i Sverige. Kravet på fem års hemvist i Sverige för att ansökan om svenskt medborgarskap ska kunna beviljas var därför inte uppfyllt. Det har också saknats tillräckliga förutsättningar att medge dispens från kravet på fem års hemvist.
  • MIG 2023:8:Ett lands reguljära väpnade styrkor kan vara en sådan organisation som gör att svenskt medborgarskap kan beviljas först efter att en avsevärd tid förflutit sedan en sökande lämnat organisationen. En person som genomfört vapenfri tjänst som värnpliktig kan anses ha varit verksam i organisationen på ett sådant sätt och i en sådan grad att en karenstid blir aktuell.
  • MIG 2013:10:Vid bedömningen i medborgarskapsärenden av om en utlänning har haft och kan komma att ha ett hederligt levnadssätt ska tyngdpunkten i prövningen ligga på en bedömning av sökandens framtida levnadssätt. Den omständigheten att en utlänning är misstänkt för brott kan läggas till grund för bedömningen av om kravet är uppfyllt.
  • MIG 2007:24:Fråga om bedömning av kravet på hederligt levnadssätt för svenskt medborgarskap när en utlänning har skulder samt är misstänkt för brott. Även fråga om dispens från kravet på hederligt levnadssätt.
  • MIG 2016:12:En stor skuld till skattekontot har inneburit att en utlänning som ansökt om svenskt medborgarskap inte ansetts uppfylla kravet på ett hederligt levnadssätt. Då det inte heller funnits skäl för dispens från kravet har hans ansökan avslagits.
  • MIG 2008:5:Svenskt medborgarskap har nekats av migrationsdomstol med hänvisning till att sökanden enligt Rikspolisstyrelsens misstankeregister var misstänkt för brott. Registerutdraget var dock inaktuellt vid tidpunkten för migrationsdomstolens prövning. Fråga om domstolens utredningsskyldighet.
  • MIG 2019:11:Fråga om karenstid för svenskt medborgarskap för en person som varit verksam i en organisation som gjort sig skyldig till grova övergrepp
  • MIG 2007:40:När den som ansöker om svenskt medborgarskap har varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation beträffande vilken det är känt att verksamheten innefattat systematiska, omfattande och grova övergrepp som tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar (fall I) respektive en grupp eller enhet som bedöms delta i terroristhandlingar (fall II) har kravet på hederligt levnadssätt inte uppfyllts förrän en viss karenstid förflutit. Vid beräkningen av karenstidens längd skall en helhetsbedömning av omständigheterna göras där riktmärket är en karenstid om 25 år. Vid prövningen av om sökanden varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation, grupp eller enhet av nu nämnt slag skall bedömningen göras utifrån de uppgifter sökanden lämnade när han eller hon ansökte om uppehållstillstånd om inte sökanden kan visa att dessa uppgifter är felaktiga.
  • MIG 2019:18:Fråga om betydelsen av ändrad uppgift om födelsetid vid bedömningen av om dispens ska meddelas från kravet på styrkt identitet i medborgarskapsärende.
  • MIG 2010:17:En av förutsättningarna för att en person ska kunna beviljas svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation) är att denne har styrkt sin identitet. En eller flera var för sig otillräckliga handlingar kan sammantagna med övriga omständigheter anses utgöra tillräcklig bevisning. Identiteten har inte ansetts styrkt bl.a. då flera av de ingivna handlingarna inte bedömdes ha utfärdats efter tillfredsställande identitetskontroll eller då de inte innehållit kontrollerbara dokumentsäkringar.
  • HFD 2019:9:Fråga om bevisbörda och beviskrav vid ändring av identitetsuppgifter i folkbokföringen.
  • MIG 2011:18:Fråga i ärende om svenskt medborgarskap (naturalisation) om förutsättningarna för dispens från kravet på fem års hemvist i Sverige när sökanden är gift med en svensk medborgare och bosatt utomlands.
Ändrad: SFS 2005:722 (Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden)

12 §  Om kraven i 11 § inte är uppfyllda får, om inte annat följer av andra stycket, sökanden ändå naturaliseras, om

  1. sökanden tidigare har varit svensk medborgare,
  2. sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller
  3. det annars finns särskilda skäl till det.

[S2]En sökande som inte kan styrka sin identitet enligt 11 § 1 får naturaliseras, endast om han eller hon sedan minst åtta år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig.

här återfinns vissa undantag till kraven i 11 § MedbL som gör det möjligt för en sökande som inte uppfyller alla kraven för medborgarskap att ändå kunna anses som naturaliserad och därmed erhålla svenskt medborgarskap. Det krävs dock att sökanden kan presentera särskilda skäl.

Läs vidare under Svenskt medborgarskap

  • MIG 2011:18:Fråga i ärende om svenskt medborgarskap (naturalisation) om förutsättningarna för dispens från kravet på fem års hemvist i Sverige när sökanden är gift med en svensk medborgare och bosatt utomlands.
  • MIG 2007:28:Fråga om svenskt medborgarskap skall bedömas utifrån omständigheterna vid tidpunkten för prövningen. Även fråga om dispens från kravet på fem års hemvist för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation.
  • MIG 2009:24:Frågan om en person som ansöker om svenskt medborgarskap, trots ett längre avbrott i sin hemvisttid, genom dispens ska kunna tas upp till svensk medborgare redan efter en kortare tids (ca ett år och tre månader) ny hemvist i Sverige.
  • MIG 2007:24:Fråga om bedömning av kravet på hederligt levnadssätt för svenskt medborgarskap när en utlänning har skulder samt är misstänkt för brott. Även fråga om dispens från kravet på hederligt levnadssätt.
  • MIG 2016:12:En stor skuld till skattekontot har inneburit att en utlänning som ansökt om svenskt medborgarskap inte ansetts uppfylla kravet på ett hederligt levnadssätt. Då det inte heller funnits skäl för dispens från kravet har hans ansökan avslagits.
  • MIG 2019:11:Fråga om karenstid för svenskt medborgarskap för en person som varit verksam i en organisation som gjort sig skyldig till grova övergrepp
  • MIG 2007:27:Fråga om skulder till enskilda medför att man inte kan anses uppfylla kravet på hederligt levnadssätt vid prövning av om svenskt medborgarskap kan beviljas. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
  • MIG 2021:12:Fråga om förutsättningarna för att göra undantag från hemvistkravet i 11 § lagen om svenskt medborgarskap för barn mellan 15 och 18 år vid självständig naturalisation.
  • MIG 2019:18:Fråga om betydelsen av ändrad uppgift om födelsetid vid bedömningen av om dispens ska meddelas från kravet på styrkt identitet i medborgarskapsärende.
  • MIG 2010:17:En av förutsättningarna för att en person ska kunna beviljas svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation) är att denne har styrkt sin identitet. En eller flera var för sig otillräckliga handlingar kan sammantagna med övriga omständigheter anses utgöra tillräcklig bevisning. Identiteten har inte ansetts styrkt bl.a. då flera av de ingivna handlingarna inte bedömdes ha utfärdats efter tillfredsställande identitetskontroll eller då de inte innehållit kontrollerbara dokumentsäkringar.
  • MIG 2017:10:Dispens från kravet på styrkt identitet vid ansökan om svenskt medborgarskap kan medges när det inte rimligen kan krävas av den sökande att denne uppsöker sitt hemlands ambassad eller reser till hemlandet för att skaffa giltig passhandling och det inte heller finns andra möjligheter för denne att styrka sin identitet.
  • MIG 2023:2:Tid då en utländsk medborgare vistats utomlands som medföljande till en svensk, anställd vid svensk beskickning i utlandet, har inte räknats som hemvist i Sverige. Kravet på fem års hemvist i Sverige för att ansökan om svenskt medborgarskap ska kunna beviljas var därför inte uppfyllt. Det har också saknats tillräckliga förutsättningar att medge dispens från kravet på fem års hemvist.
  • MIG 2023:8:Ett lands reguljära väpnade styrkor kan vara en sådan organisation som gör att svenskt medborgarskap kan beviljas först efter att en avsevärd tid förflutit sedan en sökande lämnat organisationen. En person som genomfört vapenfri tjänst som värnpliktig kan anses ha varit verksam i organisationen på ett sådant sätt och i en sådan grad att en karenstid blir aktuell.

13 §  I ett beslut om naturalisation skall det bestämmas om även sökandens ogifta barn som är under arton år förvärvar svenskt medborgarskap.

  • MIG 2019:26:Fråga om ett ogift barn vid förälders naturalisation ska förvärva svenskt medborgarskap när barnet begått brott.

Förlust av svenskt medborgarskap

14 §  En svensk medborgare förlorar sitt svenska medborgarskap när han eller hon fyller tjugotvå år, om han eller hon

  1. är född utomlands,
  2. aldrig haft hemvist i Sverige, och
  3. inte heller varit här under förhållanden som tyder på samhörighet med landet.

[S2]På ansökan som görs innan den svenske medborgaren fyller tjugotvå år får dock medges att medborgarskapet behålls.

[S3]När någon förlorar svenskt medborgarskap enligt första stycket, förlorar även hans eller hennes barn sitt svenska medborgarskap, om barnet förvärvat detta på grund av att föräldern varit svensk medborgare. Barnet förlorar dock inte sitt medborgarskap om den andra föräldern har kvar sitt svenska medborgarskap och barnet härleder sitt svenska medborgarskap även från honom eller henne.

[S4]Förlust av svenskt medborgarskap sker inte om detta skulle leda till att personen blir statslös.

  • RÅ 2006:73:Ett barn förvärvade svenskt medborgarskap genom att födas i ett äktenskap där mannen var svensk medborgare. En skattemyndighet har befunnits förfara oriktigt genom att i folkbokföringsdatabasen avregistrera uppgiften om barnets svenska medborgarskap sedan mannen förklarats ej vara far till barnet.

Befrielse från svenskt medborgarskap

15 §  Den som är eller önskar bli utländsk medborgare får på ansökan befrias från sitt svenska medborgarskap. Befrielse skall medges den som saknar hemvist i Sverige. Den som har hemvist i Sverige får vägras befrielse endast om det finns särskilda skäl.

[S2]Är sökanden inte redan utländsk medborgare skall som villkor för befrielsen från svenskt medborgarskap krävas att han eller hon inom viss tid förvärvar medborgarskap i ett annat land.

Vissa bestämmelser som rör de nordiska länderna

16 §  Regeringen får, efter avtal med Danmark, Finland, Island eller Norge, meddela föreskrifter om tillämpning av en eller flera av bestämmelserna i 17-19 §§. Med avtalsstat avses i dessa bestämmelser den eller de stater som Sverige har ingått sådant avtal med.

17 §  Bestämmelsen i 14 § första stycket gäller inte för den som under sammanlagt minst sju år haft hemvist i en avtalsstat.

18 §  En medborgare i en avtalsstat förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan, om han eller hon

  1. har fyllt arton år,
  2. har hemvist här i landet sedan fem år, och
  3. under denna tid inte har dömts till frihetsberövande påföljd.

[S2]När en person förvärvar medborgarskap på sådant sätt tillämpas 10 § i fråga om medborgarens barn. Lag (2014:481).

Prop. 2013/14:143: Enligt paragrafen kan medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge under vissa förutsättningar förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.

I paragrafen uppställdes tidigare krav på att sökanden skulle ha förvärvat sitt medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge på annat sätt än efter ansökan (naturalisation). Ändringen i första stycket innebär att det kravet inte längre gäller. Även den som har förvärvat sitt medborgarskap i ett annat nordiskt land genom ...

  • MIG 2014:23:När svenskt medborgarskap ska förvärvas genom anmälan måste villkoren för detta vara uppfyllda vid anmälningstillfället.
Ändrad: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)

19 §  Den som har förlorat sitt svenska medborgarskap och därefter oavbrutet varit medborgare i en avtalsstat, får tillbaka svenskt medborgarskap genom anmälan, om han eller hon har tagit hemvist här i landet. Vid sådant förvärv av medborgarskap tillämpas 10 § när det gäller medborgarens barn.

Vissa bestämmelser som rör krav på permanent uppehållstillstånd och uppehållsrätt

20 §  Det som föreskrivs i denna lag om krav på permanent uppehållstillstånd gäller inte för den som är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge.

[S2]I fråga om medborgare i övriga länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska vid tillämpningen av denna lag uppehållsrätt likställas med ett permanent uppehållstillstånd. Detsamma gäller för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7). Lag (2020:940).

Prop. 2013/14:143: Paragrafen innehåller undantag från kravet på permanent uppehållstillstånd för vissa personer (se 6–9 och 11 §§).

Enligt första stycket, vilket endast ändras språkligt, gäller lagens krav på permanent uppehållstillstånd inte för medborgare i de nordiska länderna.

I andra stycket, som gäller övriga EES-medborgare och sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen ...

Prop. 2019/20:178: Paragrafen innehåller undantag från kravet på permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar. Övervägandena finns i avsnitt 5.11.

Prop. 2005/06:77: Andra stycket är nytt. Ändringen är föranledd av att EES-medborgare och deras familjemedlemmar, till följd av bestämmelserna i rörlighetsdirektivet, i vart fall efter fem års stadigvarande uppehåll i Sverige skall erhålla permanent uppehållsrätt. Till följd av genomförandet av rörlighetsdirektivet i svensk rätt kommer det inte längre att finnas anledning att utfärda tidsbegränsade uppehållstillstånd om minst fem år till EES-medborgare och deras familjemedlemmar. Detsamma gäller i fråga om permanent ...

  • MIG 2010:8:I mål om medborgarskap har en man, som först hade uppehållstillstånd enligt EES-avtalet men som efter det att uppehållstillståndet löpt ut fortsatt att vistas här utan att ansöka om nytt eller förlängt uppehållstillstånd, ansetts ha vistats här lagligen och därmed ansetts uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen (I och II). Det har även ansetts att hemvisttiden i 11 § 4 medborgarskapslagen för EES-medborgare ska beräknas bakåt i tiden räknat från den dag då ansökan om medborgarskap lämnades in till behörig myndighet (I).
Införd: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)
Ändrad: SFS 2020:940 (Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter), 2006:222 (Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)

Förklaring

21 §  Efter ansökan får meddelas förklaring att någon är svensk medborgare, om det kan råda ovisshet om detta.

Bestämmelser om förfarandet

22 §  Migrationsverket prövar ärenden enligt denna lag, om inte annat framgår av andra stycket.

[S2]Anmälningar enligt 7, 8, 9, 18 eller 19 § som gäller en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge prövas av länsstyrelsen.

[S3]Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifterna enligt andra stycket. Lag (2012:87).

Prop. 2004/05:170: Enligt 21 § får efter ansökan förklaring meddelas att någon är svensk medborgare. Ärenden om förklaring prövas i dag av Utlänningsnämnden. Det finns inte skäl att dessa ärenden skall prövas direkt av domstol. De bör därför i stället prövas av Migrationsverket.

Av 26 § framgår att Migrationsverkets beslut kan överklagas till migrationsdomstol.

Ändrad: SFS 2005:722 (Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden), 2012:87 (Ändring av viss länsstyrelseverksamhet)

23 §  Den som har fyllt arton år får själv göra ansökan eller anmälan enligt denna lag även om han eller hon står under annans vårdnad.

24 §  Den myndighet till vilken anmälan görs skall meddela beslut om anmälan har medfört förvärv av svenskt medborgarskap eller inte.

25 § Har upphävts genom lag (2005:722).

26 §  Migrationsverkets eller en länsstyrelses beslut enligt denna lag får överklagas till en migrationsdomstol utom i fall som avses i 27 §.

[S2]En migrationsdomstols beslut överklagas hos Migrationsöverdomstolen i enlighet med bestämmelserna i 16 kap.utlänningslagen (2005:716). Bestämmelserna i detta kapitel gäller även i övrigt i tillämpliga delar i mål enligt denna lag. Lag (2005:722).

27 §  Migrationsverkets beslut överklagas till regeringen om det rör ett säkerhetsärende. Ett sådant beslut får överklagas även av Säkerhetspolisen.

[S2]Ett säkerhetsärende är ett ärende där Säkerhetspolisen hos Migrationsverket har föreslagit att ansökan avslås av skäl som rör rikets säkerhet eller allmän säkerhet.

[S3]I ett säkerhetsärende gäller förvärvet av svenskt medborgarskap från och med den dag då beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2005:722).

28 §  En socialnämnd skall på begäran av regeringen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller Säkerhetspolisen lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om uppgifterna behövs i ett ärende om svenskt medborgarskap. Lag (2005:722).

Prop. 2023/24:107: I första stycket ändras ordet genom till ordet efter. Ändringen motsvarar den ändring som görs i 6 §. Se kommentaren till den paragrafen. Vidare görs i stycket en språklig ändring.

Ändrad: SFS 2005:722 (Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden)

Medborgarskapsceremonier

29 §  Varje kommun ska minst en gång per år anordna en ceremoni för nya svenska medborgare för att högtidlighålla deras nya medborgarskap.

[S2]Till en medborgarskapsceremoni ska kommunen bjuda in den som vid tidpunkten för inbjudan är folkbokförd i kommunen och under de senaste 18 månaderna har förvärvat svenskt medborgarskap på annat sätt än vid födelsen och inte tidigare bjudits in till en sådan ceremoni.

[S3]Vid medborgarskapsceremonierna ska innehållet i 1 § första stycket förmedlas. Lag (2014:481).

Prop. 2013/14:143: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om medborgarskapsceremonier för nya svenska medborgare.

Av första stycket framgår att varje kommun minst en gång per år ska anordna en ceremoni för nya svenska medborgare för att högtidlighålla deras nya medborgarskap.

I andra stycket anges vilka som ska bjudas in till en ceremoni. De som vid tidpunkten för inbjudan är folkbokförda i kommunen och som under de senaste 18 månaderna har förvärvat svenskt ...

Införd: SFS 2014:481 (Ett medborgarskap som grundas på samhörighet)

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001, då lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap skall upphöra att gälla. Till följd härav upphör även 13 § första stycket lagen (1924:130) om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap att gälla. Till den 1 juli 2002 skall 7 § i 1950 års lag tillämpas när det gäller svenska medborgare som blir medborgare i en annan stat som är bunden av bestämmelserna om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap (kapitel 1) i 1963 års europeiska konvention om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap.
  2. Ett barn, som har fötts i Sverige före ikraftträdandet av den nya lagen och som skulle ha blivit svensk medborgare om 1 § i den nya lagen gällt vid födelsen, förvärvar svenskt medborgarskap, om
    1. fadern fortfarande är svensk medborgare,
    2. fadern före den 1 juli 2003 hos Migrationsverket anmäler önskemål om svenskt medborgarskap för barnet, och
    3. barnet vid tidpunkten för anmälan inte har fyllt arton år.
Om barnet har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap, krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet samtycker därtill. Sådant samtycke behövs dock inte om barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande.
Barnets vårdnadshavare skall samtycka till förvärvet av svenskt medborgarskap.
  1. Ett barn, som har adopterats före ikraftträdandet av den nya lagen och som skulle ha blivit svensk medborgare om 3 § i den nya lagen gällt vid adoptionen, förvärvar svenskt medborgarskap, om
    1. adoptionen har beslutats den 1 juli 1992 eller senare,
    2. den eller de som har vårdnaden om barnet före den 1 juli 2003 hos Migrationsverket anmäler önskemål om svenskt medborgarskap för barnet, och
    3. barnet vid tidpunkten för anmälan inte har fyllt arton år.
Om barnet har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap, krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet samtycker därtill. Sådant samtycke behövs dock inte om barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande.
  1. Den som förlorat sitt svenska medborgarskap enligt 7 § lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap återfår detta genom anmälan till Migrationsverket.
Om den som anmälan avser står under någon annans vårdnad vid tidpunkten för anmälan, görs denna istället av den eller dem som är vårdnadshavare.
Om anmälan avser ett barn som har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap, krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet samtycker till det. Sådant samtycke behövs dock inte om barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande. Lag (2014:481).
  1. I anmälningsärenden enligt punkt 2-4 tillämpas 24 § och 26 § andra stycket i den nya lagen.
  2. Äldre bestämmelser skall tillämpas i fråga om anmälningar enligt 2 a § lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap som har gjorts före ikraftträdandet av den nya lagen. Detsamma gäller i fråga om anmälningar enligt 3 § i 1950 års lag som har gjorts före ikraftträdandet av den nya lagen, om inte tillämpning av den nya lagen är förmånligare för den enskilde. 1950 års lag skall också tillämpas i ärenden som enligt 9 a § i den lagen har överlämnats till regeringen.
  3. Tilläggsartikeln till det vänskaps-, handels- och sjöfartsfördrag som Sverige ingått med Argentina den 17 juli 1885 skall alltjämt gälla som svensk lag utan hinder av denna lag.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:143, Prop. 1999/2000:147, Bet. 2000/01:SfU8
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2005:451) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Förarbeten
Rskr. 2004/05:284, Prop. 2004/05:137, Bet. 2004/05:LU25
Omfattning
ändr. 1, 5 §§
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:722) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 31 mars 2006.
  2. Mål eller ärenden som har kommit in till en domstol före den 31 mars 2006 skall handläggas enligt äldre föreskrifter.
  3. Ärenden som har överlämnats till regeringen enligt 25 § men inte avgjorts före den 31 mars 2006 skall överlämnas till Migrationsverket, om en myndighet inte har fattat beslut i ärendet, och i annat fall till den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har prövats.
  4. Ärenden som har kommit in till Utlänningsnämnden och som inte har avgjorts före den 31 mars 2006 skall överlämnas till den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har prövats. Om ärendet gäller förklaring enligt 21 §, överlämnas ärendet till Migrationsverket.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:1, Prop. 2004/05:170, Bet. 2004/05:SfU17
Omfattning
upph. 25 §; ändr. 11, 22, 26, 27, 28 §§
Ikraftträder
2006-03-31

Lag (2006:222) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 30 april 2006. För medborgare i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för minst fem år som beviljats före ikraftträdandet gäller 20 § andra stycket i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:191, Prop. 2005/06:77, Bet. 2005/06:SfU9
Omfattning
ändr. 20 §
CELEX-nr
32004L0038
Ikraftträder
2006-04-30

Lag (2012:87) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Förarbeten
Rskr. 2011/12:135, Prop. 2011/12:31, Bet. 2011/12:KU2
Omfattning
ändr. 22 §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2014:481) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.
  2. De upphävda 4 och 5 §§ gäller fortfarande för barn som har fötts före den 1 april 2015. När en person förvärvar medborgarskap enligt den upphävda 5 § tillämpas 10 § i fråga om medborgarens barn.
  3. När en person återfår svenskt medborgarskap enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap i dess nya lydelse tillämpas 10 § i fråga om medborgarens barn.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:277, Prop. 2013/14:143, Bet. 2013/14:SfU17
Omfattning
upph. 4, 5 §§, rubr. närmast före 4 §; nuvarande 1, 2, 3 §§ betecknas 2, 3, 4 §§; ändr. den nya 2 §, 6, 7, 8, 10, 18, 20 §§, p 4 övergångsbest., rubr. närmast före 16 §, rubr. närmast före 1, 3 §§, sätts närmast före nya 2 resp. nya 4 §; nya 1, 29 §§, rubr. närmast före 1, 20, 29 §§
Ikraftträder
2015-04-01

Lag (2014:794) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Förarbeten
Rskr. 2013/14:337, Prop. 2013/14:213, Bet. 2013/14:SfU13
Omfattning
ändr. 9 §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2018:1293) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Förarbeten
Rskr. 2017/18:372, Prop. 2017/18:121, Bet. 2017/18:CU14
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2018-09-01

Lag (2020:940) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Förarbeten
Rskr. 2020/21:47, Prop. 2019/20:178, Bet. 2020/21:SfU5
Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
2020-12-01

Lag (2021:771) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 20 juli 2021.
  2. Lagen gäller även en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den upphävda lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt den lagen.
Förarbeten
Rskr. 2020/21:412, Prop. 2020/21:191, Bet. 2020/21:SfU28
Omfattning
ändr. 6, 8 §§
Ikraftträder
2021-07-20