1 §  Statens pensionsverk betalar ut följande förmåner som skall bekostas av staten, nämligen

1. tjänstepensionsförmåner enligt statliga pensionsavtal eller andra statliga pensionsbestämmelser,
2. pensionsersättning eller särskild pensionsersättning enligt avtalet om trygghetsfrågor eller årlig ersättning enligt äldre bestämmelser,
3. reservpension eller engångsbelopp som motsvarar reservpension till personal i försvarsmaktens reserver eller i väg- och vattenbyggnadskåren,
4. tjänstegrupplivförmåner enligt statliga grupplivavtal eller andra statliga grupplivbestämmelser och
5. statliga tjänstepensionsförmåner som skall överföras till Europeiska gemenskapernas pensionssystem enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.

Förmåner som avses i första stycket 1 och 2 men som inte skall bekostas av staten betalas ut av Statens pensionsverk eller någon annan pensionsutbetalare på uppdrag av den som skall bekosta förmånen.

Statens pensionsverk betalar också ut förmåner enligt särskilda beslut av regeringen.

I fråga om förmåner som avses i andra stycket och som betalas ut av annan pensionsutbetalare än Statens pensionsverk gäller 5 §.

2 §  Om inte annat följer av 3 § gäller följande om utbetalning av belopp enligt denna förordning. Belopp som avser en förmånsberättigad som är född någon av dagarna den 1-15 i månaden skall kunna lyftas av mottagaren den 18:e i utbetalningsmånaden. Belopp som avser en förmånsberättigad som är född någon av dagarna den 16-31 i månaden skall kunna lyftas av mottagaren den 19:e i utbetalningsmånaden.

Om utbetalningsdagen infaller på en söndag eller på en omedelbart därpå följande helgdag, skall pensionen kunna lyftas närmast följande vardag. Om utbetalningsdagen infaller på en annan helgdag, på en lördag eller på midsommarafton, skall pensionen kunna lyftas närmast föregående vardag.

3 §  Statens pensionsverk skall besluta om sättet och tiden för utbetalning av

1. förmån till den som vistas utom riket,
2. delpension enligt kollektivavtal,
3. det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om förmån eller om ökning av förmån,
4. tjänstegrupplivförmåner och
5. statlig tjänstepensionsförmån enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna. Förordning (2003:60).

4 §  Vid utbetalning av förmåner som avses i 1 § första stycket avrundas förmånens månadsbelopp till närmaste hela krontal. Därvid avrundas 50 öre till närmaste högre krontal.

5 §  Vid tillämpning av de avtal och bestämmelser som avses i 1 § första stycket 1 eller 3 skall som basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pensionspristal enligt äldre lag om folkpensionering för åren 1959, 1960, 1961 och 1962 gälla ett belopp av 4 100, 4 200, 4 300 respektive 4 500 kronor.

6 §  Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Affärsverket svenska kraftnät och Exportkreditnämnden skall varje månad betala till Statens pensionsverk sin del av kostnaden för de förmåner som avses i 1 § första stycket 1, 2 och 5. Denna del beräknas enligt andra stycket.

En myndighet, som nämns i första stycket, skall betala den del av förmånen som grundas på anställningstid efter den 31 december 2002 i myndigheten. En sådan myndighet skall dessutom betala hela den del av förmånen som grundas på anställningstid före den 1 januari 2003, om förmånen tjänats in av en person som var anställd i myndigheten den 31 december 2002 eller av en person som tidigare hade varit anställd i myndigheten och därefter inte har haft någon annan anställning med statlig pensionsrätt före den 1 januari 2003. Förordning (2004:380).

8 §  Statens järnvägar, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät skall betala till Statens pensionsverk vad som motsvarar myndighetens andel av de förmåner som avses i 1 § första stycket 4 och som förskotterats från anslaget Statliga tjänstepensioner m.m., om all anställningstid som grundar rätt till förmån infallit före den 1 januari 1998.

9 §  Föreskrifterna i 6 § gäller också andra myndigheter i fråga om ökade pensionskostnader som föranletts av att en arbetsgivare, med stöd av 33 § pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03) eller 45 § pensionsplanen för arbetstagare hos staten m.fl. (PA-91), har medgivit en arbetstagare förmånligare villkor än vad som framgår av avtalet eller planen.

Detta gäller även beträffande sådana arbetstagare hos andra myndigheter som har beviljats pensionsersättning enligt 14 § avtalet den 10 november 1989 om trygghetsfrågor. Den myndighet där arbetstagaren var anställd då rätt till pensionsersättning uppkom skall betala pensionsersättningen.

Om den kostnad som en myndighet skall betala enligt första stycket är endast en del av en arbetstagares pension, skall kostnaden i stället betalas med premier enligt förordningen (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar. Regeringen kan besluta att kostnaden skall betalas med premier även i andra fall, då kostnaden för pension eller pensionsersättning skall betalas av en myndighet enligt första eller andra stycket. Statens pensionsverk skall underrätta regeringen om verket anser att det finns särskilda skäl till att en förmån bör betalas med premier. Förordning (2003:60).

10 §  Om Statens pensionsverk betalar ut förmåner, som inte slutligt skall belasta anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. i andra fall än som avses i 6-9 §§, skall verket komma överens med den som bekostar förmånen hur betalningen till verket skall ske. Verket svarar för att ränta tillförs statsbudgeten för belopp som förskotterats.

11 §  Statens pensionsverk får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.