Inaktuell version

Förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Version: 2008:777

Allmän bestämmelse

1 §  Statistiska centralbyrån skall varje utjämningsår beräkna

  1. skatteutjämningsunderlag, standardkostnad och strukturkostnad enligt 3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,
  2. inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
  3. inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
  4. kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
  5. kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
  6. strukturbidrag enligt 11 och 12 §§ lagen om kommunalekonomisk utjämning,
  7. införandebidrag enligt 13 och 14 §§ lagen om kommunalekonomisk utjämning,
  8. regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk utjämning, och
  9. regleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk utjämning.

Inkomstutjämning

2 §  Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för landsting ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.

LänKommunerLandsting
Stockholms19,0310,05
Uppsala19,639,45
Södermanlands19,739,35
Östergötlands19,109,98
Jönköpings19,289,80
Kronobergs20,168,92
Kalmar20,778,31
Blekinge19,249,84
Skåne19,709,38
Hallands19,489,60
Västra Götalands19,849,24
Värmlands20,458,63
Örebro19,379,71
Västmanlands20,079,01
Dalarnas19,769,32
Gävleborgs19,359,73
Västernorrlands20,748,34
Jämtlands20,528,56
Västerbottens20,358,73
Norrbottens20,238,85

[S2]För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 19,60 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.

[S3]För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 9,48 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för landsting. Förordning (2007:1271).

3 §  Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för landsting ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.

LänKommunerLandsting
Stockholms16,969,53
Uppsala17,568,93
Södermanlands17,668,83
Östergötlands17,039,46
Jönköpings17,219,28
Kronobergs18,098,40
Kalmar18,707,79
Blekinge17,179,32
Skåne17,638,86
Hallands17,419,08
Västra Götalands17,778,72
Värmlands18,388,11
Örebro17,309,19
Västmanlands18,008,49
Dalarnas17,698,80
Gävleborgs17,289,21
Västernorrlands18,677,82
Jämtlands18,458,04
Västerbottens18,288,21
Norrbottens18,168,33

[S2]För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 17,54 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

[S3]För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 8,95 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för landsting. Förordning (2007:1271).

4 §  Inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgift anges i kronor per invånare i kommunen respektive landstinget och avrundas till närmaste hela krontal.

Kostnadsutjämning

Standardkostnad

5 §  Standardkostnad skall beräknas utifrån befolkningsuppgifter per den 31 december två år före utjämningsåret, anges i kronor per invånare och avrundas till närmaste hela krontal. Standardkostnaden skall, utom i fråga om 13 och 15-19 §§, beräknas i utjämningsårets prisnivå utifrån den prognostiserade utvecklingen av nettoprisindex.

Kommuner

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

6 §  En kommuns standardkostnad för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beräknas genom att en åldersersättning multipliceras med ett volymindex och två korrigeringsfaktorer.

[S2]Åldersersättningen beräknas enligt följande. Andelen barn i kommunen delas in i följande åldersgrupper: 1-3, 4-5, 6 och 7-9 år. Andelen barn i kommunen i respektive åldersgrupp multipliceras med en genomsnittlig kostnad per barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i respektive åldersgrupp, varefter produkterna summeras.

[S3]Den enligt andra stycket beräknade åldersersättningen multipliceras med ett volymindex. Volymindex beräknas för kommunen utifrån föräldrarnas förvärvsfrekvens, kommunens skattekraft och befolkningstäthet. Värdena för respektive variabel multipliceras med de parametervärden som anges i bilagan till denna förordning.

[S4]Den första korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga åldersersättning som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnad för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som anges i bilagan till denna förordning.

[S5]Den andra korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostnad som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnad för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som anges i bilagan till denna förordning.

Förskoleklass och grundskola

7 §  En kommuns standardkostnad för förskoleklass och grundskola beräknas genom att andelen barn i kommunen i åldersgrupperna 6 och 7-15 år multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn i åldersgruppen 6 respektive 7-15 år beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnad för förskoleklassen respektive grundskolan som anges i bilagan till denna förordning.

[S2]För kostnader som avser modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk beräknas ett tillägg till den enligt första stycket beräknade kostnaden. Tillägget beräknas utifrån andelen barn med utländsk bakgrund i åldersgruppen 7-15 år i kommunen multiplicerad med en genomsnittlig kostnad per barn i åldersgruppen 7-15 år i landet för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Från detta tillägg görs avdrag för den genomsnittliga ersättningen per invånare för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk.

[S3]Kommuner som har merkostnader för små skolor och skolskjutsar får ett tillägg till den enligt första stycket beräknade kostnaden. Tillägget beräknas utifrån en teoretisk organisation av skolor i olika storlekar och kostnadsklasser, med elevernas geografiska spridning i kommunen åren 1997, 1999 och 2001 som grund. Samtliga kommuner får ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Gymnasieskola

8 §  En kommuns standardkostnad för gymnasieskola beräknas genom att andelen ungdomar i kommunen i åldersgruppen 16-18 år multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per invånare i den åldersgruppen i landet. Genomsnittskostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnad för gymnasieskolan som anges i bilagan till denna förordning.

[S2]Kommuner som har merkostnader för resor och inackordering av gymnasieelever får ett tillägg till den enligt första stycket beräknade kostnaden. Tillägget beräknas utifrån en teoretiskt bestämd placering av skolor med hänsyn till befolkningens bosättningsmönster år 2001 samt utifrån en beräknad kostnad för resor och inackordering. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

[S3]Kommuner får ett tillägg till eller avdrag från den enligt första stycket beräknade kostnaden på grund av elevernas programval. Tillägget eller avdraget beräknas utifrån den genomsnittliga kostnaden två år före och tre år före utjämningsåret för de program som kommunens elever har valt.

Individ- och familjeomsorg

9 §  En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg beräknas med hjälp av två modeller, en för barn- och ungdomsvård och en för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och övrig verksamhet.

10 §  Kommunens standardkostnad för barn- och ungdomsvård beräknas utifrån

  1. andelen barn till ensamstående föräldrar,
  2. andelen barn med utländsk bakgrund,
  3. andelen lagförda ungdomar, och
  4. kommunens folkmängd.

[S2]Värdena för respektive variabel multipliceras med de parametervärden som anges i bilagan till denna förordning.

11 §  Kommunens standardkostnad för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och övrig verksamhet beräknas utifrån

  1. andelen ensamstående kvinnor med barn,
  2. andelen flyktingar och övriga utrikes födda,
  3. andelen arbetslösa utan arbetslöshetsersättning,
  4. andelen män i åldersgruppen 25-64 år med låg inkomst, och
  5. ett täthetsindex.

[S2]Värdena för respektive variabel multipliceras med de parametervärden som anges i bilagan till denna förordning.

12 §  Standardkostnaderna för respektive modell multipliceras med en korrigeringsfaktor, varefter summan av produkterna bildar standardkostnaden för individ- och familjeomsorg. Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostnaden som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för barn- och ungdomsvård respektive ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och övrig verksamhet som anges i bilagan till denna förordning.

Barn och ungdomar med utländsk bakgrund

13 §  En kommuns standardkostnad för barn och ungdomar med utländsk bakgrund beräknas utifrån andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år som är födda eller som har minst en förälder född utanför Norden och de länder som var medlemmar i EU år 2003.

[S2]Kommuner får ett tillägg på 75 kronor per invånare för varje procentenhet som andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund överstiger den genomsnittliga andelen för landet.

Äldreomsorg

14 §  En kommuns standardkostnad för äldreomsorg beräknas enligt följande. En normkostnad beräknas per kön och civilstånd för var och en av åldersgrupperna 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89 samt 90 år och äldre fördelade på födda inom och utanför Norden. Andelen invånare i kommunen i respektive grupp multipliceras med kommunens normkostnad för gruppen, varefter produkterna summeras.

[S2]En kommuns normkostnad för respektive grupp beräknas genom att en genomsnittlig kostnad per person i landet fördelade på ålder, kön, civilstånd, yrkesbakgrund och födelseland multipliceras med antalet personer i kommunen i respektive grupp år 2002.

[S3]Summan av en kommuns totala normkostnad multipliceras med en korrigeringsfaktor, varefter produkten, efter tillägg och avdrag enligt fjärde stycket, utgör standardkostnaden för äldreomsorg. Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostnaden som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnad för äldreomsorg som anges i bilagan till denna förordning.

[S4]De glesbygdskommuner som anges i bilagan till denna förordning får ett tillägg på fem procent till den enligt första, andra och tredje styckena beräknade standardkostnaden. Ett tillägg ges för merkostnader för hemtjänst, som beräknas utifrån de äldres geografiska spridning i kommunen år 2001. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Befolkningsförändringar

15 §  En kommuns merkostnader till följd av befolkningsförändringar beräknas för

  1. kommuner vars befolkning under en tioårsperiod minskat med mer än två procent,
  2. kommuner som under en femårsperiod haft en minskning av antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 7-18 år, förutsatt att minskningen överstiger motsvarande minskning i landet med minst två procentenheter,
  3. kommuner som under en femårsperiod haft en ökning av antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 7-18 år, förutsatt att ökningen överstiger ökningen i landet med minst fem procentenheter, och
  4. kommuner som under en fyraårsperiod haft en ökning av antalet invånare med i genomsnitt minst 1,2 procent per år och där folkmängden från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.

16 §  Befolkningsminskning under en tioårsperiod är skillnaden mellan befolkningen den 31 december tolv år före utjämningsåret och befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret. Skillnadens andel av befolkningen den 31 december tolv år före utjämningsåret utgör den procentuella befolkningsminskningen.

[S2]Den procentuella befolkningsminskningen under en tioårsperiod reduceras med två procentenheter och multipliceras med 100 kronor per invånare.

17 §  Befolkningsminskning under en femårssperiod är skillnaden mellan befolkningen den 31 december sju år före utjämningsåret och befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret. Skillnadens andel av befolkningen den 31 december sju år före utjämningsåret utgör den procentuella befolkningsminskningen.

[S2]Den del av befolkningsminskningen under en femårsperiod i åldersgruppen 7-18 år som överstiger befolkningsminskningen i landet under samma period i åldersgruppen 7-18 år med två procentenheter multipliceras med 12 300 kronor per person. Har antalet personer i landet i åldersgruppen 7-18 år ökat under femårsperioden, skall den del av befolkningsminskningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med 12 300 kronor per person.

18 §  Befolkningsökning under en femårssperiod i åldersgruppen 7-18 år är skillnaden mellan befolkningen i den aktuella åldersgruppen den 31 december sju år före utjämningsåret och befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret.

[S2]Den del av befolkningsökningen under en femårsperiod i åldersgruppen 7-18 år som överstiger befolkningsökningen i landet under samma period i åldersgruppen 7-18 år med fem procentenheter multipliceras med 12 000 kronor per person. Har antalet personer i landet i åldersgruppen 7-18 år minskat under femårsperioden, skall den del av befolkningsökningen i kommunen som överstiger fem procentenheter multipliceras med 12 000 kronor per person.

19 §  Befolkningsökning under en fyraårsperiod är skillnaden mellan befolkningen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolkningen den 1 november två år före utjämningsåret.

[S2]Den del av befolkningsökningen räknat i antalet personer från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret som överstiger 1,2 procent samt kommunens folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret multipliceras med kommunens intäkter året före utjämningsåret dividerat med antalet invånare i kommunen. Kommunens intäkter året före utjämningsåret beräknas enligt anvisningar i bilagan till denna förordning. Förordning (2005:810).

Bebyggelsestruktur

20 §  En kommuns standardkostnad för bebyggelsestruktur beräknas som summan av de beräknade standardkostnaderna i 2004 års kostnadsutjämning för gator och vägar, uppvärmningskostnader samt administration, resor och räddningstjänst och av standardkostnaden för byggkostnader som anges i bilagan till denna förordning.

[S2]Vid beräkningen av standardkostnaderna för gator och vägar samt administration, resor och räddningstjänst ska underlaget uppdateras enligt anvisningar i bilagan till denna förordning. Förordning (2007:1271).

Löner

20 a §  En kommuns standardkostnad för löner beräknas utifrån ett löneindex som är baserat på medellönen för kommunanställda i angränsande kommuner, köpeskillingen för småhus i kommunen och förvärvsarbetsgraden i kommunen. För kommuner med ett värde på löneindex som överstiger 100 beräknas ett tillägg motsvarande hälften av produkten av den del av löneindexet som överstiger 100 och en justerad lönekostnad. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

[S2]En kommuns justerade lönekostnad beräknas på följande sätt. Kommunens standardkostnad för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, uppdelad på barn- och ungdomsvård och övrig individ- och familjeomsorg, samt äldreomsorg multipliceras med lönekostnadsandelen för respektive verksamhet, varefter produkterna summeras. Lönekostnadsandelen för vardera verksamheten anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2007:1271).

Landsting

Hälso- och sjukvård

21 §  Ett landstings standardkostnad för hälso- och sjukvård beräknas utifrån befolkningens vårdbehov och hälso- och sjukvård i glesbygd.

[S2]Kostnaden för befolkningens vårdbehov beräknas med hjälp av två modeller, en för vårdtunga grupper och en för den övriga befolkningen.

22 §  I modellen för vårdtunga grupper beräknas genomsnittskostnaden för behandlingen av följande sjukdomstillstånd: elakartad tumörsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, inflammatorisk ledsjukdom, artros, ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt, höftfraktur, schizofreni, övriga psykoser och hiv.

[S2]I modellen beräknas de genomsnittliga kostnaderna för behandlingen av vart och ett av de olika sjukdomstillstånden efter kön och följande åldersgrupper: 0-19, 20-49, 50-74, 75-79, 80-89 samt 90 år och äldre. För varje landsting multipliceras antalet personer i respektive vårdgrupp med nämnda kostnader för vart och ett av de olika sjukdomstillstånden efter kön och angivna åldersgrupper.

23 §  I modellen för den övriga befolkningen delas den övriga befolkningen in i olika grupper utifrån kön, åldersgrupperna 0, 1-4, 5-9, 10-14, 15-19, 20-24, 25-29, 30-39, 40-49, 50-59, 60- 69, 70-74 och 75 år och äldre, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och boendetyp. I varje landsting multipliceras antalet personer i respektive grupp med den genomsnittliga kostnaden för gruppen.

24 §  Summan av den beräknade kostnaden för vårdtunga grupper och för övriga grupper divideras med antal invånare i landstinget den 31 december två år före utjämningsåret.

[S2]Ett landstings kostnader enligt första stycket multipliceras med en korrigeringsfaktor, varefter produkten utgör kostnaden för befolkningens vårdbehov. Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostnad som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnad för hälso- och sjukvård som anges i bilagan till denna förordning.

25 §  Ett landstings kostnader för hälso- och sjukvård i glesbygd beräknas utifrån en teoretiskt bestämd placering av sjukhus, ambulanscentraler och vårdcentraler. Utifrån denna placering av enheterna beräknas även kostnader för övernattningsplatser vid vårdcentraler och behovet av sjukresor. Samtliga landsting får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av de beräknade kostnaderna per invånare i landet för hälso- och sjukvård i glesbygd.

25 a §  Ett landstings merkostnader till följd av befolkningsförändringar beräknas för landsting som under en fyraårsperiod haft en ökning av antalet invånare med i genomsnitt minst 1,2 procent per år och där folkmängden från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.

[S2]Befolkningsökning under en fyraårsperiod är skillnaden mellan befolkningen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolkningen den 1 november två år före utjämningsåret.

[S3]Den del av befolkningsökningen räknat i antalet personer från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret som överstiger 1,2 procent samt landstingets folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret multipliceras med landstingets intäkter året före utjämningsåret dividerat med antalet invånare i landstinget. Landstingets intäkter året före utjämningsåret beräknas enligt anvisningar i bilagan till denna förordning. Förordning (2005:810).

25 b §  Ett landstings standardkostnad för löner beräknas utifrån ett löneindex som är baserat på lönerna i länets privata sektor och läkarnas faktiska lönenivå i landstinget. För landsting med ett värde på löneindex som överstiger 100 beräknas ett tillägg motsvarande hälften av produkten av den del av löneindexet som överstiger 100 och en justerad lönekostnad. Samtliga landsting får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

[S2]Ett landstings justerade lönekostnad beräknas genom att landstingets standardkostnad för hälso- och sjukvård multipliceras med lönekostnadsandelen för verksamheten. Lönekostnadsandelen för hälso- och sjukvård anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2007:1271).

Delat huvudmannaskap

Kollektivtrafik

26 §  Standardkostnaden för kollektivtrafik beräknas utifrån variablerna gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Värdena för respektive variabel multipliceras med parametervärden som anges i bilagan till denna förordning.

[S2]Standardkostnaden beräknas för respektive län, varefter hälften av standardkostnaden tillförs kommunerna i länet och hälften landstinget, med undantag av Stockholms län där kommunernas andel motsvarar 40 procent och landstingets andel motsvarar 60 procent av standardkostnaden.

[S3]Den del av standardkostnaden som tillförs kommunerna fördelas mellan kommunerna efter deras andel av de totala kostnaderna i länet för kollektivtrafiken år 2002, dock med följande undantag:

  1. I Skåne län och Stockholms län fördelas kommunernas andel av standardkostnaden med lika stora belopp per invånare mellan kommunerna.
  2. Standardkostnaden för Gotlands kommun motsvarar redovisade nettokostnader. Hälften av standardkostnaden fördelas i kommunernas utjämningssystem och hälften i landstingens utjämningssystem.
  3. För kommunerna i Västra Götalands län och Jämtlands län fattar regeringen särskilda beslut om varje kommuns andel av de totala kostnaderna i respektive län.

Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen

27 §  För beräkningarna gäller i övrigt de beräkningsmetoder och närmare detaljer som anges i bilagan till denna förordning.

Strukturbidrag och införandebidrag

28 §  Vid beräkning av bidragsminskning enligt 3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning skall till regleringsbidrag och regleringsavgift enligt 15 respektive 16 §§ denna lag läggas

  1. den sammanlagda summan för strukturbidrag enligt 11 § tredje stycket och 12 § tredje stycket samma lag, och
  2. den sammanlagda summan för införandebidrag enligt 13 och 14 §§ samma lag.

Uppgiftslämnande

29 §  Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober året före utjämningsåret lämna uppgifter till varje kommun och varje landsting om preliminära bidrag och avgifter enligt 5, 6 och 9-16 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.

30 §  Statistiska centralbyrån skall senast den 10 januari varje år till Skatteverket lämna uppgifter som beräknats enligt denna förordning.

Verkställighetsföreskrifter

31 §  Statistiska centralbyrån får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Bilaga

Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen

Generella bestämmelser för kostnadsutjämningen

Befolkningsuppgifter
Befolkningsuppgifter hämtas från Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik.

Genomsnittlig standardkostnad

Kommuner
Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invånare före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande verksamheter är:

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 5 333

Förskoleklass och grundskola
- Förskoleklass468
- Grundskola8 076
Gymnasieskola3 673
Individ- och familjeomsorg
- Barn- och ungdomsvård1 267
- Övrig individ- och familjeomsorg1 679
Äldreomsorg8 274
Beloppen avser år 2007.
Landsting
Den för landet genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för hälso- och sjukvård är 16 920 kronor per invånare. Beloppet avser år 2007.
Delat huvudmannaskap
Den för landet genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för kollektivtrafik är 1 379 kronor per invånare. Beloppet avser år 2007.
Nettoprisindex
Uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå sker med hjälp av utvecklingen av nettoprisindex. Som genomsnittlig procentuell förändring i nettoprisindex för respektive år används följande: 2003 (1,5), 2004 (0,1), 2005 (0,1), 2006 (1,1), 2007 (2,7), 2008 (3,0) och 2009 (2,4).
Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex året före utjämningsåret samt utjämningsåret: förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, löner, hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik.
Följande kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex år 2003 t.o.m. utjämningsåret: bebyggelsestruktur.
Följande kostnadsslags standardkostnad räknas inte upp till utjämningsårets kostnadsnivå: barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt befolkningsförändringar.
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Okorrigerad åldersrelaterad ersättning = 42 827 x andelen barn 1-3 år + 41 863 x andelen barn 4-5 år + 26 547 x andelen barn 6 år + 15 273 x andelen barn 7-9 år.
Volymindex = 0,023 + 0,116 x andelen föräldrar som förvärvsarbetar mer än 28 timmar/vecka + 0,194 x skattekraften + 0,402 x täthetsindex.
Täthetsindex = (andel som bor i tätorter med fler än 199 invånare) x (befolkning i tätorter med fler än 199 invånare) / (ytan för tätorter med fler än 199 invånare) / 100. Täthetsindex får vara högst 0,23 och lägst 0,05.
Skattekraften beräknas som kommunens skatteunderlag per invånare i förhållande till riksgenomsnittet. För kommuner vars relativa skattekraft överstiger 1,27 eller understiger 0,82 används värdet 1,27 respektive 0,82. Volymindex avrundas till tre decimaler.
En kommuns skattekraft beräknas som medelvärdet enligt taxeringarna för treårsperioden t.o.m. året före utjämningsåret. Uppgifter om en kommuns skattekraft hämtas från Skatteverket och Statistiska centralbyrån.
Förskoleklass och grundskola
Genomsnittlig ersättning för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk är 6 739 kronor per elev som är född utanför Sverige, Norge och Danmark eller där båda föräldrarna är födda utanför dessa länder.
Gymnasieskola
Tillägg för elevernas programval beräknas utifrån antal elever per hemkommun och gymnasieprogram.
Programvalsfaktorn för respektive kommun beräknas enligt följande för åren två respektive tre år före utjämningsåret: ((summering av (antal elever per program x landets genomsnittskostnad per program)) - relationstal (antal 16-18- åringar x gymnasiets genomsnittskostnad i landet per 16-18- åring)) / befolkningen den 31 december två respektive tre år före utjämningsåret.
Uppgifter om antalet elever hämtas från Statistiska centralbyråns skolstatistik.
Uppgifter om kostnader för olika program hämtas från Skolverkets statistik.
Individ- och familjeomsorg
Standardkostnad för ekonomiskt bistånd = (-342,282 + 284,686 x andelen ensamstående kvinnor i åldersgruppen 18-44 år med barn i åldersgruppen 0-17 år + 47,825 x andelen flyktingar och nära anhöriga till flyktingar samt övriga utrikes födda från länder utanför Norden och de länder som var medlemmar i EU 2003 + 1 118,847 x andelen arbetslösa utan arbetslöshetsersättning + 3,549 x andelen män i åldersgruppen 25-64 år med låg inkomst + 1,774 x roten ur antalet boende i tätort) x korrigeringsfaktor.
Standardkostnad för barn- och ungdomsvård = (-173,803 + 183,109 x andelen barn till ensamstående föräldrar 0-12 år + 1 207,573 x andelen lagförda ungdomar 15-17 år + 246,085 x andelen barn med utländsk bakgrund + 1,142 x roten ur kommunens folkmängd upp till 75 000) x korrigeringsfaktor.
Äldreomsorg
Följande kommuner får ett tillägg på fem procent till den enligt 14 § första, andra och tredje styckena beräknade kostnaden: Torsby, Malung-Sälen, Orsa, Vansbro, Älvdalen, Ånge, Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå.

Befolkningsförändringar

Eftersläpningseffekter
Antalet personer som utgör den befolkningsökning som överskrider 1,2 procent mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 1 november året före utjämningsåret samt kommunens eller landstingets folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret multipliceras med summan av, kronor per invånare året före utjämningsåret, bidrag eller avgift i kostnadsutjämningen, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift samt det enligt andra stycket framräknade beloppet.
Kommunens eller landstingets inkomstutjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas med kommunens respektive landstingets befolkning den 1 november två år före utjämningsåret samt den del av befolkningsökningen som överskrider 1,2 procent mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 1 november året före utjämningsåret utifrån landets och kommunens eller landstingets skatteunderlag som används vid beräkningen av inkomstutjämningen året före utjämningsåret.
Kommunen eller landstinget kompenseras för differensen mellan bidrag eller avgift i utjämningssystemet året före utjämningsåret och bidrag eller avgift i utjämningssystemet beräknat enligt första och andra styckena.

Bebyggelsestruktur

Gator och vägar
Om inget annat anges får samtliga kommuner i Värmlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län ett ortstillägg på 56 kronor per invånare och övriga kommuner 0 kronor per invånare.
Undantag:
  • Följande kommuner får 56 kronor per invånare: Södertälje, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Halmstad, Borås, Örebro och Västerås.
  • Följande kommuner får 111 kronor per invånare: Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Malmö, Härryda, Partille, Öckerö, Mölndal, Karlstad, Falun, Gävle, Sundsvall, Örnsköldsvik, Härjedalen, Östersund, Skellefteå, Umeå, Åsele och Luleå.
  • Göteborgs kommun får 167 kronor per invånare.
  • Stockholms kommun får 501 kronor per invånare.
Byggkostnader
Standardkostnaden anges efter kommunens länstillhörighet med undantag för kommuner som ingår i Stor-Malmö och Stor-Göteborg.
Län/regionBelopp, kr per invånare
Stockholms105
Uppsala21
Södermanlands-28
Östergötlands-70
Jönköpings-77
Kronobergs-93
Kalmar-89
Gotlands-115
Blekinge-118
Stor-Malmö38
Övriga Skåne-8
Övriga Hallands-111
Stor-Göteborg-36
Övriga Västra Götalands -93
Värmlands-73
Örebro-12
Västmanlands-15
Dalarnas-41
Gävleborgs28
Västernorrlands52
Jämtlands37
Västerbottens102
Norrbottens45
Till Stor-Malmö räknas Burlövs, Eslövs, Höörs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Malmö, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs och Vellinge kommuner.
Till Stor-Göteborg räknas Ale, Alingsås, Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille, Stenungsunds, Tjörns och Öckerö kommuner.
Administration, resor och räddningstjänst
Standardkostnaden beräknas efter följande förutsättningar:
Inv./km²FolkmängdTätortsgradBidrag
<6<10 000<0,61 420
<6<10 0000,6-0,81 086
<610 000-20 000<0,61 002
<610 000-20 0000,6-0,8668
6-10<10 000<0,6557
6-10<10 0000,6-0,8334
6-1010 000-20 000<0,6390
6-1010 000-20 0000,6-0,8167
Löner
Kommuner
Löneindex = 100 x ((11 253 + 0,38468 x medellönen för kommunanställda i angränsande kommuner + 228,91897 x köpeskillingen för småhus i kommunen + 1 444,58829 x förvärvsarbetsgraden i kommunen) / genomsnittlig medellön i riket). Förvärvsarbetsgraden är andelen av befolkningen 16 år och äldre som är förvärvsarbetande. Beräkningen för löneindex har baserats på underlag från år 2004.
Lönekostnadsandelen för var och en av följande verksamheter är:

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 0,81

Förskoleklass och grundskola 0,75
Gymnasieskola 0,68
Individ- och familjeomsorg
- Barn- och ungdomsvård 0,79
- Övrig individ- och familjeomsorg 0,38
Äldreomsorg 0,81
Landsting
Löneindex (löner efter sammanvägning för ålder och yrkesgrupper) = 100 x ((0,89 x (16 593 + 0,19709 x medellön i privat sektor) + 0,11 x standardiserad läkarlön i landstinget) / genomsnittlig medellön i riket). Beräkningen för löneindex har baserats på underlag från år 2004.
Lönekostnadsandelen för hälso- och sjukvård är 0,72.
Hälso- och sjukvård
Uppgifter om genomsnittliga kostnader för vårdtunga grupper och för den övriga befolkningen hämtas från Skåne läns landsting och avser år 2004.
Kollektivtrafik
Standardkostnad per län = -1 177,719 + 36,956 x roten ur invånardistansen + 1 926,383 x andelen boende i tätort med mer än 11 000 invånare + 3 336,552 x andelen personer som arbetspendlar över kommungräns.
Med invånardistansen avses det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i länet. Förordning (2008:777).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.
  2. Genom förordningen upphävs förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting samt förordningen (1995:1646) om skattesatser vid beräkning av utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. De upphävda förordningarna gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2005.
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2005:810) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 19 §, bil.; ny 25 a §, rubr. närmast före 25 a §
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2006:1291) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2007-01-01

Förordning (2007:1271) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 2, 3, 20 §§, bil.; nya 20 a, 25 b §§, rubr. närmast före 20 a, 25 b §§
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2008:777)) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2009-01-01

Förordning (2009:1030) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2010:1337) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 2, 3 §§, bil.
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2011:680) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 6 §, bil., rubr. närmast före 6 §
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2011:1136) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 2, 3, 26 §§, bil.
Ikraftträder
2012-01-01

Förordning (2012:704) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 2, 3 26 §§, bil.
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2013:976) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
upph. 10, 11, 12, 22, 28 §§, rubr. närmast före 28 §; ändr. 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9, 13, 14, 15, 18, 20, 20 a, 21, 23, 24, 25 b, 26 §§, bil.; ny 3 a §
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2014:1372) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 2, 3, 3 a, 26 §§, bil.
Ikraftträder
2015-01-01

Förordning (2015:1011) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
upph. 3 a §; ändr. 2, 3 §§, bil.
Ikraftträder
2016-01-01

Förordning (2016:1089) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 13 §, bil.
Ikraftträder
2017-01-01

Förordning (2017:1100) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 2, 3, 26 §§, bil.
Ikraftträder
2018-01-01

Förordning (2018:1901) om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Omfattning
ändr. 2, 3, 5, 26 §§, bil.
Ikraftträder
2019-01-01