1 §  I denna förordning finns det bestämmelser om högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som kompletterar avslutad utländsk utbildning.

Med högskolor avses i denna förordning både universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Förordning (2018:1497).

2 §  Utbildningen syftar till att studenter som har en avslutad utländsk högskoleutbildning eller en annan avslutad utländsk eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) ska

1. avlägga en sådan examen som avses i högskolelagen och som kan ges efter en högskoleutbildning som motsvarar den utländska utbildningen,
2. kunna få behörighet enligt föreskrifter inom det aktuella yrkesområdet att i Sverige utöva ett yrke som den utländska utbildningen är relevant för, eller
3. få kunskaper för att i Sverige utöva ett yrke som den utländska utbildningen är relevant för. Förordning (2018:1497).

3 §  I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning. Högskoleförordningen (1993:100), förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet eller förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan ska tillämpas på utbildningen, om inte något annat följer av denna förordning. Förordning (2018:1497).

4 a §  När det gäller särskild behörighet gäller bestämmelserna i 5 § i stället för

• 7 kap. 8–11 § högskoleförordningen (1993:100),
• 5 kap.2 a–2 d §§ förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet, och
• 4 kap.4, 6 a–6 c §§ förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. Förordning (2018:1506).

5 §  Behörig till utbildning enligt denna förordning är den som

1. har avslutat en sådan utländsk utbildning som avses i 2 §,
2. uppfyller de krav som högskolan med stöd av andra stycket kan ha ställt upp eller genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller

på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

1. har kunskaper och färdigheter av sådan beskaffenhet och omfattning att syftet med utbildningen enligt 2 § 1, 2 eller 3 kan uppnås inom ramen för denna.

Högskolan får meddela föreskrifter om sådana krav på förkunskaper som är nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2018:1497).

7 §  En högskola får i enstaka fall besluta om undantag från 6 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 6 § och om den sökande genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen.

8 §  Den sammanlagda omfattningen av utbildningen får vara högst 120 högskolepoäng för varje student.

Utöver den omfattning som anges i första stycket får utbildningen omfatta högst 30 högskolepoäng i antingen svenska eller engelska eller sammanlagt i båda språken. Denna ytterligare utbildning får bara anordnas för studenter som behöver ytterligare utbildning i språket för att kunna tillgodogöra sig utbildningen trots att studenten uppfyller krav på

1. kunskaper i svenska eller svenska som andraspråk för behörighet till utbildning enligt denna förordning, om den ytterligare utbildningen avser svenska, eller
2. kunskaper i engelska för behörighet till utbildning enligt denna förordning, om den ytterligare utbildningen avser engelska.

Utbildningen ska planeras med hänsyn till studentens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Förordning (2018:1497).

9 §  Om en students utländska utbildning som avses i 2 § omfattar ett självständigt arbete (examensarbete) får antalet högskolepoäng för ett självständigt arbete som krävs för en examen som avses i högskolelagen (1992:1434) understigas vid utbildning enligt denna förordning. Förordning (2018:1497).

10 §  Förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor ska tillämpas på utbildningen. Förordning (2018:1497).