Högskolelag (1992:1434)

Departement
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
1992-12-17
Ändring införd
SFS 1992:1434 i lydelse enligt SFS 2017:279
Ikraft
1993-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19
Övrigt
Rättelseblad 2010:2002 har iakttagits.

[K1]1 §  I denna lag ges bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap.

[S2]Vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser både universitet och högskolor, om inte något annat anges särskilt. Lag (2012:910).

[K1]2 §  Staten ska som huvudman anordna högskolor för

  1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och
  2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.

[S2]I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

[S3]Vad som i fortsättningen sägs om forskning avser även konstnärlig forskning, om inte något annat anges särskilt. Lag (2013:119).

Prop. 2012/13:30: 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Vad som i fortsättningen sägs om forskning avser även konstnärlig forskning, om inte något annat anges särskilt.

I paragrafen anges universitetens och högskolornas uppgifter.

Ändringen i första ...

[K1]3 §  Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

[K1]3 a §  I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370).

[K1]4 §  Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen.

[S2]De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

[S3]Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2013:119).

Prop. 1999/2000:28: en gemensam angelägenhet för personalen och studenterna. Tidigare har detta – enligt andra stycket – uttryckligen framgått bara i fråga om resursutnyttjandet. Genom tredje stycket görs det tydligt att såväl personalen som studenterna har en central roll att spela i arbetet med att utveckla kvaliteten i högskolans verksamhet. Till personalen räknas såväl lärare som övriga anställda. Självfallet är kvalitetsarbetet en angelägenhet också för högskolan som myndighet och dess organ. Det har inte ansetts ...

Prop. 2012/13:30: De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.

I paragrafen anges krav på kvalitet i högskolornas verksamhet.

Ändringen i första stycket är en följd av att begreppet konstnärligt utvecklingsarbete utgår ur högskolelagen.

Ändringarna ...

  • NJA 2018 s. 266:En högskola har med stöd av kontraktsrättsliga principer förpliktats att återbetala del av studieavgift till en student på grund av bristande kvalitet i utbildningen.

[K1]4 a §  Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna.

[S2]Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260).

Prop. 1999/2000:28: Paragrafen är ny. I första stycket anges det som en grundläggande princip att studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Med utbildning avses såväl grundutbildning som forskarutbildning. Första stycket skall ses i samband med de andra författningsbestämmelser som är avsedda att ge studenterna inflytande, t.ex. 2 kap. 4 och 6 §§, där det sägs att studenterna har rätt att vara representerade i högskolans styrelse samt i fakultetsnämnderna och i de särskilda ...

[K1]5 §  Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

[S2]I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

[S3]Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.

[S4]Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Lag (2005:1208).

Prop. 1996/97:141: I paragrafen görs ett tillägg. I den nya lydelsen innebär paragrafen att i högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Ändringen kommenteras i avsnitt 6.5.

Prop. 2001/02:15: I ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse om att högskolorna aktivt skall främja och bredda rekryteringen till högskolan. Syftet med bestämmelsen är att i högskolelagens inledande del betona vikten av att det vidtas åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan, så att studenterna i ökad utsträckning motsvarar befolkningens sammansättning i stort.

Förslaget behandlas i ...

  • RH 2009:90:Vid antagningen till veterinärprogrammet höstterminerna åren 2006 och 2007 föreskrev Sveriges Lantbruksuniversitet att skiljekriteriet underrepresenterat kön skulle tillämpas för sökande med lika meritvärde genom s.k. viktad lottning. Under de båda aktuella åren var andelen manliga sökande kraftigt underrepresenterad. I urvalsgruppen folkhögskoleomdöme medförde den viktade lottningen att mannen gavs 85 % chans att vinna lottningen mot kvinnan. Resultatet blev att samtliga platser i denna urvalsgrupp för de båda åren gick till manliga sökande. Staten har inte till stöd för förfarandet befunnits kunna åberopa undantaget från diskrimineringsförbudet i 7 § andra stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Kvinnliga sökande i urvalsgruppen har därför tillerkänts skadestånd av staten på grund av otillåten diskriminering.
5 a § Har upphävts genom lag (2010:701).

[K1]6 §  För forskningen skall som allmänna principer gälla att

  1. forskningsproblem får fritt väljas,
  2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och
  3. forskningsresultat får fritt publiceras.

[K1]7 §  Utbildningen skall ges på

Prop. 2004/05:162: I paragrafen anges på vilka nivåer som utbildning ges vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434), dvs. universitet och högskolor som har staten, en kommun eller ett landsting som huvudman. Den utbildning som avses är den högskoleutbildning eller högre utbildning som anordnas enligt bestämmelserna i högskolelagen. Utbildning ges på grundnivå, ...

[K1]8 §  Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

[S2]Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

[S3]Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Prop. 2004/05:162: I paragrafen behandlas utgångsnivån för och ges en beskrivning av vad som karaktäriserar utbildning som ges på den första nivån, grundnivån. Frågor om indelning av utbildningen i tre nivåer behandlas i avsnitt 6.2.1.

I första stycket anges den utgångsnivå som utbildning på grundnivå och därmed all högskoleutbildning skall börja på, nämligen de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade ...

Prop. 2001/02:15: I paragrafens första stycke anges uttryckligen att även kunskaper från gymnasieskolans specialutformade program utgör kunskapsbasen för den grundläggande högskoleutbildningen. Ändringen motsvarar vad som i praktiken gäller redan i dag.

[K1]9 §  Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

[S2]Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).

Prop. 2004/05:162: I paragrafen behandlas utgångsnivån för och ges en beskrivning av vad som karaktäriserar utbildning på den andra nivån, den avancerade nivån. Införandet av en avancerad nivå är en nyhet i regelsystemet för svensk högre utbildning och innebär en anpassning av systemet till Bolognaprocessen som innebär att högre utbildning skall delas in i tre nivåer. Detta behandlas i avsnitt 6.2.1.

I paragrafens ...

Prop. 2001/02:15: Paragrafen innehåller högskolans grundläggande mål, vilka delvis har omformulerats. De nya målsättningarna har sin grund i att högskolans samhällsuppdrag och villkor har förändrats. Morgondagens arbetsliv kommer att ställa ökade krav på, förutom traditionella kunskaper och problemlösning, förmåga att kunna identifiera och urskilja problem. Likaså bör all högre utbildning ge studenterna större förutsättningar att möta förändringar i arbetslivet utifrån förändrade yttre villkor. Även vikten av att ...

[K1]9 a §  Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper.

[S2]Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Lag (2006:173).

Prop. 2004/05:162: I paragrafen behandlas utgångsnivån för och ges en beskrivning av vad som karaktäriserar utbildning som ges på den tredje nivån, forskarnivån.

I första stycket anges utgångsnivån för utbildning på forskarnivå. Sådan utbildning skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Vilka konsekvenser detta får i form av behörighetskrav behandlas i ...

10 § Har upphävts genom lag (2012:910).

[K1]10 a §  Examina skall avläggas på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas och på vilken nivå de skall avläggas. Lag (2006:173).

Prop. 2004/05:162: Paragrafen är ny, men i den har inarbetats delar av nu gällande lydelse i 1 kap. 11 och 12 §§.

I paragrafens första mening anges att examina skall avläggas på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Utmönstrandet av begreppet grundläggande högskoleutbildning ur högskolelagen (1992:1434) och indelningen av högre utbildning i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, behandlas i ...

[K1]11 §  Examina på forskarnivå får utfärdas vid universiteten.

[S2]Ett universitet får dock inte utfärda examina på forskarnivå

  1. om det för sådana examina krävs tillstånd för att utfärda en examen och universitetet saknar tillstånd, eller
  2. i de fall ett beslut enligt 14 § andra stycket, om att en viss examen inte får utfärdas, gäller för universitetet.

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd för universitet att utfärda examina på forskarnivå. Om sådana föreskrifter har meddelats, beslutar den myndighet som regeringen bestämmer om tillstånd. Lag (2012:490).

Prop. 2004/05:162: I paragrafens första stycke anges att det är regeringen som beslutar vid vilka högskolor som examina på grundnivå respektive avancerad nivå får avläggas och att regeringen får meddela föreskrifter om att någon annan myndighet får besluta i dessa frågor. Regeringen kan i och med det meddela föreskrifter i frågan om Högskoleverket även fortsättningsvis skall besluta om tillstånd att utfärda olika examina. Frågor om tillstånd att utfärda examina behandlas i ...

Prop. 1996/97:141: I 11 § regleras examina inom den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringen föreskriver vilka examina som får avläggas medan det kommer an på Högskoleverket att besluta vid vilka högskolor olika examina får avläggas. Högskoleverkets beslutanderätt omfattar dock inte Sveriges lantbruksuniversitet.

Prop. 2008/09:134: Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2 och 6.4.

Prop. 2006/07:64: Ändringen innebär att ett tillägg till första stycket görs. Tillägget innebär att det är regeringen som, i likhet med vad som gäller för Sveriges lantbruksuniversitet, meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas vid Försvarshögskolan.

Prop. 2011/12:133: I paragrafen finns det bestämmelser om utfärdande av examina på forskarnivå för universiteten.

11 a § Har upphävts genom lag (2009:764).

[K1]12 §  Den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om tillstånd att utfärda examina

  1. på forskarnivå för högskolor, som inte är universitet, och
  2. på grundnivå och avancerad nivå för universitet och högskolor.

[S2]Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får utfärdas vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid Försvarshögskolan. Lag (2012:490).

Prop. 2004/05:162: Föreskriften i första stycket i nuvarande lydelse om att regeringen föreskriver vilka examina inom forskarutbildning som får avläggas har inarbetats i nya 1 kap. 10 a §. Paragrafen i den nya lydelsen motsvarar innehållet i nu gällande lydelse av 1 kap. 12 § andra stycket. Bakgrunden till bestämmelsen, som infördes den 1 januari 1999, behandlas i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141). ...

Prop. 1996/97:141: läggas. Enligt andra stycket första meningen har universiteten en generell rätt att utfärda examina. Det betyder att det ankommer på universitetet att avgöra inom vilka områden universitetet kan bedriva forskarutbildning på en hög vetenskaplig nivå. Vid övriga högskolor skall, enligt andra meningen, examina kunna avläggas inom ett eller flera vetenskapsområden som finns vid högskolan. Att ett vetenskapsområde finns vid en högskola betyder bl.a. att högskolan inom området får anordna forskarutbildning ...

Prop. 2008/09:134: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.1.

[K1]13 §  Ett tillstånd att utfärda examina får lämnas bara om

  1. utbildningen uppfyller de krav som i detta kapitel ställs på utbildningen och de särskilda krav som finns i förordning, och
  2. det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examina får utfärdas. Lag (2009:764).

[K1]14 §  Om kraven i 13 § 1 inte är uppfyllda för en viss examen som ett universitet eller en högskola har tillstånd att utfärda eller som ett universitet får utfärda enligt 11 § första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer uppmana universitetet eller högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna.

[S2]Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar sedan tiden för uppmaningen har gått ut, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta att universitetet eller högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser.

[S3]Även om ett beslut enligt andra stycket om att en viss examen inte längre får utfärdas har fattats, får universitetet eller högskolan utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin utbildning vid det universitetet eller den högskolan före beslutet. Detta gäller dock bara om utbildningen omfattar ett program, en kurs eller en del av en utbildning på forskarnivå som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser. Lag (2012:490).

Prop. 2008/09:134: I första stycket anges att om kraven i 13 § 1 inte är uppfyllda för en viss examen som ett universitet eller en högskola har tillstånd att utfärda eller som ett universitet får utfärda enligt 11 § första stycket, ska Högskoleverket uppmana universitetet eller högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna. Uttrycket en viss examen infördes i paragrafen den 1 juli 2007. I förarbetena anförde regeringen att någon ändring i sak i förhållande till tidigare lydelse i lagen inte var avsedd ...

[K1]15 §  Den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att ett beslut enligt 14 § andra stycket inte längre ska gälla i fråga om examina som ett universitet före beslutet haft rätt att utfärda enligt 11 § första stycket.

[S2]Ett beslut enligt första stycket får fattas bara om kraven på utbildningen som anges i 13 § 1 är uppfyllda. Lag (2012:490).

[K1]16 §  Frågor som avses i 14 § andra stycket ska avgöras av regeringen, om de avser Sveriges lantbruksuniversitet eller Försvarshögskolan. Regeringen får då också ta hänsyn till om det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examina får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet eller Försvarshögskolan. Lag (2009:764).

[K1]17 §  En högskola som anges i bilagan till denna lag får utfärda en gemensam examen tillsammans med

  1. en annan högskola,
  2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
  3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.

[S2]Med gemensam examen avses examina som får utfärdas av de lärosäten som tillsammans har anordnat en utbildning som kan leda till dessa examina. Utbildningen ska ha anordnats inom ett utbildningssamarbete mellan sådana lärosäten som avses i första stycket.

[S3]Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om gemensamma examina. Lag (2009:695).

Prop. 2008/09:175: I paragrafen, som är ny, regleras möjligheten för högskolor att utfärda en gemensam examen.

Av första stycket framgår att en högskola som anges i en ny bilaga till högskolelagen får utfärda en gemensam examen. Med högskola avses enligt 1 kap. 1 § andra stycket högskolelagen både universitet och högskolor. Den omständigheten att de ...

[K1]18 §  En högskola som avses i 17 § får inom ramen för ett utbildningssamarbete som anges i andra stycket samma paragraf besluta att överlåta förvaltningsuppgifter i fråga om antagning till och tillgodoräknande av utbildning till 1. en annan högskola,

  1. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
  2. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.

[S2]De förvaltningsuppgifter som överlåts får bara innebära att

  1. en studerande som har antagits till en del av utbildningen av ett annat lärosäte, som anordnar den delen av utbildningen, ska anses vara student som är antagen av högskolan när han eller hon bedriver studier där, och
  2. en del av utbildningen som en studerande har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan utan särskild prövning. Lag (2009:695).

Prop. 2008/09:175: Paragrafen reglerar frågor om överlåtelse av förvaltningsuppgifter. Paragrafen är ny.

I första stycket ges ett bemyndigande till en högskola som anges i en ny bilaga till högskolelagen att inom ramen för ett utbildningssamarbete, inom vilket det anordnas en utbildning som kan leda till de examina som ingår i en gemensam examen, besluta att överlåta förvaltningsuppgifter i fråga om antagning till och tillgodoräknande ...

2 kap. De statliga högskolornas organisation

Prop. 1999/2000:135: Två nya meningar har tillförts andra stycket. De innebär att alla universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda en lärarexamen måste ha ett särskilt organ som ansvarar för den högskoleutbildning som avser lärarutbildning, liksom för den forskning som knyter an till sådan utbildning. Det skall alltså vara obligatoriskt för sådana universitet och högskolor att ha ett särskilt organ som ansvarar för enbart den typen av högskoleutbildning och forskning. Med utbildning avses grundläggande ...

Prop. 2006/07:43: Regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse. Rektor skall ingå i styrelsen. Regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i styrelsen.

Regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse. Rektor skall ingå i styrelsen. Lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i styrelsen.

Regeringen utser övriga ledamöter i styrelsen. ...

[K2]1 §  Riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som skall finnas.

[K2]2 §  Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.

[K2]3 §  För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall varje högskola ha en rektor.

[K2]4 §  Regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse. Rektor ska ingå i styrelsen. Lärare och studenter vid högskolan har rätt att utse ledamöter i styrelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om antalet sådana ledamöter och om hur de ska utses. Regeringen utser övriga ledamöter i styrelsen.

[S2]Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Lag (2016:744).

Prop. 1996/97:141: Ändringen i första stycket av paragrafen innebär att ordföranden i styrelsen för en högskola – till skillnad från vad som nu gäller – skall vara en annan person än rektor. Som anges i författningstexten, andra stycket, bör ordföranden vara rekryterad externt. Till ordförande bör regeringen således inte utse en person som är anställd vid högskolan. Ändringen motiveras i avsnitt 6.3. Tidigare reglerades frågan ...

Prop. 2015/16:131: Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

Paragrafens första stycke innehåller dels bestämmelser om vilka som ska ingå i en högskolas styrelse, dels en upplysningsbestämmelse om att bestämmelser om vem som utser lärar- och studentrepresentanter i styrelsen finns i förordning. I andra stycket regleras att företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

Av ...

Prop. 2006/07:43: I gällande lydelse av första stycket anges inledningsvis att regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse och att rektor skall ingå i styrelsen. Med högskolor avses enligt 1 kap. 1 § högskolelagen både universitet och högskolor. I stycket anges vidare bl.a. att regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Med övriga ledamöter menas i gällande lydelse alla ledamöter utom ordförande och rektor. Förslaget ...

[K2]5 §  En högskola beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor, om inte något annat är föreskrivet. När högskolan beslutar om sin organisation ska 6 och 7 §§ gälla. Lag (2010:701).

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.2.

Prop. 2004/05:162: I paragrafen har begreppet forskarutbildning ersatts av begreppet utbildning på forskarnivå. Någon ändring i sak är inte avsedd. Vidare har begreppet grundutbildning, som hittills använts som en synonym med uttrycket grundläggande högskoleutbildning, ersatts av uttrycken utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Förslaget att indela högre utbildning i tre nivåer behandlas i avsnitt 6.2.

Prop. 1996/97:141: I första meningen anges det att riksdagen bestämmer vilka vetenskapsområden som finns (jfr. avsnitt 8). Uttrycket vetenskapsområde betecknar ett

övergripande ämnesområde, dvs. ett antal besläktade ämnesområden. Inom det området får en högskola anordna forskarutbildning med stöd ...

Prop. 2009/10:89: Ändringarna i paragrafen innebär att kravet i högskolelagen (1992:1434) på ett särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning utgår. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Prop. 2008/09:134: Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.4 och 6.2.3.

5 a § Ny beteckning 5 § genom lag (2009:764).

[K2]6 §  Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av

  1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller
  2. organisation av eller kvalitet i forskningen.

[S2]Om den bedömning som avses i första stycket ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. Lag (2013:119).

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.3.

Prop. 1996/97:141: I paragrafen ges vissa bestämmelser om sammansättningen av fakultetsnämnder och de särskilda organ som annars skall finnas för grundutbildning och forskning enligt 5 a §. Begreppet fakultet har tagits bort ur högskolelagen. Det anges i stället i första stycket första meningen att till ledamöter i en fakultetsnämnd får väljas vetenskapligt kompetenta lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, andra personer som är vetenskapligt ...

Prop. 2008/09:134: I första stycket görs därför den ändringen att till ledamöter i en fakultetsnämnd får väljas inte bara vetenskapligt utan även konstnärligt kompetenta lärare eller andra personer som avses i stycket.

Prop. 2012/13:30: 2. organisation av eller kvalitet i forskningen. Om den bedömning som avses i första stycket ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att beslut inom en högskola i vissa fall ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens.

Ändringen i ...

[K2]7 §  Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om antalet sådana representanter och om hur de ska utses. Lag (2016:744).

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.4.

Prop. 2004/05:162: Begreppet grundutbildningen har ersatts av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Förslaget att införa tre nivåer i högre utbildning behandlas i avsnitt 6.2. Vidare har ordet bestämmelser ersatts av ordet föreskrifter.

Prop. 2015/16:131: Paragrafen innehåller en reglering om att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Denna rätt rör deltagande i annat beslutsfattande eller beredning än som sker i styrelsen.

I paragrafen införs en ny upplysningsbestämmelse som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 ...

Prop. 2006/07:64: Ändringen innebär att ett tillägg till bestämmelsen görs. Tillägget innebär att regeringen meddelar särskilda föreskrifter om sammansättningen av styrelse m.m. vid Försvarshögskolan. Motsvarande möjlighet finns sedan tidigare i bestämmelsen vad gäller Sveriges lantbruksuniversitet.

[K2]8 §  I föreskrifter om hur studenterna utser ledamöter i styrelsen eller representanter enligt 7 §, får regeringen överlämna åt enskilda individer eller åt sammanslutningar att utse ledamöterna eller representanterna. Lag (2016:744).

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.4.

Prop. 2015/16:131: Paragrafens första mening innehåller en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vem som utser representanter för studenterna. I andra meningen anges att regeringen i sådana föreskrifter får överlämna åt enskilda individer eller åt sammanslutningar att utse representanterna.

Paragrafen ändras så att upplysningsbestämmelsen i första meningen utgår. Den ersätts av upplysningsbestämmelser i 4 och 7 §§, vilka upplyser ...

[K2]9 §  Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om sammansättningen av styrelse vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid Försvarshögskolan samt om en nämnd för forskning och utbildning vid Försvarshögskolan. Lag (2010:701).

3 kap. Professorer och andra lärare

Prop. 1996/97:141: Som anges i avsnitt 7 föreslås det att begreppet tjänst nu skall tas bort ur högskolelagen och i princip ersättas av begreppet anställning. Som en följd av detta föreslås också att de två besluten om att dels inrätta, dels tillsätta en tjänst skall ersättas av ett beslut om att anställa en person.

[K3]1 §  I en lärares arbetsuppgifter får det ingå att ha hand om utbildning eller forskning samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan. Lag (2013:119).

Prop. 1996/97:141: Ett tillägg görs i paragrafen av innebörd att en lärare förutom att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet också skall följa den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan. Bakgrunden till tillägget, som närmare kommenteras i avsnitt 7.1.4, är att universitet och högskolor genom en ändring av 1 kap. 2 § högskolelagen ...

Prop. 2012/13:30: forskning samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan.

I paragrafen finns det bestämmelser om lärares arbetsuppgifter.

Ändringen är en följd av att begreppet konstnärligt utvecklingsarbete utgår ur författningen.

Paragrafen behandlas i ...

[K3]2 §  För utbildning och forskning ska det finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid högskolorna.

[S2]Anställning som professor är den främsta anställningen som lärare.

[S3]Regeringen meddelar föreskrifter om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av professorer och lektorer. Lag (2010:701).

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.4 och 7.5.

Prop. 1996/97:141: Begreppet tjänst har tagits bort ur paragrafen och ersatts med begreppet anställning eller motsvarande. Vidare tas begreppet inrättande respektive tillsättande av professorstjänster bort. Bakgrunden till dessa ändringar behandlas i avsnitt 7.

I 2 § andra stycket i dess tidigare lydelse angavs att professorstjänster skall finnas inrättade i tillräcklig omfattning för att forskning och utbildning ...

[K3]3 §  En professor ska anställas tills vidare utan tidsbegränsning, om inte någonting annat följer av andra stycket.

[S2]En professor får anställas för en bestämd tid, om det är fråga om

  1. konstnärlig verksamhet,
  2. adjungering till en högskola av någon som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet (adjungerad professor), eller
  3. anställning som gästlärare av en person som uppfyller behörighetskraven för professor (gästprofessor). Lag (2010:701).

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.4.

Prop. 1996/97:141: I paragrafen görs ett tillägg (andra stycket punkt 3) som innebär att det skall vara möjligt att anställa en professor för en bestämd tid också när personen anställs som gästlärare (gästprofessor). För att anställas som gästprofessor skall personen vara behörig att anställas som professor och anställas som gästlärare. Förslaget motiveras närmare i avsnitt 7.1.1. För en person som anställs som gästprofessor tillämpas ...

4 § Har upphävts genom lag (1997:1330).
5 § Har upphävts genom lag (2010:701).

[K3]6 §  Om inte någonting annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen, bestämmer varje högskola själv vilka kategorier av lärare utöver professor och lektor som skall anställas där, samt om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som skall gälla vid anställning av sådana lärare. Lag (1997:797).

[K3]7 §  En lärare vid en högskola får vid sidan av sin anställning som lärare ha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde, om läraren därigenom inte skadar allmänhetens förtroende för högskolan. En sådan bisyssla skall hållas klart åtskild från lärarens arbete inom ramen för anställningen.

[S2]I fråga om bisysslor i övrigt finns bestämmelser i lagen (1994:260) om offentlig anställning. Lag (1997:797).

[K3]8 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en anställning som lärare vid en högskola skall vara förenad med en anställning som specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med en annan anställning än som läkare vid en sådan sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. En förenad anställning får innehas bara av den som uppfyller behörighetskraven för båda anställningarna.

[S2]Den ordning som gäller för anställning av lärare skall gälla också för den anställning som skall vara förenad med läraranställningen.

[S3]Innan någon anställs som lärare, skall sjukvårdshuvudmannen ges tillfälle att yttra sig i ärendet, om anställningen skall vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet. Lag (1997:797).

[K4]1 §  Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 § första stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna.

[K4]2 §  Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som ska gälla för att bli antagen till utbildningen. Lag (2012:910).

Prop. 2004/05:162: I paragrafens andra stycke har orden grundläggande högskoleutbildning ersatts av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Införandet av tre nivåer i svensk högskoleutbildning behandlas i avsnitt 6.2.

[K4]3 §  Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om urval. Lag (1996:555).

  • RH 2009:90:Vid antagningen till veterinärprogrammet höstterminerna åren 2006 och 2007 föreskrev Sveriges Lantbruksuniversitet att skiljekriteriet underrepresenterat kön skulle tillämpas för sökande med lika meritvärde genom s.k. viktad lottning. Under de båda aktuella åren var andelen manliga sökande kraftigt underrepresenterad. I urvalsgruppen folkhögskoleomdöme medförde den viktade lottningen att mannen gavs 85 % chans att vinna lottningen mot kvinnan. Resultatet blev att samtliga platser i denna urvalsgrupp för de båda åren gick till manliga sökande. Staten har inte till stöd för förfarandet befunnits kunna åberopa undantaget från diskrimineringsförbudet i 7 § andra stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Kvinnliga sökande i urvalsgruppen har därför tillerkänts skadestånd av staten på grund av otillåten diskriminering.

[K4]4 §  Utbildningen ska vara avgiftsfri för studenter som är medborgare i

  1. en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
  2. Schweiz.

[S2]En avgift som betalas för att en student ska delta i utbildning på grundnivå eller avancerad nivå inom ramen för ett avtal om utbildningssamarbete mellan en högskola och ett utländskt lärosäte omfattas inte av första stycket, om avgiften

  1. inte tillfaller högskolan, och
  2. inte avser den del av utbildningen som anordnas av högskolan.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om avgifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för studenter som inte är medborgare i de stater som anges i första stycket. Lag (2014:1579).

Prop. 2009/10:65: Paragrafen är ny.

Första stycket innebär att den princip som finns i 1 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100) om att utbildningen vid högskolorna ska vara avgiftsfri för studenterna lagfästs i första stycket i fråga om studenter som är medborgare i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Att studieavgiftsfriheten avser studenterna innebär att paragrafen inte utgör ...

  • NJA 2018 s. 266:En högskola har med stöd av kontraktsrättsliga principer förpliktats att återbetala del av studieavgift till en student på grund av bristande kvalitet i utbildningen.

[K4]4 a §  Regeringen meddelar föreskrifter om att en högskola inte får ta emot en sökande som är studieavgiftsskyldig men inte har betalat studieavgift. Lag (2010:298).

Prop. 2009/10:65: Av paragrafen, som är ny, följer att regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om att en högskola inte får anta en studieavgiftsskyldig sökande som inte har betalat studieavgiften, dvs. föreskrifter om ett antagningskrav som kompletterar antagningskraven i 4 kap. 1 och 3 §§.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.6.

[K4]4 b §  Regeringen meddelar föreskrifter om avstängning av studieavgiftsskyldiga studenter som har påbörjat utbildningen men inte betalar avgiften. Lag (2010:298).

Prop. 2009/10:65: Av paragrafen, som är ny, följer att regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om avstängning under pågående utbildning. Paragrafen tar sikte på den situation då en studieavgiftsskyldig student har påbörjat utbildningen men inte betalar den ytterligare avgift som krävs för att fortsätta utbildningen.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.6. ...

[K4]5 §  Regeringen får meddela föreskrifter om tillfällig avstängning av studenter.

[K4]6 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare skall avskiljas från utbildningen i fall då studenten

  1. lider av psykisk störning,
  2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
  3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

[S2]Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket 1--3, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

[K4]7 §  En för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskiljande. Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.

[S2]Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av studenten och högskolan.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

[S4]Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts begär det, omprövas efter två år. Lag (1996:555).

[K4]9 §  En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Lag (2009:766).

[K4]10 §  Verksamhetsområdet för en studentkår får inte täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan. Lag (2009:766).

[K4]11 §  En studentkår ska vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Lag (2009:766).

[K4]12 §  Alla studenter inom en studentkårs verksamhetsområde ska ha rätt att vara medlemmar i kåren, om de uppfyller de krav som ställs för medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 8 §.

[S2]Den student som är medlem i studentkåren ska ha rösträtt vid val till studentkårens högsta beslutande organ. Lag (2009:766).

[K4]13 §  För en sammanslutning som avses i 8 § ska det finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av sammanslutningens medlemmar.

[S2]I stadgarna ska följande anges:

  1. sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde,
  2. vilket som är det högsta beslutande organet och hur det utses,
  3. hur beslut av det högsta beslutande organet och av styrelsen fattas och ges till känna,
  4. hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker,
  5. hur ansvarsfrihet för styrelsen beviljas,
  6. hur stadgarna ändras, och
  7. hur sammanslutningen upplöses. Lag (2009:766).

[K4]14 §  En studentkår ska föra ett register över sina medlemmar.

[S2]Studentkåren ska årligen till högskolan redovisa sin verksamhet och hur många studenter som är medlemmar.

[S3]På begäran av högskolan ska studentkåren tillhandahålla högskolan sitt medlemsregister. Lag (2009:766).

[K4]15 §  Ställning som nation har en sådan nation vid Uppsala universitet eller Lunds universitet

  1. som studenter var skyldiga att tillhöra enligt de föreskrifter som gällde omedelbart före den 1 juli 2010 och som då bedrev studiesocial verksamhet,
  2. som har som huvudsakligt syfte att genom studiesocial verksamhet stödja de studenter som tillhör nationen och främja deras studier, och
  3. som bistår studenter med studiesocial verksamhet. Lag (2009:766).

5 kap. Särskilda föreskrifter

[K5]1 §  För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets område svarar en särskild överklagandenämnd.

[S2]Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas.

[K5]2 §  Ny beteckning 2 kap. 8 § genom lag (2010:701).

3 § Har upphävts genom lag (1996:298).
4 § Har upphävts genom lag (2012:910).
5 § Har upphävts genom lag (2012:910).

[K5]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter angående högskolan.

7 § Har upphävts genom lag (2010:701).

Bilaga

I denna bilaga anges de högskolor som enligt 1 kap. 17 § får utfärda en gemensam examen.

Uppsala universitet

Lunds universitet

Göteborgs universitet

Stockholms universitet

Umeå universitet

Linköpings universitet

Karolinska institutet (universitet)

Kungl. Tekniska högskolan (universitet)

Luleå tekniska universitet

Karlstads universitet

Linnéuniversitetet

Örebro universitet

Mittuniversitetet

Malmö universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Blekinge tekniska högskola

Försvarshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan

Högskolan i Borås

Högskolan Dalarna

Högskolan i Gävle

Högskolan i Halmstad

Högskolan Kristianstad

Högskolan i Skövde

Högskolan Väst

Konstfack

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Mälardalens högskola

Stockholms konstnärliga högskola
Södertörns högskola Lag (2017:279).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Högskolelag (1992:1434)

Förarbeten
Prop. 1992/93:1, Bet. 1992/93:UbU3
Ikraftträder
1993-07-01

Lag (1994:267) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Förarbeten
Rskr. 1993/94:257, Prop. 1993/94:65, Bet. 1993/94:AU16
Omfattning
ändr. 3 kap 7 §
Ikraftträder
1994-07-01

Lag (1995:96) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 1994/95:165, Prop. 1994/95:27, Bet. 1994/95:JuU6
Omfattning
ändr. 4 kap 7 §
Ikraftträder
1995-04-01

Lag (1995:817) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
  2. De föreskrifter om vid vilka högskolor, med undantag av Sveriges lantbruksuniversitet, en viss examen får avläggas som regeringen har meddelat före ikraftträdandet och som träder i kraft senast den 1 juli 1995 ska fortsätta att gälla till dess den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om något annat. Lag (2012:490).
Förarbeten
Rskr. 1994/95:386, Prop. 1994/95:165, Bet. 1994/95:UbU17
Omfattning
ändr. 1 kap 11 §
Ikraftträder
1995-07-01

Lag (1996:298) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Ersättning enligt den upphävda föreskriften i 5 kap. 3 § skall inte betalas såvitt avser tiden efter den 31 december 1995. Den nya lydelsen av 5 kap. 4 § andra stycket tillämpas på ersättning avseende tiden efter den 31 december 1995.
Förarbeten
Rskr. 1995/96:194, Prop. 1995/96:105, Bet. 1995/96:UbU7
Omfattning
upph. 5 kap. 3 §; ändr. 5 kap 4 §
Ikraftträder
1996-07-01

Lag (1996:555) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Den äldre lydelsen av 4 kap. 7 § gäller för beslut som har meddelats av nämnden före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1995/96:264, Prop. 1995/96:184, Bet. 1995/96:UbU11
Omfattning
ändr. 4 kap 3, 7 §§
Ikraftträder
1996-07-01

Lag (1996:1392) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Förarbeten
Rskr. 1996/97:100, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:UbU1
Omfattning
ändr. 1 kap 2 §
Ikraftträder
1997-01-01

Lag (1997:797) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft i fråga om 2 kap. 4 § den 1 januari 1998 och i övrigt den 1 januari 1999.
  2. Ett ärende om rätt att utfärda examina inom forskarutbildning, som Högskoleverket inte har avgjort vid utgången av december 1998, skall handläggas som en ansökan om beslut av Högskoleverket enligt den nya bestämmelsen i 2 kap. 5 §.
  3. Har handläggningen av ett ärende om anställning av en person som lektor påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall de äldre bestämmelserna om behörighetskrav och bedömningsgrunder i 3 kap. 5 § tilllämpas.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:12, Prop. 1996/97:141, Bet. 1997/98:UbU3
Omfattning
ändr. 1 kap 5, 11 §§, 2 kap 4, 5, 6 §§, 3 kap 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 §§; nya 1 kap 12 §, 2 kap 5 a §
Ikraftträder
1998-01-01

Lag (1997:1330) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om den som före den 1 januari 1999 har fått en tjänst som professor utan tidsbegränsning.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:106, Prop. 1997/98:1, Bet. 1997/98:UbU6
Omfattning
upph. 3 kap 4 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1832) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:98, Prop. 1998/99:1, Bet. 1998/99:UbU1
Omfattning
ändr. 2 kap 5 §
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (2000:260) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:180, Prop. 1999/2000:28, Bet. 1999/2000:UbU12
Omfattning
ändr. 1 kap 4 §; ny 1 kap 4 a §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:830) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:5, Prop. 1999/2000:135, Bet. 2000/01:UbU3
Omfattning
ändr. 2 kap 5 a §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2000:1370) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/02:99, Prop. 2000/01:1, Bet. 2000/01:UbU1
Omfattning
ändr. 1 kap 11 §; nya 1 kap 3 a, 11 a §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2001:1263) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:98, Prop. 2001/02:15, Bet. 2001/02:UbU4
Omfattning
ändr. 1 kap 5, 8, 9 §§
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2001:1288) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:101, Prop. 2001/02:27, Bet. 2001/02:UbU5
Omfattning
ny 1 kap 5 a §
Ikraftträder
2002-03-01

Lag (2003:312) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:207, Prop. 2002/03:65, Bet. 2002/03:AU7
Omfattning
ändr. 1 kap 5 a §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:1121) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:92, Prop. 2003/04:1, Bet. 2003/04:UbU1
Omfattning
ny 5 kap 7 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2005:1208) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:103, Prop. 2005/06:1, Bet. 2005/06:UbU1
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §
Ikraftträder
2006-02-01

Lag (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 utom i fråga om 1 kap. 12 §, 2 kap.5, 5 a och 7 §§ samt 4 kap. 2 § som träder i kraft den 1 juli 2007.
  2. De nya bestämmelserna i 1 kap.7-9 a och 10 a-11 a §§ skall tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.
  3. Regeringen får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning utbildning får fullföljas och examen tas ut enligt äldre bestämmelser.
  4. De beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller någon annan myndighet har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller fortfarande.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:160, Prop. 2004/05:162, Bet. 2005/06:UbU3
Omfattning
ändr. 1 kap 7, 8, 9, 11, 11 a, 12 §§, 2 kap 5, 5 a, 7 §§, 4 kap 2 §; nya 1 kap 9 a, 10 a §§
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:141) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:122, Prop. 2006/07:43, Bet. 2006/07:UbU11
Omfattning
ändr. 2 kap 4 §
Ikraftträder
2007-04-25

Lag (2007:475) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:202, Prop. 2006/07:107, Bet. 2006/07:UbU17
Omfattning
ändr. 1 kap 11 a §
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2007:511) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:193, Prop. 2006/07:64, Bet. 2006/07:FöU9
Omfattning
ändr. 1 kap 11, 11 a §§, 2 kap 7 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:512) om ändring i lagen (2007:511) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:202, Prop. 2006/07:107, Bet. 2006/07:UbU17
Omfattning
ändr. 1 kap 11 a § i 2007:511

Lag (2008:575) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:219, Prop. 2007/08:95, Bet. 2007/08:AU7
Omfattning
ändr. 1 kap 5 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:45) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:160, Prop. 2008/09:50, Bet. 2008/09:UbU4
Omfattning
ändr. 1 kap. 2 §
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:695) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:282, Prop. 2008/09:175, Bet. 2008/09:UbU19
Omfattning
nya 1 kap. 17, 18 §§, bil.
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:764) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
  2. Regeringen får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning andra högskolor än universitet får utfärda examina på forskarnivå enligt äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:276, Prop. 2008/09:134, Bet. 2008/09:UbU18
Omfattning
upph. 1 kap. 11, 11 a, 12 §§, 2 kap. 5 §; nuvarande 2 kap. 5 a § betecknas 2 kap. 5 §; ändr. nya 2 kap. 5 §, 2 kap. 6 §; nya 1 kap. 11, 12, 13, 14, 15, 16 §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:766) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:275, Prop. 2008/09:154, Bet. 2008/09:UbU14
Omfattning
upph. 4 §; nya 4 kap. 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 §§
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2009:1037) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:8, Bet. 2009/10:UbU3
Omfattning
ändr. 1 kap. 8 §
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2009:1534) om ändring i lagen (2009:695) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:126, Prop. 2009/10:1, Bet. 2009/10:UbU1
Omfattning
ändr. bil. till 2009:695

Lag (2010:298) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:230, Prop. 2009/10:65, Bet. 2009/10:UbU15
Omfattning
nya 4 kap. 4, 4 a, 4 b §§
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:385) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:248, Prop. 2009/10:89, Bet. 2009/10:UbU16
Omfattning
ändr. 2 kap. 5 §
Ikraftträder
2010-12-31

Lag (2010:701) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:337, Prop. 2009/10:149, Bet. 2009/10:UbU23
Omfattning
upph. 1 kap. 5 a §, 3 kap. 5 §, 5 kap. 7 §; nuvarande 2 kap. 7 §, 5 kap. 2 § betecknas 2 kap. 9 §, 2 kap. 8 §; ändr. 2 kap. 5, 6 §§, nya 2 kap. 8, 9 §§, 3 kap. 2, 3 §§; ny 2 kap. 7 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:2002) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:118, Prop. 2010/11:1, Bet. 2010/11:UbU1
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2012:490) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:278, Prop. 2011/12:133, Bet. 2011/12:UbU22
Omfattning
ändr. 1 kap. 11, 12, 14, 15 §§, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 1995:817
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2012:910) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft i fråga om bilagan den 1 juli 2013 och i övrigt den 1 februari 2013.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:113, Prop. 2012/13:1, Bet. 2012/13:UbU1
Omfattning
upph. 1 kap. 10 §, 5 kap. 4, 5 §§; ändr. 1 kap. 1 §, 4 kap. 2 §, bil.
Ikraftträder
2013-02-01

Lag (2013:119) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:151, Prop. 2012/13:30, Bet. 2012/13:UbU3
Omfattning
ändr. 1 kap. 2, 4 §§, 2 kap. 6 §, 3 kap. 1 §
Ikraftträder
2013-06-01

Lag (2013:1117) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:104, Prop. 2013/14:1, Bet. 2013/14:UbU1
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:1579) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:90, Prop. 2014/15:1, Bet. 2014/15:UbU1
Omfattning
ändr. 4 kap. 4 §
Ikraftträder
2015-02-01

Lag (2016:744) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:266, Prop. 2015/16:131, Bet. 2015/16:UbU20
Omfattning
ändr. 2 kap. 4, 7, 8 §§
Ikraftträder
2016-08-01

Lag (2017:279) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:208, Prop. 2016/17:50, Bet. 2016/17:UbU12
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2018-01-01