1 §  Denna förordning gäller brandfarliga och explosiva varor enligt

lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

2 §  Spårämneskravet i 13 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor gäller inte plastiska sprängämnen som

1. i små mängder behövs enbart för
   1. forskning, utveckling eller provning av nya eller ändrade sprängämnen,
   2. träning i detektering av sprängämnen eller utveckling eller provning av utrustning för detektering av sprängämnen, eller
   3. forensiska undersökningar, utveckling av brottsutredningsmetoder eller rättsvetenskapliga ändamål,
2. hanteras av tillsynsmyndigheterna i samband med deras tillsyn över dessa, eller
3. utgör beståndsdel i godkända militära anordningar som innehas av Försvarsmakten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen den 1 januari 2007 eller som tillverkats inom tre år därefter.

För att få utnyttja undantagen i första stycket 1 krävs tillstånd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Förordning (2014:1229).

3 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, om någon begär det, meddela beslut om en vara är att anse som en explosiv vara. Sökanden ska lämna det underlag som behövs för prövningen.

4 §  Om en explosiv vara inte ska genomgå bedömning av överensstämmelse i enlighet med vad som gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap pröva om varan ska få släppas ut på marknaden. Myndigheten får i sådana fall godkänna att den explosiva varan släpps ut på marknaden.

5 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beslut om godkännande av en explosiv vara ska innehålla

1. uppgifter om hur varan ska klassificeras,
2. uppgifter om de villkor som ska gälla för varan, och
3. de upplysningar som i övrigt behövs.

6 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska återkalla ett utfärdat godkännande av en explosiv vara om förutsättningar för godkännande inte längre är uppfyllda.

7 §  En explosiv vara får hanteras, överföras, importeras eller exporteras endast av den som fyllt 18 år. Förordning (2016:380).

8 §  Inom områden där brandfarliga eller explosiva varor hanteras är det förbjudet att använda eld eller andra tändkällor om detta medför mer än en ringa risk för olyckor med varorna.

9 §  Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet ska samråda med tillsynsmyndigheten om hur risken för olyckor kan minimeras, om sådant samråd behövs med hänsyn till förändringar i verksamheten, reparations- eller underhållsarbeten eller andra avvikelser från den normala hanteringen.

10 §  Förlust av explosiva varor ska omedelbart anmälas till Polismyndigheten.

Den som får tillgång till explosiva varor utan tillstånd ska omedelbart underrätta Polismyndigheten. Förordning (2014:1229).

11 §  I verksamhet som är tillståndspliktig enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska tillståndshavaren kunna redovisa de explosiva varor som hanteras, överförs, importeras eller exporteras. Förordning (2016:380).

12 §  Inträffar en olycka till följd av en brand eller explosion vid tillståndspliktig hantering av brandfarliga eller explosiva varor eller vid hantering av sådana varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut eller Fortifikationsverket, ska tillståndshavaren snarast underrätta tillsynsmyndigheten om olyckan. Detsamma gäller om det inträffar en händelse som har inneburit en hög risk för att en sådan olycka skulle ha kunnat inträffa.

13 §  En tillsynsmyndighet enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor behöver inte ha tillstånd till sådan hantering av brandfarliga och explosiva varor som sker som ett led i tillsynen. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver inte ha tillstånd till hantering av explosiva varor.

Tullverket och Kustbevakningen behöver inte ha tillstånd till sådan hantering av explosiva varor som sker i samband med beslag av sådana varor.

Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd endast för

1. tillverkning av explosiva varor,
2. sådan översyn av ammunition som från risksynpunkt är jämförbar med tillverkning,
3. förvaring av explosiva varor på fasta platser, och
4. hantering av brandfarliga varor utom vid fältmässig övning.

En utländsk myndighet behöver inte ha tillstånd till hantering eller överföring av explosiva varor vid samarbete enligt 4 eller 4 a kap. lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.

En finsk myndighet behöver inte ha tillstånd till hantering eller överföring av explosiva varor när stöd lämnas enligt 2 eller 3 § lagen (2020:782) om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Förordning (2020:790).

14 §  Innan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller en kommun meddelar ett tillstånd till hantering av brandfarliga eller explosiva varor ska de, om inte omständigheterna i ärendet gör det onödigt, samråda med varandra och med

1. de andra kommunala eller statliga myndigheter som berörs av ärendet, och
2. Polismyndigheten.

När ett tillståndsärende i fråga om explosiva varor inleds ska tillståndsmyndigheten underrätta Polismyndigheten. Förordning (2014:1229).

15 §  Tillstånd för tillverkning av sådana explosiva varor som utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel får endast meddelas den som har fått tillstånd enligt den lagen eller den som i den lagen har undantagits från tillståndsplikt.

16 §  När ett tillstånd meddelas får tillståndsmyndigheten besluta att hanteringen inte får påbörjas innan de anordningar och anläggningar som ska användas för hanteringen har avsynats.

17 §  I ett ärende om tillstånd ska beslut meddelas av tillståndsmyndigheten inom tre månader efter det att en fullständig ansökan kom in till myndigheten. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst tre månader. Sökanden ska informeras om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.

I 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden finns bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas till sökande när en fullständig ansökan har kommit in och om innehållet i ett sådant bevis.

Ett beslut att förlänga handläggningstiden får inte överklagas.

18 §  Om tillståndsmyndigheten begär att sökanden ska ge in certifikat, intyg eller andra liknande dokument som visar att ett visst tillståndskrav är uppfyllt, ska myndigheten godta motsvarande dokument från en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Myndigheten får dock begära att dokumentet ska ges in i original eller i bestyrkt kopia eller i form av en auktoriserad översättning. Myndigheten får alltid begära en icke-auktoriserad översättning av dokumentet till svenska.

19 §  Om den som har tillstånd ansöker om nytt eller ändrat tillstånd får hantering, överföring, import eller export ske enligt det tidigare tillståndet till dess att tillståndsmyndigheten har prövat frågan, om tillståndsmyndigheten medger det.

Om ett tillstånd att inneha explosiva varor har upphört att gälla, ska den som ändå fortsatt innehar varorna hantera dem på det sätt som tillståndsmyndigheten anger. Förordning (2016:380).

20 §  När en tillståndspliktig verksamhet övergår till en ny verksamhetsutövare får verksamheten fortsätta att bedrivas enligt ett tidigare meddelat tillstånd under förutsättning att bytet av verksamhetsutövare i förväg anmälts till tillståndsmyndigheten och att en ansökan om nytt tillstånd lämnas in senast tre månader efter att bytet har skett. Tillståndsmyndigheten ska underrätta Polismyndigheten när en anmälan om byte av verksamhetsutövare har kommit in till myndigheten.

När en fysisk person som haft tillstånd till hantering av brandfarliga eller explosiva varor har avlidit ska dödsboet skyndsamt underrätta tillståndsmyndigheten om detta. Dödsboet får fortsätta att hantera de tillståndspliktiga varorna enligt det tidigare meddelade tillståndet även om föreståndare saknas. Hanteringen får dock pågå i högst tre månader efter dödsfallet om inte dödsboet ansöker om ett nytt tillstånd. Innan frågan om nytt tillstånd prövats får dock endast sådan hantering ske som är nödvändig för förvaltningen av dödsboet. Förordning (2014:1229).

21 §  Inför transport av sådana explosiva varor som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap särskilt anger ska Försvarsmakten och Försvarets materielverk, var och en inom sitt område, i varje särskilt fall samråda med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

22 §  Har någon dömts för brott mot lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska den domstol som prövat målet skicka en kopia av domen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och till den kommun där brottet begicks.

23 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är i fråga om brandfarliga och explosiva varor samt sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter marknadskontrollmyndighet enligt artikel 19, 24.2, 26, 27.2 och 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Förordning (2016:380).

24 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i enlighet med förordning 765/2008 och i fråga om brandfarliga och explosiva varor

1. inrätta förfaranden enligt artikel 18.2,
2. utföra de uppgifter som följer av artiklarna 20–22 och 23.2, och
3. samarbeta med andra i enlighet med artikel 24.4. Förordning (2016:380).

24 a §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska meddela Europeiska kommissionen och andra medlemsstater om

1. explosiva varor som inte uppfyller gällande krav, om myndigheten anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller i Sverige,
2. egna vidtagna åtgärder med en explosiv vara när andra medlemsstater meddelat myndigheten att varan inte uppfyller gällande krav och lämna de kompletterande uppgifter som myndigheten har tillgång till, eller
3. explosiva varor som bedöms utgöra en risk, trots att de uppfyller gällande krav.

Ett meddelande enligt 1 eller 3 ska innehålla all tillgänglig information. Förordning (2016:380).

24 b §  När det behövs ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för Sveriges räkning invända mot ett beslut som en marknadskontrollmyndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen har fattat om explosiva varor. Europeiska kommissionen, andra medlemsstater och regeringen ska skyndsamt informeras om invändningen och skälen för den.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska delta i samråd mellan kommissionen och medlemsstaterna, dels när det har rests invändningar mot ett beslut om explosiva varor eller om kommissionen ifrågasätter beslutet, dels när det gäller explosiva varor som bedöms utgöra en risk, trots att de uppfyller gällande krav. Förordning (2016:380).

25 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om

1. vilka varor som på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning eller av annan orsak ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor,
2. klassificering av brandfarliga och explosiva varor,
3. brandfarliga och explosiva varors egenskaper och utförande,
4. undantag från tillståndskravet i 16 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,
5. undantag från tillämpningen av lagen om brandfarliga och explosiva varor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring, import eller export,
6. att bestämmelserna om godkännande av explosiva varor och om godkännande av föreståndare för verksamhet med explosiva varor även ska vara tilllämpliga på en brandreaktiv vara,
7. de frågor som avses i 36 § 5–13 lagen om brandfarliga och explosiva varor,
8. att hantering, överföring, import eller export av en brandfarlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om det är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion,
9. avgifternas storlek enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor när det gäller den egna verksamheten,
10. att varor, som har tillstånd eller godkännande enligt äldre bestämmelser om brandfarliga och explosiva varor men som på grund av EU-direktiv ska vara CE-märkta, i stället ska förses med CE-märkning, och
11. undantag från åldersgränsen i 7 §, i den utsträckning det är möjligt med hänsyn till regler som gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap meddelar föreskrifter om fyrverkeripjäser som hanteras av allmänheten ska myndigheten, i den utsträckning det är möjligt med hänsyn till regler som gäller inom EES, endast tillåta sådana fyrverkeripjäser som har annat huvudsakligt syfte än att avge knall. Med fyrverkeripjäser avses explosiva varor som innehåller pyrotekniska ämnen, avger ljus- eller ljudeffekter och är avsedda för nöje. Förordning (2016:380).

26 §  Försvarsmakten får, efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, meddela föreskrifter om

1. hantering av brandfarliga och explosiva varor inom sitt eget, Försvarets materielverks, Totalförsvarets forskningsinstituts och Fortifikationsverkets område, och
2. undantag från tillämpningen av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, när det gäller fältmässig övning, under höjd beredskap och när det finns skäl av synnerlig betydelse för landets säkerhet.