1 §  Bestämmelser om djurhälsokrav när djur eller produkter exporteras eller återexporteras från Europeiska unionen till ett tredjeland eller ett territorium finns i artikel 243.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa ("djurhälsolag").

Livsmedelsverket får, om villkoren i artikel 243.2 är uppfyllda, besluta i enskilda fall att export och återexport av produkter av animaliskt ursprung i stället får ske i enlighet med bestämmelserna i tredjelandet eller territoriet.

En behörig myndighet får efter ansökan besluta att en anläggning som bedriver sådan verksamhet som avses i 3 § livsmedelslagen (2006:804) för export till ett land som inte är medlem i Europeiska unionen, ska ställas under särskild kontroll med anledning av importbestämmelser i det landet.

Med medlemsland i Europeiska unionen jämställs

1. Island i fråga om fiskvaror, och
2. Andorra, Liechtenstein, Färöarna, Norge och Schweiz i fråga om samtliga animaliska livsmedel.

Behörig myndighet enligt denna förordning är den myndighet som enligt 23 § livsmedelsförordningen (2006:813) är behörig att pröva frågor om godkännande av livsmedelsanläggningar eller att registrera livsmedelsanläggningar. Förordning (2021:262).

2 §  Den behöriga myndigheten utövar den kontroll som behövs för att kunna utfärda sådana intyg som avses i 3 §.

3 §  Livsmedel som exporteras från en exportkontrollerad anläggning ska åtföljas av ett exportintyg om det krävs enligt mottagarlandets importbestämmelser.

Exportintyget ska utfärdas av den behöriga myndigheten och innehålla de uppgifter som mottagarlandet behöver för importen.

Om mottagarlandet kräver det, ska exportintyget utfärdas på en särskild blankett.

4 §  Livsmedelsverket ska tillhandahålla sådana särskilda blanketter som avses i 3 §.

Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om de särskilda blanketterna.

5 §  Innehavaren av en exportkontrollerad anläggning ska betala en avgift till den behöriga myndigheten för kontroll samt för utfärdandet av exportintyg och andra intyg enligt denna förordning.

Den behöriga myndigheten prövar frågor om sådana avgifter.

Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om de avgifter som en statlig kontrollmyndighet ska ta ut.

I andra fall beslutar kommunen om avgiftens storlek och om hur avgiften ska betalas.

6 §  I 31 och 32 §§livsmedelslagen (2006:804) finns det bestämmelser om överklagande av beslut enligt denna förordning.