ARN 1994-2162

När en bank medger uppskov med betalningen av en kredit blir det enligt nämnden fråga om ett nytt kreditavtal och krediten är därför till ingen del förfallen till betalning. Bank har ansetts vara ersättningsskyldig för felaktig uppgift om en sådan kredit (21 § kreditupplysningslagen /1973:1173/).

K, som den 5 september 1992 skulle börja infria sina åtaganden i anledning av en kredit, meddelade i augusti samma år banken att hon saknade ekonomiska möjligheter därtill. Banken medgav henne uppskov med betalningen på obestämd tid. I april 1994 uppdagades att banken hade registrerat krediten som misskött. Registreringen ledde till omfattande obehag och problem för K i hennes privata och professionella liv.

K yrkade att banken som kompensation skulle avskriva samtliga hennes skulder eller minst 100 000 kr.

Banken bestred yrkandet och anförde att banken enligt sitt avtal med Upplysningscentralen var skyldig att rapportera krediten som misskött.

Nämndens bedömning:

K kontaktade i slutet av augusti månad 1992 banken och meddelade banken att hon till följd av sin ekonomiska situation saknade betalningsmöjligheter. Banken medgav då K såväl ränte- som amorteringsfrihet fram till sommaren/hösten 1993. Enligt nämndens uppfattning har härigenom ett nytt kreditavtal ingåtts mellan parterna. Då krediten därefter av banken överfördes från ordinarie reskontra till nödlidande krediter, och uppgift härom lämnades till Upplysningscentralen, var den, enligt det sålunda ingångna avtalet, till ingen del förfallen till betalning. Vid sådant förhållande förelåg ingen skyldighet att rapportera krediten såsom misskött till Upplysningscentralen. Banken har således, enligt nämndens mening, lämnat en felaktig uppgift till Upplysningscentralen. På grund av bestämmelsen i 21 § kreditupplysningslagen (1973:1173) är banken ersättningsskyldig härför. Med hänsyn till att den felaktiga uppgiften endast varit tillgänglig för en frågande som varit bank, finner nämnden att ersättningen bör bestämmas till skäliga 5 000 kr.