JK 1055-06-42

CP:s nyfödda dotter avled den 24 november 2005. På dödsbeviset hade barnets patientbricka dragits. Patientbrickan innehöll förutom uppgifter om barnet även moderns personnummer. Vid registreringen av dödsfallet registrerades felaktigt moderns personnummer i stället för barnets. Den felaktiga registreringen uppmärksammades då moderns kurator kontaktade Skatteverket för att erhålla uppgift om bl.a. barnets personnummer och beställa ett dödsfallsintyg. Rättelse gjordes då omedelbart av Skattekontoret i Uddevalla. Den felaktiga uppgiften registrerades i folkbokföringsregistret den 28 november 2005 kl. 13.13 och annullerades samma dag kl. 14.59. Skatteverket underrättade därefter CP om det inträffade. 

CP har i en skrift till Skatteverket, Göteborg, begärt skadestånd av staten med ett skäligt belopp för psykisk skada och för integritetskränkning. 

Skatteverkets huvudkontor har överlämnat anspråket hit för handläggning. Verket har därvid tillstyrkt att CP tillerkänns ersättning med ett skäligt belopp. 

Lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet tillämpas vid behandlingen av uppgifter av nu aktuellt slag. Enligt lagens 3 kap. 3 § gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandlingen av personuppgifter. 

I 48 § personuppgiftslagen anges att den personuppgiftsansvarige skall ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med denna lag har orsakat. Av utredningen i ärendet framgår att en felaktig personuppgift beträffande CP har förts in i folkbokföringsregistret genom att det där felaktigt angetts att hon avlidit. De grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter som ställs upp i 9 § personuppgiftslagen, bl.a. att uppgifterna skall vara riktiga, har således åsidosatts. CP är därmed berättigad till skadestånd av staten. 

När det gäller storleken på ett ideellt skadestånd kan man inte utgå från på förhand uppställda riktlinjer och kriterier utan skadeståndet får bestämmas efter skälighet med ledning av omständigheterna i varje enskilt fall. I detta ärende kan konstateras att uppgifterna har rört ett mycket integritetskänsligt område och har drabbat CP i en för henne mycket uppskakande situation. Detta talar för ett högt skadeståndsbelopp. I motsatt riktning talar det förhållandet att de felaktiga uppgifterna varit registrerade under mycket kort tid, knappt två timmar, och att de inte har spritts vidare till några andra register. Med beaktande av det anförda gör Justitiekanslern bedömningen att ett skadestånd som uppgår till 10 000 kr får anses skäligt i detta fall.