Brottmålsdomstol

Legaldefinitioner 2

Punkt 37 C-432/04 (Commission v Edith Cresson)

Allmänne åklagaren valde i sin skriftliga sakframställan till chambre du conseil vid Tribunal de première instance i Bryssel (Belgien), som är den domstol som efter avslutad förundersökning har att besluta om en person skall ställas inför rätta vid Tribunal correctionnel (brottmålsdomstol), att stryka den första åtalspunkten då han ansåg att rekryteringen av René Berthelot inte stred mot gemenskapslagstiftningen och eftersom den bestämmelse i den belgiska strafflagstiftningen som avser intressekonflikter inte vid den tidpunkt när de aktuella omständigheterna inträffade var tillämplig på personer anställda i offentlig tjänst inom en folkrättslig organisation. Allmänne åklagaren strök även den andra åtalspunkten med hänvisning till att det enligt hans mening inte fanns några graverande uppgifter om Édith Cresson i handlingarna i målet. Den tredje åtalspunkten vidhölls inledningsvis men ströks också den till slut.

Punkt 95 Förslag till avgörande i mål C-12/19

I det avseendet noterar jag inledningsvis att det framgår klart av det omtvistade beslutet att parlamentet, på grundval av en bedömning av de faktiska omständigheterna, hade dragit slutsatsen att inte fanns någon misstanke om fumus persecutionis. I den rapport avseende begäran om upphävande av immuniteten som utarbetades av parlamentets utskott för rättsliga frågor anges nämligen uttryckligen att ”det inte finns någon tillräckligt allvarlig misstanke om att den förundersökning som inleddes till följd av anmälan gällande förtal riktat mot en offentlig förvaltning, som ingavs av CAF, inleddes i avsikt att skada klagandens verksamhet som parlamentsledamot”. Tribunalen hade följaktligen inte något objektivt skäl att ifrågasätta riktigheten i eller giltigheten av denna bedömning. Tvärtom såg tribunalen att denna bedömning snarare bekräftades av uppgifterna i beslutet av den 26 april 2018 som tydde på att det fanns tillräckliga bevis för att motivera att klaganden ställdes inför rätta vid Tribunal correctionnel (brottmålsdomstolen). Klaganden har således felaktigt ansett att tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att vägra medge att det förelåg en risk för åtal som motiverades enbart av syftet att skada henne.