Den andra frågan

Legaldefinitioner 19

Punkt 18 C-134/95

Mot bakgrund av att Pretore di Biella har hänvisat till principerna om fri rörlighet för personer och frihet att tillhandahålla tjänster, skall tolkningsfrågorna förstås så, att de i huvudsak avser att klargöra om artiklarna 48, 52 och 59 är till hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken all form av medling och förmedling i fråga om anställningsförhållanden är förbjuden (den första frågan) och om dessa bestämmelser har direkt effekt (den andra frågan).

Punkt 23 C-567/10

Den hänskjutande domstolen har bett EU-domstolen att tolka artikel 2 a i nämnda direktiv vad avser såväl begreppet upphävande rättsakt (den första frågan) som begreppet planer och program som ”krävs i lagar och andra författningar” (den andra frågan).

Punkt 42 Förslag till avgörande i mål C-1/14

Den fråga som har aktualiserats i förevarande mål är huruvida sociala taxor (och det system för ersättning som är förknippat med dem) får tillämpas på kommunikation via mobiltelefoni och internetabonnemang, antingen för att det föreskrivs i själva direktivet (den första frågan) eller för att medlemsstaterna får besluta om det (den andra frågan). Om svaret är nekande i båda fallen, undrar den hänskjutande domstolen om själva direktivet strider mot artikel 20 i stadgan (den tredje frågan).

Punkt 20 Förslag till avgörande i mål C-109/23

Den hänskjutande domstolen har därutöver ställt samma frågor till EU-domstolen beträffande den tolk som enligt nationell rätt ska bistå en notarie under bestyrkandeförfarandet när en av parterna inte behärskar det språk som används i förfarandet (den andra frågan).

Punkt 51 Förslag till avgörande i mål C-146/05

Därvid är det inte ensamt utslagsgivande huruvida den skattskyldige, genom att koppla in en bulvan i hemlandet, ville skjuta upp den gemenskapsinterna leveransen till en senare transaktion, varvid skattemyndigheten inte erkände inkopplandet av en bulvan som en skentransaktion (den andra frågan). Om en medlemsstat inte har någon lagstadgad frist för när bevisningen av en transaktion skall företes, skall ett beslut om undantag från skatteplikt vid en gemenskapsintern leverans i stället fattas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet. Härvid ankommer det i synnerhet på huruvida den skattskyldige är ansvarig för att bevisningen företetts för sent liksom på huruvida den omständigheten att bokföringen skett för sent kan leda till att uppbärandet av skatt hotas.

Punkt 9 Förslag till avgörande i mål C-165/95

Trots att de tillämpliga bestämmelserna är något invecklade förefaller den sakfråga som EG-domstolen skall besvara relativt enkel. De frågor som har ställts av den nationella domstolen avser nämligen att fastställa om uttrycket ”grovfoderareal” betecknar sådana arealer i ett jordbruksföretag som den överlåtande parten faktiskt använde för mjölkproduktion eller om det avser jordbruksföretagets totala areal (den första frågan). I det senare fallet ombeds domstolen att uttala sig om giltigheten av bestämmelserna i fråga, med utgångspunkt i ett åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar, proportionalitetsprincipen och principen om skydd för äganderätten (den andra frågan). Om domstolen skulle komma fram till att bestämmelserna i fråga är giltiga och att de särskilda referens kvantiteterna inte nödvändigtvis måste fastställas i förhållande till de arealer som faktiskt användes för mjölkproduktion, frågar den nationella domstolen slutligen om medlemsstaterna, på grundval av de nämnda bestämmelserna, har befogenhet att fördela referenskvantiteten endast i förhållande till storleken av den areal som har överlåtits (den tredje frågan). Med hänsyn till att den första och den tredje frågan har ett nära samband, eftersom lösningen av dem beror på tolkningen av samma bestämmelser, anser jag det lämpligt att behandla dem tillsammans.

Punkt 31 Förslag till avgörande i mål C-18/24

Den hänskjutande domstolens tolkningsfrågor syftar i huvudsak till att få klarhet i inom vilka gränser principen om hemlandstillsyn ska tillämpas på grundval av Solvens II‑direktivet (den första frågan) och i vilka situationer unionsrätten avviker från denna princip och de därmed sammanhängande förfarandena (den andra frågan).

Punkt 46 Förslag till avgörande i mål C-188/24

Jag kommer därför att först bedöma frågeställningen om förhållandet mellan omfattningen av det samordnade området och den harmonisering som genom direktiv 2000/31 har skett på unionsnivå, och även kontrollera huruvida den aktuella skyldigheten utgör ett krav som i princip hör till det samordnade området (den andra frågan). Jag kommer därefter att behandla förhållandet mellan detta område och det straffrättsliga området (den första frågan). Slutligen kommer jag att undersöka huruvida den aktuella skyldigheten, om det antas att direktivet utgör hinder för att denna skyldighet åläggs tjänsteleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater, likväl kan tillämpas på de sistnämnda med hjälp av de grundläggande rättigheterna (den tredje frågan).

Punkt 44 Förslag till avgörande i mål C-236/08

Den första begäran innehåller också en fråga om tolkning av bestämmelserna i båda rättsakterna beträffande varumärken som är kända (den andra frågan). Vid min prövning av frågan huruvida det föreligger ett intrång kommer jag därför också att beakta det särskilda skyddet för sådana varumärken.

Punkt 37 Förslag till avgörande i mål C-392/04

Bundesverwaltungsgericht önskar emellertid få klarhet i huruvida gemenskapsrätten leder till samma resultat eller tvärtom kräver att rättsstridiga avgifter upphävs, med alla de följder som detta kan få, även när besluten inte kan överklagas (den andra frågan). Denna obekanta möjlighet förutsätter att avgifterna strider även mot gemenskapsrätten, varför studien av deras eventuella oförenlighet med gemenskapsrätten utgör grunden för den första tolkningsfrågan (den första frågan).

Punkt 24 Förslag till avgörande i mål C-456/02

Om detta inte är fallet har de belgiska myndigheterna i princip rätt att vägra en person rätt till bosättning om denne visserligen inte helt kan försörja sig själv, men får hjälp av en privat inrättning såsom Frälsningsarmén. Om medlemsstaten i Michel Trojanis fall också verkligen kan utöva denna befogenhet beror på tolkningen av artikel 18 EG (den andra frågan).

Punkt 22 Förslag till avgörande i mål C-459/20

I det andra scenariot inges ansökan däremot på grund av att barnet vill utöva den rätt till rörlighet som följer av unionsmedborgarskapet genom att lämna det tredjeland där det har sin hemvist och bege sig till den medlemsstat där det är medborgare. Detta är enligt min mening det scenario som den hänskjutande domstolen avser i den andra och den tredje frågan, eftersom den har begärt att EU-domstolen ska precisera på vilket sätt det ska bedömas dels vad som är barnets bästa (den andra frågan), dels huruvida det finns ett beroendeförhållande mellan barnet och den förälder som är tredjelandsmedborgare eller mellan barnet och den andra föräldern, som är unionsmedborgare (den tredje frågan).

Punkt 99 Förslag till avgörande i mål C-472/16

Den hänskjutande domstolen har angett att den tredje frågan endast ska besvaras om de två första frågorna ska besvaras jakande. Eftersom jag anser att det i förevarande fall inte rör sig om en övergång (den första frågan) och att, även om så hade varit fallet, en sådan övergång inte kunde ha legat till grund för uppsägningen (den andra frågan), kommer jag endast att ge ett kortfattat svar på denna fråga. Den saknar nämligen relevans för förevarande mål, såvitt domstolen delar min uppfattning vad gäller åtminstone en av de föregående frågorna.

Punkt 41 Förslag till avgörande i mål C-515/12

Den andra och den tredje frågan har ett nära samband. Den hänskjutande domstolen har ställt dessa frågor för att få klarhet i huruvida det är nödvändigt att fastställa ett samband mellan det vederlag som nya deltagare erlägger och den ersättning som betalas ut till befintliga medlemmar (den tredje frågan) och, om så är fallet, huruvida storleken på sådant vederlag har någon betydelse (den andra frågan). Vid besvarandet av den hänskjutande domstolens frågor framstår det som mer logiskt att pröva frågorna i den ordningen.

Punkt 31 Förslag till avgörande i mål C-569/20

Den hänskjutande domstolen har i detta syfte begärt att EU-domstolen ska klargöra om en person som befinner sig i en sådan situation som IR befinner sig i ska anses omfattas av det regelverk som föreskrivs i artikel 8.2 och 8.3 i direktiv 2016/343, enligt vilket det är möjligt att verkställa ett avgörande som meddelats efter en rättegång där denna person inte närvarade (den första frågan), eller snarare av det regelverk som avses i artiklarna 8.4 och 9 i direktivet, enligt vilket den berörda personen ska ges möjlighet till förnyad prövning (den andra frågan).

Punkt 27 Förslag till avgörande i mål C-633/23

Den hänskjutande domstolen har ställt den första och den andra frågan för att få klarhet i huruvida förordning 2022/1854, särskilt artiklarna 6–8, jämförda med artikel 2.5 och 2.9, mot bakgrund av samtliga skäl i förordningen, och jämförda med artikel 288 FEUF och artikel 6 FEU samt proportionalitetsprincipen, utgör hinder för en nationell bestämmelse genom vilken det har införts ett system enligt vilket de marknadsintäkter som omfattas av det tak som föreskrivs i artikel 6.1 i förordningen ska beräknas på grundval av presumtioner som inte kan motbevisas (den första frågan) eller som delvis kan motbevisas (den andra frågan), vilket hindrar de avgiftsskyldiga från att göra gällande sina faktiska intäkter.

Punkt 25 Förslag till avgörande i mål C-701/22

Genom sina tre första tolkningsfrågor, som är föremål för just detta förslag till avgörande, vill den hänskjutande domstolen i huvudsak få klarhet i huruvida AA, i förevarande fall, har rätt till dröjsmålsränta (den första och den tredje frågan) och huruvida beloppet av denna ränta kan begränsas på grund av oegentligheter som det bolaget har gjort sig skyldigt till (den andra frågan).

Punkt 36 Förslag till avgörande i mål C-717/22

Närmare bestämt vill den veta följande: Huruvida uppsåt är ett tvingande rekvisit för varusmuggling (den första frågan). Huruvida varusmuggling, oavsett om den har begåtts uppsåtligen eller av vårdslöshet, kan beläggas med en sanktion ”av samma slag och samma belopp” (den andra frågan).

Punkt 27 Förslag till avgörande i mål C-819/21

Under de särskilda omständigheterna i förevarande mål är den hänskjutande domstolen för det andra osäker på vilken tidpunkt den ska utgå från när denna prövning görs: ska den utgå från den tidpunkt då den ursprungliga fällande domen meddelades eller den tidpunkt då den uppskjutna verkställigheten av straffet återkallades (den första frågan), eller ska den utgå från den tidpunkt då den verkställande myndigheten har att besluta om erkännande av domen och verkställighet av straffet (den andra frågan).