Den första frågan

Legaldefinitioner 15

Punkt 23 C-245/24

I förevarande fall har den hänskjutande domstolen ställt frågor till EU-domstolen om tolkningen av artikel 102 FEUF på grund av att den hyser tvivel dels om vilka uppgifter den bulgariska konkurrensmyndigheten var skyldig att samla in för att fastställa huruvida det förelåg en överträdelse av denna bestämmelse, som består i att ett företag med dominerande ställning nekar sina konkurrenter tillträde till den infrastruktur för transport och lagring av petroleumprodukter som den kontrollerar (den första frågan), dels om tillämpningen på en sådan situation av den rättspraxis som följer av domen i målet Bronner (den andra och den tredje frågan). Den hänskjutande domstolen har i detta avseende angett de närmare skäl som föranledde den att ställa tolkningsfrågor till EU-domstolen.

Punkt 35 Förslag till avgörande i mål C-118/20

I detta förslag till avgörande kommer jag först att analysera frågan om situationen i det nationella målet omfattas av unionsrätten. I detta hänseende kommer jag att redogöra för rättspraxis avseende förlust av ställningen som unionsmedborgare innan jag, mot bakgrund av denna rättspraxis, analyserar följderna av det överklagade beslutet (den första frågan). Sedan kommer jag, efter att ha hänvisat till den estniska regeringens beslut om upplösning av statens förhållande till JY, att undersöka om detta första beslut är proportionerligt (den andra frågan).

Punkt 22 Förslag till avgörande i mål C-151/20

Den hänskjutande domstolen har ställt den första och den andra frågan för att få fastställt huruvida kriteriet skyddat rättsligt intresse är tillämpligt i samband med två nationella förfaranden, som rör samma regelöverträdare och samma faktiska omständigheter, i vilka respektive nationell konkurrensmyndighet tillämpar artikel 101 FEUF och nationell konkurrenslagstiftning (den första frågan). För det fall kriteriet rättsligt intresse skulle anses vara relevant, vill den hänskjutande domstolen även få klarhet i huruvida unionens konkurrensrätt och nationell konkurrensrätt skyddar samma rättsliga intresse (den andra frågan).

Punkt 19 Förslag till avgörande i mål C-209/01

Det är även min mening att det är att föredra att turordningen för frågornas behandling ändras i förhållande till den som den hänskjutande domstolen föreslagit. Jag tror nämligen att det ur logisk synpunkt först av allt skall fastställas huruvida artikel 39 EG allmänt utgör hinder för tillämpningen av en nationell bestämmelse som den i förevarande fall aktuella bestämmelsen (den andra och den tredje frågan). Först därefter skall frågan ställas huruvida artikel 14 i protokollet på sitt speciella område utgör hinder för att tillämpa en sådan bestämmelse (den första frågan). Slutligen skall därefter den fjärde frågan avseende tolkningen av domen i målet Werner beröras.

Punkt 42 Förslag till avgörande i mål C-236/08

Begäran om förhandsavgörande avser i samtliga tre fall Googles användning av sökord som motsvarar varumärken. Den tredje begäran utvidgar emellertid frågan om varumärkesintrång till huruvida annonsörernas val av dessa sökord i sig självt innebär ett sådant intrång (den första frågan). Jag behandlar den frågan sist, när frågan avseende Googles användning har besvarats.

Punkt 3 Förslag till avgörande i mål C-374/05

Första avdelningen för civilrättsliga mål vid Bundesgerichtshof (federal högsta domstol) i Tyskland har frågat om det förhåller sig så att bestämmelserna om reklam i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, inte alls åsyftar en minimiharmonisering utan en fullständig ram, med påföljd att medlemsstaterna helt saknar handlingsutrymme och rätt att införa andra begränsningar än dem som anges i direktivet (den första frågan). Eftersom den tyska rättsordningen innehåller förbud som inte förekommer i de europeiska reglerna, ställs närmare bestämt frågan huruvida gemenskapsrätten utgör hinder för dessa nationella förbud och hur långt detta eventuella hinder sträcker sig.

Punkt 23 Förslag till avgörande i mål C-456/02

Det skall fastställas huruvida det arbete som i förevarande fall utförs till förmån för Frälsningsarmén omfattas av det av domstolen vitt tolkade arbetstagarbegreppet. Härvid måste det fastställas om denna tolkning är så pass vid att den också omfattar de särskilda, atypiska arbetsuppgifter som Michel Trojani utför åt Frälsningsarmén (den första frågan).

Punkt 18 Förslag till avgörande i mål C-464/12

Den hänskjutande domstolens begäran innefattar tre olika frågor: innebörden av uttrycket ”särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaterna” i samband med tjänstepensionssystem (den första frågan), begreppet ”förvaltning” av sådana fonder (den andra frågan) samt tillämpningen av artikel 13 B d 3 i sjätte direktivet på tjänster som de som ATP tillhandahåller (den tredje, den fjärde och den femte frågan).

Punkt 54 Förslag till avgörande i mål C-483/23

För att kunna besvara tolkningsfrågan måste EU-domstolen utgå från denna omständighet (överföringen av moderbolagets tillgångar till trusten). Detta beror på minst två faktorer: Dels medgav de företag som är verksamma i Italien mellan den 17 april 2013 och den 7 juni 2017 att deras verkliga huvudman var trustens instiftare. Dels anger den hänskjutande domstolen att den fysiska person som är förtecknad i bilaga I till förordning nr 269/2014 (instiftaren) har bildat den trust till vilken det moderbolag som kontrollerar klagandebolagen har överfört tillgångar och resurser. Den hänskjutande domstolen hävdar således att instiftaren överförde de omtvistade tillgångarna och ekonomiska resurserna till trusten. Mot denna bakgrund vill den hänskjutande domstolen veta om dessa tillgångar och resurser tillhör instiftaren (den första frågan).

Punkt 29 Förslag till avgörande i mål C-485/19

Under dessa omständigheter förefaller den objektiva preskriptionstiden på tre år redan ha löpt ut. I så fall är den talan om återbetalning som LH har väckt redan på förhand preskriberad. Så är däremot inte fallet om de nationella bestämmelser i vilka det föreskrivs en objektiv preskriptionstid på tre år (den första frågan), eller de bestämmelser i vilka det enligt den hänskjutande domstolen föreskrivs en orimlig bevisbörda vad gäller den objektiva preskriptionstiden på tio år (den andra frågan), inte kunde göras gällande mot LH på grund av att de inte är förenliga med unionsrätten.

Punkt 16 Förslag till avgörande i mål C-509/18

Den hänskjutande domstolen önskar i synnerhet få klarhet i huruvida det, för att skingra dess tvivel, ska fästas avseende vid åklagarmyndighetens oberoende i förhållande till den verkställande makten och myndighetens funktion att ”utöva rättskipning eller delta i rättskipningen” (den första frågan), för det fall avseende ska fästas vid sistnämnda funktion, om detta krav ska fastställas med beaktande av den ställning åklagarmyndigheten har enligt nationell rätt eller andra objektiva kriterier (den tredje frågan), om den första frågan besvaras nekande, vilka de relevanta kriterierna är (den andra frågan).

Punkt 44 Förslag till avgörande i mål C-570/19

Jag kommer således att bedöma frågorna i samma ordning som den hänskjutande domstolen har ställt dem. Till att börja med kommer jag alltså att se närmare på tillämpningsområdet för förordning nr 1177/2010 (den första frågan). Därefter kommer jag att granska vissa bestämmelser i den förordningen (den andra till den nionde frågan) innan jag slutligen diskuterar förordningens giltighet (den tionde frågan).

Punkt 24 Förslag till avgörande i mål C-575/23

Den hänskjutande domstolen har ställt sina frågor för att få klarhet i hur bestämmelserna i direktiv 2019/790 om närstående rättigheter för utövande konstnärer ska tolkas, för att därigenom kunna bedöma huruvida den omtvistade rättsakten är förenlig med dessa bestämmelser (den första frågan). Den hänskjutande domstolen vill i synnerhet få klarhet i det tidsmässiga tillämpningsområdet (ratione temporis) för detta direktiv i det nationella målet (den andra frågan).

Punkt 27 Förslag till avgörande i mål C-58/24

Den hänskjutande domstolen har ställt de tre första frågorna för att få klarhet i huruvida MKB-direktivet, närmare bestämt artikel 11.2 däri, ska tolkas så, att när ett byggprojekt inte kan godkännas utan att exploatören dessförinnan har erhållit ett undantagsbeslut enligt artikel 16.1 i livsmiljödirektivet, ska detta beslut anses utgöra en del av tillståndsförfarandet, bland annat för andra ändamål än dem som avser omfattningen av de frågor som ska bedömas enligt MKB-direktivet (den första frågan). Den hänskjutande domstolen har ställt denna fråga för att få klarhet i huruvida tidsfristen för att bestrida lagenligheten av ett beslut om undantag kan löpa ut före dagen för ett tillståndsbeslut, särskilt när sökanden inte bestrider giltigheten av tillståndsbeslutet på grund av brister i beslutet om undantag (den andra frågan). Om det däremot antas att fristen för att bestrida lagenligheten av ett beslut om undantag kan löpa ut före tillståndsbeslutet vill den hänskjutande domstolen få klarhet i huruvida denna frist ska anges i den antagna lagstiftningen eller i den praktiska information som avses i artikel 11.5 i MKB-direktivet, eller om det räcker att den är rimligt förutsebar (den tredje frågan).

Punkt 15 Förslag till avgörande i mål C-94/99

De tre första tolkningsfrågorna rör, som nämnts, principen om likabehandling, både vad gäller diskriminering på grund av nationalitet (den andra och den tredje frågan) och diskriminering mellan anbudsgivare som mottar subventioner och andra anbudsgivare (den första frågan).