Förslag till avgörande av generaladvokat Campos Sánchez-Bordona – Mål C‑483/23 T Trust

1. Denna begäran om förhandsavgörande har sin bakgrund i de restriktiva åtgärder som Europeiska unionen har vidtagit mot Ryska federationen i syfte att frysa ekonomiska resurser och penningmedel för att motverka åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

2. Sammanfattningsvis vill den hänskjutande domstolen veta om de frysningsåtgärder som vidtagits kan utvidgas till att omfatta tillgångar eller ekonomiska resurser som överförts till en trust av en person (instiftaren) som namnges i förteckningen i bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014.

3. EU-domstolen ska avgöra i vilken utsträckning en trust kan fungera som ett instrument för att kringgå tillämpningen av de restriktiva åtgärderna. Svaret kräver att man beaktar komplexiteten och flexibiliteten hos truster, som är en juridisk konstruktion som vissa medlemsstater, men inte alla, har införlivat i sin nationella rätt.

I. Tillämpliga bestämmelser

A. International rätt. Haagkonventionen av den 1 juli 1985 om tillämplig lag för och erkännande av truster

4. I artikel 2 föreskrivs följande:

”I denna konvention avses med trust de rättsförhållanden som en person, det vill säga instiftaren, har upprättat – genom handling mellan levande personer eller förordnande om kvarlåtenskap – för det fall tillgångar har satts under en förvaltares kontroll i en förmånstagares intresse eller i ett specifikt syfte.

En trust har följande egenskaper:

a) Trustens tillgångar utgör separat egendom som är skild från förvaltarens egendom.

b) Trustens tillgångar är skrivna på förvaltaren eller en annan person för förvaltarens räkning.

c) Förvaltaren har befogenhet och skyldighet, däribland rapporteringsskyldighet, att administrera, förvalta eller förfoga över tillgångarna i enlighet med villkoren för trusten och i överensstämmelse med de särskilda lagstadgade reglerna beträffande förvaltaren.

Det faktum att instiftaren behåller vissa befogenheter eller att förvaltaren har vissa rättigheter som förmånstagare är inte nödvändigtvis oförenligt med förekomsten av en trust.”

5. Artikel 6 första stycket har följande lydelse:

”Trusten regleras av den lag som har valts av instiftaren. Valet måste vara uttryckligt eller framgå av bestämmelserna i det instrument genom vilket trusten bildas eller dess existens styrks, vid behov tolkat mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.”

6. I artikel 11 föreskrivs följande:

”Varje trust som upprättats i enlighet med den lag som avses i föregående kapitel ska erkännas som en sådan.

Detta erkännande innebär åtminstone att trustens tillgångar är avskilda från förvaltarens egendom och att förvaltaren kan uppträda som kärande eller svarande och kan inställa sig i egenskap av förvaltare inför notarie eller annan person som utövar offentlig verksamhet.

I den mån det krävs eller fastställs i den lag som är tillämplig på trusten innebär detta erkännande särskilt att

a) förvaltarens personliga fordringsägare inte kan vidta säkerhetsåtgärder mot trustens tillgångar,

b) trustens tillgångar inte ingår i förvaltarens egendom vid dennes insolvens eller konkurs,

c) trustens tillgångar inte ingår i förvaltarens förmögenhetsordning i äktenskapet eller arv,

d) trustens tillgångar kan återkrävas om förvaltaren, i strid med sina skyldigheter enligt trusten, har sammanblandat trustens tillgångar med sina egna eller har avyttrat dem. Rättigheter och skyldigheter för tredje man som innehar tillgångar i trusten ska dock fortsätta att regleras av den lag som fastställs i forumets lagvalsregler.”

B. Unionsrätt

1. Förordning nr 269/2014

7. I artikel 1 föreskrivs följande:

”I denna förordning gäller följande definitioner:

…

d) ekonomiska resurser: egendom av alla slag, materiell eller immateriell, lös eller fast, som inte utgör penningmedel, men som kan användas för att erhålla penningmedel, varor eller tjänster.

e) frysning av ekonomiska resurser: förhindrande av att ekonomiska resurser på något sätt används för att erhålla penningmedel, varor eller tjänster, inbegripet men inte enbart genom försäljning, uthyrning eller inteckning.

f) frysning av penningmedel: förhindrande av varje flyttning, överföring, förändring, användning, tillgång till eller hantering av penningmedel på ett sätt som skulle leda till en förändring av volym, belopp, belägenhet, ägandeförhållanden, innehav, art, bestämmelse eller varje annan förändring som skulle göra det möjligt att utnyttja penningmedlen, inbegripet portföljförvaltning.

g) penningmedel: finansiella tillgångar och ekonomiska förmåner av alla slag, inbegripet men inte begränsat till

…”

8. Artikel 2 har följande lydelse:

”1. Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ eller av fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är förbundna med dem, och som förtecknas i bilaga I, ska frysas.

2. Inga penningmedel eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt ställas till förfogande för eller göras tillgängliga till förmån för fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ eller fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är förbundna med dem, och som förtecknas i bilaga I.”

9. Artikel 9 har följande lydelse:

”Det ska vara förbjudet att medvetet och avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att kringgå åtgärderna i artikel 2.”

2. Genomförandeförordning 2022/336

10. Enligt artikel 1 ska ”[d]e personer och den enhet som förtecknas i bilagan till denna förordning … läggas till i förteckningen i bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014”.

3. Direktiv (EU) 2015/849

11. Artikel 3 har följande lydelse:

”I detta direktiv gäller följande definitioner:

…

6. verklig huvudman: fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar kunden och/eller den eller de fysiska personer för vars räkning en transaktion eller en verksamhet utförs och som innefattar åtminstone följande: …

b) När det gäller truster, alla följande personer:

i) Instiftaren eller instiftarna.

ii) Förvaltaren eller förvaltarna.

iii) Beskyddaren eller beskyddarna, om sådana finns.

iv) Förmånstagarna, eller, om det ännu inte har fastställts vilka enskilda personer som är förmånstagare med avseende på den juridiska konstruktionen eller enheten, den kategori av personer för vilka den juridiska konstruktionen eller enheten främst har inrättats eller verkar.

v) Eventuella andra fysiska personer som ytterst utövar kontroll över trusten genom direkt eller indirekt ägande eller genom andra medel.

c) När det gäller juridiska enheter såsom stiftelser och juridiska konstruktioner av samma typ som truster, den eller de fysiska personer som innehar ställningar som är likvärda med eller liknar dem i led b.

…”

C. Italiensk rätt

1. Lagstiftningsdekret 109/2007

12. Genom artikel 3 inrättades Comitato di Sicurezza Finanziaria (Finansiella säkerhetskommittén, Italien), ett organ inom Ministero dell’Economia e delle Finanze (ekonomi- och finansministeriet, Italien) som vidtar de frysningsåtgärder som fastställs av Förenta nationerna, Europeiska unionen och ekonomi- och finansministeriet.

13. Artikel 5 innehåller förbud mot att överlåta, förfoga över eller använda de frysta resurserna samt förbud mot att direkt eller indirekt ställa penningmedel eller ekonomiska resurser till förfogande för identifierade personer eller att avsätta medel till deras förmån.

2. Lagstiftningsdekret 90/2017

14. Enligt den lydelse som återfinns i beslutet att begära förhandsavgörande föreskrivs följande i artikel 2.1, genom vilken artikel 22.5 i lagdekret nr 231/2007 ändras:

”Förvaltare [(trustees)] av uttryckliga truster, som regleras i lag nr 364 av den 16 oktober 1989, samt personer utövar rättigheter, befogenheter eller motsvarande i liknande juridiska konstruktioner, i den mån de är etablerade eller bosatta på Italiens territorium, ska inhämta och bevara adekvata, korrekta och uppdaterade uppgifter om den verkliga huvudmannen för trusten eller den liknande juridiska konstruktionen, varvid med detta avses uppgifter om identiteten för den eller de som bildat trusten, förvaltaren eller förvaltarna, beskyddaren eller beskyddarna eller annan person som handlar för förvaltarens räkning, i förekommande fall, förmånstagaren eller kategorier av förmånstagare och andra fysiska personer som utövar kontroll över trusten eller den liknande juridiska konstruktionen och alla andra fysiska personer som ytterst utövar kontroll över de tillgångar som överförts till trusten eller den liknande juridiska konstruktionen genom direkt eller indirekt ägande eller på annat sätt.”

3. Lag 364/1989

15. Genom denna lag ratificerade Italien 1985 års Haagkonvention.

II. Faktiska omständigheter, det nationella målet och tolkningsfrågor

16. Truster som den som är aktuell i förevarande mål är inte offentliga, och det finns inget offentligt register där deras uppbyggnad och ändringar finns registrerade. Därför måste de faktiska omständigheter som hänskjutande domstol har redogjort för beaktas, i förekommande fall kompletterade med de omständigheter som framgår av de handlingar som getts in i målet och av de utredningar som gjorts av de italienska myndigheterna.

17. Med förbehåll för den slutliga prövning som det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra, ska EU-domstolen utgå från de fastställda omständigheterna för att kunna besvara de frågor som har hänskjutits till den.

18. Klagandebolagen B, A, C och D bedriver affärsverksamhet i Italien, där de har sitt säte. De ägs av ett bolag på Bermuda, vars tillgångar i sin tur har överförts till en trust av en fysisk person (instiftaren).

19. Trusten bildades genom en urkund daterad den 18 juli 2007. Den omfattas av lagstiftningen på Bermuda, som är ett brittiskt utomeuropeiskt territorium. I trusten föreskrivs en förvaltare (som först var bolaget H och därefter bolaget T) och en beskyddare, som är en tredje part som är en juridisk person. De ansvariga för dessa organ har bytts ut över tiden. Den verkställande direktören för bolaget H (som fungerade som förvaltare fram till den 1 april 2021) var också beskyddare av trusten sedan 2014. Tidigare hade en av instiftaren betrodd person varit beskyddare.

20. Trustens förmånstagare var ursprungligen instiftaren och dennes familjemedlemmar. Även förvaltaren och beskyddaren angavs som förmånstagare från trustens bildande fram till 2014. Efter att Europeiska unionen infört sanktioner mot Ryssland på grund av annekteringen av Krim ändrades trustens stiftelseurkund den 28 december 2014. Instiftaren och två andra medlemmar av hans familj fortsatte att vara förmånstagare. Det angavs att beskyddaren efter eget gottfinnande fick entlediga och byta ut förvaltaren, att instiftaren fick lägga till andra beskyddare och att förvaltaren, med beskyddarens samtycke, fick lägga till förmånstagare, men endast om dessa var personer som inte var föremål för EU:s sanktioner.

21. Enligt en urkund daterad den 19 december 2017 fastställde förvaltaren och beskyddaren vilka personer som skulle uteslutas från trusten på grund av att de var föremål för EU:s sanktioner. Följaktligen uteslöts instiftarens syster och ett syskonbarn till honom från att vara förmånstagare till trusten.

22. Den 19 juni 2019 utnämndes verkställande direktören för ett förvaltningsbolag med säte i Schweiz (bolaget T) till beskyddare av trusten och den 1 april 2021 till förvaltare.

23. Instiftaren uteslöts som förmånstagare genom en urkund av den 7 februari 2022, 21dagar före det att hans namn fördes in i bilaga I till förordning nr 269/2014, vilket gjordes i enlighet med beslut (Gusp) 2022/337 och genomförandeförordning 2022/336.

24. Den ursprungliga beskyddaren förblev enda förmånstagare efter ändringen av trusten den 7 februari 2022, då instiftaren uteslöts från kretsen av förmånstagare. För närvarande kan den italienska regeringen inte med säkerhet fastställa vem som är förmånstagare till trusten. Vid förhandlingen uppgav klagandebolagens ombud att det rör sig om välgörenhetsorganisationer.

25. Bolagen B, A, C och D hade öppnat konton i en bankfilial i Milano. Mellan den 17 april 2013 och den 7 juni 2017 uppgav dessa bolag för banken att deras verkliga huvudman var trustens instiftare.

26. Den 14 mars 2022 underrättade ekonomi- och finansministeriets finansiella säkerhetskommitté bolagen B, A, C och D om att den, i enlighet med artikel 2 i förordning nr 269/2014 och lagdekret nr 109/2007, hade beslutat att frysa de aktier och tillgångar som ägs av dessa bolag, eftersom de ”indirekt kan hänföras till [instiftaren]”.

27. Den 11 maj 2022 överklagade bolagen B, A, C och D samt bolaget T (förvaltaren) frysningsåtgärden till Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio (Lazios regionala förvaltningsdomstol, Italien).

28. I målet vid den domstolen gjorde klagandebolagen i korthet gällande att de frysta tillgångarna inte kontrolleras av den person som förtecknas i bilaga I till förordning nr 269/2014, det vill säga trustens instiftare. Genom det dominerande bolagets överföring av tillgångar till trusten skildes detta bolag från instiftarens egendom. Enligt stiftelseurkunden och tillämplig lagstiftning har instiftaren ingen (direkt eller indirekt) befogenhet att utöva förvaltning och kontroll och denne kan inte längre utöva något inflytande. De italienska myndigheterna hävdar däremot att en överföring till en trust inte ger upphov till en överlåtelse, vilket innebär att förhållandet mellan instiftaren och de överförda tillgångarna inte upphör helt. De hänvisar även till direktiv 2015/849, där det i artikel 3.6 b i föreskrivs att trustens instiftare ingår i kategorin ”verkliga huvudmän”. De påpekar dessutom att även om den som bildat trusten inte längre är förmånstagare kan tillgångarna ”återgå” till hans eller hennes ägo eller stå till hans eller hennes förfogande om de inte slutligen överförs till förmånstagarna (till exempel genom att dessa avstår från sina rättigheter eller genom att trusten upplöses i förtid).

29. Mot bakgrund av detta har Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio (Regionala förvaltningsdomstolen i Lazio) hänskjutit följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:

”1) Ska artikel 2.1 i förordning (EU) nr 269/2014 tolkas på så sätt att tillgångar eller resurser får frysas även när dessa har överförts till en trust av en instiftare som förtecknas i bilaga I till förordningen (person som har identifierats eller upptagits i förteckningen), för det fall denna person anses vara den som tillgångarna eller resurserna tillhör?

2) Om fråga [1] besvaras nekande: Ska artikel 2.1 i förordning (EU) nr 269/2014 tolkas på så sätt att tillgångar eller resurser får frysas även när dessa har överförts till en trust av en instiftare som förtecknas i bilaga I till förordningen (person som har identifierats eller upptagits i förteckningen), för det fall denna person anses vara en person som är förbunden med den som tillgångarna eller resurserna tillhör?

3) Om fråga [1] besvaras nekande: Ska artikel 2.1 i förordning (EU) nr 269/2014 tolkas på så sätt att tillgångar eller resurser får frysas även när dessa har överförts till en trust av en instiftare som förtecknas i bilaga I till förordningen (person som har identifierats eller upptagits i förteckningen), för det fall denna person anses vara den som kontrollerar tillgångarna eller resurserna?”

III. Förfarandet vid EU-domstolen

30. Begäran om förhandsavgörande inkom till domstolens kansli den 26 juli 2023.

31. Klagandebolagen, den belgiska, den franska, den italienska, den nederländska och den finländska regeringen samt Europeiska kommissionen har gett in skriftliga yttranden.

32. Vid förhandlingen som hölls den 8 maj 2025 deltog klagandebolagen, den belgiska, den tyska och den italienska regeringen samt kommissionen.

IV. Bedömning

33. Innan tolkningsfrågorna besvaras anser jag att det för att underlätta förståelsen av tvisten krävs en kort genomgång av vad en trust innebär och vilka regler som styr truster som bildats enligt Bermudas lagstiftning.

A. Allmänna överväganden om truster

34. Trust är en juridisk konstruktion som utvecklats i common law-länder. Dess konturer är inte alltid lätta att fastställa och dess accepterande i andra stater har väckt kontroverser.

35. I unionsrätten finns det inga särskilda bestämmelser om truster. EU-domstolen har dock hänvisat till truster i mål som rör beskattning och den inre marknaden. I domen Trustees of the P Panayi Accumulation & Maintenance Settlements framhöll domstolen följande tre särdrag hos truster: I länder som tillämpar common law avser begreppet trust i princip en transaktion med tre parter. I denna transaktion överför stiftaren av trusten egendom till en trustee för att den sistnämnde ska förvalta egendomen i enlighet med den handling varigenom trusten har stiftats, till förmån för tredje man (förmånstagaren). En trust kännetecknas av att ägandet av egendomen i trusten delas in i det juridiska ägandet och det ekonomiska ägandet (”legal ownership and economic ownership”), som tilldelas en trustee respektive en förmånstagare. Även om en trust är erkänd i lagen och får rättsverkningar är den inte någon egen juridisk person och måste handla genom sin trustee. Den egendom som ingår i trusten utgör inte trustees egendom. En trustee måste förvalta egendomen ”såsom separat egendom, skild från sin egen”. Den huvudsakliga uppgiften för en trustee är att iaktta villkoren och skyldigheterna i den handling varigenom trusten har stiftats och i rätten i allmänhet.

36. Denna beskrivning av truster överensstämmer i stort sett med beskrivningen i 1985 års Haagkonvention, vars artikel 2 jag har återgett ovan.

37. Begreppet trust som framgår av artikel 2 i 1985 års Haagkonvention är brett och utformades så för att omfatta truster enligt anglosaxisk rätt och liknande juridiska konstruktioner i länder med civilrättsliga system, som fideicomiso, fiducia eller den tyska treuhand. På detta sätt säkerställde common law-länderna erkännandet av truster i stater med civilrättsliga system (där truster inte fanns), medan de sistnämnda säkerställde erkännandet av sina motsvarande juridiska konstruktioner i common law-länderna.

38. 1985 års Haagkonvention trädde i kraft i januari 1992 och endast tretton stater och utomeuropeiska territorier är parter i konventionen.

39. En trust innebär att ”separat egendom” skapas för tillgångarnas ägare, i enlighet med trustbildarens (instiftarens) vilja. Denna separata egendom, som förvaltas av förvaltarna, är i princip skyddad mot stiftarnas, förvaltarnas och förmånstagarnas borgenärer, med några få undantag.

40. En trust innebär att äganderätten, förvaltningen och den ekonomiska avkastningen av egendom skiljs åt. En trust gör det alltså möjligt att skilja äganderätten, nyttjanderätten och det ekonomiska ansvaret från varandra.

41. På grund av dessa egenskaper (den pragmatiska utformningen, den avskilda egendomen, skyddet mot borgenärer, flexibiliteten i bildandet och den sekretess som kan upprätthållas) har truster använts både för att uppnå legitima mål och för att undvika skatter, tvätta pengar eller kringgå internationella sanktioner.

42. Vissa truster kan i själva verket betecknas som rent skenbara (”sham trust”), när de som deltar i deras bildande avser att ge ett falskt intryck till tredje man genom att dölja att den som bildar trusten i själva verket fortfarande är ägare till de tillgångar som överförts till trusten.

43. Risken för missbruk av denna juridiska konstruktion är större när det gäller truster som bildats i vissa jurisdiktioner i enlighet med lagstiftningen i ett tredjeland och som måste erkännas i enlighet med 1985 års Haagkonvention. I en sådan trust ”anpassas” dess egenskaper till instiftarens behov och önskemål.

44. Missbruket av truster förklarar varför direktiv 2015/849 behandlar dem i reglerna om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Enligt artikel 3.6 avses med tillgångarnas ”verkliga huvudmän” alla personer som är involverade i en trust (instiftare, förvaltare, beskyddare, förmånstagare) samt alla andra fysiska personer som ytterst kontrollerar trusten genom direkt eller indirekt ägande eller på annat sätt.

45. När det gäller de restriktiva åtgärder som införts genom förordning nr 269/2014, har det bekräftats i flera analyser att personer som är upptagna i förteckningen i bilaga I till förordningen har använt sig av truster för att kringgå tillämpningen av dessa åtgärder. Minst ett av dessa fall gav upphov till tribunalens dom av den 8 maj 2024.

B. Truster i Bermudas lagstiftning

46. Det nationella målet ska ses mot bakgrund av erkännandet i Italien, genom tillämpning av 1985 års Haagkonvention, av en trust som bildats i enlighet med Bermudas lagstiftning. Följaktligen är det Bermudas materiella rättsregler som är tillämpliga på denna trust.

47. Bermudas bestämmelser om truster bygger på engelsk rätt och återfinns i särskild lagstiftning: Trust (Special Provisions) Act 1989 och Trustee Act 1975, som har ändrats flera gånger, samt Trust (Regulation of Trust Business) Act 2011 och Exemption Order 2002.

48. Enligt section 2, subsection 2, i Trust (Special Provision) Act från 1989 har truster på Bermuda följande egenskaper: Trustens tillgångar utgör separat egendom som är skild från förvaltarens egendom. Äganderätten till trustens tillgångar tillkommer förvaltaren eller en annan person som denne utser. Förvaltaren har befogenhet och skyldighet att förvalta och förfoga över trustens tillgångar till förmån för förmånstagarna, i enlighet med villkoren i stiftelseurkunden och de skyldigheter som åligger honom enligt lag.

49. Enligt section 2, subsection 3, som tillkom vid en reform år 2014, kan instiftaren vara medförmånstagare till trusten och medförvaltare. Ingen av dessa två omständigheter medför att trusten blir ogiltig, hindrar trusten från att få verkan enligt dess villkor eller medför att trustens tillgångar införlivas i instiftarens egendom (section 2A, subsection 1).

50. Bermudas lagstiftning erbjuder således stor flexibilitet för truster och gynnar och skyddar i hög grad instiftarnas ställning.

C. Den första tolkningsfrågan

1. Inledande precisering

51. Den hänskjutande domstolen önskar få klarhet i huruvida det är möjligt att frysa tillgångar och ekonomiska resurser när dessa har överförts till en trust av en instiftare (som förtecknas i bilaga I till förordning nr 269/2014) ”för det fall denna person anses vara den som tillgångarna eller resurserna tillhör”.

52. De italienska myndigheterna hävdar att instiftaren är den verkliga huvudmannen bakom moderbolaget och att detta fortfarande står under hans kontroll. Klagandebolagens ombud är av en annan uppfattning.

53. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att klargöra om det är relevant för tvisten att instiftaren till trusten överförde tillgångarna i det moderbolag (med säte på Bermuda) som de bolag vars tillgångar och resurser har frysts tillhör.

54. För att kunna besvara tolkningsfrågan måste EU-domstolen utgå från denna omständighet (överföringen av moderbolagets tillgångar till trusten). Detta beror på minst två faktorer: Dels medgav de företag som är verksamma i Italien mellan den 17 april 2013 och den 7 juni 2017 att deras verkliga huvudman var trustens instiftare. Dels anger den hänskjutande domstolen att den fysiska person som är förtecknad i bilaga I till förordning nr 269/2014 (instiftaren) har bildat den trust till vilken det moderbolag som kontrollerar klagandebolagen har överfört tillgångar och resurser. Den hänskjutande domstolen hävdar således att instiftaren överförde de omtvistade tillgångarna och ekonomiska resurserna till trusten. Mot denna bakgrund vill den hänskjutande domstolen veta om dessa tillgångar och resurser tillhör instiftaren (den första frågan).

2. Svar på frågan

55. Mot bakgrund av denna beskrivning av tvisten ska jag ta upp den tyska regeringens argument vid förhandlingen, vilka även de övriga parterna och de som medverkat i målet har yttrat sig om.

56. Enligt den tyska regeringen får restriktiva åtgärder endast vidtas mot bolag som kontrolleras av trustens instiftare om dessa bolag uttryckligen finns upptagna i förteckningen över personer, enheter och organ i bilaga I till förordning nr 269/2014. Denna ståndpunkt stöds av argument som liknar dem som åberopades i tribunalens dom i målet Melli Bank/rådet, vilka enligt min mening inte har bekräftats av EU-domstolen.

57. Den tyska regeringens argument kan eventuellt godtas när det gäller företag med minoritetsandelar (delvis kontroll) som ägs av personer som är föremål för restriktiva åtgärder. Däremot kan det inte godtas när det gäller tillämpningen av restriktiva åtgärder på företag som helt ägs eller kontrolleras av en person som är upptagen i förteckningen i bilaga I till förordning nr 269/2014.

58. När det gäller företag som helt ägs (eller kontrolleras) av en fysisk person som är upptagen i förteckningen i bilaga I till förordning nr 269/2014, anser jag att det inte är nödvändigt att namnen på vart och ett av dessa företag förs in i förteckningen för att artikel 2 i förordning nr 269/2014 ska kunna tillämpas. Om så skulle vara fallet skulle det försvåra unionslagstiftarens arbete avsevärt och försämra den snabbhet och den överraskningseffekt med vilka de restriktiva åtgärderna bör tillämpas.

59. Enligt min mening är det tillräckligt att ett företags kapital tillhör (eller kontrolleras av) den fysiska person som identifieras i förteckningen i bilaga I till förordning nr 269/2014 för att denna tillgång utan vidare ska omfattas av kategorin alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör denna fysiska person och som kan frysas.

60. Den avgörande bestämmelsen för att besvara den första tolkningsfrågan är artikel 2.1 i förordning nr 269/2014: ”Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ eller av fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är förbundna med dem, och som förtecknas i bilaga I, ska frysas.”

61. Denna bestämmelse har en mycket bred räckvidd, ur såväl objektiv (tillgångar och resurser som kan frysas) som subjektiv (fysiska eller juridiska personer vars förhållande till dessa tillgångar innebär att de äger, innehar eller kontrollerar dem eller att de tillhör dem) synvinkel. Definitionen av begreppen ”frysning av ekonomiska resurser” och ”frysning av penningmedel” i artikel 1 e och f i förordning nr 269/2014 är också mycket vid.

62. Unionslagstiftarens syfte med att så brett definiera kopplingen mellan personen (mot vilken den restriktiva åtgärden vidtas) och tillgångarna är att alla dennes penningmedel och ekonomiska resurser ska frysas. Åtgärden hindrar honom från att erhålla ekonomiska fördelar (från dessa penningmedel och resurser) och från att använda konstruktioner som gör det möjligt för honom att kringgå dess verkningar.

63. Frågan är om, i ett fall som det här aktuella, den som bildar en trust och överför vissa tillgångar eller ekonomiska resurser som dittills varit hans egendom till trusten, fortfarande har ett sådant rättsligt förhållande till dessa att de enligt förordning nr 269/2014 ska frysas.

64. Det är naturligtvis upp till den hänskjutande domstolen att avgöra vilken ställning trustens instiftare har i detta mål. Eftersom truster kan vara utformade på mycket heterogena, flexibla och varierande sätt, måste varje enskilt fall prövas för sig. Den bristande insynen i truster försvårar utan tvekan denna bedömning. Även om bedömningen ska göras av den hänskjutande domstolen kan EU-domstolen ge den viss vägledning som kan vara användbar.

65. Artikel 2.1 i förordning nr 269/2014 definierar inte vissa rättsliga begrepp utan räknar upp dem, och hänvisar inte heller till andra unionsbestämmelser eller nationell rätt. Det rör sig alltså om självständiga unionsrättsliga begrepp som kräver en enhetlig tolkning som är tillämplig i alla medlemsstater.

66. För att uppnå en sådan enhetlig tolkning ska hänsyn tas till bestämmelsens ordalydelse och sammanhang samt till de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i.

3. Bokstavstolkning

67. Bokstavstolkningen av artikel 2.1 i förordning nr 269/2014 är inte uppenbar på grund av skillnaderna mellan de olika språkversionerna. Vissa använder fyra typer av förbindelser (den italienska versionen använder orden ”appartenenti a, posseduti, detenuti o controllati”, och den franska versionen använder orden ”appartenant aux, possèdent, détiennent, contrôlent”), medan andra reducerar dem till tre (i den spanska versionen finns endast ”propiedad, tenencia o control”).

68. Enligt min mening finns det ingen motsättning mellan dessa språkversioner, utan de kompletterar snarare varandra. I samtliga fall finns det minst tre typer av förbindelser mellan personer och de penningmedel eller ekonomiska resurser som ska frysas: ägande (”appartenant à”, ”belonging to”, ”appartenenti à”), besittning eller rent innehav (”possèdent”, ”détiennent”, ”owned”, ”held”, ”posseduti”, ”detenuti”) och kontroll (”contrôlent”, ”controlled”, ”controllati”).

69. Begreppen ägande och innehav är nära besläktade och hänger nära samman med varandra, eftersom de förutsätter ett direkt rättsförhållande mellan personer och deras tillgångar, medan kontroll kan vara mer indirekt. Alla dessa kategorier har dock det gemensamt att de utvidgar den koppling som en person kan ha till tillgångarna, utöver rent ägande, för att tillgångarna ska kunna frysas.

4. Kontextuell och teleologisk tolkning

70. Vid bedömningen av huruvida tillgångar eller ekonomiska resurser som överförts till en trust, vid tillämpningen av förordning nr 269/2014, fortfarande ägs eller innehas av instiftaren, ska hänsyn tas till syftet med den förordningen och dess koppling till andra unionsrättsliga instrument.

71. När det gäller ändamålet är den tolkning som jag föreslår förenlig med syftet med de regler som unionen har antagit för att införa restriktiva åtgärder mot personer som är närstående ryska ledare på grund av angreppet mot Ukraina. Detta syfte skulle omintetgöras om man tillät användningen av juridiska konstruktioner som, genom mer eller mindre sofistikerade metoder, gör det möjligt för dessa personer att undgå att åtgärderna tillämpas effektivt.

72. Det teleologiska tolkningskriteriet talar således för en vid tolkning av de kategorier som anges i artikel 2.1 i förordning nr 269/2014, som är lämplig för att uppnå frysning av tillgångar som tillhör de personer som förtecknas i bilaga I till förordningen.

73. En systematisk analys bör generellt utgå från att en trust medger att det görs åtskillnad mellan den rättsliga äganderätten och den faktiska äganderätten till tillgångarna. Den komplexa strukturen och bristen på insyn i dessa konstruktioner försvårar identifieringen av den verkliga huvudmannen bakom tillgångar som placeras i en trust och kräver ytterligare ansträngningar för att fastställa den verkliga karaktären av de förhållanden som omfattas av denna juridiska konstruktion. Risken för missbruk ökar dessutom när trusten har bildats i en utländsk jurisdiktion.

74. Det är därför nödvändigt att beakta de särskilda bestämmelserna i unionsrätten om eventuellt kringgående av restriktiva åtgärder genom truster eller liknande juridiska konstruktioner. Ur ett systematiskt perspektiv kan även de regler mot penningtvätt som antagits av unionen vara användbara. Jag bedömer båda dessa nedan.

a) Truster som medel för att kringgå restriktiva åtgärder

75. Enligt artikel 9 i förordning nr 269/2014 är det förbjudet att medvetet och avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att kringgå de restriktiva åtgärder för frysning av ekonomiska resurser och penningmedel som vidtagits mot fysiska och juridiska personer som förtecknas i bilaga I till den förordningen.

76. Som jag redan har förklarat kan truster relativt enkelt användas för att undvika att ekonomiska resurser och penningmedel fryses. Detta bekräftas av kommissionen i dess vägledning för ekonomiska aktörer om kringgående av sanktionerna mot Ryssland.

77. Denna omständighet förklarar antagandet av särskilda unionsrättsliga bestämmelser som syftar till att förhindra att truster används som ett sätt att kringgå de restriktiva åtgärderna: I beslut 2014/512/Gusp föreskrivs det i artikel 1j.1 och 1j.2 att det är förbjudet att registrera, tillhandahålla ett registrerat säte, en affärsadress eller en administrativ adress samt förvaltningstjänster till en trust eller liknande juridisk konstruktion som har instiftare eller förmånstagare som tillhör olika kategorier av personer (däribland ryska medborgare eller personer som är bosatta i Ryssland och juridiska personer, enheter eller organ som är etablerade i Ryssland eller som direkt eller indirekt kontrolleras av ryska medborgare). Det är också förbjudet för dessa personer att agera som förvaltare eller i liknande befattningar. I artikel 3.1 i direktiv (EU) 2024/1226 fastställs minimiregler för definitionen av brott och påföljder för överträdelse av unionens restriktiva åtgärder. Enligt denna artikel ska det vara brottsligt att kringgå en av unionens restriktiva åtgärder genom användning, överföring till en tredje part eller annat förfogande avseende penningmedel eller ekonomiska resurser som direkt eller indirekt ägs, innehas eller kontrolleras av angivna personer, enheter eller organ och som ska frysas enligt en av unionens restriktiva åtgärder, i syfte att dölja dessa penningmedel eller ekonomiska resurser. Jag anser att denna brottstyp bland annat har utformats för att bekämpa användningen av truster och liknande juridiska konstruktioner som ett instrument för att kringgå restriktiva åtgärder.

b) Bestämmelser om penningtvätt

78. De unionsrättsliga bestämmelser som, även om de antagits utanför det särskilda området för restriktiva åtgärder, syftar till att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt, underlättar en systematisk och teleologisk tolkning av artikel 2.1 i förordning nr 269/2014, i fråga om truster.

79. Detta beror på att kringgående av restriktiva åtgärder kan ske med hjälp av samma juridiska konstruktioner, upplägg och metoder som avses i direktiv 2015/849. Syftet med direktivet är att förhindra att flöden av pengar från olaglig verksamhet skadar den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende samt utgör ett hot mot unionens inre marknad och internationell utveckling.

80. Ett av de centrala begreppen i direktiv 2015/849 är tillgångarnas ”verkliga huvudman”. I artikel 3.6 b i det direktivet föreskrivs att fem kategorier av personer ska anses vara ”verkliga huvudmän” när det gäller truster, däribland i första hand instiftaren eller instiftarna. Denna skyldighet omfattar, enligt artikel 31.1 i direktivet, i dess lydelse enligt direktiv 2019/2177, juridiska konstruktioner som har trustliknande struktur eller funktioner.

81. Artikel 3 i direktiv 2015/849 innehåller visserligen de definitionerna för tillämpningen av detta direktiv och dess syfte är begränsat till bekämpning av penningtvätt. Ur ett systematiskt unionsrättsligt perspektiv kan dock en identifiering av en trusts instiftare som tillgångarnas ”verkliga huvudman” vara till hjälp för att tolka liknande begrepp i lagstiftning som syftar till att bekämpa annat olagligt beteende, såsom penningtvätt, nämligen att aktivt ha lämnat materiellt eller finansiellt stöd till ryska politiker som är ansvariga för annekteringen av Krim eller angreppet mot Ukraina.

c) Förslag till avgörande i denna del

82. Sammanfattningsvis gör en systematisk och teleologisk tolkning av artikel 2.1 i förordning nr 269/2014, mot bakgrund av andra bestämmelser om denna typ av restriktiva åtgärder och de allmännare bestämmelserna om penningtvätt, det möjligt att slå fast att instiftaren av en trust i princip kan omfattas av de rättsliga situationer som avses i den bestämmelsen.

83. Mot bakgrund av detta måste de faktiska omständigheterna kring varje trust och de personer som är involverade i den bedömas för att klargöra om den har använts som ett sätt att kringgå de restriktiva åtgärderna. Det ankommer, som nämnts, på den nationella domstolen att pröva detta, men EU-domstolen kan lämna den vägledning som jag föreslår nedan.

5. Förhållandet mellan instiftaren och de ekonomiska resurser som överförts till trusten

84. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att bedöma vilket förhållande instiftaren har till de tillgångar som överförts till trusten och att avgöra om denna konstruktion har kunnat användas för att kringgå de restriktiva åtgärder som införts i enlighet med förordning nr 269/2014.

85. I det nationella målet föreligger ett klassiskt förhållande inom internationell privaträtt, nämligen erkännandet i Italien, med stöd av bestämmelserna i 1985 års Haagkonvention, av en trust som bildats i enlighet med Bermudas lagstiftning.

86. Det är Bermudas lagstiftning som är tillämplig på trusten, vilket inte bestrids av parterna. Artikel 6 i 1985 års Haagkonvention föreskriver att ”en trust ska regleras av den lag som valts av instiftaren” och artikel 8 föreskriver att denna lag ”ska reglera trustens giltighet, tolkning och verkan samt förvaltningen av den”.

87. Således ska de villkor som 1985 års Haagkonvention ställer för erkännande av en trust beaktas, särskilt de som anges i artiklarna 2 och 11. Den sistnämnda bestämmelsen ålägger Italien att erkänna en rad rättsverkningar av trusten i den utsträckning som lagstiftningen på Bermuda föreskriver detta.

88. Enligt min mening kan italiensk rätt och italiensk rättspraxis i fråga om truster, som den hänskjutande domstolen nämner i sitt beslut, inte bortse från att det är Bermudas materiella bestämmelser som är tillämpliga på trusten i detta fall. Enligt dessa bestämmelser ska det, som en fråga om faktiska omständigheter, bedömas hur förhållandet mellan instiftaren och trustens tillgångar ser ut.

89. Enligt section 2, subsection 2 i Trust (Special Provision) Act från 1989 har en trust på Bermuda de sedvanliga egenskaperna hos denna juridiska konstruktion Bermudas lagstiftning är dock mycket flexibel och skyddar instiftaren genom att ge denne en rad privilegier som, enligt min mening, gör det möjligt för instiftaren att fortsätta att vara den ”verkliga huvudmannen” till de tillgångar som överförts till trusten.

90. Bland dessa privilegier, som inte hindrar bildandet av en trust och som erkänns i Bermudas lagstiftning, kan den hänskjutande domstolen beakta (och kontrollera om de har tillämpats av instiftaren) följande: Instiftaren har rätt att helt eller delvis återkalla trusten. I så fall återgår tillgångarna till instiftarens egendom. Som den italienska regeringen har gjort gällande visar denna lagbestämmelse att instiftaren är ”verklig huvudman” till trustens tillgångar. Instiftaren behåller rätten att ge bindande instruktioner avseende köp, innehav, försäljning eller andra kommersiella eller investeringsmässiga transaktioner med trustens tillgångar, eller investeringar eller återinvesteringar av dessa tillgångar, samt att utöva alla befogenheter eller rättigheter som härrör från dessa tillgångar. Instiftaren har möjlighet att utse, lägga till, entlediga eller byta ut alla förvaltare eller beskyddare av trusten. Instiftaren har rätt att lägga till, ta bort eller utesluta en förmånstagare eller kategori av förmånstagare, samt möjlighet att själv vara medförmånstagare till trusten.

91. Sammantaget visar dessa egenskaper att den som bildar en trust som lyder under Bermudas lagstiftning kan ha ett sådant förhållande till de tillgångar och ekonomiska resurser som han har överfört till trusten att han kan betraktas som ”verklig huvudman” till de överförda tillgångarna. Ett sådant förhållande omfattas av artikel 2.1 i förordning nr 269/2014, när det gäller att frysa dessa tillgångar och resurser.

92. Mot bakgrund av detta föreslår jag följande svar på den första tolkningsfrågan. Beroende på de särskilda bestämmelserna i stiftelseurkunden eller ändringar av denna och den lagstiftning som är tillämplig på en viss trust, finns det inget som hindrar att de ekonomiska resurser och penningmedel som har överförts till trusten fortfarande anses ägas eller innehas av instiftaren i den mening som avses i artikel 2.1 i förordning nr 269/2014.

D. Den andra tolkningsfrågan

93. Eftersom jag föreslår ett jakande svar på den första frågan från den hänskjutande domstolen, är det inte nödvändigt att bedöma den andra frågan, som ställs om svaret på den första frågan är nekande. Jag kommer dock under alla förhållanden att göra det i andra hand.

94. Med sin andra fråga vill den hänskjutande domstolen veta om artikel 2.1 i förordning nr 269/2014 är tillämplig om tillgångarna (som har överförts till trusten) inte tillhör instiftaren, utan en annan person som är ”förbunden” med denne (instiftaren).

95. Enligt den hänskjutande domstolen kan uttrycket ”fysiska personer som är förbundna” förstås som ”situationer som den i förevarande mål, där tillgångarna, även om de inte är nominellt är hänförliga till den person som anges i bilaga I [till förordning nr 269/2014], fortfarande har en betydande koppling till denne, åtminstone till dess att de överförs till förmånstagarna”.

96. Den hänskjutande domstolen tillägger att ”i fallet med en trust skulle den person som är förbunden uppenbarligen vara förvaltaren, som förvaltar de överförda tillgångarna i instiftarens intresse. Att det program som införts i stiftelseurkunden fortfarande är i kraft ändrar inte det faktum att instiftaren har velat ha ett sådant program i syfte att tillgodose ett eget intresse och att förvaltarna av trusten … väljs av instiftaren eller, i vart fall, av de personer som instiftaren utsett i stiftelseurkunden.”

97. Av dessa överväganden följer att den hänskjutande domstolen kan finna att det föreligger en nära rättslig koppling mellan instiftaren och förvaltaren, som gör att båda kan betecknas som personer som är förbundna i den mening som avses i artikel 2.1 i förordning nr 269/2014.

98. Begreppet ”förbindelse” används ofta i rådets rättsakter om restriktiva åtgärder, men det är inte definierat som sådant och dess innebörd beror på olika sammanhang och omständigheter. Det kan uppfattas så att det avser fysiska eller juridiska personer som i allmänhet är förenade av gemensamma intressen, utan att det är nödvändigt att de bedriver en gemensam ekonomisk verksamhet. Vanligtvis innebär detta att det finns en koppling som går utöver en vanlig familjerelation.

99. Som kommissionen och flera av de regeringar som har medverkat i målet har påpekat, kräver artikel 2.1 i förordning nr 269/2014, när den hänvisar till ”fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är förbundna”, att dessa ”finns upptagna i bilaga I”.

100. Upptagande i bilaga I till förordning nr 269/2014 är därför nödvändigt för att en åtgärd för frysning av penningmedel och ekonomiska resurser ska kunna vidtas mot en person som är ”förbunden” med en fysisk eller juridisk person.

101. Det kan dock ifrågasättas om kravet att förbundna personer också ska finnas upptagna i förteckningarna i bilaga I är förenligt med de mål som ligger till grund för utvidgningen av den personkrets som kan bli föremål för restriktiva åtgärder, i enlighet med artikel 2.1 i förordning nr 269/2014.

102. Ur denna synvinkel är den tolkning som den italienska regeringen föreslår förståelig: upptagandet av en person i bilaga I till förordning nr 269/2014 möjliggör utan tvekan en automatisk tillämpning av de restriktiva åtgärderna, men dessa kan också genomföras genom att det visas att det finns en koppling, även om personen inte är upptagen i bilagan.

103. Hur lockande denna tolkning än må vara, så tillåter de lege lata inte bestämmelsens lydelse detta: för att en förbindelse ska anses föreligga måste den förbundna personen eller enheten uttryckligen anges i bilaga 1 till förordning nr 269/2014.

104. Enligt den hänskjutande domstolen föreligger i den omtvistade trusten en förbindelse mellan instiftaren och förvaltaren, men den sistnämnde finns inte upptagen i bilaga I till förordning nr 269/2014.

105. I avsaknad av ett sådant uttryckligt upptagande bör det nära förhållandet mellan instiftaren och förvaltaren eller beskyddaren kanaliseras genom begreppen ägande eller innehav, som behandlas i svaret på den första tolkningsfrågan, eller genom begreppet kontroll, som jag kommer att behandla i svaret på den tredje frågan.

106. Jag anser därför att ekonomiska resurser eller penningmedel som överförts till en trust får frysas om den ”förbundna” personen i sin tur är upptagen i förteckningen i bilaga I till förordning nr 269/2014.

E. Den tredje tolkningsfrågan

107. Återigen i andra hand vill den hänskjutande domstolen veta, för det fall att svaret på den första och den andra frågan är nekande, om artikel 2.1 i förordning nr 269/2014 är tillämplig om instiftaren kontrollerar de tillgångar eller resurser som han har överfört till trusten.

108. Eftersom jag har föreslagit ett jakande svar på den första frågan, är det inte nödvändigt att ta upp den tredje frågan. Jag kommer dock att göra det om domstolen skulle inta en annan ståndpunkt när det gäller den första frågan.

109. Införandet av begreppet ”kontroll” över penningmedel och ekonomiska resurser i artikel 2.1 i förordning nr 269/2014 kompletterar kriterierna ägande och innehav av dessa tillgångar eller resurser. Införandet av detta begrepp är ett uttryck för unionslagstiftarens avsikt att täcka in alla tänkbara situationer och därmed förhindra att de restriktiva åtgärderna kringgås.

110. Kriteriet kontroll över tillgångar gör det möjligt att hantera juridiska konstruktioner och upplägg genom vilka ägaren av tillgångar eller resurser överför äganderätten till tredje part, men fortsätter att besluta om deras användning och ändamål. Det är dessutom särskilt lämpligt för att undvika att truster som bildats under utländsk jurisdiktion används som ett sätt att kringgå unionens restriktiva åtgärder.

111. Kommissionen och rådet har gett de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna tolkningsriktlinjer för tillämpningen av de restriktiva frysningsåtgärderna. Kommissionen har särskilt angett en rad faktorer eller kriterier som ska beaktas vid bedömningen av om ett företag kontrolleras av en annan person eller ett annat företag, det vill säga om den eller det sistnämnda kan utöva och faktiskt utövar ett avgörande inflytande över det förstnämnda företagets beteende.

112. Jag kommer att fokusera på bedömningen av några av dessa kriterier, som jag anser vara relevanta. Det är inte alltid möjligt att tillämpa dem på truster, men vissa kriterier är användbara för att avgöra om instiftaren behåller kontrollen över de penningmedel och ekonomiska resurser som han eller hon överför till trusten. Återigen är det i slutändan den hänskjutande domstolen som måste avgöra om så är fallet i förevarande mål.

113. Det första av dessa kriterier är ”befogenheten att utse eller avsätta majoriteten av medlemmarna i den juridiska personens eller den kontrollerade enhetens förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan”. Beroende på hur trusterna är utformade, kontrollerar instiftaren de involverade personerna: han utser och kan byta ut förvaltare, på samma sätt som han kan utse och byta ut beskyddare. Det innebär att instiftarens ”långa skugga”, eller longa manus, gör det möjligt för denne att, i förekommande fall, utöva inflytande över dem som förvaltar trusten, vilka är beroende av instiftarens vilja för att kunna behålla sin befattning.

114. Något liknande gäller kriteriet ”inflytande över företagsstrategi, verksamhetspolicy, affärsplaner, investeringar, kapacitet, finansiering, personal och juridiska frågor”. Instiftaren kan förutbestämma dessa aspekter i stiftelseurkunden, vilken är bindande för förvaltaren när denne förvaltar och administrerar trustens tillgångar. Dessutom är det vanligt att instiftaren utser en förvaltare som han eller hon har fullt förtroende för, varför ingenting hindrar honom eller henne från att ge förvaltaren instruktioner om hur trusten ska förvaltas utan att dessa behöver offentliggöras. Stiftaren kan dessutom i stiftelseurkunden införa en skyldighet att regelbundet lämna information om förvaltningen av trusten.

115. Som jag redan har påpekat ger Bermudas lagstiftning omfattande befogenheter till instiftaren, som kan förvalta trusten tillsammans med förvaltaren och byta ut den person eller det bolag som utses att utöva denna funktion. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra om sådana omständigheter föreligger i förevarande fall, vilka kan tyda på att instiftaren kontrollerar förvaltningen av trustens tillgångar.

116. Ett ytterligare (och indirekt) tecken på instiftarens kontroll är att trustens ekonomiska resurser och tillgångar används för aktiviteter där denne i praktiken är den huvudsakliga eller enda mottagaren eller förmånstagaren.

117. Kontrollen kommer också till uttryck i instiftarens möjligheter att införa ytterligare övervakningsmekanismer. I synnerhet kan han utse en beskyddare av trusten som ska se till att resurserna och medlen förvaltas på rätt sätt. Bestämmelsen om att trusten kan återkallas om målen i stiftelseurkunden inte uppfylls ger slutligen instiftaren en sista utväg.

118. Sammanfattningsvis ger Bermudas lagstiftning, särskilt efter 2014 års reform av Trusts (Special Provisions) Act från 1989, betydande befogenheter till instiftaren, som kan förbehålla sig viktiga befogenheter för att kontrollera trusten.

119. Jag vill tillägga att såsom den hänskjutande domstolen antyder, så syftar visserligen de förändringar som skett i den omtvistade trusten sedan den bildades till att minska instiftarens befogenheter, men de tycks ändå vara beroende av instiftarens vilja och återigen visa på hans kontrollbefogenheter. Dessa ändringar inskränker inte, utan bekräftar, instiftarens möjligheter att direkt eller indirekt kontrollera de tillgångar som denne överför till trusten, genom att byta ut förvaltarna eller beskyddarna mot andra personer som han litar på.

120. Ingenting hindrar således instiftaren från att, i den mening som avses i artikel 2.1 i förordning nr 269/2014, behålla kontroll över de penningmedel och ekonomiska resurser som han överför till en trust genom att utöva ett avgörande inflytande över dem. Om så är fallet i förevarande mål är, som jag redan har påpekat, en fråga som det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.

V. Förslag till avgörande

121. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att EU-domstolen ska ge Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio (Regionala förvaltningsdomstolen i Lazio, Italien) följande svar: Artikel 2.1 i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) nr 476/2014 av den 12 maj 2014 och enligt rådets genomförandeförordning (EU) 2022/336 av den 28 februari 2022, ska tolkas på följande sätt: Beroende på de särskilda bestämmelserna i stiftelseurkunden eller ändringar av denna och den rätt som är tillämplig på en viss trust, finns det inget som hindrar att de ekonomiska resurser och penningmedel som överförts till trusten fortsatt anses ägas eller innehas av instiftaren, i den mening som avses i artikel 2.1 i förordning nr 269/2014.

1 Originalspråk: spanska.

2 Jag kommer att använda det engelska ordet ”trust” i stället för andra ord som hänvisar till liknande, men inte nödvändigtvis identiska rättsinstitut (till exempel fideicomiso).

3 Rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 6), i ändrad lydelse enligt rådets genomförandeförordning (EU) 2022/2014 av den 12 maj 2014 (EUT L 137, 2014, s. 1) och enligt rådets genomförandeförordning (EU) 2022/336 av den 28 februari 2022 (EUT L 58, 2022, s. 1). Instiftaren fördes upp i förteckningen i bilaga I genom rådets beslut (Gusp) 2022/337 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 59, 2022, s. 1) och genomförandeförordning 2022/336.

4 Nedan kallad 1985 års Haagkonvention. Den spanska versionen finns på https://assets.hcch.net/docs/07ea0975-a3d8–43a6-be2f-4b55f8c3a996.pdf.

5 I den lydelse som följer av ändringen genom förordning nr 476/2014.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 2015, s. 73), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177 av den 18 december 2019 (EUT L 334, 2019, s. 155).

7 Decreto legislativo 22 giugno 2007, n. 109 – Misure per prevenire, contrastare e reprimere il finanziamento del terrorismo e l’attività dei Paesi che minacciano la pace e la sicurezza internazionale, in attuazione della direttiva 2005/60/CE (lagstiftningsdekret nr 109 av den 22 juni 2007 om åtgärder för att förebygga, bekämpa och förhindra finansiering av terrorism och aktiviteter i länder som hotar internationell fred och säkerhet, i enlighet med direktiv 2005/60/EG) (GURI nr 172 av den 26 juli 2007).

8 Decreto legislativo 25 maggio 2017, n. 90 – Attuazione della direttiva (UE) 2015/849 relativa alla prevenzione dell’uso del sistema finanziario a scopo di riciclaggio dei proventi di attività criminose e di finanziamento del terrorismo e recante modifica delle direttive 2005/60/CE e 2006/70/CE e attuazione del regolamento (UE) n. 2015/847 riguardante i dati informativi che accompagnano i trasferimenti di fondi e che abroga il regolamento (CE) n. 1781/2006 (lagstiftningsdekret nr 90 av den 25 maj 2017 om tillämpning av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/70/EG samt av förordning (EU) nr 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006) (GURI nr 140 av den 19 juni 2017, ordinarie tillägg nr 28).

9 Legge del 16 ottobre 1989, n. 364 - Ratifica ed esecuzione della convenzione sulla legge applicabile ai trusts e sul loro riconoscimento, adottata a L’Aja il 1° luglio 1985 (lag nr 364 av den 16 oktober 1989 om ratificering och genomförande av Haagkonventionen av den 1 juli 1985 om tillämplig lag för och erkännande av truster) (GURI nr 261 av den 8 november 1989, ordinarie tillägg nr 84).

10 Bolagen B och A och det cypriotiska bolaget N äger lyxvillor i Arzachena, på Costa Esmeralda, Sardinien. Bolaget C bedriver biluthyrning och bolaget D tillhandahåller turisttjänster. Fram till dess att frysningsåtgärden vidtogs hade de nämnda lyxvillorna systematiskt uteslutande hyrts ut till trustens instiftare.

11 Detta medger klagandebolagen i sitt skriftliga yttrande (punkt 1): moderbolaget med säte på Bermuda äger samtliga aktier i de fyra bolagen.

12 Även kallad settlor. När det gäller instiftarens förhållande till de tillgångar som överförts till moderbolaget, se punkterna 51–54 i detta förslag till avgörande.

13 Jag använder denna benämning i stället för fideicomisario [som förekommer i den spanska versionen av direktiv 2015/849]. Som jag kommer att redogöra för nedan förvaltar och administrerar förvaltaren de tillgångar som överförts till trusten i enlighet med bestämmelserna i stiftelseurkunden och överför de överförda tillgångarna till förmånstagarna när trusten upphör eller i enlighet med trusten.

14 Bolaget T har varit förvaltare sedan den 1 april 2021 och dessförinnan var bolaget H förvaltare, enligt vad den italienska regeringen uppger i sitt skriftliga yttrande, punkterna 4 och 10.

15 Beskyddaren har till uppgift att se till att det program som fastställts i trusten genomförs på ett korrekt sätt.

16 Denna person var mellan 2006 och 2013 verkställande direktör i ett ryskt bolag som ägs av trustens instiftare och som är verksamt inom stål- och gruvindustrin. Sedan 2013 är han verkställande direktör för ett annat ryskt bolag som kontrollerar de bolag där trustens instiftare och hans familjemedlemmar är huvudaktieägare.

17 En annan av instiftaren betrodd person fungerade som beskyddare mellan åren 2014 och 2021.

18 I sitt skriftliga yttrande hade den italienska regeringen gjort gällande att begäran om förhandsavgörande inte skulle tas upp till sakprövning på grundval av artikel 275 FEUF. Vid förhandlingen avstod den dock uttryckligen från sin invändning om rättegångshinder, mot bakgrund av EU-domstolens praxis i dom av den 10 september 2024, Neves 77 Solutions ( C‑351/22, EU:C:2024:723, punkt 39).

19 Hayton, David, ”Trust in Private International Law”, Recueils de cours, Académie de droit international, 2013, s. 9–98; Hayton, D. m.fl. (red.), Principles of European Trust Law, Kluwer, 1999; Noseda, F., ”Unpacking the trust concept: closing the common law-civil law gap”, Trust & Trustees, 2024, s. 1–9.

20 Dom av den 14 september 2017 ( C‑646/15, EU:C:2017:682, punkterna 3–5).

21 Artikel X.–1:201 om Principer, definitioner och modell för regler för europeisk privaträtt. I Utkast till gemensam referensram (Draft Common Frame of Reference, DCFR) finns följande definition: En trust är ett rättsförhållande där en person, trustee, är skyldig att förvalta eller avyttra en eller flera tillgångar (trustkapitalet) i enlighet med de villkor som reglerar detta rättsförhållande (trustvillkoren) till förmån för en annan person, förmånstagaren, eller i allmänhetens intresse.

22 Artikel 3 i 1985 års Haagkonvention begränsar dock dess tillämplighet till frivilligt bildade truster som kan styrkas skriftligen.

23 Von Overbeck, A. E., ”Rapport explicatif sur la Convention de La Haye de 1985 relative au trust” (förklarande rapport), i Actes et documents de la Quinzième session (1984), volym II, Trusts – loi applicable et reconnaissance, Haag, Imprimerie Nationale, 1985, s. 370–415.

24 1985 års Haagkonvention syftade inte till att införa den juridiska konstruktionen trust i länder där den var okänd, utan endast till att främja dess erkännande.

25 Bland de stater som tillämpar konventionen finns fem medlemsstater i unionen (Cypern, Italien, Luxemburg, Malta och Nederländerna). Frankrike har undertecknat konventionen, men har inte ratificerat den, och unionen är inte part i konventionen. Förenade kungariket är part i konventionen, liksom Bermuda, i egenskap av brittiskt utomeuropeiskt territorium. Förutom andra stater med common law-system (Australien, Kanada och Förenta staterna, som har undertecknat konventionen men ännu inte ratificerat den) är även stater eller mikrostater som fungerar som finanscentrum (Liechtenstein, Monaco, Panama, San Marino och Schweiz) parter i konventionen. Uppgifter om i vilka stater konventionen tillämpas finns på https://www.hcch.net/es/instruments/conventions/status-table/?cid=59.

26 Detta är den term som används i artikel 2 i 1985 års Haagkonvention.

27 Egendomen undantas från såväl stiftarens som förvaltarens och förmånstagarens egna borgenärers rättigheter. Den sistnämndes borgenärer kan endast göra sina rättigheter gällande gentemot trusten, och detta endast om det inte rör sig om en trust som är discretionary, protective eller spendthrift. När det gäller bestämmanderätten över denna separata egendom, det vill säga förhållandet mellan instiftaren, förvaltaren och förmånstagaren, omfattas trusten av regler som i stort sett motsvarar dem som reglerar fullmakts-, provisions- och agentavtal.

28 Se Hansmann, H., och Mattei, U., ”The Functions of Trust Law: A Comparative Legal and Economic Analysis”, New York University Law Review, vol. 73, 1998, s. 434.

29 Överföra förvaltningen av egendom till en tredje part i syfte att organisera ett arvskifte, skydda tillgångar som tillhör underåriga eller vissa kategorier av familjemedlemmar eller utsatta vuxna, gemensamt förvalta egendom för en grupp av bolag, finansiera ett välgörenhetsprojekt genom en mellanhand som ansvarar för insamlingen av medel, och göra investeringar i syfte att finansiera en framtida utgift (till exempel utbildningskostnader eller pensionsförsäkring). Se FATF och Egmont Group, Concealment of beneficial ownership, juli 2018, som finns på https://www.fatf-gafi.org/content/dam/fatf-gafi/translations/reports/ENGLISH-FATF-Egmont-Concealment-Beneficial-Ownership.pdf.

30 Se publikationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), särskilt FATF, Guidance on Beneficial Ownership and Transparency of Legal Arrangements, Paris, 2024, som finns på https://www.fatf-gafi.org/content/dam/fatf-gafi/translations/reports/Spanish-Guidance%20on%20Beneficial%20Ownership%20and%20Transparency%20of%20Legal%20Arrangements.pdf.coredownload.inline.pdf.

31 FATF och Egmont Group, Concealment of Beneficial Ownership, juli 2018, punkt 50.

32 I doktrinen behandlas ”offshore-inspirerade truster” och där belyses det olämpliga användandet av truster för skatteflykt och penningtvätt. Se bland annat, Samet, I., ”On trust, hypocrisy and conscience”, The Cambridge Law Journal, vol. 83, issue 1, 2024, s. 158–183; Dagan, H., och Samet, I., ”What’s Wrong with Massively Discretionary Trusts”, Law Quarterly Review, vol. 138, 2022, s. 624; och Smith, L., ”Massively Discretionary Trusts”, Trusts & Trustees, vol. 25, 2019, s. 397.

33 Även jurister i vissa offshore-jurisdiktioner marknadsför denna typ av fördelar, vilket framgår av exempelvis ”Best Offshore Trust Jurisdiction – a Comparison”, som finns på https://www.offshorecorporation.com/trust/.

34 Enligt Multilateral Repo Task Force, ”Global Advisory on Russian Sanctions Evasion”, 9 mars 2023, s. 3, som finns på https://finance.ec.europa.eu/system/files/2023–03/230309-repo-global-advisory_en.pdf, ”specifically, REPO members have discovered trust arrangements that may have been designed to thwart sanctions enforcement. These arrangements may indicate that everyone involved in the trust – including law firms, grantors (also defined as protectors), trustees, settlors, and beneficiaries – may be involved in sanctions evasion. In some instances, sanctioned Russians individuals and entities and their proxies may involve relatives and close associates in these legal structures and arrangements to further obfuscate their ownership or relation to the assets. It is not uncommon for these legal entities and arrangements to be located in jurisdictions that are tax or corporate formation havens, which may afford a degree of secrecy to Russian elites and their proxies.”

35 Målet Ismailova/rådet ( T‑234/22, EU:T:2024:287, punkterna 136–153). Denna dom har överklagats i mål C‑506/24 P, som ännu inte har avgjorts.

36 Den aktuella lydelsen av dessa regler finns på https://www.bermudalaws.bm/search/*/SPContentType:%C7%82%C7%82436f6e736f6c696461746564204c6177.

37 Section 2, subsection 3, ändrad genom 2014: 22 s. 2, i kraft sedan den 16 juli 2014: ”The reservation or grant by the settlor of certain rights and powers, and the fact that the trustee may himself have rights as a beneficiary, are not necessarily inconsistent with the existence of a trust.”

38 Enligt klagandebolagens ombud ägs moderbolaget i sin tur av bolaget T, som är ett schweiziskt förvaltningsbolag med säte i Schweiz som nu är förvaltare av trusten.

39 Se särskilt beslutet att begära förhandsavgörande (s. 8 i det anonymiserade italienska originalet): ”Den tolkningsfråga som ställs i förevarande mål gäller huruvida de tillgångar, resurser och förbindelser som överförts [till trusten] kan anses ’tillhöra’ instiftaren, även om denne inte är användare eller förvaltare av de överförda tillgångarna eller slutlig förmånstagare av dessa, eller en person som är ’förbunden’ med den som bildat trusten eller om de ytterst ’kontrolleras’ av instiftaren själv, med följden att den frysning som föreskrivs i artikel 2.1 i [förordning nr 269/2014] kan tillämpas på tillgångar som överförts till trusten av den som identifierats som instiftare (eller som förts upp i förteckningen)”.

40 Dom av den 9 juli 2009, Melli Bank/rådet ( T‑246/08 och T‑332/08, EU:C:2009:266, punkt 146).

41 Dom av den 13 mars 2012, Melli Bank/rådet ( C‑380/09 P, EU:C:2012:137, punkt 76 och följande punkter).

42 Om företag som helt ägs (eller kontrolleras) av en fysisk person skulle behöva tas upp i förteckningen i bilaga I till förordning nr 269/2014 skulle det leda till att denna regel utvidgas till att omfatta andra typer av tillgångar, så att alla tillgångar som den personen äger eller kontrollerar också skulle behöva identifieras och tas upp i förteckningarna. Denna tolkning av artikel 2 i förordning nr 269/2014 kan av naturliga skäl inte godtas.

43 Vid förhandlingen medgav den tyska regeringen att frysning av tillgångar tillhörande ett företag som inte är upptaget i förteckningen i bilaga I till förordning nr 269/2014 är möjlig när en person som är upptagen i denna förteckning äger, innehar eller kontrollerar dessa tillgångar.

44 I dom av den 11 november 2021, Bank Sepah ( C‑340/20, EU:C:2021:903, punkt 56), anges att det för att uppnå målen med de restriktiva åtgärderna inte bara är legitimt utan även nödvändigt att definitionerna av begreppen ”frysning av tillgångar” och ”frysning av ekonomiska resurser” ges en vid tolkning, eftersom ”de är fråga om att hindra att tillgångarna utnyttjas för att kringgå de ifrågavarande förordningarna och utnyttja bristerna i systemet”.

45 Dom av den 16 januari 2025, VB II (Information om rätten till en ny rättegång) ( C‑400/23, EU:C:2025:14, punkt 40), och dom av den 30 november 2021, LR Ģenerālprokuratūra ( C‑3/20, EU:C:2021:969, punkt 79).

46 Den engelska (”belonging to, owned, held, controlled”), den tyska (”Eigentum”, ”Besitz”, ”gehalten”, ”kontrolliert”), den franska (”appartenant aux, possèdent, détiennent, contrôlent”), den italienska (”appartenenti a, posseduti, detenuti, controllati”), den portugisiska (”pertencentes, na posse ou que se encontram à disposição ou sob controlo”), den rumänska (”aparțin, se află în proprietatea ori posesia sau sunt controlate”) och den nederländska (”toebehoren aan, eigendom, bezit, zeggenschap”) versionen använder fyra olika termer. Den spanska versionen innehåller endast tre: ”propiedad”, ”tenencia” och ”control”. Dessutom innehåller den tyska och den spanska versionen inte något begrepp som tydligt motsvarar ”appartenenti a”, som finns i den engelska, den portugisiska och den franska versionen.

47 Se, analogt, dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 69): ”Användningen av termerna ’ägs’ och ’kontrolleras av’ i förordning nr 961/2010 avser behovet av att göra det möjligt för rådet att vidta effektiva åtgärder mot alla personer, enheter eller organ som är knutna till spridning av kärnmaterial. Av detta följer att ägandet eller kontrollen kan vara direkt eller indirekt. Om detta samband endast skulle fastställas på grundval av det direkta innehavet eller kontrollen av dessa juridiska personer, skulle nämligen åtgärderna kunna kringgås genom ett stort antal möjligheter att utöva en avtalsrättslig eller faktisk kontroll, vilket ger ett bolag lika omfattande möjligheter som ett direkt innehav eller kontroll att utöva inflytande över andra enheter.” Domstolen slog därefter fast (punkt 70) att begreppet ”bolag som ägs eller kontrolleras”, på området för restriktiva åtgärder, inte samma räckvidd som det som i allmänhet avses i bolagsrätten när det är fråga om att identifiera ett bolags kommersiella ansvar då det i rättsligt hänseende står under en annan kommersiell enhets beslutsbefogenhet.

48 EU-domstolen har uttryckt det så att ”betydelsen av de mål som eftersträvas med de omtvistade rättsakterna – det vill säga att skydda Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende och främja en fredlig lösning på krisen i det landet, vilka omfattas … av det övergripande målet att bevara freden och stärka internationell säkerhet i enlighet med målen med unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 FEU – [är] sådan att negativa konsekvenser, även betydande sådana, för vissa aktörer är motiverade”. Dom av den 28 mars 2017, Rosneft ( C‑72/15, EU:C:2017:236, punkt 150) och dom av den 17 september 2020, Rosneft m.fl/rådet ( C‑732/18 P, EU:C:2020:727, punkt 85).

49 I artikel 3.6 b i direktiv 2015/849 används just begreppet ”verklig huvudman” för tillgångar som placerats i en trust.

50 Dokument COM(2020) 560 final av den 16 september 2020, Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om bedömning av huruvida medlemsstaterna i vederbörlig ordning har identifierat och alla truster och liknande juridiska konstruktioner som regleras av deras rätt och underställt dem kraven i direktiv (EU) 2015/849, s. 4.

51 Europeiska kommissionen, Guidance for EU operators: Implementing enhanced due diligence to shield against Russia sanctions circumvention, 7 september 2023, s. 9. Där anges att en tydlig indikation på skatteflykt (”red flag”) är användning av ”complex corporate or trust structures linked to countries friendly to Russia or whose complexity is not justified by the business profile of the customer. Use of trust arrangements or complex corporate structures involving offshore companies.” Dokumentet finns på https://finance.ec.europa.eu/system/files/2023–12/guidance-eu-operators-russia-sanctions-circumvention_en.pdf.

52 Rådets beslut av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EGT L 229, 2014, s. 13), i dess lydelse enligt rådets beslut (Gusp) 2022/884 av den 3 juni 2022 (EUT L 153, 2022, s. 128).

53 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1226 av den 24 april 2024 om fastställande av brottsrekvisit och påföljder för överträdelse av unionens restriktiva åtgärder och om ändring av direktiv (EU) 2018/1673 (EUT L, 2024/1226). Fristen för att införliva direktivet i nationell rätt löpte ut den 20 maj 2025.

54 I skäl 15 anges följande: ”Ett exempel på en gärning som kringgår unionens restriktiva åtgärder och som blir allt vanligare är att angivna personer, enheter och organ använder, till en tredje part överför eller på annat sätt förfogar över penningmedel eller ekonomiska resurser som direkt eller indirekt ägs, innehas eller kontrolleras av dessa angivna personer, enheter eller organ i syfte att undanhålla dessa penningmedel eller ekonomiska resurser. … Sådana gärningar som kringgår unionens restriktiva åtgärder bör därför utgöra brott enligt detta direktiv.”

55 Dom av den 18 april 2024, Citadeles nekustamie īpašumi ( C‑22/23, EU:C:2024:327, punkt 32), och dom av den 17 november 2022, Rodl & Partner ( C‑562/20, EU:C:2022:883, punkt 34).

56 Direktiv 2015/849 ska tillämpas till och med den 10 juli 2027, då det ersätts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 av den 31 maj 2024 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (EUT L, 2024/1624), och av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1640 av den 31 maj 2024 om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om ändring och upphävande av direktiv (EU) 2015/849 (EUT L, 2024/1640). Dessa rättsakter innehåller samma breda definition för att fastställa den verkliga huvudmannen i truster. Närmare bestämt återger artikel 58.1 i förordning 2024/1624 på ett nästan identiskt sätt innehållet i artikel 3.6 b i direktiv 2015/849.

57 Se återgivningen av den i punkt 11 i detta förslag till avgörande.

58 Jag vill erinra om att klagandeföretagen meddelade den bank de använde att deras verkliga huvudman var trustens instiftare.

59 Se, beträffande detta, skälen för upptagande i bilaga I till förordning nr 269/2014, såsom de redovisas i beslut (Gusp) 2022/337.

60 Trust (Special Provision) Act 1989, section 2, subsection 3, ändrad genom 2014: 22 s. 2, som trädde i kraft den 16 juli 2014: ”The reservation or grant by the settlor of certain rights and powers, and the fact that the trustee may himself have rights as a beneficiary, are not necessarily inconsistent with the existence of a trust.”

61 Instiftarens privilegier benämns ”reserved powers” i Trust (Special Provision) Act 1989, section 2A, subsection 2.

62 Den hänskjutande domstolen ska avgöra om det, i det fall trusten har utformats som oåterkallelig, finns någon möjlighet att åberopa denna bestämmelse, till exempel när syftet med bildandet inte uppfylls.

63 Domstolen fann, i samband med de restriktiva åtgärder som införts mot Myanmar/Burma, att en fysisk person inte kan bli föremål för restriktiva åtgärder enbart på grund av att han eller hon har familjeband med personer som är föremål för sådana åtgärder, utan att hänsyn tas till hans eller hennes personliga beteende (dom av den 13 mars 2012, Tay Za/rådet, C‑376/10 P, EU:C:2012:138, punkt 66). Generaladvokat Medina angav i sitt förslag till avgörande i målet Timchenko/rådet ( C‑703/23 P, EU:C:2025:273, punkt 48), att för att kunna anses ha ”samröre” i den mening som avses i artikel 1.1 slutet i beslut 2014/145 (i ändrad lydelse) måste de fysiska personer som berörs den artikeln ”ha en anknytning som går utöver en vanlig familjerelation”, så att det, när två personer är sammanbundna genom en sådan relation, ska det fastställas att det finns ”objektivt sett finns en sammanvävning av gemensamma intressen”. I dessa fall var de förbundna personerna namngivna i förteckningarna i de respektive förordningarna.

64 Enligt Europeiska kommissionen, Consolidated FAQs on the implementation of Council Regulation No 833/2014 and Council Regulation No 269/2014, 14 maj 2024, s. 22, ”strictly speaking, only the persons and entities who/which appear under the column ’Name‘ in Annex I to Council Regulation (EU) 269/2014 are directly subject to an asset freeze and a prohibition to make funds and economic resources available to them or for their benefit. However, these restrictions can affect transactions with natural or legal persons, entities or bodies associated with them, some of which happen to be mentioned in the ’Identifying information‘ and/or ’Reasons‘ columns of Annex I to Council Regulation (EU) 269/2014.”

65 Europeiska kommissionen, Yttrande om artikel 2.2 i rådets förordning (EU) nr 269/2014., dokument C(2021) 4223 final av den 8 juni 2021. Dessa faktorer överensstämmer i stort med dem som angetts av Europeiska unionens råd, Restriktiva åtgärder (sanktioner) – Uppdatering av EU:s bästa praxis för effektivt genomförande av restriktiva åtgärder av den 27 juni 2022, punkt 62, som finns på https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST‑10572–2022-INIT/sv/pdf.

66 Vad beträffar tillämpningen av restriktiva åtgärder mot Iran slog domstolen i dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 75), fast att ett bolag kunde kvalificeras som ett ”bolag som ägs eller kontrolleras av en annan enhet”, eftersom nämnda enhet befinner sig i en situation där den kan påverka de val som det berörda bolaget gör, även om det inte finns något rättsligt band i form av äganderätt eller andel i kapitalet mellan dessa båda ekonomiska enheter.

67 Om ett bolag vars syfte är att äga en lyxvilla överförs till trusten och denna villa enbart hyrs ut till instiftaren, är detta ett tydligt tecken på att instiftaren utövar kontroll över bolaget och villan.

68 I den sista punkten i beslutet att begära förhandsavgörande.

69 Se, analogt, dom av den 31 maj 2018, Ernst & Young ( C‑633/16, EU:C:2018:371, punkt 45), och dom av den 4 mars 2020, Marine Harvest/kommissionen ( C‑10/18 P, EU:C:2020:149, punkt 49), där begreppet ”kontroll” definieras som ”rättigheter, avtal eller andra medel som ger möjlighet att utöva ett avgörande inflytande på ett företag”. I detta sammanhang beaktas artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (EUT L 24, 2004, s. 1).