Driftsfas

Legaldefinitioner 1

Punkt 20 Förslag till avgörande i mål C-254/19

Mot denna bakgrund har High Court (Förvaltningsöverdomstolen, Irland) ställt följande frågor till domstolen. 1) Utgör ett beslut om förlängning av ett tillstånd ett sådant godkännande av ett projekt som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 6.3 i livsmiljödirektivet? 2) Är svaret på fråga 1) ovan beroende av något av följande överväganden? a) Det tillstånd (som ska förlängas) beviljades i enlighet med en bestämmelse i nationell lagstiftning som inte införlivade livsmiljödirektivet på ett korrekt sätt, eftersom lagstiftningen felaktigt jämställde en lämplig bedömning i enlighet med livsmiljödirektivet med en miljökonsekvensbedömning i enlighet med MKB-direktivet. b) Det tillstånd som ursprungligen beviljades innehåller inga uppgifter om huruvida ansökan behandlades i enlighet med steg 1 eller steg 2 i artikel 6.3 i livsmiljödirektivet och innehåller inte ”fullständiga, exakta och slutgiltiga bedömningar och slutsatser, på grundval av vilka varje rimligt vetenskapligt tvivel kan skingras vad beträffar de planerade arbetenas påverkan på det berörda [området]”, såsom krävs enligt domen av den 24 november 2011 i mål C‑404/09, kommissionen/Spanien ( EU:C:2011:768). c) Den ursprungliga giltighetstiden för tillståndet har löpt ut och tillståndet har därför upphört att gälla för hela anläggningsprojektet. Inget anläggningsarbete får utföras i enlighet med tillståndet i avvaktan på dess eventuella förlängning. d) Inget anläggningsarbete har någonsin utförts i enlighet med tillståndet. 3) Om fråga 1) besvaras jakande: Vilka faktorer måste den behöriga myndigheten ta hänsyn till vid utförandet av en föregående bedömning enligt steg 1 i artikel 6.3 i livsmiljödirektivet? Krävs det exempelvis att den behöriga myndigheten tar hänsyn till någon eller några av följande faktorer: i) Det har skett förändringar i de planerade anläggningsarbetena och i användningen. ii) Miljöförutsättningarna har förändrats, exempelvis genom att europeiska skyddsområden har utsetts efter tidpunkten för beslutet att bevilja tillstånd. iii) Nya relevanta vetenskapliga rön har tillkommit, såsom exempelvis mer aktuella undersökningar beträffande europeiska skyddsområdens särskilda naturvärden. Eller är den behöriga myndigheten snarare skyldig att bedöma miljökonsekvenserna av hela anläggningsprojektet? 4) Är det någon skillnad mellan i) ett tillstånd, som föreskriver en tidsgräns för en verksamhet (driftsfasen), och ii) ett tillstånd som endast föreskriver en tidsfrist för den period under vilken anläggningsarbetena kan äga rum (uppbyggnadsfasen), men som, under förutsättning att anläggningsarbetena slutförs inom denna tidsfrist, inte föreskriver någon tidsgräns för verksamheten eller driften? 5) I vilken utsträckning, om ens alls, är det en förutsättning för att en nationell domstol ska vara skyldig att i den mån det är möjligt tolka lagstiftningen i enlighet med bestämmelserna i livsmiljödirektivet och Århuskonventionen, att parterna i målet uttryckligen har tagit upp dessa tolkningsfrågor? Är den nationella domstolen mer specifikt skyldig att, om den nationella lagstiftningen föreskriver två beslutsprocesser varav endast den ena säkerställer efterlevnaden av livsmiljödirektivet, tolka den nationella lagstiftningen så, att endast den beslutsprocess som uppfyller kraven kan användas, trots att ingen av parterna i målet uttryckligen har framställt yrkanden om just denna tolkning? 6) Är den nationella domstolen, om svaret på fråga 2) a) ovan är att det är relevant att undersöka huruvida tillståndet (som ska förlängas) beviljades i enlighet med en bestämmelse i nationell lagstiftning som inte införlivade livsmiljödirektivet på ett korrekt sätt, skyldig att bortse från en bestämmelse i nationell processlagstiftning som hindrar en klagande från att ifrågasätta giltigheten av ett tidigare tillstånd (som löpt ut) i samband med en senare ansökan om tillstånd? Är en sådan bestämmelse i nationell processlagstiftning oförenlig med den skyldighet att vidta avhjälpande åtgärder som nyligen bekräftades i domen av den 17 november2016 i mål C‑348/15, Stadt Wiener Neustadt ( EU:C:2016:882)?