ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom den 9 maj 2006 i mål nr M 32248-04, se bilaga A

KLAGANDE

Uppsala kommun

753 75 Uppsala

Ombud: advokaterna M.B.och Å.B.

SAKEN

Tillstånd till verksamhet på avfallsanläggning

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen fastställer att etapp 2 av befintlig deponi är en deponi för farligt avfall samt medger Uppsala kommun avsteg från kravet på geologisk barriär i 19-20 §§ förordningen (2001:512) om deponering av avfall för befintlig del av etapp 2. Deponin skall utformas och verksamheten bedrivas i enlighet med vad kommunen angett eller i övrigt åtagit sig i målet.

________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Uppsala kommun (kommunen) har yrkat att miljödomstolens klassificering av befintlig del av etapp 2 på Hovgårdens avfallsanläggning skall ändras på så sätt att den skall klassificeras som en deponi för ickefarligt avfall. För det fall Miljööverdomstolen finner att denna etapp skall klassificeras som farligt avfall har kommunen yrkat att Miljööverdomstolen skall medge avsteg eller undantag från kravet på geologisk barriär för befintlig del av denna etapp.

Vidare har kommunen yrkat att tillsynsmyndigheten vid driftstörningar skall ges rätt att medge avsteg från gällande villkor samt föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras för att undvika olägenheter för omgivningen.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kommunen har till stöd för sin talan i huvudsak anfört följande.

På befintlig del av etapp 2 deponeras idag icke-farligt avfall i form av främst grov-, bygg-, och industri avfall. Även den fortsatta deponeringen kommer endast att omfatta icke-farligt avfall. Därtill kommer etapp 2 att utökas med ytterligare en deponiyta för deponering av icke-farligt avfall.

Efter den 16 juli 2001 har på befintlig del av etapp 2 deponerats farligt avfall i form av 680 ton grushaltigt slam från bilvårdsanläggningar. Slammet skickas idag till annan anläggning där det avvattnas och komposteras för att sedan återanvändas som sluttäckningsmaterial. Av den totala mängden avfall som deponerats på etapp 2 efter den 16 juli 2001 utgör farligt avfall endast ca 1,5 %. Av den totala mängden avfall som deponerats sedan deponin togs i anspråk i början av 1970-talet utgör slammet endast 0,98 %, eller 13 387 ton. Angivna mängder avser ej avvattnat slam för vilket TS-halten bedöms vara 10 procent. Mot bakgrund av att vattenfasen bedöms ha lakat ur och samlats upp av den befintliga dräneringen bedöms den kvarvarande mängden slam endast motsvara knappt 1 400 ton. Uppmätta halter av metaller i slammet ligger under riktvärdena för mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd. Uppmätta halter av metaller, alifater och aromater i slammet ligger även mycket under de acceptanskriterier för förorenade massor i deponier för icke-farligt avfall som satts upp av Svenska Renhållningsverksföreningen. Risken för spridning av föroreningar från slammet bedöms därmed vara mycket begränsad.

Vid den av miljödomstolen gjorda klassificeringen av del av etapp 2 som en deponi för farligt avfall har det ålegat domstolen att beakta frågan om avsteg eller undantag från deponeringsförordningens krav på geologisk barriär.

Den geologiska barriären för etapp 2 utgörs av jordlagren i området nedströms befintlig släntfot sydost om deponiområdet till recipienten Hovgårdsbäcken och avgränsas i vertikalled vid berggrundens överyta. Avståndet till Hovgårdsbäcken är ca 400 meter. Moränens genomsläpplighet har bedömts vara 3,3 x 10-6 m/s, grundvattengradienten 0,0043 och den effektiva porositeten 0,12. Transporttiden för lakvattnet genom barriären har beräknats till ca 105 år och uppfyller således deponeringsförordningens krav på geologisk barriär för en deponi för ickefarligt avfall.

Om befintlig del av etapp 2 klassificeras som en deponi för farligt avfall innebär det vid fortsatt deponering att en konstgjord barriär i form av en mellantäckning måste anläggas ovanpå den befintliga deponin för att uppfylla deponeringsförordningens krav. En sådan barriär skulle dock inte innebära någon märkbar skillnad för den urlakning som sker från den mycket begränsade mängden farligt avfall som tidigare deponerats. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår vidare att verksamheten sammantaget inte medför någon betydande miljöpåverkan på vattensystemet nedströms anläggningen. Denna bedömning har gjorts utifrån befintliga förhållanden, dvs. utan en konstgjord geologisk barriär. Mot bakgrund av det och att det inte kommer att deponeras något ytterligare farligt avfall på befintlig del av etapp 2 kan avsteg eller undantag från deponeringsförordningens krav på geologisk barriär medges.

Det är inte ett praktiskt genomförbart alternativ att anlägga en konstgjord geologisk barriär ovanpå den befintliga deponin. Kommunen skulle istället behöva ta ny mark i anspråk för framtida deponering. Kommunens ursprungliga avsikt att minimera ianspråktagna ytor för att minska lakvattenbildning skulle därmed omintetgöras.

Det har skett ett lakvattenläckage från etapp 2 norrut mot inäga Svartmuttern och Hovgårdsbäcken från etapp 2. Läckaget har orsakats av att deponering skett utanför vattendelaren inom ett ca 0,4 ha stort område. Sedan läckaget konstaterats har någon ytterligare deponering inte skett och kommer inte heller ske i framtiden. Denna väl avgränsade del av deponin kan betraktas som avslutad och omfattas rätteligen inte av kommunens ansökan om fortsatt deponering på befintlig del av etapp 2. Den fortsatta deponeringen på befintlig del av etapp 2 kommer överhuvudtaget inte påverka läckagets storlek varför läckaget saknar betydelse för de frågor som är aktuella i målet. Kommunen åtar sig att senast till utgången av år 2009 att sluttäcka denna del av deponin. Denna sluttäckning kommer att uppfylla deponiförordningens krav avseende sluttäckning av deponier för farligt avfall. Därmed kommer läckaget att minska från 1 200 m3 till ca 20 m3 per år. Detta i sin tur bedöms medföra en längre transporttid för läckaget innan det når Hovgårdsbäcken.

Det av kommunen i ansökan föreslagna villkoret (haverivillkoret) kan inte anses som alltför vittomfattande under förutsättning att ett bemyndigande begränsas till att avse endast driftstörningar. Tillsynsmyndigheten har under hand förklarat sig positiva till ett bemyndigande.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket har anfört att ianspråktagen del av etapp 2 skall klassificeras som en deponi för farligt avfall. Ensamt avgörande för detta är att det deponerats farligt avfall efter den 16 juli 2001. Mängden eller farligheten hos det farliga avfall som deponerats eller avses deponeras påverkar således inte klassningen av deponin. Klassificeras deponin som en deponi för farligt avfall skulle avsteg kunna medges från kravet på geologisk barriär i 19 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Grunden för detta är att mängden deponerat farligt avfall endast utgör en liten del, knappt 1 % (13 837 ton), av totala mängden deponerat avfall på befintlig del av etapp 2 och att ytterligare avfall inte kommer att deponeras. Bolagets uppgifter, även efter komplettering i målet, om slammet och dess farlighet/risk för påverkan på människors hälsa och miljön är otillräckliga. Naturvårdsverket har dock konstaterat att avfallet redan finns där och att kommunen har kontroll på föroreningarna i lakvattnet. Genom att kommunen sluttäcker deponin enligt kraven för farligt avfall minskar risken för påverkan på människors hälsa och miljön.

Länsstyrelsen anser att deponin kan klassas som deponi för icke farligt avfall. För det fall befintlig del av etapp 2 skall klassificeras som en deponi för farligt avfall bör undantag kunna medges i enlighet med kommunens andrahandsyrkande.

Det är motiverat med någon form av ”haverivillkor” innebärande att tillsynsmyndigheten har möjlighet att medge avsteg från gällande villkor vid driftstörning av betydelse. Hovgårdens avfallsanläggning är utsatt för vädrets krafter och det kan trots vidtagna skyddsåtgärder inte uteslutas att situationer kan uppstå så avsteg bör kunna medges från uppställda villkor beroende på väderleksförhållanden eller andra orsaker. Bemyndigandet bör dock inskränkas till att tillsynsmyndigheten får medge avsteg från gällande villkor. Det finns inte behov av att tillsynsmyndigheten ges rätt att föreskriva om ytterligare villkor för att undvika olägenheter för omgivningen. Fråga om lämpliga åtgärder mot olägenheter kan lösas genom samråd mellan verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen föreslår följande villkorsskrivning.

”Vid driftstörning som medför att anläggningen skadas eller att reningsutrustning måste tas ur drift skall åtgärder vidtas för att motverka olägenheter för omgivningen. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att avsteg från gällande villkor sker tillfälligtvis.”

Fiskeriverket har anfört att miljödomstolens dom bör stå kvar.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun har tillstyrkt kommunens överklagande. Nämnden har anfört att ett bemyndigande till tillsynsmyndigheten är motiverat endast för en extraordinär händelse som verksamheten rimligtvis inte kunnat planera för. Den deponering i etapp 2 som skett utanför vattendelaren bör avslutas och sluttäckas. Under förutsättning att sluttäckning av denna del av deponin görs på det sätt som kommunen beskriver har nämnden ingen erinran mot bolagets åtagande.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Huvudregeln enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall (deponeringsförordningen) är att det för deponier skall finnas såväl bottentätning för driftsfasen som en geologisk barriär för tiden därefter. Bakgrunden till dessa krav återfinns i EG-direktivet 1999/31/EG om deponering av avfall. Den dispensmöjlighet från dessa krav som finns enligt 24 § deponeringsförordningen är uppenbarligen att se som en undantagsregel och det ligger i dess natur att den skall tillämpas restriktivt för att det skall vara möjligt att upprätthålla direktivets syfte och effektivitet.

Genom miljödomstolens dom har Uppsala kommun medgivits avsteg eller undantag från deponeringsförordningens krav på bottentätning för befintlig del av etapp 2. Miljööverdomstolen har nu att ta ställning till vilka krav på geologisk barriär som skall ställas för aktuell deponi enligt deponeringsförordningen (19-20 §§deponeringsförordningen). Om deponin klassificeras som en deponi för icke farligt avfall uppfylls förordningens krav på lokalisering och geologisk barriär. Om deponin i stället klassificeras som en deponi för farligt avfall uppfylls inte förordningens krav och Miljööverdomstolen har då att bedöma om dispens från kravet på geologisk barriär kan ges enligt 24 § deponeringsförordningen.

Eftersom det deponerats farligt avfall på befintlig del av etapp 2 efter den 16 juli 2001 skall deponin klassificeras som en deponi för farligt avfall. Den mängd farligt avfall som deponerats efter den 16 juli 2001 är förhållandevis liten - 680 ton eller 1,5 % av total mängd deponerat material från den tidpunkten och knappt 1 % av den totala mängden material som deponerats sedan start - och metallhalterna för de flesta metaller underskrider riktvärden för mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd. Med beaktande härav finner Miljööverdomstolen att avsteg enligt 24 § deponeringsförordningen från kravet på geologisk barriär kan medges för den befintliga delen av etapp 2 utan risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Oavsett att befintlig del av etapp 2 nu klassificeras som en deponi för farligt avfall har kommunen att följa vad man anfört i sin ansökan nämligen att allt farligt avfall fortsättningsvis skall deponeras på den nya deponin för farligt avfall. Miljööverdomstolen noterar vidare kommunens åtagande att senast vid utgången av år 2009 sluttäcka det 0,4 hektar stora området i befintlig del av etapp 2, där deponering skett utanför vattendelare; detta åtagande faller enligt Miljööverdomstolen inom ramen för det allmänna villkoret i den överklagade domen.

Vad gäller det av kommunen föreslagna s.k. haverivillkoret har det inte framkommit något i Miljööverdomstolen som ger skäl att göra någon annan bedömning än den miljödomstolen gjort.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2007-12-27

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Lars Hydén samt hovrättsråden Henrik Runeson och Liselotte Rågmark, referent. Enhälligt.

Föredragande har varit EvaLinda Sederholm.

_________________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Uppsala kommun, 753 75 Uppsala

Ombud: advokaten M.B. och jur.kand. Å.B.

SAKEN

Tillstånd till verksamheten på Hovgårdens avfallsanläggning i Uppsala kommun

Ao: 129; karta 11 I NV; Avd V x: 6647220 y: 1610030

DOMSLUT

Tillstånd

I Miljödomstolen lämnar kommunen tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Hovgårdens avfallsanläggning på fastigheterna Gran 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun genom att

dels årligen ta emot, behandla, lagra och bortskaffa högst

a) 60 000 ton grov-, bygg- och industriavfall,

b) 5 000 ton avfall vid återvinningscentralen,

c) 5 000 ton asbest,

d) 30 000 ton rötat material,

e) 1000 ton gallerrens,

f) 50 ton latrin,

g) 20 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall,

h) 20 000 ton park- och trädgårdsavfall,

i) 180 000 ton askor,

j) 5 000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten,

k) 1 000 ton stallgödsel

varav högst 150 000 ton askor far behandlas genom siktning, rening, stabilisering och/eller solidifiering,

varav högst 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt 10 000 ton impregnerat trä får flisas,

varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag far komposteras

- 30 000 ton rötat material,

- 1 000 ton gallerrens,

- 50 ton latrin,

- 10 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall,

- 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt

- 1 000 ton stallgödsel

varav högst 5 000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten får behandlas i slambädd,

varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag fördelat på de avfallstyper som framgår av domsbilaga 1 (samt andra tillkommande avfallstyper efter tillsynsmyndighetens godkännande) far deponeras

- 40 000 ton grov-, bygg- och industriavfall,

- 5 000 ton asbest,

- 30 000 ton rötat material,

- 1 000 ton gallerrens,

- 50 ton latrin,

- 100 000 ton askor, varav 20 000 ton utgör farligt avfall samt

- 5 000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten.

dels som ett årsmedelvärde över en treårsperiod ta emot, behandla, lagra och deponera 40 000 ton förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall av de typer som anges i domsbilaga 2 (samt andra tillkommande typer av förorenade massor efter tillsynsmyndighetens godkännande),

dels vid ett och samma tillfälle mellanlagra högst 10 000 ton farligt avfall som har utsorterats från a) och b) ovan,

dels bibehålla befintliga byggnader och anläggningar samt uppföra de nya byggnader och anläggningar som i övrigt behövs för verksamheten.

I den utsträckning ovan angivet avfall utgör utsorterat brännbart avfall får det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdsverket meddelar föreskrifter om undantag från förbudet i 9 förordningen (2001:512) om deponering av avfall mot att deponera utsorterat brännbart avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud.

I den utsträckningen ovan angivet avfall utgör organiskt avfall far det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdsverket meddelar föreskrifter om undantag från förbudet i 10 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall mot att deponera organiskt avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud.

I den utsträckningen ovan angivet avfall inte uppfyller de gränsvärden för utlakning som föreskrivs i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) får det endast deponeras under förutsättning att behörig myndighet tillåter högre gränsvärden.

Avsteg eller undantag

Miljödomstolen medger - med stöd av 24 § hörordningen (2001:512) om deponering av avfall - kommunen avsteg eller undantag från kraven på bottentätning och dränering i 22 §§ samma förordning för etapp 2 av befintlig deponi.

Slutliga villkor och bemyndiganden

Utöver vad som gäller i förordningen (2001:512) om deponering av avfall och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, föreskriver miljödomstolen följande slutliga villkor

Allmänt villkor

1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten, innefattande åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett eller i övrigt åtagit sig i målet.

Mottagning, behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall

2. Alla förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. Massorna (inklusive blästersand och jämförligt avfall) skall analyseras såväl före som efter behandling. Stickprov skall tas ut per 50 ton obehandlad massa (blästersand och jämförligt avfall). Stickprov slås samman till ett samlingsprov, vilket skall analyseras med avseende på olika parametrar beroende på materialet och dess härkomst. Uttag av stickprov skall ske enligt NT Envir 004 eller annan lämplig standard.

3. Utsläpp till luft från behandling av förorenade massor, blästersand eller därmed jämförligt avfall får som gränsvärden uppgå högst till de utsläppskrav som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28).

4. Kommunen skall inför varje kampanj av behandling av förorenade massor, blästersand eller därmed jämförligt avfall ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan skall också ges in till tillsynsmyndigheten inför bearbetning av impregnerat trä genom flisning.

5. All hantering av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall skall ske på hårdgjorda ytor med uppsamling av dagvatten. Processvatten från jordtvätt skall samlas upp och far inte avledas till lakvattensystemet om inte tillsynsmyndigheten så medger.

Deponering

6.Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 80 meter.

7. Utformningen av bottentätning och sluttäckning skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Därvid skall kommunen redovisa läggnings-, respektive kvalitetsplaner för utförandet samt hur kontroll av bottentätningen skall ske.

Omhändertagande av lakvatten

8. Lakvatten från deponin, förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor samt slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall ledas till det lokala reningsverket för behandling innan det släpps ut till recipient. Slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall förbehandlas genom slamavskiljning och sedimentation innan det leds till det lokala reningsverket.

9. Detaljutformningen av det lokala reningsverket skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Det skall tas i bruk senast den 1 juli 2007 efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

Mellanlagring av farligt avfall och hantering av kemiska produkter m.m.

10. Mellanlagring av farligt avfall som inte skall behandlas eller deponeras på Hovgården samt lagring av kemiska produkter skall ske under tak på hårdgjord yta inom invallat område. Det invallade området skall rymma en volym motsvarande volymen för den största behållaren för flytande avfall samt minst 10 procent av summan av övriga behållares volym.

11. Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall, exklusive vitvaror, skall ske under tak.

12. Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror skall ske på hårdgjord yta.

Damning, lukt, nedskräpning och skadedjur

13. Om problem med damning, lukt, nedskräpning eller skadedjur uppkommer skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten utreda orsaken till dessa samt vid behov vidta åtgärder.

Buller

14. Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än

50 dB(A) vardagar dagtid (07.00-18.00)

40 dB(A) nattetid (22.00-07.00)

45 dB(A) övrig tid.

Momentana ljud nattetid far ej överskrida 55 dB(A). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A)-enheter.

Hantering av askor

15. Rutin skall finnas för hantering av askor. Rutinen skall syfta till att identifiera förändringar, t.ex. i askornas sammansättning eller hantering, som kan leda till risk för uppkomst av explosiv gasblandning.

Avslutning och sluttäckning av deponietapper

16. Täckning av deponerat avfall skall ske efter hand, sluttäckning skall vara avslutad så snart som möjligt, dock senast 10 år, efter avslutad deponering. Vid sluttäckningen får restprodukter (förorenade massor och askor m.m.) användas ovanför tätskiktet endast om halterna av olika ämnen i produkterna understiger halterna för mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889. Material som används under tätskiktet i deponin skall uppfylla samma kriterier som det deponerade avfallet.

Kontroll

17. Kommunen skall inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. I kontrollprogrammet skall bl.a. ingå nya provtagningspunkter varvid särskilt provtagningspunkter för provtagning av hela det inkommande flödet till reningsanläggningen och vad som släpps ut i recipienten.

Bemyndiganden

18. Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende

dels problem med damning, nedskräpning, lukt eller skadedjur vid kompostering och mellanlagring av hushållsavfall,

dels behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall samt impregnerat trä,

dels att förhindra bildandet av explosiv gasblandning vid askhantering,

dels täckning av deponerat avfall efterhand och sluttäckning efter deponering,

dels utsläpp av det renade lakvattnet till recipient för tiden fram till den l juli 2007,

dels ytterligare provisoriska föreskrifter under prövotiden t.ex. gällande suspenderat material.

Säkerhet

För fullgörandet av de skyldigheter som gäller i fråga om deponeringsverksamheten skall kommunen hos länsstyrelsen ställa säkerhet till ett belopp uppgående till

- 13 800 000 kr för behandling av lakvatten samt övervakning och kontroll

- 12 700 000 kr för etapp 1

- 19 700 000 kr för befintlig del av etapp 2

- 2 200 000 kr för ny del av etapp när den tas i drift

- 5 600 000 kr för deponin för farliga avfall när den tas i drift.

Säkerheten far utgöras av pant eller borgen (inklusive bankgaranti). Verksamheterna i den nya delen av etapp 2 och i deponin för farligt avfall får inte tas i drift före det att ekonomisk säkerhet har ställts.

Säkerhet som ställts för sluttäckning får reduceras i takt med att sluttäckning sker efter godkännande av länsstyrelsen.

Verkställighetsförordnande

Tillståndet får på villkor som anges i 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken tas i anspråk utan hinder av att denna deldom inte har vunnit laga kraft.

Igångsättningstid

Den utvidgade tillståndsgivna verksamheten skall ha satts igång inom fem år från dagen för denna dom.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

Prövotid

Miljödomstolen skjuter under en prövotid upp frågan om vilka slutliga villkor som skall gälla för utsläpp för behandlat lakvatten. Prövotiden löper till utgången av år 2010. Vid prövotidens utgång skall kommunen till miljödomstolen redovisa erfarenheterna av behandling av lakvatten och de tekniska möjligheterna att begränsa utsläppet av föroreningar ytterligare samt de ekonomiska konsekvenserna av detta.

Flödena i åsystemet (Hovgårdsbäcken, Lissån och Tomtaån) ned till Funbosjön skall kartläggas och redovisas kopplade till utsläppen av lakvatten. Analyser av lekvattnet skall anpassas till innehållet i det avfall som tas in på anläggningen. En ingående karakterisering skall genomföras minst en gång per år, jfr med de beståndsdelar som anges i 22 § NFS 2004:10 och med de parametrar som Fiskeriverket angett på s. 34 i denna dom.

Alternativ till att släppa ut det renade lakvattnet i recipient (bäcksystemet som mynnar i Funbosjön) genom lokalt omhändertagande skall utredas och redovisas vid prövotidens utgång.

Utredning skall företas och åtgärder föreslås för att komma tillrätta med de konstaterade lakvattenläckagen på längre sikt.

Kommunen skall till miljödomstolen vid prövotidens utgång redovisa förslag till de slutliga villkor som bör gälla.

Provisoriska föreskrifter

Under prövotiden och till dess annat bestäms skall följande provisoriska föreskrifter gälla.

Halterna i det behandlade lakvatten som släpps ut till recipient från och med den I juli 2007 skall som flödesviktat riktvärde årsmedelvärde understiga följande halter.

Ämne Halt (mg/1)

NH4-N 10

P-tot 0,3

BOD7 10

TOC 80

Cl 3 000

Ämne Halt (µg/1)

Pb 5

Cd 0,3

Cu 50

Cr 10

Hg 0,1

Ni 20

Zn 100

Angående bemyndigande för tillsynsmyndigheten se under "Bemyndiganden" p. 18

SÖKANDENS YRKANDEN

Uppsala kommun har yrkat att miljödomstolen skall meddela kommunen

tillstånd att genom fortsatt och utökad verksamhet vid Hovgårdens avfallsanläggning på fastigheterna Gran 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun

dels årligen ta emot, behandla, lagra och bortskaffa högst

l) 60 000 ton grov-, bygg- och industriavfall,

m) 5 000 ton avfall vid återvinningscentralen,

n) 5 000 ton asbest,

o) 30 000 ton rötat material,

p) 1000 ton gallerrens,

q) 50 ton latrin,

r) 20 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall,

s) 20 000 ton park- och trädgårdsavfall,

t) 180 000 ton askor,

u) 5 000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten,

v) 1 000 ton stallgödsel

varav högst 150 000 ton askor far behandlas genom siktning, rening, stabilisering och/eller solidifiering,

varav högst 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt 10 000 ton impregnerat trä far flisas,

varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag far komposteras

- 30 000 ton rötat material,

- 1 000 ton gallerrens,

- 50 ton latrin,

- 10 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall,

- 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt

- 1 000 ton stallgödsel

varav högst 5 000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten får behandlas i slambädd,

varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag far deponeras

- 40 000 ton grov-, bygg- och industriavfall,

- 5 000 ton asbest,

- 30 000 ton rötat material,

- 1 000 ton gallerrens,

- 50 ton latrin,

- 100 000 ton askor, varav 20 000 ton utgör farligt avfall samt 5 000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten.

dels som ett årsmedelvärde över en treårsperiod ta emot, behandla, lagra och deponera 40 000 ton förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall,

dels vid ett och samma tillfälle mellanlagra högst 10 000 ton farligt avfall som har utsorterats från a) och b) ovan,

dels bibehålla befintliga byggnader och anläggningar samt uppföra de nya byggnader och anläggningar som i övrigt behövs för verksamheten.

I den utsträckning ovan angivet avfall utgör utsorterat brännbart avfall far det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdsverket meddelar föreskrifter om undantag från förbudet mot att deponera utsorterat brännbart avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud.

I den utsträckningen ovan angivet avfall utgör organiskt avfall far det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdsverket meddelar föreskrifter om undantag från förbudet mot att deponera organiskt avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud.

I den utsträckningen ovan angivet avfall inte uppfyller de gränsvärden för utlakning som föreskrivs i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) far det endast deponeras under förutsättning att behörig myndighet tillåter högre gränsvärden.

Kommunen har yrkat att miljödomstolen med stöd av 24 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall skall medge avsteg eller undantag från kraven på bottentätning och dränering i 22 §§ samma förordning för etapp 2 av befintlig deponi.

Kommunen har yrkat att miljödomstolen skall meddela prövotid för avgörande av vilka slutliga villkor som skall gälla för utsläpp för behandlat lakvatten till utgången av år 2010. Vid prövotidens utgång skall kommunen till miljödomstolen redovisa erfarenheterna av behandling av lakvatten och de tekniska möjligheterna att begränsa utsläppet av föroreningar ytterligare samt de ekonomiska konsekvenserna av detta. Vidare skall kommunen till miljödomstolen redovisa förslag till de slutliga villkor som skall gälla.

Kommunen har slutligen yrkat att miljödomstolen skall

1. bestämma igångsättningstiden till fem år samt

2. ge kommunen rätt att utnyttja tillståndet utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft.

FÖRSLAG TILL VILLKOR

Kommunen har slutligt föreslagit följande villkor för verksamheten Allmänt villkor

1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten, innefattande åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett eller i övrigt åtagit sig i målet.

Behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall

2. Utsläpp till luft från behandling av förorenade massor far som gränsvärden uppgå högst till de utsläppskrav som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28).

3. Kommunen åtar sig att inför varje kampanj av behandling av förorenade massor ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten.

4. All hantering av förorenade massor skall ske på. hårdgjorda ytor med uppsamling av dagvatten. Processvatten från jordtvätt skall samlas upp och far inte avledas till lakvattensystemet om inte tillsynsmyndigheten så medger.

Deponering

5. Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 80 meter.

6. Utformningen av bottentätning och sluttäckning skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Därvid skall kommunen redovisa läggnings-, respektive kvalitetsplaner för utförandet samt hur kontroll av bottentätningen skall ske.

Omhändertagande av lakvatten

7. Lakvatten från deponin, förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor samt slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall ledas till det lokala reningsverket för behandling innan det släpps ut till recipient. Slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall förbehandlas genom slamavskiljning och sedimentation innan det leds till det lokala reningsverket.

8. Detaljutformningen av det lokala reningsverket skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Mellanlagring av farligt avfall och hantering av kemiska produkter m.m.

9. Mellanlagring av farligt avfall som inte skall behandlas eller deponeras på Hovgården samt lagring av kemiska produkter skall ske under tak på hårdgjord yta inom invallat område. Det invallade området skall rymma en volym motsvarande den största behållarens volym samt minst 10 procent av summan av övriga behållares volym.

10. Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall, exklusive vitvaror, skall ske under tak.

11. Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror skall ske på hårdgjord yta.

Damning, lukt, nedskräpning och skadedjur

12. Om problem med damning, lukt, nedskräpning eller skadedjur uppkommer skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten utreda orsaken till dessa samt vid behov vidta åtgärder.

Buller

13. Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än

50 dB(A) vardagar dagtid (07.00-18.00)

40 dB(A) nattetid (22.00-07.00)

45 dB(A) övrig tid.

Momentana ljud nattetid far ej överskrida 55 dB(A). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A)-enheter.

Kontroll

14. Kommunen skall inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten.

Bemyndiganden

15 A. Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende problem med damning, nedskräpning, lukt eller skadedjur vid kompostering och mellanlagring av hushållsavfall.

15 B. Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras rörande behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall samt impregnerat trä.

16. Vid driftstörningar som innebär att hela eller delar av anläggningen Måste tas ur bruk har tillsynsmyndigheten rätt att medge avsteg från gällande villkor samt fastställa ytterligare villkor som kan erfordras för att undvika olägenheter för omgivningen.

FÖRSLAG TILL PRÖVOTIDSVILLKOR

Kommunen har som villkor under prövotiden föreslagit att halterna i det behandlade lakvatten som släpps ut till recipient från och med den 1 juli 2007 som riktvärde årsmedelvärde skall understiga följande halter.

Ämne Halt (mg/l)

NH4-N 10

P-tot 0,3

BODI 10

TOC 80

Cl 3 000

Ämne Halt (gg/l)

Pb 5

Cd 0,3

Cu 50

Cr 10

Hg 0,1

Ni 20

Zn 100

TIDIGARE PRÖVNING

Tillstånd

1. Naturvårdsverket medgav genom beslut den 5 juni 1970 Uppsala stad dispens från skyldigheten att söka tillstånd hos koncessionsnämnden i fråga om utförande av anläggning för deponering av avfall.

2. Naturvårdsverket lämnade genom beslut den 21 maj 1976 Uppsala kommun medgivande att dels uppföra återvinningsanläggning för utseparering av brännbart avfall, ferritiska metaller samt icke brännbart avfall, dels ock anlägga ytterligare en kvarnlinje vid befintlig hammarkvarnanläggning.

3. Koncessionsnämnden lämnade genom beslut den 5 november 1982 Uppsala kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten vid Hovgårdens avfallsanläggning.

4. Koncessionsnämnde lämnade genom beslut den 21 januari 1986 Uppsala kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom etapperna 1 och 2 av deponeringsområdet vid Hovgården årligen deponera intill 196 000 ton avfall med den genomsnittliga sammansättning som angivits i ansökan för tiden 1985-1995.

5. Koncessionsnämnden lämnade genom beslut den 29 juni 1990 Uppsala kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom etapperna 1 och 2 av deponeringsområdet vid Hovgården från och med år 1990 årligen deponera intill 210 000 ton avfall med den genomsnittliga sammansättning som framgår av ansökan.

6. Koncessionsnämnden lämnade genom beslut den 19 september 1994 Uppsala kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom etapp 2 och 3 av deponeringsområdet vid Hovgårdens avfallsanläggning årligen deponera sammanlagt högst 7 000 ton TS stabiliserat avloppsslam.

Beslut av tillsynsmyndigheten

1. Länsstyrelsen meddelade den 11 mars 1993 beslut angående försök med vägbyggnation med användning av sopslagg samt fastställande av minsta återvinningsgrad av återvinningsbart material ur grov- och industriavfall -- inklusive restprodukter från avfallsförbränning - vid Hovgårdens avfallsanläggning.

2. Länsstyrelsen godkände genom beslut den 11 november 1994 att lysrör och batterier, som ej utgör miljöfarligt avfall, deponeras på Hovgårdens avfallsanläggning.

3. Länsstyrelsen godkände genom beslut den 28 april 1998 att etapp 3 togs i bruk för avsedd lagring av avloppsslam.

4. Länsstyrelsen meddelade genom beslut den 9 juli 1998 råd angående användning av kompost som produceras vid Hovgårdens avfallsanläggning.

5. Länsstyrelsen meddelade genom beslut den 21 december 1998 Uppsala kommun tillstånd till mellanlagring och bortskaffande av farligt avfall vid Hovgårdens avfallsanläggning.

6. Länsstyrelsen fastställde genom beslut den 29 december 1998 att utsorteringen av slaggrus/utbränt ferromagnetiskt skrot/deponirest får begränsas till vad som behövs för att täcka det egna behovet av täckmaterial för så kallat kondensatslam.

7. Länsstyrelsens meddelade beslut den 30 december 1998 med anledning av kommunens anmälan om byggnation av monocell för avloppsslarv vid Hovgårdens avfallsanläggning.

8. Länsstyrelsens meddelade beslut den 30 december 1998 med anledning av kommunens anmälan om deponering av filtrat från Rodenstock vid Hovgårdens avfallsanläggning.

9. Länsstyrelsens meddelade beslut den 30 december 1998 med anledning av kommunens anmälan om deponering av blästersand från Sveflour vid Hovgårdens avfallsanläggning.

10. Uppsala kommun, miljökontoret, meddelade den 23 april 1999 beslut med anledning av kommunens anmälan om utbyggnad av kompostplattan vid Hovgårdens avfallsanläggning.

11. Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, meddelade beslut den 12 november 1999 med anledning av kommunens anmälan om kompostering av avloppsslam med bakterier.

12. Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, meddelade beslut den 30 oktober 2000 med anledning av kommunens anmälan om överskridande av deponerade mängder flisaska vid Hovgårdens avfallsanläggning.

13. Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, meddelade beslut den 9 augusti 2001 med anledning av kommunens anmälan om överskridande av deponerade mängder flisaska vid Hovgårdens avfallsanläggning.

14. Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, meddelade beslut den 18 november 2002 med anledning av kommunens anmälan om mellanlagring av slipers vid Hovgårdens avfallsanläggning.

15. Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, meddelade beslut den 11 mars 2003 med anledning av kommunens anmälan om mindre avsteg från villkor i tillståndet för Hovgårdens avfallsanläggning.

16. Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, meddelade beslut den 22 oktober 2003 med anledning av kommunens anmälan om senareläggning av byggande av vassbäddar vid Hovgårdens avfallsanläggning

17. Uppsala kommun, miljökontoret, meddelande den 18 november 2003 med anledning av kommunens anmälan om försök med ny kornposteringsteknik.

18. Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, meddelande genom beslut den 19 december 2003 att 21 § Naturvårdsverkets föreskrifter (2001:17) om hantering av brännbart avfall är tillämpligt på vissa avfallsslag.

Regeringen har i beslut den 22 juni 2005 avstått från att pröva tillåtligheten av planerad utvidgning av verksamheten med behandling av farligt avfall vid Hovgårdens avfallsanläggning i Uppsala kommun.

ANSÖKAN

Allmän orientering

Hovgårdens avfallsanläggning är belägen ca 12 km nordost om Uppsala vid väg 288 mot Osthammar. Anläggningen omges av barrskog. Närmaste bostadsområden är Grän och Gränlund som ligger ca en km från anläggningen.

Vid Hovgården har avfall från hela Uppsala kommun tagits emot sedan 1971 och på området finns anläggningar för mottagning, sortering, behandling, mellanlagring och deponering av avfall. Anläggningens centrala delar utgörs av en deponi om ca 20 hektar. Vid återvinningscentralen kan hushållen lämna utsorterat och farligt avfall. Kompostering av organiskt hushållsavfall sker i öppna strängar och rötslam från avloppsreningsverk mellanlagras i särskilda slamceller. Förorenade massor tas emot i små mängder för behandling. Sortering och mellanlagring av trä och utsorterat brännbart avfall sker på hårdgjorda ytor. Lakvatten från deponin, slam- och dagvatten samlas upp och leds till ett lokalt reningssystem.

Denna ansökan avser fortsatt och utökad verksamhet vid Hovgården. Förutom möjligheten att ta emot större avfallsmängder kommer deponeringsverksamheten att anpassas för att uppfylla kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Ett utökat behov av omhändertagande av förorenade massor kommer att tillgodoses genom mellanlagring, behandling och deponering av sådana massor. Den öppna strängkomposteringen kommer att ersättas med en mer sluten komposteringsmetod och det lokala reningssystemet för lakvatten kommer att kompletteras.

Planförhållanden m.m.

Det aktuella området är inte detaljplanelagt och omfattas inte av några områdesbestämmelser. I översiktsplanen för Uppsala kommun (1990) anges att Hovgården är ett strategiskt område som utgör en reserv för miljöstörande verksamhet. Av kartor för hälsa och säkerhetsverksamhetsskydd framgår att Hovgården är ett tippområde med eventuellt påverkat grundvatten. I översiktsplanen för Rörken-Hovgården är det aktuella området reserverat för tipp och masshantering.

Funbosjön ingår i ett av regeringen utsett Natura 2000-område. Frötunaviken, den nordvästra viken av Funbosjön, är vidare av riksintresse för naturmiljövärden.

Lissån och Torntaåns sammanflöde har av länsstyrelsen klassificerats som högt naturvärde.

Geologi, hydrogeologi och hydrologi

De centrala delarna av Hovgården utgörs av en naturlig dalgång i öst- västlig riktning. De naturliga jordlagren centralt i dalgången utgörs av lera som ställvis är siltig. Lerans mäktighet är mellan två och tio meter med de största djupen i dalgångens mitt. Leran underlagsas av morän och mot dalgångens sidor tunnas lertäcket ut och övergår i sandig morän. Moränens mäktighet vid deponins nuvarande släntfot är mellan två och fem meter i dalgångens mitt och dess genomsläpplighet varierar mellan 1,9 x 10-9 m/s och 5,5 x 10-6rIs. Berggrunden inom området utgörs av gnejsgranit. Inom de högsta partierna utefter dalgångens sidor förekommer berg i dagen.

Inom området har tre vattenförande sprickzoner identifierats. Mot bakgrund av utförda grundvattenanalyser har zon C bedömts sakna hydraulisk kontakt med depo. Grundvatten från zon A har visat sig vara påverkat av lakvatten vid deponins östra släntfot men inte efter utjämningsmagasinen, vilket sannolikt innebär att zonen inte är hydrauliskt sammanhängande. Resultatet av grundvattenanalyserna kan dock även bero på att påverkat grundvatten strömmar upp i jordlagren. Zon E går i nordnordöstlig riktning längs med deponins västra begränsning och är dränerande i förhållande till överliggande jordlager. Den hydrauliska kommunikationen mellan jordlagren och sprickzonen är dock ringa, sannolikt på grund av förhållandevis täta jordlager. Förhöjda halter av klorid och natrium kan dock tyda på en mindre lakvattenpåverkan eller förekomst av relikt saltvatten.

Tydliga vattendelare förekommer väster, norr och söder om deponiområdet. Generellt ligger grundvattennivån inom deponiområdet lägre än utanför området, vilket innebär en gradient in mot deponiområdet. Inom deponiområdet faller grundvattennivåerna mot öster i dalgångens riktning, vilket innebär en huvudsaklig grundvattenströmning mot utjämningsmagasinen.

Hovgården avvattnas av ett dikessystem i östlig riktning. Via Hovgårdsbäcken rinner vattnet söderut till Lissån som mynnar i Tomtaån vid Gran. Tomtaån i sin tur mynnar i Funbosjöns nordvästra del, Frötunaviken.

TEKNISK BESKRIVNING

Befintliga anläggningar

På Hovgården finns idag anläggningar för mottagning, sortering, behandling, mellanlagring och deponering av avfall. anläggningens centrala delar utgörs av en deponi om ca 20 hektar. Vid återvinnings centralen kan hushållen lämna utsorterat och farligt avfall. Mellanlagring av hushållens farliga avfall sker i den s.k. kemladan. Fem hårdgjorda ytor används för sortering och mellanlagring av avfall och hantering av kompost och kompostjord. Rötslam från avloppsreningsverk mellanlagras i två särskilda slamceller. Lakvatten från deponin, slam- och dagvatten samlas upp och leds till ett lokalt reningssystem.

Mottagningskontroll

Vid infartskontrollen vägs och registreras allt inkommande avfall med undantag för avfall till återvinningscentralen som vägs vid utleverans.

Den befintliga mottagningskontrollen kommer att utökas för att uppfylla kraven i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10).

Sortering och mellanlagring av grov-, bygg- och industriavfall

Grov-, bygg- och industriavfall sorteras på en asfalterad yta vid infarten till Hovgården. Vid återvinningscentralen sorteras hushållens utsorterade och farliga avfall i ett tiotal fraktioner.

Mellanlagring av trä och utsorterat brännbart avfall sker på en hårdgjord yta i anslutning till nuvarande askdeponi och allt trä flisas innan det transporteras till förbränning. För att minska risken för bränder har särskilda rutiner upprättats i samarbete med brandförsvaret.

Mellanlagring av utsorterat avfall sker även på sorteringsplattorna i mån av utrymme. Den utökade verksamheten kan komma att innebära att kompletterande ytor för sortering och mellanlagring tas i anspråk.

Hushållens farliga avfall, t.ex. lösningsmedel, färg och batterier, mellanlagras i den s.k. kemladan som är en byggnad med tak, tre väggar och asfalterat golv. Samtliga behållare och lagringsutrymmen är märkta och vid eventuellt spill och läckage finns absorptionsmedel och ögondusch tillgängligt. Spillolja från företag mellanlagras i fat och tankar under tak på en hårdgjord yta. Impregnerat trä mellanlagras från annat träavfall.

Allt lak- och dagvatten från sorterings- och mellanlagringsytorna leds till det lokala systemet för lakvattenhantering. Vid behov används fångstnät och bevattning för att förhindra nedskräpning. Området städas regelbundet.

Mellanlagring och behandling av rötat material samt gallerrens, latrin och stallgödsel

Hovgården tar emot rötat slam från Kungsängsverket och ett antal mindre reningsverk i kommunen. Slammet mellanlagras i särskilda slamceller med separat omhändertagande av lak- och dagvatten. För att stabilisera slammet kommer det att komposteras under minst tre månader och därefter efterlagras i minst sex månader. I komposteringen kan även rötrest från Uppsala biogasanläggning samt mindre mängder gallerrens, latrin och stallgödsel komma att ingå. Slutligt omhändertagande sker genom deponering eller nyttiggörande.

Mellanlagring och behandling av hushållsavfall samt park- och trädgårdsavfall

Idag sker kompostering av hushållens organiska avfall i öppna strängar på den asfalterade komposteringsplattan i områdets nordvästra del. Inkommande plastpåsar sönderdelas och plast och andra föroreningar sorteras bort med en trumsikt. Avfallet blandas sedan med strukturmaterial i form av flisat park- och trädgårdsavfall och läggs upp i strängar. Luftning sker kontinuerligt med en traktordragen kompostvändare. Efter kornposteringen slutskiktas materialet och strukturmaterial och föroreningar avskiljs.

Kommunen har som framtida målsättning att hushållens organiska avfall skall behandlas i Uppsala biogasanläggning. Vid revision av biogasanläggningen samt vid eventuella driftavbrott kommer kornpostering att ske på Hovgården. Därvid skall den öppna strängkomposteringen senast den I juli 2007 ersättas med en mer sluten komposteringsmetod t.ex. med användning av halvgenomsläppliga membran. Park- och trädgårdsavfall kommer även fortsättningsvis att användas som strukturmaterial.

Mellanlagring och behandling av förorenade massor

Idag tas endast små mängder förorenade massor emot vid anläggningen. Efter behandling används de som mellantäckning på deponin. För att tillgodose det kommunala och regionala behovet av behandling av förorenade massor skall i framtiden förorenade massor om ca 40 000 ton som ett medelvärde över en treårsperiod kunna tas emot vid anläggningen.

All verksamhet kommer att ske på hårdgjorda ytor med uppsamling av lakvatten. Vid behov kommer massorna att täckas för att minska risken för damning och andra utsläpp. Vilken behandlingsmetod som blir aktuell är beroende av massornas karaktär, mängd och föroreningsinnehåll. Behandlade massor kommer antingen att nyttiggöras eller deponeras.

Behandlingen av förorenade massor kommer normalt att ske i kampanjer genom etablering av mobila anläggningar. Kommunen åtar sig därför att inför varje behandlingsuppdrag ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten som beskriver de mottagna massorna och vald behandlingsmetod.

Biologisk behandling

Biologisk behandling kommer att ske antingen genom kompostering eller i s.k. bioreaktorer. Vid kompostering läggs massorna upp i strängar, fack eller s.k. limpor på hårdgjord yta och tillförs luft, eventuellt vatten, närsalter och mikroorganismer. All behandling sker under duk. Vid behov kan duk med undertryck användas för att undvika lukt. Behandling i bioreaktor innebär att hela nedbrytningsprocessen sker i reaktorn. Normalt blandas massorna med vatten men även torra processer kan förekomma. Även lakvatten från massorna kan behandlas i bioreaktor.

Jordtvätt

Vid jordtvätt avskiljs och koncentreras en förorening genom att de finkorniga fraktionerna tvättas bort ur massorna. Därefter rengörs de grövre fraktionerna. Vanligen kombineras metoden med någon form av mekanisk behandling såsom krossning, siktning eller skakning. Normalt används vatten som tvättvätska. Den förorenade restfraktionen deponeras på Hovgården eller skickas till godkänd anläggning för destruktion.

Termisk avdrivning

Termisk avdrivning innebär att massorna hettas upp till temperaturer mellan 100-800 grader för att föroreningarna skall förångas. De avgående föroreningarna samlas upp för att därefter filtreras bort, kondenseras, tas omhand för destruktion i en efterbrännkammare eller adsorberas till specifika adsorbenter. Normalt föregås metoden av någon form av mekanisk behandling såsom krossning, siktning eller skakning. Avgående gaser skall tas omhand i en reningsanläggning.

Stabilisering och solidifiering

Stabilisering minska föroreningarnas rörlighet, löslighet eller toxicitet genom kemiska processer, t.ex. inblandning av lämplig kemikalie. Ett exempel är den s.k. MBS-metoden (Molecular Bonding System) som innebär att metaller läggs fast som sulfider. Solidifiering innebär att föroreningarna innesluts fysikaliskt i jorden genom t.ex. inblandning av cement. Massorna omvandlas till en tät matris genom vilken vatten inte kan passera och föra med sig föroreningarna. Båda metoderna föregås vanligen av siktning eller liknande för att avskilja grövre fraktioner.

Omhändertagande av förbränningsaskor

Idag tas askor från avfallsförbränning och icke-avfallsförbränning emot och deponeras på etapp 1. Mot bakgrund av att etapp 1 inte uppfyller kraven i föroreningen (2001:512) om deponering av avfall kommer etapp 1 att avslutas vid utgången av år 2008. Därefter kommer askor som utgör ickefarligt avfall att mellanlagras och sorteras för att sedan deponeras på etapp 2. Bottenslagg från avfallsförbränning kommer att användas som täckningsmaterial och vid byggnationer.

Vid behov kommer de askor som utgör farligt avfall att behandlas genom stabilisering eller solidifiering för att minska utlakningen av föroreningar till följd av vattengenomströmning. Genom stabilisering binds föroreningarna kemiskt och genom solidifiering (blandning med cement och vatten) omvandlas askan till ett fysiskt stabilt material.

Deponering

Befintliga anläggningar

Sedan Hovgården togs i drift 1971 har deponering skett av ca 3 miljoner ton avfall och idag täcker deponin en yta om ca 20 hektar fördelat på två etapper. Den högsta fyllnadshöjden uppgår till ca + 60 meter. Etapp 1 består av dels en deponi för ickefarligt avfall i form av bottenslagg från avfallsförbränning och botten- och flygaska från icke- avfallsförbränning, dels en s.k. monocell med tät botten och täta vallar för farligt avfall i form av flygaska och kondensatslam från avfallsförbränning och bildskärmsglas, dels en särskild cell för asbest. På etapp 2 deponeras främst grov-, bygg- och industriavfall samt mindre mängder organiskt avfall. Någon särskild bottentätning har inte utförts.

Deponiplan

Mot bakgrund av att etapp I inte uppfyller kraven på geologisk barriär, bottentätning och dränering för deponier för farligt avfall i föroreningen (2001:512) om deponering av avfall kommer den att avslutas vid utgången av år 2008. Fyllnadsvolymen beräknas uppgå till ca 250 000 m3.

Fortsatt deponering av icke-farligt avfall kommer att ske inom etapp 2 som även kommer att utökas med ytterligare en deponiyta om ca 1,2 hektar. Den nya ytan innebär ett effektivare utnyttjande av hela deponiområdet och en bättre avslutning. Den totala fyllnadsvolymen beräknas uppgå till ca 2 000 000 m3. Organiskt avfall kommer endast att deponeras om kommunen erhåller dispens från förbudet att deponera organiskt avfall.

En ny deponi för farligt avfall om ca 6 hektar kommer att anläggas i ett bergsområde norr om befintlig deponi. Fyllnadsvolymen beräknas uppgå till ca 600 000 m3 Den nya deponin kommer att tas i anspråk senast år 2009.

Stabilitets- och sättningsutredningar har visat att deponin kan byggas till +90 meter utan stabilitetsproblem. Högsta tillåtna fyllnadshöjd föreslås vara +80 meter.

Deponiteknik.

Deponering kommer att ske med släntlutningar om högst 1:3 för att undvika erosion, ras och skred och minst 1:20 för att säkra ytvattenavrinningen. Kompaktering av avfallet görs för att minska risken för sättningar och brand samt för att utnyttja deponivolymen effektivt. För att minska lakvattenbildningen och risken för att avfallet sprids med vinden begränsas tippsåret.

Bottentätning och dränering

Etapp 2 underlagras av de naturliga jordlagren som består av lera med underlagrande morän. Lerans mäktighet varierar mellan två och 10 meter och moränskiktet är mellan två och fem meter i dalgångens mitt. Dräneringen består av en huvudkulvert till vilken stendräneringar är anslutna. Huvudkulverten är lokaliserad till ett tidigare dike under deponins centrala delar i östvästlig riktning.

Den nya deponiytan inom etapp 2 och den nya deponin för farligt avfall kommer att förses med bottentätning av geomembran samt ett dränerande materialskikt av bergkross, krossad betong eller liknande material med en hydraulisk konduktivitet på minst 1 x 10-4 m/s för att uppfylla kraven på bottentätning och dränering i förordningen (200:512) om deponering av avfall.

Geologisk barriär

Den geologiska barriären för etapp 2 utgörs av jordlagren i området nedströms befintlig släntfot sydöst om deponiområdet till recipienten Hovgårdsbäcken och avgränsas i vertikalled vid berggrundens överyta. Avståndet till Hovgårdsbäcken är ca 400 meter. Moränens genomsläpplighet har bedömts vara 3,3 x 10-6 m/s, grundvattengradienten 0,0043 och den effektiva porositeten 0,12. Transporttiden för lakvattnet genom barriären har beräknats till ca 105 år. Den nya deponin för farligt avfall kommer att förses med en artificiell geologisk barriär som uppfyller kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall.

Deponigas

Mot bakgrund av de låga metanhalter som har uppmätts i deponin i början av 1990-talet och de begränsade mängder organiskt avfall som därefter har deponerats har någon utvinning av metan inte bedömts vara aktuell. För att minska eventuella utsläpp kommer ett metanoxiderande skikt att utföras genom inblandning av organiskt material vid mellan- och sluttäckning av deponin.

Sluttäckning

Sluttäckning av deponin kommer att ske med ett avjämnings- och sättningsutjämnande lager, ett tätskikt, ett dräneringsskikt och en skyddstäckning för att uppfylla kraven på sluttäckning i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Konstruktionen är i princip densamma för de olika etapperna men ingående material kan variera. I första hand kommer möjligheten att använda restprodukter att beaktas.

Omhändertagande av lakvatten

Lakvatten från deponin leds tillsammans med dagvatten från hårdgjorda ytor till ett lokalt reningssystem som består av en luftningsbassäng, två parallella utjämningsmagasin och ett reningsverk med ett kemiskt behandlingssteg. Även slamvatten från mellanlagringen av rötslam leds till det lokala reningssystemet men först efter att ha passerat en slamavskiljare och två seriekopplade sedimenteringsdammar. Reningsverket omfattar en pumpstation, en inblandningskammare där natriumhydroxid och järnklorid tillsätts samt flocknings- och sedimenteringsbassänger.

Den totala lakvattenmängden som leds till det lokala reningssystemet har beräknats till ca 150 000 m3 per år.

Det lokala reningssystemet kommer att utökas med ett biologiskt reningssteg i form av reaktorer med bärarmaterial för nitrifikation av kväve. Samtidigt förses de befintliga dammarna med flytväggar för att öka uppehållstiden samt luffare för att underlätta nitrifikationen och öka oxidationen. Systemet för slamvatten kommer att utökas med ytterligare två sedimenteringsdammar som placeras efter de befintliga sedimenteringsdammarna. Det utökade reningssystemet kommer att tas i bruk senast den 1 juli 2007.

Slam från reningsverket kommer i framtiden att avvattnas i slambäddar innan deponering eller annat slutligt omhändertagande.

Transporter

Antalet fordonsrörelser till och från anläggningen är idag ca 400 per dygn, vilket utgör knappt en tredjedel av den tunga trafiken på det aktuella avsnittet av väg 288. Den utökade verksamheten bedöms maximalt medföra en fördubbling av antalet fordonsrörelser.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Utsläpp till luft

Deponigas

För att minska eventuella utsläpp av deponigas kommer ett metanoxiderande skikt att anläggas genom inblandning av organiskt material vid mellan- och sluttäckning av deponin.

Lukt

Komposteringen av hushållsavfall kan under vissa vindförhållanden medföra dålig lukt för närmsta bostadsbebyggelse. Viss lukt kan även komma från hanteringen av avloppsslam och nedbrytningen av organiskt avfall i deponin. Den mer slutna komposteringen bedöms minska risken för luktolägenheter.

Damm och nedskräpning

Damm och nedskräpning kan upplevas som besvärande av närboende. Risken är som störst i samband med hantering av lättflyktigt eller finkornigt avfall samt vid torrt och blåsigt väder.

Genom mellantäckning av deponin, vattning av vägar och hårdgjorda ytor samt användning av fångstnät vid lagring av lättflyktigt material kan problemen med damm och nedskräpning begränsas. Området städas regelbundet.

Transporter

Transporter till och från anläggningen medför utsläpp till luft i form av bl.a. koldioxid. Den utökade verksamheten bedöms inte medföra någon ytterligare negativ påverkan eftersom utsläppsmängderna förväntas minska i framtiden på grund av en högre reningsgrad.

Övriga gaser

Kompostering, mellanlagring och behandling av förorenade massor samt brand kan ge upphov till olika gasutsläpp. Utsläppen bedöms dock vara av så begränsad omfattning att några negativa miljökonsekvenser inte bedöms uppstå.

Utsläpp till vatten

Ytvatten

Några betydande negativa konsekvenser av utsläppet av det förorenade lakvattnet har hittills inte kunnat konstateras. Framtida uppskattade utsläppsmängder bedöms inte heller komma att medföra några betydande negativa konsekvenser för vattensystemet. Genom det utökade reningssteget för behandling av lakvatten kommer nitrit/nitratkvävehalterna att öka jämfört med nuvarande halter samtidigt som ammoniumhalten minskar.

En ökad belastning på Funbosjön av näringsämnen som t.ex. fosfor kan orsaka övergödning med kraftig tillväxt och syrefattig miljö. Genom minskade utsläpp av ammonium bedöms dock syreförhållandena komma att förbättras.

Under deponins passiva fas kommer lakvattenmängderna att minska successivt och på sikt leda till mer naturliga och rena miljöer, främst i de övre delarna av vattensystemet.

Grundvatten

Tre läckage av lakvatten från deponin har konstaterats, dels söder om befintlig deponeringsplats för asbest och strax öster om cellerna för mellanlagring av rötslam på grund av att deponering har skett utanför vattendelaren, dels vid deponins östra släntfot.

Läckaget söder om befintlig deponeringsplats för asbest har åtgärdats genom en tätskärm av bentonit samt en pumpbrunn inne i deponin. Om pumpningen av grundvattnet skulle upphöra beräknas årligen lakvatten om ca 900 m3 läcka ut från deponin. Med hänsyn till att deponeringen på etapp 1 skall upphöra och att sluttäckning därefter kommer att ske bedöms dock risken för betydande påverkan på människors hälsa eller miljön som liten.

Läckaget strax öster om cellerna för mellanlagring av rötslam har beräknats till ca 1 200 m2 årligen, vilket endast medför viss lokal påverkan och inte har bedömts medföra någon menlig påverkan på människors hälsa eller miljön.

För att förhindra läckaget vid deponins östra släntfot har en tätspont av PVC anlagts. Trots detta beräknas årligen lakvatten om ca 1 100 m3 läcka ut under tätsponten. Läckaget har hittills endast medfört viss lokal påverkan. Mot bakgrund av detta och den begränsade mängden bedöms läckaget inte medföra någon menlig påverkan på människors hälsa eller miljön.

Natura 2000

Funbosjön är en del av Natura 2000-området Sävjaån-Funbosjön. Enligt objektrapporten tillhör Funbosjön naturtypen naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation som skall skyddas. Därutöver avses förekomsten av utter, asp och nissöga att skyddas.

Verksamheten vid Hovgården bedöms inte påverka miljön i Funbosjön på ett betydande sätt.

Buller och vibrationer

Bullernivåerna vid närmsta bostadshus kommer inte att överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Arbeten på hög höjd i samband med sluttäckning av deponin kan dock medföra risk för ökad bullerspridning.

Buller och vibrationer från transporter bedöms inte medföra några betydande negativa miljökonsekvenser.

Övrigt

Landskapsbild

En deponihöjd om + 80 meter medför en marginell förändring av landskapsbilden. Vegetationsskiktet medför att deponin smälter in bättre i landskapet.

I anspråktagande av mark

Avverkning av skog kommer att ske för iordningställande av de utökade lagrings- och sorteringsytorna. Insynsskyddet kommer dock inte att försämras.

Brand

Större mellanlager av avfall kan medföra ökad brandrisk. Genom brandsyn och upprättandet av särskilda rutiner i samarbete med brandförsvaret minskar dock risken för bränder.

Alternativa utformningar

Lakvattenhantering

Alternativ till den valda metoden för omhändertagande av lakvatten är satsvis biologisk behandling, indunstning, omvänd osmos och kemisk oxidation. Samtliga är av industrikaraktär och skulle kräva mer driftspersonal än vald metod. Kemisk oxidation kräver dessutom speciell utrustning och extra försiktighet på grund av användning av ozon eller väteperoxid.

Kompostering av organiskt avfall

Ett alternativ till de föreslagna metoderna för kompostering av organiskt avfall är tunnelkompostering inomhus i ett antal fack med bl.a. frånluftsrening, temperaturkontroll samt kontroll av syre- och fukthalter. Om all hantering sker inomhus bedöms dock arbetsmiljön bli betydligt sämre än vid de föreslagna metoderna. De begränsade behandlingsvolymerna bedöms heller inte motivera de högre investeringskostnaderna.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att verksamheten vid Hovgården även fortsättningsvis bedrivs i enlighet med gällande tillstånd.

MILJÖKVALITETSNORMER

Verksamheten bedöms inte komma att stå i strid med någon miljökvalitetsnorm.

IAKTTAGANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA

Kunskapskravet - 2 kap. 2 § miljöbalken

Kommunen har bedrivit verksamhet inom avfallsanläggningen sedan en lång tid tillbaka och har omfattande erfarenhet av avfallshantering. Kommunen har genom egen personal och genom att anlita tekniska konsulter tillräcklig kompetens för den verksamhet som omfattas av ansökan.

Erforderliga försiktighetsmått - 2 kap. 3 § miljöbalken

Genom de skyddsåtgärder som redovisas ovan samt i ansökan i övrigt anser kommunen att erforderliga försiktighetsmått har vidtagits. Effekterna av verksamheten kommer även att följas upp inom ramen för kommunens egenkontroll.

Bästa möjliga teknik - 2 kap. 3 § första stycket andra punkten miljöbalken Kommunen har vid val av metod eftersträvat en teknik med så liten påverkan på hälsa och miljö som möjligt.

Lokaliseringsprincipen - 2 kap. 4 § miljöbalken

Inför etableringen av Hovgården gjordes en omfattande lokaliseringsutredning, varvid ett drygt tjugotal tänkbara alternativ utreddes. Av alternativen bedömdes Hovgården som det mest lämpliga. Lokaliseringen har därefter godtagits av Koncessionsnämnden vid samtliga tidigare tillståndsprövningar.

Vid den nu genomförda lokaliseringsutredningen har tre alternativa lokaliseringar identifierats. Hovgården har dock bedömts som det mest lämpliga alternativet med hänsyn till avstånd till skyddsvärda områden och bebyggelse samt transportbehov. En fortsatt och utökad verksamhet vid Hovgården innebär även ett utnyttjande av redan befintliga anläggningar. Den utökade verksamheten innebär endast ytterligare störningar av begränsad omfattning.

Resurshushållning - 2 kap. 5 § miljöbalken

Syftet med hela verksamheten är att öka den andel avfall som behandlas och återvinns samt att minska den andel avfall som deponeras.

Vid sluttäckning av deponin kommer i så stor omfattning som möjligt restprodukter att användas.

Under år 2003 förbrukades 60 m3 dieselolja samt 800 MWh el vid Hovgården.

Produktvalsprincipen - 2 kap. 6 § miljöbalken

Det utökade reningssystemet för omhändertagande av lakvatten kommer att innebära en minskad användning av kemikalier. Kaliumpermanganat kommer att användas för oxidation och aluminium för fällning av fosfor.

Dieselolja används för drift av maskiner.

SAMRÅD

I enlighet med 6 kap. 4 § miljöbalken har samråd skett med länsstyrelsen och övriga särskilt berörda. Länsstyrelsen har därefter i beslut den 9 februari 2004 funnit att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Utökat samråd har hållits den 4 mars 2004.

KONTROLL

Ett förslag till reviderat kontrollprogram kommer att ges in till tillsynsmyndigheten inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer.

UNDANTAG FRÅN KRAVEN PÅ BOTTENTÄTNING OCH DRÄNERING

Etapp 2 underlagras av de naturliga jordlagren som består av lera med underlagrande morän. Lerans mäktighet varierar mellan två och tio meter och moränskiktet är mellan två och fem meter i dalgångens mitt. Dräneringen består av en huvudkulvert till vilken stendräneringar är anslutna. Huvudkulverten är lokaliserad till ett tidigare dike under deponins centrala delar i östvästlig riktning.

Det totala läckaget från etapp 2 är ca 2 300 m3 per år, vilket motsvarar ca 23 liter per m2 och år. Av uppmätta grundvattennivåer i och i anslutning till deponiområdet framgår vidare att någon förhöjd grundvattenyta hittills inte har byggts upp inom området. Befintlig bottentätning och dränering uppfyller således kraven i 22 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall och deponering bedöms kunna ske utan risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

PRÖVOTID

Det lokala reningssystemet för omhändertagande av lakvatten kommer att utökas med ett biologiskt reningssteg i form av reaktorer med bärarmaterial för nitrifikation av kväve. Samtidigt förses de befintliga dammarna med flytväggar för att öka uppehållstiden samt luftare för att underlätta nitrifikationen och öka oxidationen. Reningssystemet för slamvatten kommer dessutom att utökas med ytterligare två sedimenteringsdammar som placeras efter de befintliga sedimenteringsdammarna. Det utökade reningssystemet kommer att tas i bruk senast den 1 juli 2007. I avvaktan på utredning om erfarenheterna från det utökade reningssystemet bör prövotid meddelas för avgörandet av vilka slutliga villkor som skall gälla för utsläpp av behandlat lakvatten. Under prövotiden föreslås prövotidsvillkor gälla från och med den 1 juli 2007.

VERKSTÄLLIGHETSTILLSTÅND

Det finns ett betydande allmänt intresse av att säkerställa att avfallshanteringen i Uppsala kommun kan fortsätta och utökas som planerat. Genom miljöbalkens bestämmelser om verksamhetsutövarens egenkontroll saknas anledning att befara att det finns någon risk för skador och olägenheter till följd av verksamheten. Därmed föreligger tillräckliga skäl för verkställighetstillstånd.

SÄKERHET

Kravet på säkerhet i 15 kap. 34 § miljöbalken gäller inte i de fall där verksamhetsutövaren är en kommun eftersom en kommun alltid anses ha ekonomiska möjligheter att fullfölja sina skyldigheter och inte heller kan gå i konkurs.

KOMPLETTERING TILL ANSÖKAN

Kommunen har med anledning av synpunkter som inkommit efter kompletteringsrunda i skrift den 2 maj 2005 (aktbil 13) tillagt.

Risk för explosiva gasblandningar

De askor som tas emot och hanteras vid Hovgården kommer i huvudsak från Vattenfalls anläggning för avfallsförbränning. Av dessa är det främst bottenaska och flygaska som på grund av sitt aluminiuminnehåll kan ge upphov till vätgasbildning vid kontakt med vatten. Vid av Vattenfall utförda kontroller av vätgashalten har dock ingen mätbar halt vätgas konstaterats i samband med askans kontakt med vatten. Askorna tillsätts även vatten som ett led i processen vid förbränningsanläggningen. När askorna tas emot vid Hovgården har de således redan ett betydande vatteninnehåll och eventuell gasutveckling bedöms ha skett vid förbränningsanläggningen.

Samdeponering av bottenaska, flygaska och rökgasreningsprodukter kan medföra ökad risk för vätgasbildning. Vid Hovgården deponeras dock sådana askor åtskilda från varandra.

Sammanfattningsvis bedöms risken för att explosiva gasblandningar i form av vätgas skall uppkomma vid Hovgården vara mycket liten.

Omhändertagande av släckvatten

Under de senaste två åren har det endast inträffat en brand i ett mellanlager av brännbart avfall vid Hovgården. En sådan brand bedöms vara dimensionerande för Hovgården.

Allt kontaminerat släckvatten kommer dessförinnan att ha filtrerats genom marken. Nitrifikationsprocessen kan tillfälligt komma att påverkas av tillsatser i släckvattnet. Den långa uppehållstiden om ca 30 dygn i de avslutande sedimenteringsdammarna innebär dock att påverkan på recipienten bedöms bli mycket liten.

Skydd mot ytligt föroreningsläckage

Mot bakgrund av att den nya deponin för farligt avfall kommer att förses med en artificiell geologisk barriär som tillsammans med bottentätningen bedöms vara mindre genomsläpplig än sluttäckningen kommer det sannolikt att bli nödvändigt med ett skydd mot ytlig föroreningsläckage. Skyddets utformning kommer att fastställas under driftsfasen i enlighet med Naturverkets allmänna råd (NFS 2004:5).

De topografiska förhållandena vid Hovgården innebär att lakvattnet från den nya deponin för farligt avfall kan avledas separat från annat lakvatten och att ett skydd enligt ovan därför sannolikt kan placeras i direkt anslutning till deponin för farligt avfall.

Detaljplan och bebyggelse

Kommunen har inte för avsikt att detaljplanelägga det aktuella området. Den gällande översiktsplanen för Uppsala kommun och den fördjupade översiktsplanen för Rörken-Hovgården bedöms ge tillräckligt planmässigt stöd för verksamheten.

Resurshushållning

Vid utarbetandet av driftsrutiner beaktas möjligheterna att hushålla med råvaror och energi samt möjligheterna till förbättringar av den interna logistiken.

Miljökrav i samband med upphandling har resulterat i att försök med användning av syntetiskt framställd dieselolja (EcoPar) kommer att göras i ett antal fordon vid anläggningen.

Buller och avgaser från mobila maskiner

Lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner avser i första hand producentansvaret för mobila maskiner, vilket innebär att den som tillverkar, importerar eller saluför mobila maskiner skall tillse att i lagen angivna krav är uppfyllda när dessa släpps ut på marknaden. Aven den som brukar en mobil maskin har dock ett visst ansvar för att kraven är uppfyllda. Med mobila maskiner avses bl.a. traktorer och motorredskap. Regeringen har med stöd av lagen utfärdat en förordning (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Mot bakgrund av att kommunen inte gjort några ingrepp på arbetsfordonens avgasrelaterade delar bör kraven anses uppfyllda.

Dispens från förbudet mot deponering av organiskt avfall

Länsstyrelsen i Uppsala län har genom beslut den 22 december 2004 medgett kommunen dispens från förbudet mot deponering av organiskt avfall för organiskt hushållsavfall samt annat organiskt avfall än hushållsavfall.

Termisk avdrivning

Liksom annan behandling av förorenade massor kommer termisk avdrivning normalt att ske i kampanjer genom etablering av mobila anläggningar. Vilka anläggningar som kommer att användas är beroende av massornas karaktär, mängd och föroreningsinnehåll. Kommunen har därför åtagit sig att inför varje behandlingsuppdrag ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten som beskriver de mottagna massorna och vald behandlingsmetod samt föreslagit ett villkor som innebär att annan behandling än sortering och mekanisk behandling inte får ske innan tillsynsmyndigheten har godkänt den valda behandlingsmetoden. Mot denna bakgrund anser kommunen att det saknas möjlighet och anledning att idag ytterligare redovisa möjligheterna till energihushållning samt tänkbara energikällor.

Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall

Med hushållsavfall och därmed jämförligt avfall avses endast brännbart hushållsavfall som skall mellanlagras samt organiskt hushållsavfall som skall komposteras. Latrin, avfall från återvinningscentralen samt park- och trädgårdsavfall behandlas separat i ansökan.

Mellanlagring av brännbart hushållsavfall

Mellanlagring ab brännbart hushållsavfall kommer att vid varje enskilt tillfälle att ske med högst 35 000 ton och som längst under tre år.

Grovavfall

Med grovavfall avses sådant hushållsavfall med karaktär av bygg- och industriavfall som inte ryms eller av andra skäl inte kan eller bör läggas i avfallsbehållare för hushållsavfall.

Mellanlagring av farligt avfall

Mellanlagringen av farligt avfall omfattar även impregnerat trä som utgör farligt avfall.

Hantering av impregnerat trä m.m.

Impregnerat trä som utgör farligt avfall mellanlagras separat på hårdgjord yta.

All hantering av trä som utgör farligt avfall sker separat från hanteringen av annat trä t.ex. genom att olika fraktioner hålls fysikt åtskilda i mellanlagret samt separat flisning och borttransport.

Bildskärmsglas

Liksom annat avfall som skall deponeras kommer bildskärmsglasets överensstämmelse med Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) att prövas vid mottagning. Om bildskärmsglaset inte överskrider de gränsvärden som anges för utlakning får den läggas på deponin för farligt avfall.

Ny deponi för farligt avfall

Med täkt avses företag som primärt syftar till att utnyttja det uttagna materialet antingen genom direkt försäljning eller inom företagarens övriga verksamhet. Mot denna bakgrund utgör inte uttag av material som huvudsakligen sker för att bereda plats för annan verksamhet tillståndspliktig täkt. Anläggandet av den nya deponin för farligt avfall är därmed inte tillståndspliktig täkt. Kommunen avser dock att samråda med tillsynsmyndigheten inför anläggandet av den nya deponin för farligt avfall.

Bullernivåerna vid närmsta bostadshus i samband med krossning bedöms inte innebära att Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller överskrids.

Genom att använda vattendimma kan eventuella problem med damning begränsas.

Slam från bilvårdsanläggningar och industrier

Deponering av slam från bilvårdsanläggningar och industrier på Hovgården har upphört från och med den 1 juli 2002.

Hantering av askor som inte skall deponeras

De askor som inte skall deponeras kommer att nyttiggöras som konstruktionsmaterial internt eller externt.

Dispens från gränsvärden för bly och klorid

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till ändring av verkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) som är avsett att läggas fram för verkets styrelse till våren. Förslaget har remissbehandlats och innebär att tillsynsmyndigheten skall kunna ge dispens och därvid föreskriva tre gånger högre gränsvärden. En dispens skall avse en specifik deponi och en specifik avfallsström och får endast medges under förutsättning att det är visat att ett högre gränsvärde inte medför någon ytterligare risk för människors hälsa eller miljön. Kommunen har för avsikt att ansöka om dispens så snart möjligheten finns. Om möjlighet till dispens inte införs eller kommunen inte erhåller dispens kommer avfall som inte uppfyller gränsvärdena att exporteras utomlands eller transporteras till annan anläggning i Sverige.

Hantering av slam från slamavskiljare

Både slam från slamavskiljaren och det lokala reningsverket kommer att tillföras slambäddar för avvattning och därefter omhändertas för deponering eller rening beroende på dess innehåll och lakningsegenskaper.

Förslag till prövotidsvillkor

De föreslagna utsläppshalterna för NH4 -N, P-tot, BOD7 och TOC motsvarar normala utsläppsvillkor för mindre avloppsverk.

Kloridhalterna härrör i huvudsak från deponeringen av aska. Mot bakgrund av att deponiytan för deponering av aska utan sluttäckning i start sätt kommer att vara densamma som tidigare bedöms lakvattenmängden från deponeringen av aska inte öka.

Med beaktande av verksamhetens omfattning och den belastning vattensystemet bedöms klara av utan negativa konsekvenser motsvarar de föreslagna utsläppshalterna för metaller upp till fem gånger årsmedelvärdet under 2003. Jämförelse har även gjorts med de gränsvärden för otjänligt dricksvatten som framgår av bilaga 2 till Livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Dessa gränsvärden överskrids inte i något fall för metaller.

Omhändertagande av lakvatten

Detaljutformningen av den planerade utökade verksamheten för omhändertagande av lakvatten är ännu inte bestämd, t.ex. kan det vid detaljprojektering visa sig att flytväggar i befintliga utjämningsdammar kan ersättas av en liknande teknisk lösning med samma resultat.

Mot denna bakgrund föreslår kommunen att det i villkor för verksamheten med avseende på omhändertagande av lakvatten föreskrivs att utformningen av det lokala reningsverket skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

SÖKANDEN VID HUVUDFÖRHANDLINGEN

Kommunen har vid huvudförhandlingen anfört bl.a.

Den nya deponin för farligt avfall och Etapp 2

Den nya deponin för farligt avfall kommer att tas i bruk senast 2008. Den kommer att förses med en konstgjord barriär som uppfyller kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Etapp 2 deponin bedöms uppfylla kraven på bottentätning och dränering. Beräkningar har gjorts som visar att det i släntfoten ned till Hovgårdsbäcken, ca 400 meter, bildats en naturlig biologisk barriär. Vattnets transporttid genom barriären har beräknats till drygt hundra år.

Sluttäckning

Sluttäckningen av deponierna kommer att bestå av ett avjämningsskikt. Ovanpå detta skikt läggs ett tätskikt följt av ett dräneringsskikt som blir mellan 3-5 dm tjockt. Därpå läggs en skyddstäckning om 1-1,5 m varefter vegetation kommer att planeras. Sammanlagda tjockleken på sluttäckningslagret kommer att uppgå till ca 1,5-2 m. Restprodukter kommer att användas i sluttäckningsarbetet, t.ex. slaggrus.

Länsstyrelsen har krävt att sluttäckning skall ske inom 10 år efter avslutad deponering då deponihöjden är +77,5 m. Det ligger i kommunens eget intresse att sluttäcka så snart det finns bra förutsättningar. Det är tillgången på massor som avgör hur lång tid sluttäckningen kommer att ta. Kommunen vill använda restprodukter och tillgången på massor går inte att bedöma idag. Även sättningsförloppet har betydelse för tidsåtgången. Detta talar emot att en bestämd tidsfrist föreskrivs.

Vattenläckage

När deponin etablerades kulverterades ett befintligt dikessystem. Det förstärktes med stickledningar. Detta utgör idag deponins lakvattenuppsamlingssystem. Inom området finns tre sprickzoner som är vattenförande. I en av zonerna är grundvattnet påverkat av lakvatten från deponin, med höga klorid- och kvävehalter. Ingen påverkan har dock kunnat uppmätas vid reningsverket. Det sker ingen transport av lakvatten genom zon A och ut från området utan läckaget sker via zonen och upp till jordlagren utanför deponin. Efter borrning vid zon C har ingen föroreningspåverkan kunnat konstateras. I zon E var det något för höga kioridhalter i grundvattnet men låga metall- och kvävehalter. Grundvattentrycket är lägre i zon E än i överlagrade jordarter, vilket medför en potentiell föroreningsrisk i zonen. Det finns ett läckage i norra delen av etapp 2 som inte samlas upp av lakvattensystemet. Detta beror på tidigare deponering utanför vattendelaren inom ett 0,4 ha stort område. Läckaget har beräknats till 1 200 malår. Läckaget från zon A har beräknats till 1 100 malår. Risk finns för framtida läckage från dels södra delen av etapp I dels från zon E där nivåerna är låga.

Lakvatten

Lakvattenflödet är ca 1 procent av flödet i Tomtaån och ca 0,1 procent av flödet i Funbosjön.

Askor

Kommunen åtar sig att följa de rutiner som Räddningsverket yrkat i fråga o hanteringen av askor.

Säkerhet

En kommun kan inte hamna på obestånd. Miljöverdomstolens dom den 16 februari 2006 är inte prejudicerande. Det bör göras en analog tolkning med 16 kap. 3 § miljöbalken där det stadgas att kommuner är undantagna från kravet på att ställa säkerhet. Det bör göras en ändamålstolkning av stadgandet i 15 kap. 35 § miljöbalken varvid frågan om vad syftet är med säkerheten bör ställas.

Impregnerat trä

Kommunen accepterar att tillsynsmyndigheten far bemyndigande att föreskriva ytterligare villkor om behandling av impregnerat trä. Vidare åtager sig kommunen att göra anmälan till tillsynsmyndigheten för det fall flisning av impregnerat trä blir aktuellt.

Förteckningar över avfallstyper till deponering samt förorenade massor aktuella för behandling lagring och deponi, domsbilagorna l och 2.

När det gäller vilka avfallstyper som skall få deponeras vidhåller kommunen i första hand att vad den angivit i sitt yrkande att få tillstånd till är tillräckligt. Tillståndet bör inte knytas till listorna vare sig den om deponering eller den om förorenade massor. Om tillsynsmyndigheten fås ett bemyndigande avseende att godkänna ytterligare avfallsslag (förorenade massor) kan kommunen i andra hand gå med på att listorna knyts till tillståndet.

SYNPUNKTER OCH BEMÖTANDEN

Fiskeriverket ( Skriftligt yttrande den 1 september 2005, aktbil 20) Fiskeriverket har anfört.

Utformning av det lokala reningsverket (villkor 8 i kommunens slutliga förslag) Fiskeriverket anser att grundutformningen av det lokala reningsverket ska fastställas i beslut av miljödomstolen. Inget hinder att kommunen under utformningens gång har samråd med tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen).

Kontrollprogram (villkor 14 i kommunens slutliga förslag)

Fiskeriverket anser att ett reviderat kontrollprogram ska ha inlämnats till och godkänts av tillsynsmyndigheten innan den nya verksamheten far tas i anspråk.

Avsteg från gällande villkor (villkor 16 i kommunens slutliga förslag) Fiskeriverket motsätter sig att avsteg ska kunna göras från gällande villkor vid revisioner och driftstörningar. Kommunen ska ha en så god beredskap att eventuella driftstörningar ska kunna hanteras, inom ramen för gällande villkor, och inte leda till oönskade utsläpp av miljöfarliga ämnen.

Kommunen yrkar att miljödomstolen ska meddela prövotid för avgörande av vilka slutliga villkor som ska gälla för utsläpp av behandlat lakvatten till utgången av år 2010 (5 år). Vid prövotidens utgång ska kommunen till miljödomstolen redovisa erfarenheterna av behandling av lakvatten samt förslag till villkor. Kommunen har föreslagit ett antal parametrar och halter som riktvärden för det behandlade lakvattnet. Riktvärdena anges börja gälla från och med den 1 juli 2007.

Fiskeriverket anser att kommunen har föreslagit för få parametrar och för höga halter, för lakvattnet som släpps ut till recipienten. Kommunens förslag till halter av bl.a. ammoniumkväve (10 mg/1), klorid (3000 mg/l), koppar (50 µg/l) etc. är höga ur vattenmiljösynpunkt. Flera parametrar saknas även, ex.vis suspenderad substans, järn, pH etc. Kommunen bör inkomma till miljödomstolen med ett reviderat förslag. Förslaget ska, för respektive parameter innehålla förslag till gränsvärden för årliga totalutsläpp (i kg eller ton), samt riktvärden som månadsmedelvärden (ex.vis som haltvärden). Fiskeriverket ser inget skäl till att villkoren ska börja gälla först från och med 2007-07-01. Fiskeriverket yrkar på att villkoren ska gälla från och med det att domen i föreliggande mål vunnit laga kraft (från och med beslutsdatum om tillståndet medges tas i anspråk utan att det vunnit laga kraft).

Fiskeriverket anser att kommunen under minst deponins driftskede ska använda sig av ytterligare reningsteknik, ex.vis ultrafilter, omvänd osmos etc., enskilt eller i kombination för att ytterligare få ner utsläppen till recipienten (detta bör inbegripas i prövotiden). Ex.vis kombinationen ultrafilter plus omvänd osmos, renar vatten mycket bra både från organiska ämnen samt metaller. Förutom tvättmedel för membranrengöring krävs inga kemikalier för processen. Låg förbrukning av energi.

Fiskeriverket anser även att kommunen under prövotiden noga ska undersöka och dokumentera de orenade och renade avloppsflödenas innehåll av föroreningar av alla slag som kan vara av betydelse från miljösynpunkt. Förutom innehåll av tungmetaller, suspenderad substans, syreförbrukande ämnen, närsalter, organiska miljögifter (bl.a. innefattande bromerade flamskyddsmedel, dioxiner och furaner) och avloppsvattnets pH-värde ska undersökningen avse vattnets övriga innehåll av taxiska (bl.a. nitrifikationshämmande), svånedbrytbara och bioackumulerbara substanser (kemiska, biologiska karakteriseringar etc.). Vidare ska vattnets egenskaper avseende effekter på för recipienten relevanta organsimgrupper kartläggas. Utredningarna ska utföras på lakvatten härrörande från samtliga behandlingsprocesser som kan ge upphov till utsläpp till vatten samt behandling av vad som kan bedömas representera de mest miljöbelastande respektive vanligast förekommande avfallsslagen. Utredningarna jämte de skyddsåtgärder som vidtas under prövotiden ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

Kommunen yrkar att miljödomstolen med stöd av 24 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall ske medge avsteg eller undantag från kraven på bottentätning och dränering i 22 § samma förordning för etapp 2 av befintlig deponi.

Fiskeriverket anser att kommunen ska följa deponeringsförordningens krav, så långt tekniskt och praktiskt möjligt. Det är dock viktigt att deponin kan avslutas på ett ur förvaringssynpunkt bra sätt, då avfallet ska ligga här för all framtid. Fiskeriverket ser det som ett större problem än kommunen att deponin läcker.

Fiskeriverket yrkar på att bl.a. följande skydds- och försiktighetsåtgärder ska fastställas som villkor för verksamheten.

1. För verksamheten är det viktigt att vad som får tas dit regleras i tillståndet. Innehållet påverkar i hög grad vad som eventuellt kan komma ut i recipienten/vattenmiljön.

2.Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet angivit eller åtagit sig.

3. Verksamheten ska drivas så att ett minimum av utsläpp av oönskade/miljöskadliga ämnen sker till recipienten (Hovgårdsbäcken, Lissån, Tomtaån, Frötunaviken etc.).

4. Reningsanläggningar och kontrollprogram (analysprogram) ska finnas i tillräcklig omfattning för att säkra att inga skadliga halter och mängder av ex.vis suspenderad substans, tungmetaller, organiska miljögifter, olja etc. belastar recipienten.

5. Uppläggning av massor under mellanlagring, deponering får inte ske på ett sätt som kan medföra att lak- eller pressvatten från massorna förorenar ytvatten.

6. Upplagda massor ska förvaras på hårdgjorda, invallade ytor och täckas för att undvika dammspridning och regnvattenexponering.

7. Avfallet i deponin ska hanteras och deponeras (förvaras) så att brand undviks. Erforderliga rutiner ska finnas för att förhindra att brand uppstår. Kommunen ska ha en plan och en kapacitet för omhändertagande av släckvatten.

8. Uppkomsten av förorenat dag- och lakvatten från verksamheten ska begränsas till så liten mängd som möjligt.

9. Produkter (ex.vis kemikalier och oljor) som används i verksamheten men även avfall ska lagras och hanteras på ett sådant sätt att spill och läckage undviks, kan fångas upp och inte orsakar skada eller olägenhet för miljön. Spill ska omgående samlas upp och omhändertas enligt för substanserna gällande regler.

10. Kontrollprogram, med angivande av mätmetod, frekvens och utvärderingsmetod, för verksamheten inklusive uppföljning bl.a. i vattenrecipienten ska ha inlämnats till och godkänts av tillsynsmyndigheten. Resultaten från kontrollprogrammen ska kontinuerligt sammanställas och utvärderas. Om undersökningarna i kontrollprogrammen pekar på avvikelser från "förväntade" mätdata, d.v.s. risk för att miljöstörningar uppkommer i området, ska kompletterande skyddsåtgärder omgående vidtas (snabba rutiner ska finnas för detta). Rutiner ska även finnas för snabb rapportering av incidenter och vidtagna åtgärder till tillsynsmyndigheten.

Länsstyrelsen (skriftligt yttrande den 31 augusti 2005, aktbil 21)

Länsstyrelsen tillstyrker kommunens ansökan om tillstånd under förutsättning att följande synpunkter beaktas.

Ansökan

Uppsala kommun har till Miljödomstolen inkommit med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till nuvarande och utökad verksamhet på fastigheterna Gran 2:12, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun. Förutom möjligheten att ta emot större avfallsmängder kommer deponeringsverksamheten att anpassas för att uppfylla kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Ett ökande behov av omhändertagande av förorenade massor kommer att tillgodoses genom mellanlagring, behandling och deponering av sådana massor. Den öppna strängkompostering som tillämpas idag kommer att ersättas med en mer sluten komposteringsmetod och det befintliga lokala reningssystemet för lakvatten kommer att kompletteras.

Sammanfattande synpunkter på prövning enligt kap 9

Krav som redan regleras i generella föreskrifter bör inte uttryckas som villkor i 22 kap. 25 a § miljöbalken stadgas vad en dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med deponering av avfall alltid skall innehålla. Bland annat skall domen innehålla en förteckning över de typer av avfall och den totala mängd avfall som far deponeras. En förteckning över avfallstyper bör därför ingå i kommunens underlag till ansökan.

Länsstyrelsen föreslår med befintligt underlag att 14 slutliga villkor och ett prövotidsvillkor fastställs för verksamheten.

Kommunens yrkanden

I yrkande I ingår; "dels som ett medelvärde över en treårsperiod ta emot, behandla, lagra och deponera 40 000 ton förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall."

Kommunen bör ange vilka avfallstyper, enligt bilaga 2 i avfallsförordningen, som kan komma ifråga att ta emot, behandla, lagra och deponera.

Mellanlagring av farligt avfall (ingår i yrkande I)

Kommunen anger på sid 3 (25) i skrivelse till Miljödomstolen 2 maj 2005 (aktbil 13) att man yrkar att bl.a. få mellanlagra högst 10 000 ton vid ett och samma tillfälle av farligt avfall som har utsorterats från a) och b).

Med a) avses 60 000 ton grov-, bygg- och industriavfall och med b) avses

5 000 ton avfall vid återvinningscentralen. Under 2003 mellanlagrades totalt under året 60 ton farligt avfall från dessa verksamheter. Enligt tekniska beskrivningen förutspås en viss ökning av inkommande material för sortering, i övrigt kommer verksamheten i princip bedrivas som idag. Nu tillståndssökt mängd mellanlagrat farligt avfall - 10 000 ton, vid något enskilt tillfälle, är en stor ökning. Kommunen bör motivera behovet av dessa mängder. Ingår den mellanlagringen av spillolja i cistern som sker på Hovgården), i angiven mängd (10 000 ton). Yrkandet hänvisar till ursorterat farligt avfall.

Undantag från deponiförordningen (yrkande II m.m.)

Klassning av deponi, etapp 2

Deponins klassning har betydelse för deponiförordningens krav på utformning av deponin. Länsstyrelsen anser med hänvisning till nedanstående, att etapp 2, befintlig del, skall klassas som en deponi för farligt avfall.

I skrivelse till miljödomstolen den 2 maj 2005 (aktbil 13) redovisar kommunen svar på synpunkter som inkommit rörande ansökan och MKB (kompletteringsrundan). På sid 5, punkt 12, anges att deponering på Hovgårdens avfallsanläggning av slam från bilvårdsanläggningar och industrier har upphört från och med 1 juli 2002. Bilvårdsslam har deponerats fram till juli 2002 och oljeförorenade massor har fortsatt deponerats 2003 och 2004 enligt miljörapporterna för Hovgården. Någon närmare precisering av vilka avfallstyper som avses (enligt avfallsförordningens bilaga 2) finns inge angiven. Länsstyrelsen utgår från att i varje fall bilvårdsslam klassas som farligt avfall. Av Naturvårdsverkets handbok (deponering av avfall; Handbok 2004:2 s. 36) framgår bl.a. "Utgångspunkten för bedömningen av vilken deponiklass en deponi skall hänföras till bör i första hand vara vilken typ av avfall som deponerats på deponin sedan förordningen trädde i kraft den 16 juli 2001. Detta innebär t.ex. att en deponi som någon gång efter den 16 juli 2001 tagit emot avfall, som enligt då gällande bestämmelser klassats som farligt avfall, bör anses vara en deponi för farligt avfall". Vidare sägs att om det är känt att det före den 16 juli 2001 deponerats större mängder farligt avfall på en deponi, bör deponin klassificeras som en deponi för farligt avfall. Av till ansökan bifogade underlag från tidigare prövningar av Hovgården framgår att oljeskadade massor och slam från oljeavskiljare deponerats på avfallsanläggningen sedan 70-talet.

Undantag från deponiförordningen (yrkande II)

Länsstyrelsen anser att undantag kan medges från kraven på bottentätning och dränering samt geologisk barriär för befintlig del av etapp 2.

Utifrån vad som redovisas om bottentätning och geologisk barriär i ansökan och att etapp 2 fortsatt används som deponi för icke farligt avfall samt under förutsättning att etapp 2, befintlig del, sluttäcks enligt deponiförordningens specifikationer för en deponi för farligt avfall bedömer lässtyrelsen att undantag för bottentätning och geologisk barriär kan medges utan risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Yrkande IV

Länsstyrelsen har inget att erinra.

Förslag till slutliga villkor (kommunens förslag i skrift den 3 maj 2005, aktbil 15) Länsstyrelsen anser att kommunens förslag till villkor nr 11 bör utgå (motsvarar villkor 16 i kommunens slutliga förslag). Ändring av villkor prövas i särskild ordning enligt 24 kap. 8 § miljöbalken. Om undantag kan medges i föreskrift anges i respektive föreskrift. Med hänvisning till 22 kap. 25 a § MB föreslår länsstyrelsen ytterligare villkor om kontroll.

Vid samrådsmöten har närboende särskilt framfört farhågor om fortsatta återkommande luktproblem från kompostering av hushållsavfall. Kommunen har i ansökan angett att någon av flera alternativa metoder för en mer sluten hantering ska genomföras. Mot bakgrund av de problem som funnits med dålig lukt anser länsstyrelsen det motiverat att ge tillsynsmyndigheten bemyndigande att föreskriva om ytterligare villkor för kompostering samt mellanlagring av hushållsavfall.

Allmänt villkor

1. Samma som kommunens villkor 1(motsvarar villkor nr 1 i kommunens slutliga förslag).

Behandling av förorenade massor m.fl. avfallstyper

2. Samma som kommunens villkor nr 2 (motsvarar villkor nr 2 i kommunens slutliga förslag).

3. Kommunen skall inför varje nytt behandlingsprojekt ge in anmälan till tillsynsmyndigheten (motsvarar villkor nr 3 i kommunens slutliga förslag).

4. All hantering av förorenade massor ska ske på hårdgjorda ytor som är täta mot den förorening som behandlas, med uppsamling av dagvatten till lakvattensystemet. Processvatten från tvättning av jordar skall samlas upp och får inte avledas till lakvattensystemet om inte tillsynsmyndigheten så medger (motsvarar villkor nr 4 i kommunens slutliga förslag).

Deponihöjd

5. Deponins höjd, inklusive sluttäckning, får uppgå till högst + 80 meter över havet (motsvarar villkor nr 5 i kommunens slutliga förslag).

Lakvattenhantering

6. Lakvatten från deponin, förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor och lak- och dagvatten från rötslamscellerna skall ledas till Hovgårdens lokala lakvattenrening, innan det släpps till recipient. Lak- och dagvatten från rötslamscellema skall förbehandlas genom avskiljning och sedimentation av partiklar innan avledning till slutlig lakvattenrening (motsvarar villkor nr 7 i kommunens slutliga förslag).

7. Den lokala lakvattenreningen skall i huvudsak utföras i enlighet med vad som anges i ansökan, den närmare detaljutformningen skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten (motsvarar villkor nr 8 i kommunens slutliga förslag).

Förvaring av farligt avfall och kemiska produkter

8. Mellanlagring av farligt avfall från hushåll och verksamheter, som inte ska behandlas eller deponeras på Hovgårdens avfallsanläggning samt lagring av kemiska produkter, skall ske på tät hårdgjord yta inom invallat område, under tak, med undantag för; elektriskt- och elektroniskt avfall (exkl vitvaror) som skall förvaras under tak och tryckimpregnerat trä och vitvaror som skall förvaras på hårdgjord yta. Invallningen skall rymma en volym som motsvarar den största behållarens volym plus minst 10 % av summan av övriga behållares volym (motsvarar villkor nr 9 i kommunens slutliga förslag).

Kontroll m.m.

9. Samma som kommunens villkor 9 (motsvarar villkor nr 14 i kommunens slutliga förslag).

10. Kommunen skall i god tid innan etablering av nya deponiytor redovisa till tillsynsmyndigheten hur kontrollen av bottentätningen skall ske samt en läggnings resp kvalitetsplan över arbetena (motsvarar delvis villkor 6 i kommunens slutliga förslag).

11. Kommunen skall i god tid innan sluttäckning av varje etapp redovisa till tillsynsmyndigheten hur kontrollen av tätskiktet skall ske samt en läggnings- resp kvalitetsplan över arbetena (motsvarar delvis villkor 6 i kommunens slutliga förslag).

Buller, lukt, nedskräpning, skadedjur

12. Samma som kommunens villkor nr 8 (motsvarar villkor nr 13 i kommunens slutliga förslag).

13. Uppstår problem med damning, nedskräpning, lukt eller skadedjur skall åtgärder vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten för att avhjälpa problemen (motsvarar villkor nr 12 i kommunens slutliga förslag).

Bemyndiganden

14. Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor som kan erfordras avseende kompostering och mellanlagring av hushållsavfall (motsvarar villkor nr 15 A i kommunens slutliga förslag).

Utredningar under en prövotid

Miljödomstolen uppskjuter med stöd av 22 kap. 27 § MB frågan om vilka slutliga villkor som skall gälla för utsläpp av behandlat dag- och lakvatten.

U1. Kommunen skall redovisa erfarenheter av behandling av dag- och lakvatten, de tekniska och ekonomiska konsekvenserna av att begränsa utsläppet av föroreningar ytterligare samt förslag till villkor för utsläpp av behandlat dag- och lakvatten.

Utredningen samt förslag till slutliga villkor skall lämnas till Miljödomstolen senast den 3I december 2010.

Till dess Miljödomstolen beslutat annat skall följande provisoriska föreskrift gälla. Samma som kommunens förslag till prövotidsföreskrift.

Räddningsverket (skriftligt yttrande den 26 augusti 2005, aktbil 22) Räddningsverket har yrkat följande villkor.

"Rutin skall finnas för hantering av askor. Rutinen skall syfta till att identifiera förändringar, t.ex. i askornas sammansättning eller förändring i dess hantering, vilka skall leda till risk för uppkomst för explosiva gasblandningar".

Tillsynsmyndigheten bör delegeras rätten att föreskriva de ytterligare villkor som behövs för att förhindra bildandet av explosiva gasblandningar vid askhantering.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden (skriftligt yttrande den 7 september 2005, ab 24)

Yttrande

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker ansökan med följande synpunkter:

För att tillståndet ska bli tydligt bör det klart framgå att farligt avfall i form av impregnerat trä avses att behandlas genom flisning

Villkor 3 (motsvarar villkor nr 3 i kommunens slutliga förslag) och tillhörande rubrik bör omformuleras på följande sätt:

Behandling av förorenade massor och blästersand

Behandling av förorenade massor får inte ske innan tillsynsmyndigheten har godkänt den valda behandlingsmetoden.

Det överlåts till tillsynsmyndigheten att efter anmälan besluta om och hur förorenade massor ska få behandlas på Hovgården. Detta villkor hindrar inte tillsynsmyndigheten från att underställa tillståndsmyndigheten en begäran från sökanden för prövning enligt 16 kap. 2 § 3 st miljöbalken, om ansökan gäller att få ta hand om stora mängder, särskilt farliga ämnen eller om behandlingsmetoden kan medföra ändrad störning av väsentlig betydelse.

2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att anta Miljökontoret tjänsteutlåtande som sitt eget

3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar om omedelbar justering.

Miljökontorets tjänsteutlåtande

Miljökontoret anser att ansökan med tillhörande beskrivningar och utredningar är val skriven. Miljökontoret ser positivt på att ett nytt tillstånd för verksamheten på Hovgårdens avfallsanläggning upprättas, som är mer anpassat till dagens verksamhet och planerad verksamhet.

Flisning av impregnerat trä är enligt Miljökontorets bedömning att betrakta som behandling av farligt avfall, SNI-kod 90.006-2. Av yrkandet framgår inte att farligt avfall i form av impregnerat trä ska behandlas på Hovgården.

Miljökontoret anser att det vore bra om behandling av farligt avfall i form av flisning av impregnerat trä tillåts på Hovgården. Detta skulle möjliggöra att exempelvis slipers skulle kunna flisas eller fragmenteras på Hovgården och sedan förbrännas i Vattenfalls förbränningsanläggning i Uppsala istället för som idag transporteras till Trollhättan för flisning och destruktion.

Miljökontoret bedömer utifrån redovisade uppgifter att befintlig bottenkonstruktion för deponin för icke farligt avfall, etapp 2, uppfyller deponeringsförordningens funktionskrav och att dispens från krav på bottentätning och dränering därför kan beviljas.

Miljökontoret anser att dispens bör beviljas för förhöjda gränsvärden för bly och klorid jämfört med de gränsvärden som finns angivna i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall då flygaskan från avfallsförbränningen som kommer att deponeras framöver har samma egenskaper som askan som hittills har deponerats i cellen för flygaska och förhöjda halter i utgående lakvatten inte förväntas.

Miljökontoret anser att man i tillståndet inte bör binda upp sig vid en viss teknik för behandling av förorenade massor och ser därför positivt på att villkor för behandling av förorenade massor föreskrivs av tillsynsmyndigheten efter ett anmälningsförfarande för att möjliggöra flexibilitet i valet av behandlingsteknik.

Då även mekanisk behandling så som krossning eller siktning av förorenade massor är att betrakta som behandling av farligt avfall bör dock även denna del prövas av tillsynsmyndigheten.

Tillståndet som sådant eller detta villkor får dock inte hindra tillsynsmyndigheten från att underställa ett sådant ärende till tillståndsmyndigheten då det rör sig om stora mängder eller särskilt farliga ämnen eller om behandlingsmetoden kan medföra ändrad störning av väsentlig betydelse.

Man har i ansökan fört fram att de förorenade massor som kommer att behandlas framför allt kommer från områden med förorenad mark. Förslaget till villkor gällande förorenade massor är så formulerat att alla typer av förorenade massor skulle kunna inkluderas. Miljökontoret anser att förorenade massor som härrör sig från industriella processer och som är att betrakta som farligt avfall inte automatiskt ska få behandlas på Hovgården. Då det gäller blästersand kan detta dock jämföras med förorenad natursand även om det uppstår i en industriell process. Därför bör rubriken till detta villkor ändras för att gälla förorenade massor och blästersand.

SÖKANDENS BEMÖTANDE (skriftlig inlaga den 27 oktober 2006, aktbil 27) Fiskeriverket, (aktbil 20)

Allmänt

Fiskeriverket är den centrala myndigheten för fiske och fiskevård och skall arbeta för en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna. Utgångspunkten för verkets synpunkter bör således vara skydd för fisket och fiskevården.

Hovgården avvattnas till Funbosjön via Hovgårdsbäcken, Lissån och Tomtaån. Den totala sträckan är ca 7 km. Hovgårdsbäcken som princip är ett stort dike och delvis kulverterad bedöms sakna intresse för fisket och fiskevården. Lissån och Tomtaån är kraftigt igenvuxna med låga vattenflöden, vilket medför att det är svårt för fisk att simma uppströms i vattensystemet. Av Upplandsstiftelsens rapport 8/1998 Vatten i Uppsala Ian 1007 framgår även att Tomtaån på grund av dess låga vattenflöde inte bedöms vara intressant som lekplats för fisk samt att Lissån och Tomtaån saknar limniskt värde.

Av Fiskeriverkets rapport "Fisksamhällets status i fem sjöar i anslutning till avfallsdeponier" till vilken både kommunen och Fiskeriverket har hänvisat i ansökan respektive yttrande framgår att provfisket i Funbosjön visar att sjöns fisksamhälle är artrikt med hög artdiversitet och att ingen art uppvisar rekryteringsskador. Inte heller har yttre skador på fisken noterats. Betydande påverkan från omgivande jordbruk samt avloppsvatten från Hovgården har dock gett vattnet förhöjda närsaltkoncentrationer med ökad produktion och syrgasbrist som följd. Vidare framgår att det emellertid inte är osannolikt att gifter som inte analyserats, eller gifter för vilka analysmetoder saknas, kan ta sig igenom reningsanläggningen och nå Funbosjön.

Deponin vid Hovgården har varit i drift sedan början av 1970-talet, vilket torde innebära att fisksamhället i förekommande fall redan borde ha visat tecken på skada. Så har dock inte skett. Utöver de analyser och provtagningar som görs inom ramen för kommunens egenkontroll förefaller därmed Fiskeriverkets krav på ytterligare undersökningar m.m. omotiverat. Här kan även anmärkas att halterna av näringsämnen, syretärande ämnen, vissa metaller och vätekarbonat ökar mellan Lissån och utloppet i Funbosjön, vilket tyder på att verksamheter nedströms i vattensystemet, t.ex. jordbruk och enskilda avlopp, påverkar vattenkvaliteten. Genom den planerade utbyggnaden av det lokala reningssystemet för lakvatten kommer risken för skada på grund av föroreningar att minska. Även risken för s.k. intern belastning kommer att minska eftersom mängden syretärande ämnen i det behandlade lakvattnet reduceras samt eftersom vattnet kommer att vara syremättat.

Kommunens förslag till villkor

6. (villkor nr 8 i kommunens slutliga förslag) Grundutformningen av det lokala reningssystemet för lakvatten begränsas av kommunens beskrivning av reningssystemet i ansökan och det allmänna villkoret. Villkoret avser endast detaljutformningen och innebär inte att avsteg kan göras från de resultat som skall uppnås. Om kommunen i ansökan skulle binda sig för en viss detaljutformning skulle det kunna innebära att kommunen vid utförandet inte kan använda ny teknik som ger samma resultat.

9. (villkor nr 14 i kommunens slutliga förslag) Miljöbalkens bestämmelser om verksamhetsutövarens egenkontroll är tillämpliga på verksamheten vid Hovgården. Villkoret är således tillräckligt och något godkännande av tillsynsmyndigheten är inte nödvändigt.

11. (villkor nr 16 i kommunens slutliga förslag) Det är inte motiverat att utsläppsvillkoren generellt skall anpassas till de förhållanden som kan uppkomma vid driftstörningar. Kommunen kan dock acceptera att det föreslagna villkoret inte skall omfatta revisioner. Det är således endast tillfälliga avsteg vid driftstörningar som kan komma ifråga

Kommunens förslag till prövotidsvillkor

De parametrar i lakvattnet för vilka prövotidsvillkor föreslås gälla är valda med utgångspunkt i de ämnen som är karaktäristiska för lakvattnet samt de metaller som är prioriterade ur miljövårdssynpunkt på grund av risken för biologiska effekter.

Vad gäller ammoniumkväve och koppar bedöms det utökade reningssteget komma att innebära bättre rening. Koppar härrör till största delen från slam från det kommunala reningsverket. På grund av åtgärder i det kommunala vattensystemet som förväntas leda till minskat kopparinnehåll i slammet från det kommunala reningsverket bedöms dessutom kopparhalterna minska i framtiden. En ev. skärpning av föreslagna riktvärden bör dock anstå till efter prövotidens utgång.

Parametrarna pH och suspenderad substans omfattas av kontrollprogrammet. Biologisk aktivitet i poleringsdammarna under sommarmånaderna kan dock ge upphov till kraftig algblomning, vilket i undantagsfall kan medföra höga värden. Mot bakgrund av detta har kommunen valt att inte föreslå några riktvärden för pH och suspenderad substans. Ett riktvärde för järn anses inte motiverat med hänsyn till järnets begränsade miljöpåverkan.

Prövotidsvillkoren anges som riktvärden (årsmedelvärden). Mot bakgrund av att det historiskt inte har kunnat påvisas några akuta toxiska effekter i recipienten av utsläppen från Hovgården samt att eventuella effekter i förekommande fall torde vara resultatet av långsiktiga förändringar bedöms det vara tillräckligt att ange riktvärden som årsmedelvärden. Kostnaden för de provtagningar som skulle vara nödvändiga för att säkerställa statistiskt signifikanta månadsmedelvärden kan inte heller anses motiverad med hänsyn till recipientens bedömda reaktionshastighet och känslighet. Vidare anges normalt riktvärden som årsmedelvärden för avloppsreningsverk med utsläpp motsvarande utsläppen från Hovgården.

Mängden lakvatten styrs av nederbördens mängd, fördelning över året samt intensitet och kan variera kraftigt över åren. Kommunen anser därför att gränsvärden för årliga totalutsläpp inte bör föreskrivas. Utsläppta mängder redovisas dock årligen i miljörapporten.

Den av kommunen föreslagna prövotiden för avgörande av vilka slutliga villkor som skall gälla för utsläpp av behandlat lakvatten är motiverad av den planerade utökningen av det lokala reningssystemet för lakvatten. Kommunen behöver dock tid för utförande av nödvändiga åtgärder. Det utökade reningssystemet beräknas kunna tas i bruk senast den 1 juli 2007, varför prövotidsvillkoren föreslås galla från denna tidpunkt.

Mot bakgrund av den begränsade påverkan som hittills har konstaterats är det inte motiverat med ytterligare rening av lakvattnet genom användning av ultrafilter och omvänd osmos. Drifterfarenheter från andra anläggningar har även visat att den koncentrerade restprodukten kan omfatta upp till 30 % av vattenmängden. Återföring av koncentratet medför därmed stor risk för rundgång av lösta ämnen såsom t.ex. klorid. Anläggningar för membranteknik behandlar dessutom sällan mer än 20 m3 per timme och är mycket energikrävande.

Inom ramen för egenkontrollen provtas det behandlade lakvattnet i utsläppspunkten samt ett antal kontrollpunkter nedströms vattensystemet. Kontrollprogrammet omfattar ett stort antal parametrar utöver de som föreslås gälla såsom utsläppsvillkor. Genom egenkontrollen har kommunen således redan kännedom om de utsläpp som sker från Hovgården. Under den föreslagna prövotiden kommer kommunen dock att göra en mer omfattande studie av det behandlade lakvattnet.

Fiskeriverkets förslag till villkor

1. Fiskeriverkets förslag till villkor är otydligt. Tillståndets omfattning framgår normalt av domslutet och är därför inte nödvändigt att reglera i villkor för tillståndet.

2. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 1.

3-4. Utsläpp till vatten avses regleras genom kommunens förslag till prövotidsvillkor. Efter prövotidens utgång kommer slutliga villkor att meddelas. Några ytterligare villkor är inte nödvändiga.

5-6. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkterna 4 och 9-11.

7. För att undvika brand i deponin sker deponering med så liten sammanblandning av olika typer av avfall som möjligt. Även kompaktering och täckning av avfallet minskar risken för brand i deponin. Här kan dock anmärkas att mellanlagringen av avfall utgör den största risken för brand. Förebyggande åtgärder och åtgärder vid brand ingår i de driftinstruktioner som kommunen har upprättat i samarbete med brandförsvaret. Kontaminerat släckvatten avleds till det lokala reningssystemet. Något särskilt villkor är inte nödvändigt.

8. Lakvattenmängderna kommer att minska successivt allt eftersom deponin sluttäcks. Något särskilt villkor är inte nödvändigt.

9. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 9.

10. Se ovan under Kommunens förslag till villkor, punkten 9.

Länsstyrelsen, (aktbil 21)

Sammanfattande synpunkter på prövning enligt 9 kap.miljöbalken.

Förteckning över de avfallstyper som bedöms bli aktuella att deponera på Hovgården finns ingiven (aktbil 29). Även andra avfallstyper kan komma ifråga. I ett kommande tillstånd bör det dock vara tillräckligt att ange att de avfallstyper som framgår av yrkandet får deponeras.

Kommunens yrkanden

Yrkande I. Förteckning över de avfallstyper som bedöms bli aktuella att deponera på Hovgården finns ingiven (aktbil 30). Även andra avfallstyper kan komma ifråga. Varje kampanj som innebär att en ny avfallstyp tas emot eller en ny behandlingsmetod används kommer dock att föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten i vilken aktuella EWC-koder kommer att anges.

Mellanlagringen av farligt avfall omfattar spillolja från företag samt impregnerat trä. Det är framförallt impregnerat trä som motiverar den stora ökningen av mängden mellanlagrat farligt avfall. Spilloljan från företag omfattas av de 60 000 ton grov-, bygg- och industriavfall som anges i a).

Yrkande II. Sedan den 16 juli 2001 har på befintlig del av etapp 2 deponerats farligt avfall i form av 680 ton slam från bilvårdsanläggningar. Av den totala mängden avfall som deponerats på etapp 2 sedan den 16 juli 2001 utgör slamriset endast ca 1,5 %. Vad gäller oljeförorenade massor har dessa efter kompostering och provtagning endast använts som konstruktionsmaterial på etapp 2. Befintlig del av etapp 2 bör därmed klassificeras som en deponi för ickefarligt avfall. Genom denna klassificering är det inte nödvändigt för miljödomstolen att medge undantag från kravet på geologisk barriär i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Sluttäckningen kommer dock att uppfylla kraven i deponeringsförordningen på sluttäckning för deponier för farligt avfall.

Före den 16 juli 2001 har slam från oljeavskiljare och oljeskadade massor behandlats och deponerats på Hovgården. Under åren 1990-2000 har dessa avfall endast utgjort ca 1,8 % av den totala mängden deponerat avfall under samma tidsperiod. Det kan således inte anses ha varit fråga om större mängder farligt avfall. Utgångspunkten för klassificeringen bör dessutom i första hand vara vilken typ av avfall som deponerats på etapp 2 sedan deponeringsförordningen trädde i kraft.

Förslag till slutliga villkor

Vad gäller kommunens förslag till villkor, punkten 11, se bemötandet ovan av Fiskeriverkets yttrande (aktbil 20), under rubriken "Kommunens förslag till villkor" p. 11.

3. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 3.

4. Processvatten från jordtvätt kommer att analyseras och antingen behandlas vid Hovgården eller skickas till annan anläggning för omhändertagande. En bedömning av processvattnets innehåll samt vilket omhändertagande som kan bli aktuellt kommer att göras i samband med att de förorenade massorna tas emot vid Hovgården. Kommunen åtar sig därför att redovisa denna bedömning i den anmälan som föreslås göras till tillsynsmyndigheten inför varje kampanj som innebär att en ny avfallstyp tas emot eller en ny behandlingsmetod används. Något formellt godkännande från tillsynsmyndigheten bär dock inte föreskrivas.

5. Samtliga i ansökan jämte bilagor angivna höjder hänför sig till rikets höjdsystem 1970, RH 70. Höjden skall därför inte anges som höjd över havet.

6. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 7.

7. Se ovan under Fiskeriverket, aktbil 20, under rubriken "Kommunens förslag till villkor", punkten 6 samt nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 8.

8. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 9-11.

9. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 6.

13. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 12.

14. Bemyndigandet bör endast avse villkor för att komma till rätta med problem med damning, nedskräpning, lukt eller skadedjur vid kompostring och mellanlagring av hushållsavfall. Se nedan under Kommunens förslag till slutliga villkor, punkten 15.

Förslag till prövotids utredning

Se nedan under Kommunens justering av yrkandena.

Räddningsverket, (aktbil 22)

Mot bakgrund av att risken för att explosiva gasblandningar i form av vätgas skall uppkomma vid Hovgården bedöms vara mycket liten anser kommunen inte att det är nödvändigt med ett villkor avseende rutiner för hantering av askor. Något bemyndigande bedöms inte heller vara nödvändigt.

Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, (aktbil 24)

Hantering av impregnerat trä

Se nedan under Kommunens justering av yrkandena.

Behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall

Mot bakgrund av att varje kampanj som innebär att en ny avfallstyp tas emot eller en ny behandlingsmetod används kommer att föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten i vilken aktuella EWC-koder kommer att anges bör tillståndet även kunna omfatta med förorenade massor och blästersand jämförligt avfall. Något krav på att en anmälan uttryckligen skall godkännas av tillsynsmyndigheten bör inte föreskrivas eftersom det egentliga tillståndet därvid redan har erhållits.

Någon möjlighet för tillsynsmyndigheten att jämlikt 16 kap. 2 § 3 st miljöbalken underställa tillståndsmyndigheten en anmälan föreligger inte.

Deponering

Enligt 15 a § deponeringsförordningen prövas frågan om dispens från de gränsvärden som anges i 34 § Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) av tillsynsmyndigheten efter ansökan av verksamhetsutövaren.

Kommunens justering av yrkandena

Kommunen gör följande tillägg till de yrkanden som anges i ansökan, aktbil 1

Punkten a) i yrkande I omfattar även impregnerat trä. Yrkandet skall dock kompletteras enligt följande "varav högst 10 000 ton impregnerat trä far flisas",

Yrkandet III skall ha följande lydelse: Kommunen yrkar att miljödomstolen skall meddela prövotid för avgörande av vilka slutliga villkor som skall gälla för utsläpp för behandlat lakvatten till utgången av år 2010. Vid prövotidens utgång skall kommunen till miljödomstolen redovisa erfarenheterna av behandling av lakvatten och de tekniska möjligheterna att begränsa utsläppet av föroreningar ytterligare samt de ekonomiska konsekvenserna av detta. Vidare skall kommunen till miljödomstolen redovisa förslag till de slutliga villkor som skall gälla.

Kommunens förslag till slutliga villkor

Kommunen föreslår sammanfattningsvis följande slutliga villkor för verksamheten.

Allmänt villkor

1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten, innefattande åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett eller i övrigt åtagit sig i målet.

Behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall

2. Utsläpp till luft från behandling av förorenade massor får som gränsvärden uppgå högst till de utsläppskrav som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28).

3. Kommunen skall inför varje kampanj som innebär att en ny avfallstyp tas emot eller en ny behandlingsmetod används ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten.

4. All hantering av förorenade massor skall ske på hårdgjorda ytor med uppsamling av dagvatten.

Deponering

5. Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 80 meter.

6. Utformningen av bottentätning och sluttäckning skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Därvid skall kommunen redovisa läggnings-, respektive kvalitetsplaner för utförandet samt hur kontroll av bottentätningen skall ske.

Omhändertagande av lakvatten

7. Lakvatten från deponin, förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor samt slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall ledas till det lokala reningsverket för behandling innan det släpps ut till recipient. Slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall förbehandlas genom slamavskiljning och sedimentation innan det leds till det lokala reningsverket.

8. Detaljutformningen av det lokala reningsverket skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Mellanlagring av farligt avfall och hantering av kemiska produkter m.m.

9. Mellanlagring av farligt avfall som inte skall behandlas eller deponeras på Hovgården samt lagring av kemiska produkter skall ske under tak på hårdgjord yta inom invallat område. Det invallade området skall rymma en volym motsvarande den största behållarens volym samt minst 10 % av summan av övriga behållares volym.

10. Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall skall ske under tak.

11. Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror skall ske på hårdgjord yta. Damning, lukt, nedskräpning och skadedjur

12. Om problem med damning, lukt, nedskräpning eller skadedjur uppkommer skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten utreda orsaken till dessa samt vid behov vidta åtgärder.

Buller

13. Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än

50 dB(A) vardagar dagtid (07.00-18.00)

40 dB(A) nattetid (22.00-07.00)

45 dB(A) övrig tid.

Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 dB(A). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A)-enheter.

Kontroll

14. Kommunen skall inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten.

Bemyndiganden

15. Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende problem med damning, nedskräpning, lukt eller skadedjur vid kompostering och mellanlagring av hushållsavfall samt vid behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall.

16. Vid driftstörningar har tillsynsmyndigheten rätt att medge avsteg från gällande villkor och föreskrifter. Därvid har tillsynsmyndigheten rätt att fastställa ytterligare villkor.

Länsstyrelsen (skriftligt yttrande den 5 december 2005, aktbil 34)

Länsstyrelsen tillstyrker kommunens ansökan om tillstånd under förutsättning att följande synpunkter beaktas.

Kommunens yrkanden

Kommunen reserverar sig för att alla typer av föroreningar kan komma ifråga för behandling. Därefter anges att varje kampanj söm innebär att en ny avfallstyp tas emot eller en ny behandlingsmetod används kommer att föregås av anmälan osv. Yrkandet följs upp med ett förslag till slutligt villkor, nr 3, med samma innebörd. Länsstyrelsens uppfattning är att varje kampanj alltid skall föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten, för att ge tillsynsmyndigheten möjlighet att kontinuerligt följa upp hanteringen av detta ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt särskilt intressanta avfall.

Undantag från deponiförordningen m.m.

Klassning av deponi, etapp 2

Utifrån de klargöranden som framgår av kommunens bemötande, anser länsstyrelsen att etapp 2, befintlig del, kan klassificeras som deponi för icke farligt avfall.

Undantag från deponiförordningen

Länsstyrelsen anser att undantag kan medges från kraven på bottentätning och dränering för befintlig del av etapp 2.

Slutliga villkor

Länsstyrelsens kommentarer utgår från den uppställning av villkor som kommunen gjort i sitt bemötande.

Länsstyrelsen anser att varje kampanj skall anmälas till tillsynsmyndigheten, villkor 3.

Kommunen åtar sig att redovisa en bedömning av processvattnets innehåll och förslag till behandling av detsamma i samband med anmälan om behandling av förorenade massor (jordtvätt). Kommunen anser att något formellt godkännande från tillsynsmyndigheten inte bör föreskrivas om processvattnet. Länsstyrelsen anser dock att det som försiktighetsmått och för tydlighetens skull, i villkor bör framgå att processvatten inte får gå till ordinarie lakvattensystem, utan att tillsynsmyndigheten medger det (tillägg villkor 4).

Vid samrådsmöten har närboende särskilt framfört farhågor om fortsatta återkommande luktproblem från kompostering av hushållsavfall. Kommunen har i ansökan angett att någon av flera alternativa metoder för en mer sluten hantering ska genomföras. Mot bakgrund av de problem som funnits med dålig lukt anser länsstyrelsen det motiverat att ge tillsynsmyndigheten bemyndigande att föreskriva om ytterligare villkor för kompostering samt mellanlagring av hushållsavfall, villkor 15.

Kommunen anser att tillsynsmyndigheten också skall få bemyndigande att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras vid behandling av förorenade massor. Ansökan anger inga begränsningar för vilka förorenade massor (typ av förorening eller halt) som far tas emot vid Hovgården. Enligt kommunens förslag till villkor ges tillsynsmyndigheten bemyndigande att meddela ytterligare villkor för hantering av förorenade massor. Men eftersom det inte kan uteslutas att det kan uppkomma situationer där tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet (beroende på föroreningstyp, föroreningshalt och avfallets egenskaper i övrigt) inte anser det acceptabelt att behandling sker på Hovgården, bör tillsynsmyndigheten ges bemyndigande att meddela förbud i det enskilda fallet. Som alternativ kan ett villkor formuleras som anger typer av föroreningar som inte far hanteras på Hovgården. Att göra en lämplig sådan lista torde vara svårt. Länsstyrelsen förordar därför att tillsynsmyndigheten istället bemyndigas att om så erfordras meddela förbud i det enskilda fallet. Villkor 15 bör också utvidgas till att gälla behandling av impregnerat trä, med anledning av kommunens justering av yrkande 1. Nuvarande villkor 15 bör delas upp i två delar.

Villkor 16 bedöms vara alltför oprecist utformat. För att kunna medge avsteg från ett villkor bör en händelse av någon betydelse ha skett. Med driftstörning kan avses allt från en bagatellartad störning till ett omfattande haveri. Länsstyrelsen föreslår därför en ny formulering. Deponiverksamhet omgärdas av en rad generella föreskrifter, om avsteg kan göras, framgår av respektive föreskrift. Avsteg från den typen av föreskrifter kan enligt länsstyrelsens uppfattning inte regleras i villkor.

Allmänt villkor

I . samma som kommunen

Behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall

2. samma som kommunen

3. Kommunen skall för varje kampanj ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten

4. samma som kommunen samt Täljande tillägg: Processvatten från jordtvätt skall samlas upp och far inte avledas till lakvattensystemet om inte tillsynsmyndigheten så medger.

Deponering

5. samma som kommunen

6. samma som kommunen

Omhändertagande av lakvatten

7. samma som kommunen

8. samma som kommunen

Mellanlagring av farligt avfall och hantering av kemiska produkter

9. samma som kommunen

10. Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall, exklusive vitvaror, skall ske under tak

11. samma som kommunen

12. samma som kommunen

13. samma som kommunen

14. samma som kommunen

15 A. Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende problem med damning, nedskräpning, lukt eller skadedjur vid kompostering och mellanlagring av hushållsavfall.

15 B. Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor och meddela de förbud som kan erfordras rörande behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall samt impregnerat trä.

16. Vid haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att hela eller delar av anläggningen tas ur drift skall åtgärder vidtas för att motverka vatten- och luftförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att avsteg från gällande villkor sker tillfälligtvis.

Räddningsverket (skriftligt yttrande den 22 november 2005, aktbil 32)

Sökanden har i sitt bemötande bedömt att risken för att explosiva gasblandningar skall uppkomma är liten. Även om sökanden bedömt att risken är liten är detta inte negligerbart. Räddningsverket finner därför inget skäl till att ändra sitt tidigare ställningstagande, utan yrkar på att tidigare angivet villkor (aktbil 22) föreskrivs för verksamheten.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden (skriftligt yttrande den 1 december 2005, aktbil 35)

Nämnden har i ett tidigare remissförfarande svarat och gett synpunkter på den sökandes ansökan. De flesta av nämndens synpunkter är positivt behandlade i det aktuella bemötandet. Tillkommande synpunkter i detta ärende är:

- Förtydligande av avfallsförteckningar

- Förtydligande av bemyndigande för tillsynsmyndigheten att sätta villkor för behandling av förorenade massor

- Etapp 2 av Hovgårdens deponi bör sluttäckas som deponi för farligt avfall.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömning

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser positivt på att ett nytt tillstånd för verksamheten på Hovgårdens avfallsanläggning upprättas, som är mer anpassat till dagens verksamhet och planerad verksamhet.

Behandling av förorenade massor

MHN anser att det är en fördel att man i tillståndet inte binder upp sig vid en viss teknik för behandling av förorenade massor och ser därför positivt på att villkor för behandling av förorenade massor överlåts till tillsynsmyndigheten enligt 22 kap. 25 § tredje stycket MB.

I sökandens förslag till villkor nr 15 står det:

"Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende problem med damning, nedskräpning, lukt eller skadedjur vid kompostering och mellanlagring av hushållsavfall samt vid behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall".

MHN anser att de delar i ovanstående villkor som berör behandling av förorenade massor bryts ut till ett separat villkor med följande lydelse:

"Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken år tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende behandling av förorenade massor och blästersand".

MHN anser att de förorenade massor som kan bli aktuella för behandling ska framgå av en förteckning med avfallskoder utifrån bilaga 2 i avfallsförordningen (2001:1063).

Förteckning av avfallstyper

Sökanden har upprättat två förteckningar över avfall. MHN anser att sådana förteckningar av avfallstyper med EWC-koder ska ingå i tillståndet.

I "Förteckning över avfallstyper till deponering" listas de typer av avfall som är aktuella att deponeras. För några av de avfallstyper som tas upp i listan uppstår frågan om inte annan hantering ur återvinningssynpunkt än deponering skulle vara ett bättre alternativ. I deponeringsförordningen (2001:512) står i 14 § första stycket:

"Endast avfall som har behandlats får deponeras. Med behandling avses användning av fysikaliska, kemiska eller biologiska metoder, inklusive sortering som ändrar avfallets egenskaper så att dess mängd eller farlighet minskas, hanteringen underlättas eller återvinning gynnas".

I listan finns bl.a. följande avfallstyp där annan behandling än deponering skulle vara ett bättre alternativ.

- Under 19 10 Avfall från fragmenteringen av metallhaltigt avfall:

19 10 01 Järn- och stålavfall

19 10 02 Avfall från andra metaller än järn

En oklarhet uppstår även angående ansökan att få deponera flytande avfall. I avfallsförordningen (2001:512) 8 § punkt 1 står:

Följande avfall får inte deponeras:

1. Flytande avfall

I listan över avfallstyper till deponering finns följande

- Under 19 02 Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall

19 02 08 Flytande brännbart avfall som innehåller farliga ämnen

Att ha med ovanstående avfallstyp i avfallsförteckningen i ansökan ger sken av att sökanden ansöker om att få deponera ett avfall som är förbjudet att deponera.

MHN anser att "Förteckning över avfallstyper till deponering", förtydligas så att den inte ger intryck av att tillåta deponering av avfall som inte är tillåtet eller där andra behandlingsmetoder ur resurssynpunkt är att föredra.

I slutet på ovanstående lista står att "Listan gör ej anspråk på att vara fullständig". MHN anser att denna mening bör strykas.

Den andra listen benämns "Förteckning över typer av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall aktuella för behandling, lagring och deponi".

MHN anser att frasen "jämförligt avfall" ska tolkas som sådant avfall som är jämförligt med förorenade massor och blästersand enligt förteckningen i ovanstående lista.

Dessutom anser MHN att den avslutade meningen "Listan gör ej anspråk på att vara fullständig" bör strykas.

Klassificering av etapp 2

Sökanden har tidigare yrkat att miljödomstolen ska medge undantag från kravet på geologisk barriär enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Nu begär sökanden att etapp 2 i stället ska klassas sam deponi för icke-farligt avfall. Med det förfarandet skulle det inte längre vara nödvändigt med undantag från kravet på geologisk barriär.

Enligt sökanden har det efter den 16 juli 2001 på etapp 2 endast deponerats farligt avfall i form av 680 ton slam från bilvårdsanläggningar. Detta avfall utgör ca 1,5 % av den totala mängd som deponerats efter detta datum. Sökanden yrkar därför att befintlig del av etapp 2 bör klassificeras som en deponi för icke-farligt avfall. Sökanden säger vidare att sluttäckningen av etapp 2 kommer att uppfylla kraven i deponeringsförordningen på sluttäckning för deponier for farligt avfall.

Klassningen av en deponi har betydelse för krav på bl.a. deponins utformning, drift och sluttäckning. Enligt Naturvårdsverkets handbok. Deponering av avfall, 2004:2, till förordningen (2001:512) om deponering av avfall ska en deponi som någon gång efter den 16 juli tagit emot avfall som klassats som farligt avfall klassas som en deponi för farligt avfall.

MHN anser att enligt en strikt juridisk tolkning av deponiförordningen och enligt Naturvårdsverkets råd bör etapp 2 klassas som en deponi för farligt avfall. En naturvetenskaplig bedömning med hänsyn taget till att relativt små mängder farligt avfall deponerats och att avfallets möjlighet till att störa omgivningen bedöms som små skulle emellertid kunna ge en annan slutsats.

Oavsett klassificering är det viktigt att det klart framgår att etapp 2 sluttäcks som en deponi för farligt avfall.

Sluttäckning

MHN föreslår att ett villkor angående sluttäckning skrivs in med följande lydelse:

Täckning av deponerat avfall ska ske efterhand, sluttäckning ska vara avslutad så snart som möjligt, dock senast 10 år, efter avslutad deponering.

SÖKANDENS BEMÖTANDE (skriftlig inlaga den 19 januari 2006, aktbil 37)

Räddningsverket, aktbil 32

Med hänvisning till vad kommunen har anfört tidigare i målet vidhåller kommunen att något villkor avseende rutiner för hantering av askor inte är nödvändig.

Länsstyrelsen, aktbil 34

Kommunens förslag till slutliga villkor

3. Kommunen åtar sig att inför varje kampanj av behandling av förorenade massor ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten.

4. Kommunen har ingen erinran mot det av länsstyrelsen föreslagna tillägget.

10. Kommunen har ingen erinran mot det av länsstyrelsen föreslagna tillägget.

15 A-B. Kommunen har ingen erinran mot att det av kommunen föreslagna villkoret delas upp i två delar. Det är dock inte möjligt för miljödomstolen att överlåta åt tillsynsmyndigheten att meddela förbud. Det bör dessutom vara tillräckligt att tillsynsmyndigheten ges rätt att föreskriva de ytterligare villkor som erfordras för att olägenheter inte skall uppkomma. Vad gäller hanteringen av impregnerat trä saknas anledning att överlåta åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor.

16. Kommunen anser att det bör vara tillräckligt att det har inträffat en driftstörning som innebär att hela eller delar av anläggningen måste tas ur bruk för att tillsynsmyndigheten skall ha rätt att medge avsteg från gällande villkor. Det har inte varit kommunens avsikt att det föreslagna villkoret skulle innebära att tillsynsmyndigheten skall ha rätt att medge avsteg från tvingande generella föreskrifter, varför "föreskrifter" kan utgå.

Kommunen föreslår således att villkoret ges följande lydelse. Vid driftstörningar som innebär att hela eller delar av anläggningen måste tas ur bruk har tillsynsmyndigheten rätt att medge avsteg från gällande villkor samt fastställa de ytterligare villkor som kan erfordras för att undvika olägenheter för omgivningen.

Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, aktbil 35

Behandling av förorenade massor

Med hänvisning till vad kommunen har anfört tidigare i målet vidhåller kommunen att tillståndet bör omfatta även med förorenade massor och blästersand jämförligt avfall. Liksom angivits ovan har kommunen dock ingen erinran mot att det av kommunen föreslagna villkoret delas upp i två delar.

Förteckning över avfallstyper

Med anledning av miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter har kommunen justerat förteckningarna över avfallstyper. Även andra avfallstyper kan komma i fråga, varför förteckningarna inte gör anspråk på att vara fullständiga.

Enligt 22 kap. 25 a § miljöbalken skall en dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med deponering av avfall alltid innehålla en förteckning över de typer av avfall och den totala mängd av avfall som får deponeras. Bestämmelsen är dock svårtillämpad eftersom det är svårt för kommunen att i förväg veta vilka typer av avfall som kan komma att behöva deponeras. Mot denna bakgrund anser kommunen att det i ett kommande tillstånd är tillräckligt att ange att de avfallstyper som framgår av yrkandet får deponeras. Av det allmänna villkoret följer dock att verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett eller i övrigt åtagit sig i målet. Därutöver är det inte nödvändigt att förteckningarna över avfallstyper skall knytas till tillståndet. I förekommande fall skulle det innebära att förteckningarna för säkerhets skull måste göras onödigt omfattande. Ett annat alternativ kan vara att tillsynsmyndigheten ges ett bemyndigande att godkänna ytterligare avfallstyper än de som framgår av förteckningarna, se Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom den 15 december 2004 i mål nr 156-02 (Reko Sundsvall AB).

Klassificering av etapp 2

Etapp 2 består dels av en befintlig del, dels av en ny deponiyta. Båda delarna bör klassificeras som deponier för icke-farligt avfall. Kommunens yrkande om undantag från kraven på bottentätning och dränering avser endast befintlig del av etapp 2. Något yrkande om undantag från kravet på geologisk barriär har aldrig framställs i målet.

Kommunen har åtagit sig att sluttäckningen av befintlig del av etapp 2 skall uppfylla kraven i deponeringsförordningen för deponier för farligt avfall.

Sluttäckning

Av miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande framgår inte vad som avses med "avslutad deponering". Sluttäckning av deponin kommer att ske efterhand. För att kunna anpassa sluttäckningen så att t.ex. risken för sättningar minimeras är det dock olämpligt att ange en tid inom vilken sluttäckning skall ha skett. Vidare föreslås utformningen av sluttäckningen ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Därvid kan det vara lämpligt att tidsmässigt utrymme ges för att prova olika tekniska lösningar. Även med hänsyn till att tillgången till och priset på konstruktionsmassor kan variera över tiden är det olämpligt att ange en tid inom vilken sluttäckning skall ha skett. Det ligger dock i kommunens intresse att sluttäckning sker så snart som möjligt efter avslutad deponering eftersom lakvattenbildningen minskar i samband med sluttäckningen.

SÖKANDENS KOMPLETTERING MED UNDERLAG FÖR SÄKERHET

På miljödomstolens begäran har kommunen i skrifter den 26 april 2006 respektive den 25 april 2006 inkommit med förslag och underlag för ställande av säkerhet (aktbil 48-49). Kommunen har anfört bl.a.

Undantag för det allmänna från skyldigheten att ställa säkerhet Miljöansvarsutredningen har i sitt delbetänkande "Ett utvidgat miljöansvar" föreslagit att undantaget för stat, kommun, landsting och kommunalförbund att ställa säkerhet också skall gälla i fråga om deponering av avfall (SOU 2006:39 s. 299 f. Enligt utredningen är det inte lätt att inse varför stat och kommun, som inte behöver ställa säkerhet i andra fall, skall göra det i deponeringsfallen. Säkerheten har ingen annan effekt än att det allmänna får en helt onödig kostnad för att säkerställa återställningskostnader som skulle kunna komma att belasta samhället. Därtill kommer att staten och kommuner inte anses kunna gå i konkurs eller riskerar att på annat sätt komma på obestånd i vanlig mening. Säkerheten fyller därför knappast någon funktion när någon företrädare för det allmänna är verksamhetsutövare. Mot bakgrund av detta samt vad kommunen tidigare har anfört i målet vidhåller kommunen i första hand att något krav på säkerhet inte bör föreskrivas som villkor för tillståndet.

Godtagbar säkerhet

Om kommunen skall ställa säkerhet bör vid bestämmandet av vad som skall utgöra godtagbar säkerhet beaktas dels kommunens beskattningsrätt, dels de årliga avsättningar om 3 Mkr för återställningskostnader som kommunen gör i enlighet med god redovisningssed. Fram till idag har avsättningar gjorts med 12 Mkr. Avsättningarna innebär att kostnadstäckning sker löpande för återställningskostnaderna. Kommunens beskattningsrätt tillsammans med de årliga avsättningarna bör innebära att kravet på godtagbar säkerhet i form av "någon annan lämplig åtgärd" är uppfyllt. I vart fall bör de årliga avsättningarna kunna utgöra en del av en ekonomisk säkerhet se nedan. Vad gäller möjligheterna för tillsynsmyndigheten att realisera säkerheten får kommunen erinra om att det för att en tillsynsmyndighet skall kunna ta en säkerhet i anspråk normalt krävs en exekutionstitel som kan verkställas. Detta innebär att ekonomiska medel inte finns tillgängliga för en tillsynsmyndighet i någon större utsträckning än om säkerheten ställs i form av t.ex. pant eller borgen.

Ekonomisk säkerhet

Om kommunen skall ställa ekonomisk säkerhet föreslår kommunen att en säkerhet om 13,8 Mkr för behandling av lakvatten samt kontroll och övervakning, 12,7 Mkr för etapp 1 samt 19,7 Mkr för befintlig del av etapp 2. Från nu angivna belopp skall avdrag göras med 12 Mkr för av kommunen gjorda avsättningar enligt ovan. För de deponiytor som ännu inte tagits i anspråk föreslår kommunen en säkerhet om 2,2 Mkr för ny del av etapp 2 samt 5,6 Mkr för FA-deponin. I sistnämnda fall föreslår kommunen att säkerheten skall ställas när respektive deponiyta tas i drift. Vidare föreslår kommunen att säkerheten far reduceras i takt med att sluttäckning sker efter godkännande av tillsynsmyndigheten.

DOMSKÄL

Allmänt om prövningen och tillstånd

Ansökan avser fortsatt och utökad verksamhet vid Hovgårdens avfallsanläggning. Utökningen av verksamheten avser mottagande större avfallsmängder samt omhändertagande av förorenade massor genom mellanlagring, behandling och deponering. Den deponeringsverksamhet som bedrivs och kommer att bedrivas vid anläggningen avses anpassas for att uppfylla kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall.

Miljödomstolen anser i likhet med länsstyrelsen och Uppsala kommuns Miljö- och hälsoskyddsnämnd att tillstånd kan ges. Tillståndet skall dock ges den utformning och förenas med de villkor, bemyndiganden och andra föreskrifter som framgår nedan och av domslutet.

Avfallstyper till deponering samt typer av förorenade massor m.m.

Enligt 22 kap. 25 a § miljöbalken skall en dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med deponering av avfall alltid innehålla en förteckning över de typer av avfall som far deponeras.

Sökanden har upprättat förteckningar över avfallstyper till deponering samt över typer av förorenade massor se domsbilagorna 1-2.

Sökanden har i första hand gjort gällande att avfallstyper och typer av förorenade massor är tillräckligt angivna i de yrkanden som framställts. Ett blivande tillstånd bör därför inte knytas till förteckningarna. Om tillsynsmyndigheten ges bemyndigande att godkänna ytterligare avfallstyper och typer av förorenade massor har sökanden i andra hand accepterat att ett blivande tillstånd knyts till förteckningarna.

För att det klart och tydligt skall framgå vad som skall gälla i dessa hänseenden samt för att uppnå överensstämmelse med 22 kap. 25 a § miljöbalken anser miljödomstolen, i likhet med länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, att tillståndet skall knytas till förteckningarna varvid tillsynsmyndigheten bör ges befogenhet att godkänna tillkommande typer av avfall och förorenade massor.

Klassificering, avsteg/undantag från krav på bottentätning och dränering samt sluttäckning av etapp 2

Etapp 2 består av två delar; en befintlig del och en ny deponiyta. Sökanden har begärt att hela etapp 2 skall klassificeras som en deponi för icke-farligt avfall. Enligt sökanden har efter den 16 juli 2001 endast 680 ton farligt avfall i form av slam från bilvårdsanläggningar deponerats inom befintlig del av etapp 2. Detta avfall utgör enligt sökanden 1,5 procent av den totala mängd avfall som deponerats efter detta datum.

Sökanden har oavsett hur befintlig del av etapp 2 klassificeras åtagit sig att sluttäckningen av denna del av etapp 2 skall uppfylla kraven för deponier för farligt avfall i deponeringsförordningen.

Sökanden har vidare begärt medgivande om avsteg eller undantag från kraven på bottentätning och dränering i 22 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall vad avser befintlig del av etapp 2 och anfört bl.a. Det totala läckaget från etapp 2 är ca 2 300 m3 per år, vilket motsvarar ca 23 liter per m2 och år. Av uppmätta grundvattennivåer i och i anslutning till deponiområdet framgår vidare att någon förhöjd grundvattenyta hittills inte har byggts upp inom området. Befintlig bottentätning och dränering uppfyller således kraven i 22 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall och deponering bedöms kunna ske utan risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Miljödomstolen anser, även om deponeringen av 680 ton farligt avfall utgör en mindre del av det totalt deponerade avfallet, att befintlig del av etapp 2 skall klassificeras som deponi för farligt avfall. Dock anser miljödomstolen på de skäl sökanden anfört att medgivande om avsteg eller undantag från kraven på bottentätning och dränering kan lämnas enligt 24 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall.

Sökanden har uppgivit att tre vattenläckage har konstaterats och att deponering har skett utanför en vattendelare (se s. 23). Miljödomstolen anmärker att det tillstånd som nu meddelas inte innebär att miljödomstolen lämnat tillstånd till eller godtagit deponeringen eller någon annan åtgärd som sökanden må ha vidtagit som inte står överensstämmelse med tidigare meddelade tillstånd eller lagstiftning.

Slutliga villkor och bemyndiganden

Det nu givna tillståndet innebär att sökanden får som ett årsmedelvärde över en treårsperiod ta emot, behandla och lagra och deponera 40 000 ton förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall.

Miljödomstolen anser att det, utöver de villkor som sökanden föreslagit, bör föreskrivas ett villkor om kontroll och analyser av till avfallsanläggningen inkommande förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall. Massorna bör analyseras även efter behandling. Villkoret bör få den utformning som framgår av villkorspunkten 2 i domslutet. Vad som i övrigt skall gälla om förorenade massor framgår av villkorspunktema 3-5 i domslutet.

Vad angår det lokala reningsverket som skall detaljutformas i samråd med tillsynsmyndigheten bör föreskrivas att det skall tas i bruk senast den 1 juli 2007 efter anmälan av tillsynsmyndigheten (villkorspunkt 9 i domslutet).

Den av Räddningsverket föreslagna rutinen för hantering av askor bör föreskrivas som villkor, se villkorspunkten 15 i domslutet.

Miljödomstolen anser, i likhet med länsstyrelsen, att det bör föreskrivas en yttersta tidsgräns om tio år for när sluttäckning av deponerat avfall skall vara avslutad, se villkorspunkten 16 i domslutet där det också föreskrivs vad som skall gälla i fråga om det material som används till sluttäckning.

Det har i målet framkommit att provtagningspunkt/er saknas för det samlade inflödet till reningsanläggningen. Det bör därför föreskrivas att det i kontrollprogrammet bl.a. skall ingå nya provtagningspunkter, se villkorspunkt 17 i domslutet.

Sökanden har föreslagit ett s.k. haverivillkor, se villkorspunkt 16 sökandens förslag till villkor. Miljödomstolen anser emellertid att det föreslagna villkoret är alltför vittomfattande. Något sådant villkor bör därför inte föreskrivas.

Bemyndiganden för tillsynsmyndigheten enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken bör, utöver vad sökanden föreslagit, omfatta även dels bildandet av explosiva gasblandningar vid askhantering (som Fiskeriverket föreslagit), dels täckning av deponerat avfall efterhand och sluttäckning efter deponering samt dels utsläpp av det renade lakvattnet till recipient för tiden fram till den 1 juli 2007. För lakvattnet skall, för tid efter den 1 juli 2007, gälla de provisoriska föreskrifter som framgår av domslutet. Dessa bör dock förenas med ett bemyndigande för tillsynsmyndigheten att meddela ytterligare provisoriska föreskrifter. Detta med särskilt beaktande av det höga värde om 355 mg/l som uppmätts för suspenderat material. Därtill kommer, som redan nämnts, detaljutformningen av reningsverket ske i samråd med tillsynsmyndigheten:

Vad som i övrigt skall gälla i fråga om slutliga villkor och bemyndiganden framgår av domslutet.

Säkerhet

Kommunen har gjort gällande att något krav på säkerhet inte bör föreskrivas som villkor för tillståndet.

Av 15 kap. 34 § miljöbalken följer att tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall far meddelas endast om verksamhetsutövaren ställer ekonomisk säkerhet för de skyldigheter som gäller fullgörs eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande. Något undantag för kommuner finns inte. Uppsala kommun är därmed skyldig att ställa säkerhet eller någon motsvarighet för att säkerställa sina skyldigheter för deponeringsverksamheten, jfr Miljööverdomstolens dom den 16 februari 2006 i mål M 6940-05.

Kommunen har vidare gjort gällande att kommunens beskattningsrätt tillsammans med de årliga avsättningar om 3 Mkr som görs bör innebära att kravet på godtagbar säkerhet i form av "någon annan lämplig åtgärd" är uppfyllt eller, i vart fall, att de årliga avsättningarna bör kunna utgöra en del av en ekonomisk säkerhet som motsvarar ett avdrag om 12 Mkr.

Enligt miljödomstolens mening kan inte avsättningar jämställas med att ställa säkerhet, vare sig ensamt eller tillsammans med det förhållandet att kommunen har beskattningsrätt. En säkerhet skall finnas kvar och vid behov kunna tas i anspråk. Kravet på säkerhet i form av någon annan lämplig åtgärd är således inte uppfyllt Inte heller skall något avdrag på 12 Mkr göras från den säkerhet som skall ställas. Miljödomstolen godtar i övrigt den av kommunen föreslagna säkerheten.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen finner att den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas.

Igångsättningstid

Sökandens förslag på igångsättningstid godtas.

Verkställighetsförordnande

Miljödomstolen finner skäl föreligga att förordna att tillståndet far tas i anspråk utan hinder av att deldomen inte vunnit laga kraft.

Prövotid

Det är inte givet att det för framtiden kommer att godtas att det renade lakvattnet släpps ut i recipienten (bäcksystemet som mynnar ut i Funbosjön). Alternativ genom lokalt omhändertagande bör därför utredas. Flödena i bäcksystemet bör kartläggas och redovisas kopplade till utsläppen av lakvatten. Analyser av lakvattnet skall anpassas till innehållet i det avfall som tas in på anläggningen. En ingående karakterisering av lakvattnet bör genomföras minst en gång per år. Därvid bör beaktas de beståndsdelar som anges i 22 § NFS 2004:10 samt de parametrar som Fiskeriverket angett på s. 34 i denna dorn.

Sökanden har uppgivit att tre läckagen av lakvatten från deponin har konstaterats och att vissa åtgärder för att komma till rätta med dessa har vidtagits (s. 23). Miljödomstolen anser att sökanden bör utreda vilka ytterligare åtgärder som behövs för att komma till rätta med läckagen på längre sikt.

Prövotidsförordnandet bör få den utformning som framgår av domslutet.

Provisoriska föreskrifter

Sökanden har föreslagit att halterna i det behandlade lakvattnet som släpps ut i recipient skall som riktvärde årsmedelvärde understiga de i tabellen i domslutet angivna halterna. För att bedöma utsläppets effekt vid höga/låga flöden bör enligt miljödomstolens mening riktvärdet vara flödesviktat.

De provisoriska föreskrifterna bör få den utformning som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, domsbilaga 3 (TSH-MD 1)

Överklagandeskrift ställd till miljööverdomstolen skall ges in till Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, senast den 30 maj 2006.

Bjarne Karlsson Lars Berggren

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bjarne Karlsson och miljörådet Lars Berggren samt de sakkunniga ledamöterna Dan Björklund och Christer Lännergren.

______________________________________

DOMSBILAGA 1

UPPSALA KOMMUN VA- OCH AVFALLSKONTORET Datum: 2006-01-16

Hovgårdens avfallsanläggning

Förteckning över avfallstyper till deponering

_______________________________________________________

01 AVFALL FRÅN PROSPEKTERING, OVAN- OCH

UNDERJORDSBRYTNING SAMT FYSIKALISK OCH

KEMISK BEHANDLING AV MINERAL

01 04 Avfall från fysikalisk och kemisk behandling av icke- metallhaltiga mineral

01 04 07* Avfall som innehåller farliga ämnen från fysikalisk och kemisk

behandling av icke-metallhaltiga mineral

01 04 08 Annat kasserat grus och krossat bergartsmaterial än det

som anges i 01 04 07

01 04 09 Kasserad sand och lera

01 05 Borrslam och annat borravfall

01 05 04 Slam och avfall från borrning efter sötvatten

01 05 05* Oljehaltigt borrslam och annat borravfall

01 05 06* Borrslam och annat borravfall som innehåller farliga

ämnen

01 05 07 Annat barythaltigt borrslam och borravfall än det som

anges i 01 05 05 och 01 05 06

01 05 08 Annat kloridhaltigt borrslam och borravfall ån det som

anges i 01 05 05 och 01 05 06

01 05 99 Annat avfall

_______________________________________________________

02 AVFALL FRÅN JORDBRUK, TRÄDGÅRDSNÄRING, VATTENBRUK,

SKOGSBRUK, JAKT OCH FISKE SAMT FRÅN BEARBETNING

OCH BEREDNING AV LIVSMEDEL

02 01 Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk,

skogsbruk, jakt och fiske

02 01 08* Avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier

02 01 09 Annat avfall som innehåller jordbrukskemikalier än det

som anges i 02 01 08

02 01 99 Annat avfall

_______________________________________________________

10 AVFALL FRÅN TERMISKA PROCESSER

10 01 Avfall från kraftverk och andra förbränningsanläggningar

(utom 19)

10 01 01 Bottenaska, slagg och pannaska (utom pannaska som anges i

10 01 04)

10 01 02 Flygaska från kolförbränning

10 01 03 Flygaska från förbränning av torv och obehandlat trä

10 01 04* Flygaska och pannaska från oljeförbränning

10 01 O5 Kalciumbaserat reaktionsavfall i fast form från rökgasavsvavling

10 01 07 Kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform från rökgasavsvavling

10 01 13* Flygaska från emulgerade kolväten som används som bränsle

10 01 14* Bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning

som innehåller farliga ämnen

10 01 15 Annan bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning

än den som anges i 10 01 14

10 01 16* Flygaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen

10 01 17 Annan flygaska från samförbränning än den som anges i

10 01 16

10 01 18* Avfall från rökgasrening som innehåller farliga ämnen

10 01 19 Annat avfall från rökgasrening än det som anges i 10 01 05,

10 01 07 och 10 01 18

10 01 24 Sand från fluidiserade bäddar

10 01 25 Avfall från lagring och bearbetning av bränsle för

koleldade kraftverk

10 01 26 Avfall från kylvattenbehandling

10 01 99 Annat avfall

10 11 Avfall från tillverkning av glas och glasprodukter

10 11 03 Glasfiberavfall

10 11 05 Partikelformigt material och stoft

10 11 09* Avfall från råvarublandningar som inte behandlats

termiskt och som innehåller farliga ämnen

10 11 10 Annat avfall från råvarublandningar som inte behandlats

termiskt än de som anges i 10 11 09

10 11 11* Glasavfall i form av små partiklar och glasmjöl som

innehåller tungmetaller (t.ex. från katodstrålerör)

10 11 12 Annat glasavfall än det som anges i 10 10 11

10 11 13* Slam från polering och slipning av glas som innehåller

farliga ämnen

10 11 14 Annat slam från polering och slipning av glas än det som

anges i 10 11 13

10 11 15* Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga

ämnen

10 11 16 Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges

i 10 11 15

10 11 17* Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller

farliga ämnen

10 11 18 Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än

de som anges i 10 11 17

10 12 Avfall från tillverkning av keramikvaror, tegel, klinker

och byggmaterial

10 12 01 Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt

10 12 03 Partikelformigt material och stoft

10 12 05 Slam och filterkakor från rökgasbehandling

10 12 06 Kasserade formar

10 12 08 Keramikavfall, tegel, klinker och byggmaterial (efter termisk behandling)

10 12 09* Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga

ämnen

10 12 10 Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges

i 10 12 09

10 12 11* Avfall från glasering som innehåller tungmetaller

10 12 12 Annat avfall från glasering än det som anges i 10 12 11

10 12 13 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället

10 12 99 Annat avfall

10 13 Avfall från tillverkning av cement, kalk och puts samt

produkter baserade på dessa

10 13 01 Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt

10 13 04 Avfall från bränning och släckning av kalk

10 13 06 Partikelformigt material och stoft (utom 10 13 12 och 10 13 13)

10 13 07 Slam och filterkakor från rökgasbehandling

10 13 09* Avfall från tillverkning av asbestcement som innehåller asbest

10 13 10 Annat avfall från tillverkning av asbestcement än det som anges

i 10 13 09

10 13 11 Andra cementbaserade kompositmaterial än de som anges i

10 13 09 och 10 13 10

10 13 12* Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 13 13 Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i

10 13 12

10 13 14 Betongavfall och betongslam

10 13 99 Annat avfall

10 14 Avfall från krematorier

10 14 01* Kvicksilverhaltigt avfall från rökgasrening

_______________________________________________________

12 AVFALL FRÅN FORMNING SAMT FYSIKALISK OCH

MEKANISK YTBEHANDLING AV METALLER OCH PLASTER

12 01 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk

ytbehandling av metaller och plaster

12 01 16* Blästringsmaterial som innehåller farliga ämnen

12 01 17 Annat blästringsmaterial än det som anges i 12 01 16

_______________________________________________________

15 FÖRPACKNINGSAVFALL; ABSORBERMEDEL, TORKDUKAR,

FILTERMATERIAL OCH SKYDDSKLÄDER SOM INTE ANGES

PÅ ANNAN PLATS

15 01 Förpackningar (även kommunalt förpackningsavfall som

samlats in separat)

15 01 10* Förpackningar som innehåller rester av eller som är

förorenade av farliga ämnen

15 01 11* Metallförpackningar som innehåller en farlig, fast, porös

fyllning (t.ex. asbest), även tomma tryckbehållare

15 02 Absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder

15 02 02* Absorbermedel, filtermaterial (även oljefilter som inte anges på

annan plats), torkdukar och skyddskläder förorenade av farliga

ämnen

15 02 03 Andra absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och

skyddskläder än de som anges i 15 02 02

_______________________________________________________

16 AVFALL SOM INTE ANGES PÅ ANNAN PLATS I FÖRTECKNINGEN

16 01 Uttjänta fordon från olika transportslag (även maskiner som

inte är avsedda att användas på väg) och avfall från

demontering av uttjänta fordon och från underhåll av fordon

(utom 13, 14, 16 06 och 16 08)

16 01 11* Bromsbelägg som innehåller asbest

16 01 20 Glas

16 02 Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning

16 02 10* Annan kasserad utrustning än den som anges i 16 02 09

som innehåller eller som år förorenad av PCB

16 02 12* Kasserad utrustning som innehåller fri asbest

16 02 15* Farliga komponenter som avlägsnats från kasserad utrustning

16 02 16 Andra komponenter än de som anges i 16 02 15 som avlägsnats från kasserad utrustning

16 06 Batterier och ackumulatorer

16 06 04 Alkaliska batterier (utom 16 06 03)

16 06 05 Andra batterier och ackumulatorer

16 10 Vattenhaltigt avfall avsett att behandlas utanför

produktionsstället

16 10 01* Vattenhaltigt avfall som innehåller farliga ämnen

16 10 02 Annat vattenhaltigt avfall än det som anges i 16 10 01

16 10 03* Vattenhaltiga koncentrat som innehåller farliga ämnen

16 10 04 Andra vattenhaltiga koncentrat än de som anges i 16 10 03

_______________________________________________________

17 BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL (ÄVEN UPPGRÄVDA MASSOR

FRÅN FÖRORENADE OMRÅDEN)

17 01 Betong, tegel, klinker och keramik

17 01 01 Betong

17 01 02 Tegel

17 01 03 Klinker och keramik

17 01 06* Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel,

klinker och keramik som innehåller farliga ämnen

17 01 07 Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik

än de som anges i 17 01 06

17 02 Trä, glas och plast

17 02 02 Glas

17 02 03 Plast

17 02 04* Glas, plast och trä som innehåller eller som är förorenade med

farliga ämnen

17 03 Bitumenblandningar, stenkolstjära och tjärprodukter

17 03 01* Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära

17 03 02 Andra bitumenblandningar ån de som anges i 17 03 01

17 03 03* Stenkolstjära och tjärprodukter

17 05 Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten

och muddermassor

17 05 03* Jord och sten som innehåller farliga ämnen

17 05 04 Annan jord och sten än den som anges i 17 05 03

1705 05* Muddermassor som innehåller farliga ämnen

1705 06 Andra muddermassor än de som anges i 17 05 05

17 05 07* Spårballast som innehåller farliga ämnen

17 05 08 Annan spårballast än den som anges i 17 05 07

17 06 Isolermaterial och byggmaterial som innehåller asbest

17 06 01* Isolermaterial som innehåller asbest

17 06 03* Andra isolermaterial som består av eller som innehåller farliga

ämnen

17 06 04 Andra isolermaterial än de som anges i 17 06 01 och 17 06 03

17 06 05* Byggmaterial som innehåller asbest

17 08 Gipsbaserade byggmaterial

17 08 01* Gipsbaserade byggmaterial som är förorenade med farliga

ämne

17 08 02 Andra gipsbaserade byggmaterial än de som anges i 17 08 02

17 09 Annat bygg- och rivningsavfall

17 09 01* Bygg- och rivningsavfall som innehåller kvicksilver

17 09 02* Bygg- och rivningsavfall som innehåller PCB (t.ex. fogmassor,

hartsbaserade golv, isolerrutor och kondensatorer som

innehåller PCB)

17 09 03* Annat bygg- och rivningsavfall (även blandat avfall) som

innehåller farliga ämnen

17 09 04 Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i

17 09 01, 17 09 02 och 17 09 03

_______________________________________________________

19 AVFALL FRÅN AVFALLSHANTERINGSANLÄGGNINGAR, EXTERNA

AVLOPPSRENINGSVERK OCH FRAMSTÄLLNING AV

DRICKSVATTEN ELLER VATTEN FÖR INDUSTRIÄNDAMÅL

19 01 Avfall från förbränning eller pyrolys av avfall

19 01 05* Filterkaka från rökgasrening

19 01 07* Fast avfall från rökgasrening

19 01 10* Förbrukat aktivt kol från rökgasrening

19 01 11* Bottenaska och slagg som innehåller farliga ämnen

19 01 12 Annan bottenaska och slagg än den som anges i 19 01 11

19 01 13* Flygaska som innehåller farliga ämnen

19 01 14 Annan flygaska än den som anges i 19 01 13

19 01 15* Pannaska som innehåller farliga ämnen

19 01 16 Annan pannaska än den som anges i 19 01 15

19 01 17* Avfall från pyrolys som innehåller farliga ämnen

19 01 18 Annat avfall från pyrolys än det som anges i 19 01 17

19 01 19 Sand från fluidiserade bäddar

19 01 99 Annat avfall

19 02 Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även

avlägsnande av krom eller cyanid samt neutralisering}

19 02 03 Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall

19 02 04* Avfall som blandats, bestående av minst en sorts farligt avfall

19 02 06 Annat slam från fysikalisk eller kemisk behandling än det som

anges i 19 02 05

19 02 07* Olja och koncentrat från avskiljning

19 02 09* Fast brännbart avfall som innehåller farliga ämnen

19 02 10 Annat brännbart avfall än det som anges i 19 02 08 och

19 02 09

19 02 11* Annat avfall som innehåller farliga ämnen

19 02 99 Annat avfall

19 03 Stabiliserat eller solidifierat avfall

19 03 04* Avfall, klassificerat som farligt, som delvis stabiliserats

19 03 05 Annat stabiliserat avfall än det som anges i 19 03 04

19 03 06* Avfall, klassificerat som farligt, som solidifierats

19 03 07 Annat solidifierat avfall än det som anges i 19 03 06

19 04 Förglasat avfall och avfall från förglasning

19 04 01 Förglasat avfall

19 04 02* Flygaska och annat avfall från rökgasrening

19 04 03* Icke-förglasad fast fas

19 05 Avfall från aerob behandling av fast avfall

19 05 03 Kompost som inte uppfyller uppställda krav

19 05 99 Annat avfall

19 06 Avfall från anaerob behandling av avfall

19 06 04 Rötrest från anaerob behandling av kommunalt avfall

19 06 06 Rötrest från anaerob behandling av animaliskt och

vegetabiliskt avfall

19 06 99 Annat avfall

19 08 Avfall från avloppsreningsverk som inte anges på annan plats

i förteckningen

19 08 01 Rens

19 08 02 Avfall från sandfång

19 08 08* Tungmetallhaltigt avfall från membransystem

19 08 11* Slam som innehåller farliga ämnen från biologisk behandling

av industriavloppsvatten

19 08 12 Annat slam från biologisk behandling av industriavloppsvatten än

det som anges i 19 08 11

19 08 13* Slam som innehåller farliga ämnen från annan behandling av

industriavloppsvatten

19 08 14 Annat slam från annan behandling av industriavloppsvatten än

det som anges i 19 06 13

19 08 99 Annat avfall

19 09 Avfall från framställning av dricksvatten eller vatten för

industriändamål

19 09 01 Fast avfall från primär filtrering eller rensning

19 09 02 Slam från klarning av dricksvatten

19 09 03 Slam från avkalkning

19 09 05 Mättade eller förbrukade jonbyteshartser

19 09 06 Lösningar och slam från regenerering av jonbytare

19 09 99 Annat avfall

19 10 Avfall från fragmentering av metallhaltigt avfall

19 10 Q3* "Fluff" - lättfraktioner och stoft som innehåller farliga ämnen

19 10 04 Annat "fluff" - lättfraktioner och stoft än det som anges i

19 10 03

19 10 05* Andra fraktioner som innehåller farliga ämnen

19 10 06 Andra fraktioner än de som anges i 19 10 05

I9 12 Annat avfall från mekanisk behandling av avfall (t.ex. sortering,

krossning, komprimering, sintring)

19 12 05 Glas

19 12 09 Mineraler (t.ex. sand, sten)

19 12 11* Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk

behandling av avfall som innehåller farliga ämnen

19 12 12 Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk

behandling av avfall som innehåller farliga ämnen än det som

anges i 19 12 11

19 13 Avfall från efterbehandling av jord och grundvatten

19 13 01* Fast avfall från efterbehandling av jord som innehåller farliga

ämnen

19 13 02 Annat fast avfall från efterbehandling av jord än det som anges

i 19 13 01

19 13 03* Slam från efterbehandling av jord som innehåller farliga ämnen

19 13 04 Annat slam från efterbehandling av jord än det som anges

i 19 13 03

19 13 05* Slam från efterbehandling av grundvatten som innehåller farliga

ämnen

19 13 06 Annat slam från efterbehandling av grundvatten än det som

anges i 19 13 05

_______________________________________________________

20 KOMMUNALT AVFALL (HUSHÅLLSAVFALL OCH LIKNANDE

HANDELS-, INDUSTRI- OCH INSTITUTIONSAVFALL). ÄVEN

SEPARAT INSAMLADE FRAKTIONER

20 01 Separat insamlade fraktioner (utom 15 01)

20 01 21* Lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall

20 01 41 Avfall från sotning av skorstenar

20 01 99 Andra fraktioner

20 02 Trädgårds- och parkavfall (även avfall från begravningsplatser)

20 02 02 Jord och sten

20 02 03 Annat icke biologiskt nedbrytbart avfall

20 03 Annat kommunalt avfall

20 03 03 Avfall från gaturenhållning

20 03 06 Avfall från rengöring av avlopp

20 03 07 Skrymmande avfall

20 03 99 Annat kommunalt avfall

_______________________________________________________

DOMSBILAGA 2

Hovgårdens avfallsanläggning

Förteckning över typer av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall aktuella för behandling, lagring och deponi

12 01 16* Blästringsmaterial som innehåller farliga ämnen

12 01 17 Annat blästringsmaterial än det som anges i 12 01 16

16 10 01* Vattenhaltigt avfall som innehåller farliga ämnen

16 10 02 Annat vattenhaltigt avfall än det som anges i 16 10 01

16 10 03* Vattenhaltiga koncentrat som innehåller farliga ämnen

16 10 04 Andra vattenhaltiga koncentrat än de som anges i 16 10 03

17 01 06* Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker

och keramik som innehåller farliga ämnen

17 01 07 Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de

som anges i 17 01 06

17 02 04* Glas, plast och trä som innehåller eller som är förorenade med

farliga ämnen

17 03 01* Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära

17 03 02 Andra bitumenblandningar än de som anges i 17 03 01

17 03 03* Stenkolstjära och tjärprodukter

17 05 03* Jord och sten som innehåller farliga ämnen

17 05 04 Annan jord och sten än den som anges i 17 05 03

17 05 05* Muddermassor som innehåller farliga ämnen

17 05 06 Andra muddermassor än de som anges i 17 05 05

17 05 07* Spårballast som innehåller farliga ämnen

17 05 08 Annan spårballast än den som anges i 17 05 07

Bilaga B

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Den som vill överklaga Miljööverdomstolens avgörande skall göra detta genom att skriva till Högsta domstolen.

Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.

Den skall ha kommit in till Miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av det överklagade avgörandet.

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen skall pröva ett överklagande. Högsta domstolen far meddela prövningstillstånd endast

1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen

2. om det finns synnerliga skäl till en prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i Miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Överklagandet skall innehålla uppgifter om

1. klagandens namn, adress och telefonnummer,

2. det avgörande som överklagas (Miljööverdomstolens avdelning samt dag och nummer för avgörandet),

3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar,

4. varför klaganden anser att avgörandet skall ändras,

5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas,

6. de bevis som klaganden åberopar och vad han vill styrka med varje bevis.