Kollektivavtals efterverkan

Beskrivning saknas!

Rättsfall2

AD 2000 nr 46: Mellan en arbetsgivare i byggnadsbranschen och en lokal facklig organisation träffades i oktober 1997 beträffande vissa arbetsplatser en överenskommelse som innebar bl.a. att yrkesarbetare garanterades en grundlön om 117 kr 50 per timme. Överenskommelsen skulle enligt sin ordalydelse gälla med tre månaders ömsesidig uppsägningstid, dock längst till den 31 mars 1998. Under avtalsrörelsen år 1998 träffades mellan de centrala avtalsparterna en överenskommelse innebärande bl.a. att utgående förtjänster fr.o.m. den 1 april 1998 skall ökas med 3 kr 75 öre per timme. Tvist har uppkommit i fråga om de i den lokala överenskommelsen angivna yrkesarbetarnas lönenivå fr.o.m. den 1 april 1998. Arbetsdomstolen finner att den lokala överenskommelsen inte har haft någon giltighet i tiden efter den 31 mars 1998. Vidare finner domstolen att yrkesarbetarna därefter inte heller enligt sina enskilda anställningsavtal har varit berättigade till den förtjänstnivå som angavs i den tidigare gällande lokala överenskommelsen.
AD 2015 nr 42: Två lokala lönerevisionsöverenskommelser har träffats vari ingått en reglering om sammanlagt två ledighetsdagar. Överenskommelserna har sagts upp av arbetsgivaren, varefter arbetstagare nekats att få ut de två ledighetsdagarna. Tvisten har i första hand rört frågan om överenskommelserna till följd av uppsägningen upphört att gälla och därvid om överenskommelserna varit möjliga att säga upp, vilket domstolen funnit. Därefter fråga om arbetstagarna ändå haft rätt till två ledighetsdagar på grund av s.k. efterverkan i de enskilda anställningsavtalen. Arbetsdomstolen har funnit att principen om kollektivavtals efterverkan inte varit tillämplig.