Stöd

Legaldefinitioner 7

2 § TSFS 2010:154

stöd: nar eller förmedlar till ett lufttrafikföretag för att lufttrafikföretaget ska etablera nya linjer eller öka turtätheten med syfte att öka passagerarvolymen, antingen genom rabatter på avgifter för användningen av flygplatsen eller genom ekonomiska bidrag

Artikel 1 a (EU) 2015/1589 Tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

stöd: varje åtgärd som uppfyller alla de kriterier som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget,

Artikel 2.10 (EU) 2022/2472 Genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden

stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget.

Artikel 2.1.3 (EU) 2022/2473 Genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden

stöd: varje åtgärd som uppfyller alla de kriterier som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

Artikel 2.61 (EU) nr 44/2014 Komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller fordonskonstruktion och allmänna krav för typgodkännande av två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar

stöd: en anordning som är fast fästad vid fordonet och som kan hålla fordonet i dess parkeringsläge när det lämnas obevakat av föraren.

Artikel 2.1 (EU) nr 651/2014 Genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden

stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 107.1 i fördraget.

Punkt 23 Förslag till avgörande i mål C-390/98

Trots den synbara överensstämmelsen mellan definitionerna av stöd enligt EKSG-och EG-fördragen, kommer sammanställningen av betydelsen av stöd i EKSG-fördraget med betydelsen av en särskild pålaga, i praktiken att påverka hur stöd definieras i fall där offentliga myndigheter agerar i egenskap av suverän eller offentlig makt. Till skillnad från vad som är fallet inom ramen för EG-fördraget, tar EKSG-fördraget sikte på två möjliga typer av avvikelser från den ”normala” lagstiftningen, nämligen, å ena sidan åläggandet av högre (särskilda) pålagor på vissa företag och, å andra sidan, befrielse från pålagor för vilka konkurrenterna annars skulle vara föremål eller beviljandet av direkta subventioner eller materiella förmåner (stöd). Även om båda är förbjudna, kommer det att få olika effekter när nationella bestämmelser får den ena eller den andra beteckningen. Mottagare av rättsstridigt stöd måste återbetala det, medan offentliga myndigheter förmodligen skulle tvingas återbetala särskilda pålagor till företag som har betalat dem. Därtill kommer att, medan regelverket (och liknande åtgärder som berör stålsektorn) föreskriver att vissa former av stöd skall anses förenliga med den gemensamma marknaden, föreligger något sådant system avseende särskilda pålagor ännu inte. Sålunda är det vid tillämpningen av artikel 4 c i EKSG-fördraget på ett system av offentliga pålagor, om vilket det har påståtts att de tas ut ojämlikt, inte tillräckligt att bara fastställa detta ojämlika uttag av pålagan avseende jämförbara företag, vilket skulle vara fallet enligt EG-fördraget. Det är också nödvändigt att fastställa vad som är standarden eller normen, det vill säga, vad som är regeln och vad som är undantaget, för att kunna avgöra om en grupp av företag har varit föremål för en särskild pålaga, eller om en annan har gynnats av stöd. Beroende på omständigheterna i fallet kan detta förutsätta en beskrivande metod (exempelvis att fastställa vilka bestämmelser som majoriteten av företagen omfattas av) eller en föreskrivande utredning (att fastställa vad som skall anses som normalt i det enskilda fallet). Tidsaspekter, som att ett undantag från ett tidigare allmänt tillämpligt system skapas, kan också vara relevanta.