Försvarsutskottets betänkande med anledning av motioner om en översyn av vapenfrilagens tillämpning m. m.

Försvarsutskottets betänkande nr 20 år 1971 FöU 1971:20

Nr 20

Försvarsutskottets betänkande med anledning av motioner om en översyn av vapenfrilagens tillämpning m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna 1. 1971:95 av h err Lundberg m. fl. (s) i vilken har hemställts att riksdagen m åtte besluta att i skrivelse till Kungl. M aj:t påtala behovet av och hemställa om en allsidig och förutsättningslös översyn eller utredning av vapenfrinämndens praktiska handläggning av vapenfrifrågorna, eventuella brister i lagen eller anvisningar etc. samt att Kungl. M aj:t m åtte till riksdagen läm na en redogörelse och eventuella förslag, vartill översynen anses föranleda, 2. 1971: 692 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) i vilken h ar hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av vapenfrilagens tillämpning, 3. 1971: 700 av fru Åsbrink m. fl. (s) i vilken h ar hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om sådan ändring i bestämmelserna för utredning av ansökan om vapenfri tjänst, att utredningsmannen icke ensam utför bedömningen av den sökandes k arak tär och motiv utan biträdes av ytterligare två personer, lika ansvariga som u tredningsmannen, för slutrapporten om den sökande. U tskottet h ar få tt ett yttrande med anledning av motionerna från Sveriges frikyrkoråd.

Gällande bestämmelser

Den nu gällande lagen om vapenfri tjänst antogs av 1966 års riksdag (prop. 1966: 107, 2LU 1966: 45, rskr 1966: 269, SFS 1966: 413). Enligt 1 § lagen om vapenfri tjänst äger värnpliktig få tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring, om bruk av vapen m ot annan inte ä r förenligt med den värnpliktiges allvarliga personliga övertygelse och skulle medföra djup samvetsnöd för honom. Den som har få tt sådant tillstånd kallas vapenfri tjänstepliktig. Ansökan om tillstånd a tt fullgöra vapenfri tjänst prövas av vapenfrinämnden, som består av ordförande och sex andra ledamöter. F ö r ledamot skall finnas ersättare (10 §). Nämnden äger återkalla tillstånd till vapenfri tjänst (13 §). Beslut av näm nden få r överklagas hos Kungl. M aj:t (22 §).

1 Riksdagen 1971. 10 sami. N r 20

I kungörelsen med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga (SFS 1966: 414) h ar Kungl. M aj:t meddelat närm are föreskrifter för tilllämpningen av vapenfrilagen. Beträffande prövningen av ansökan att fullgöra vapenfri tjänst gäller enligt kungörelsen (5 §) att vapenfrinäm nden skall göra den utredning om sökandens personliga förhållanden och övriga omständigheter som behövs fö r prövningen av ansökningen. Nämnden äger kalla sökande och annan a tt höras muntligen inför näm nden. Denna äger förordna särskild utredningsman a tt biträda vid u tredningen. Utredningsman äger kalla sökande och annan för samtal. Genom beslut den 29 januari 1971 h ar Kungl. M aj:t föreskrivit att ärende om tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst inte får avgöras utan att avskrift av utredningsmans utlåtande med eventuell komplettering tillställts sökanden och tillfälle h ar beretts honom att yttra sig över utredningen. Dessa åtgärder behöver dock inte vidtagas om de uppenbarligen saknar betydelse.

Statistiska uppgifter

Statistiska uppgifter som grundar sig på material från vapenfrinämndens kansli redovisas i bilaga till betänkandet.

Justitieombudsmannens inspektion

Riksdagens justitieombudsman (JO G unnar Thyresson) har under år 1971 inspekterat vapenfrinämnden. Som ett resultat av inspektionen har JO i skrivelse till Kungl. M aj:t den 16 november 1971 lämnat vissa synpunkter och förslag rörande vapenfrinämndens verksamhet. JO konstaterar i skrivelsen att de förstärkningar av vapenfrinämndens resurser som h ar tillkommit under andra halvåret 1971 h ar lett till att man nu h ar en utredningsorganisation, en berednings- och föredragningsorganisation samt en expeditionsorganisation som svarar mot den aktuella tillströmningen av ansökningar om vapenfri tjänst. Den beslutsfattande nämnden kan emellertid enligt JO:s uppfattning i sin nuvarande gestaltning inte n å upp till en sådan mängd avgöranden som svarar m ot antalet nytillkommande ärenden. JO uttalar vidare bl. a. följande. Den mycket stora balansen fortsätter följaktligen f. n. att växa. E nligt min mening saknas säkra hållpunkter för antagande, att antalet ansökningar inom en nära fram tid skall bli väsentligt lägre. Jag ser därför läget som mycket otillfredsställande. Särskilt med hänsyn till att den genom balansen uppkomna långa handläggningstiden inbjuder till ett missbruk av vapenfrilagstiftningen som kan draga löje över lagstiftning och myndighet anser jag det angeläget icke blott att nämnden organiseras så a tt dess kapacitet svarar m ot den nuvarande ärendetillströmningen utan också att extraordinära resurser sättes in för att snabbt nedbringa balansen.

Den trånga sektorns — den beslutfattande nämndens — kapacitet måste i det närm aste fördubblas bara för a tt komma i nivå med tillströmningen av nya ärenden. Jag h a r bibringats den uppfattningen att nämnden vinnlagt sig om stor noggrannhet vid prövning av ansökningarna. D et vore värdefullt om m an kunde nå en kapacitetsökning utan att tum m a på denna noggrannhet. A tt noggrannheten inte eftersättes är från rättssäkerhetssynpunkt av största vikt.

JO h a r funnit att någon verklig ökning av nämndens kapacitet inte kan åstadkommas med mindre det tillskapas flera uppsättningar av nämnden som kan sammanträda och fatta beslut oberoende av varandra.

Om den beslutande nämnden får en flexibel uppbyggnad torde det enligt JO:s mening öppnas möjligheter a tt utan större omgång såväl sätta in som avveckla den punktinsats som enligt hans mening nu med det snaraste måste göras fö r a tt snabbt minska balansen. I skrivelsen ges också exempel på hur en tem porär kapacitetsökning kan åstadkommas beträffande ordförandeuppgifterna, utredningsorganisationen, föredragningsuppgifterna och expeditionsorganisationen.

Utskottet

Vapenfrilagstiftningen är en undantagslagstiftning som är betingad av respekten för individens djupgående betänkligheter mot värnpliktstjänstgöringens yttersta konsekvens, dvs. bruk av vapen mot annan.

I formuleringen allvarlig personlig övertygelse ligger ett uttryck för att det väsentliga är övertygelsen i sig själv. På vilket sätt den värnpliktige har nått fram till denna övertygelse spelar en underordnad roll. Med uttrycket djup samvetsnöd har statsmakterna understrukit djupet av den konfliktsituation som vapenbruk skulle medföra för den värnpliktige.

U tskottet h ar funnit att vapenfrinämnden prövar ansökningar om vapenfri tjänst mot denna bakgrund. Nämnden har att efter bästa förm åga pröva om de sökande uppfyller vapenfrilagens förutsättningar.

Det främ sta underlaget för vapenfrinämndens bedömning utgörs av redogörelserna från särskilda utredningsmän. F ör utredningsarbetet finns f. n. tolv på olika platser i landet bosatta heltidsanställda utredare och omkring 200 personer som har förklarat sig villiga att utföra personutredningar på fritid. En ytterligare utredningsman på heltid tillträder den 1 januari 1972. Flertalet utredningar görs på fritid. Utskottet har inte funnit anledning att ifrågasätta lämpligheten av organisationen eller förfarandet för utredning.

Som fram går av den tidigare redogörelsen sänder nämnden numera alltid utredningsmannens rapport till den sökande för yttrande. Den sökande bereds dessutom tillfälle av utredningsmannen att yttra sig om den s. k. samtalsredogörelsen innan rapporten lämnas till nämnden.

Beträffande handläggningen av ansökningar om vapenfri tjänst har Sveriges frikyrkoråd i sitt yttrande främ st påtalat den fördröjning vid

handläggningen som förekommer. Även JO:s nyligen framlagda förslag syftar till en förbättring i detta avseende.

Efter förstärkningar under år 1971 finns nu tre ersättare till näm ndens ordförande. Varje ordförande avses hålla ett sammanträde varannan vecka. Antalet övriga ledamöter är oförändrat sex. Nämnden disponerar för beredning och föredragning av ärendena, förutom kanslichefen, två byrådirektörer och en förste byråsekreterare. Även expeditionspersonalen har utökats.

Även om de nyligen gjorda förstärkningarna leder till att vapenfrinämnden förm år att behandla I k a många ansökningar som kommer in till nämnden — eller rentav något flera ansökningar — kvarstår under lång tid en mycket stor arbetsbalans. U tskottet ser liksom JO allvarligt på denna balans och anser att erforderlig kapacitet bör tillföras näm nden. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t vidtar åtgärder i detta syfte.

De ytterligare åtgärder som nu krävs bör som JO fram hållit ha karaktären av en särskild insats som medger en fortsatt noggrannhet vid prövningen av ansökningar och som relativt lätt kan avvecklas.

D et fram går av vad som har anförts att utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandena om översyn av vapenfrilagens tillämpning m. m.

Vad utskottet har anfört om åtgärder för att ytterligare öka vapenfrinämndens kapacitet bör ges Kungl. Majit till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med anledning av motionen 1971:95 som sin mening ger

Kungl. M ajit till känna vad utskottet har anfört om åtgärder

för att öka vapenfrinämndens kapacitet, 2. avslår motionen 1971: 692, 3. avslår motionen 1971: 700.

Stockholm den 25 november 1971

P å försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Enskog (fp), Gustafsson i Uddevalla (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Pettersson i Kvänum (c), Häll (s), Öhvall (fp), Brännström (s), Virgin (m), Gustavsson i Nässjö (s), G ernandt (c) och Runesson (s).

Bilaga

I

M *4-1rt

OO

E

rt

r- co

a r—1-4

00 »o

*c3

tH

rt

>

:0*4-4

•OHOVO— « r f — I O vo t"

t — »O v - t r o <D . • O r-H

h g OS VO

<N m

■83

Ö S

■g 9 t—

3 a t — ( S *3

r- o O <N 3

£

XJo

E

0 nj 00

CO

c

i - s cn O *3

m cn

2 1 O »o i

| w CO

CN t-H 3

V O ^ rt

a s >

»-i c3 *rt

r j Ui OS 3

1—4 »—I « gj

C 00 VO

ort g •a •o

t t i , M 3 c £

a a

T3 “-1

— -t

§ .2 CO ^

<D (N

1 §. *3 _

:rt t- *-<

o r-

5S5i

•C .52 i ■a S

sl S i

n £ O

rt u O s c a II 1-4 f lj

k > a

I *°I 3 s OS <D n O $ VO H e O S d ^ Os n ä * 3 <N m c c <D i—»

ä •3 <U

ort O in 1 i « 5

= O o§ •o ^ fr r t i-h n §*? 3 e rt 3

p • å |^ rt °e C

a X> rt *3 E <u v h *3

-•g I r t

i :

o 5 « o I § ån 3 « Ö • O : r t fr .5*72 ^ <D g '3

a d*o cj E > Xi VO

t i E * O m

ik O o i_ ^ st *9 £ ti b i f $

ta § .s S < c

T R Y C K E R IB O L A G E T IVAR H Ä G G S T R Ö M AB S T O C K H O L M I S 7 1