lagen.nu
Bet. 1971:KU5

Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på fyra vilande förslag till grundlagsändringar avseende regeringsformen, riksdagsordingen och tryckfrihetsförordningen

Typ
Betänkande
Datum
1971-02-03
Källa
data.riksdagen.se

Konstitutionsutskottets betänkande nr 5 år 1971 KU 1971: 5

Nr 5

Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på iyra vilande förslag till grundlagsändringar avseende regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen.

Konstitutionsutskottet får härm ed för riksdagens slutliga ställningstagande anmäla fyra vid 1970 års riksdag som vilande antagna förslag till ändringar i grundlagarna. Förslagen har intagits som bilaga till detta betänkande. De avser dels smärre ändringar i tryckfrihetsförordningen beträffande rättegången i tryckfrihetsmål (förslaget under 1), dels en vidgning i tillämpningsområdet för bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om hets mot folkgrupp (förslaget under 2), dels ock ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen för att möjliggöra en reform av förvaltningsdomstolarnas organisation m. m. (förslagen under 3 och 4). Utskottet hänvisar till sina utlåtanden n r 6, 31 och 32 samt propositionerna n r 15, 87 och 116 vid 1970 års riksdag. Återstående vilande förslag (KU 1970: 20 och 39) anmäls samtidigt genom utskottets betänkanden nr 6 och 7.

Stockholm den 3 februari 1971

På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), H enningsson (s), Hemelius (m), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Ahlm ark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm (s), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött (m), Gustavsson i Ängelholm (s) och Molin (fp).

Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 5

Bilaga

1) Förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen1

12 kap.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1
Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt i stad som är säte för länsstyrelse eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den rådhusrätt inom länet, som enligt Konungens förordnande är behörig att för länet upptaga sådana mål. Förekommer anledning att även annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.Tryckfrihetsmål upptagas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte. Förekommer anledning att även annan tingsrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.
Finnes ej rådhusrätt inom länet, äger Konungen utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga tryckfrihetsmål.
Till tryckfrihetsm ål----------------5 §.

3 §.

F ör varje län skola utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt. För Stockholms stad och län utses jurymän gemensamt.F ör varje län skola utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurym ännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.

4 §.s

Jurym ännen u ts e s ---------- ----------- fyra kalenderår.

Valet skall förrättas för Stockholms stad och län av stadsfullmäktige i Stockholm och landstinget i Stockholms län samt fö r annat län av landstinget i länet eller, då inom länet äro flera landsting eller finnes stad, som ej deltager iValet skall förrättas av landstinget i länet eller, då inom länet finnes kom m un som ej tillhör landstingskommun, av landstinget och kom m unfullm äktige i förstnämnda kom m un. 1 Gotlands län förrättas valet av kom m unfullm äk-
1 Omtryckt 1965: 818.

1 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs. * Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

(Nuvarande lydelse)(Föreslagen lydelse)
landsting, av landstingen eller av landsting och stadsfullmäktige i sådan stad. Skola enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelas antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden, i fråga om jurymän, som skola utses fö r Stockholms stad och län, av Konungen och i andra fall av länsstyrelsen i länet.tige i Gotlands kommun. Skola enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.
Valet skall företagas under året närmast före valperioden av landsting vid lagtima m öte samt av stadsfullmäktige, sedan landstinget förrättat sitt val.
Då juryman skall väljas, ankom- me på rådhusrätten att göra anmälan därom till den som har att föranstalta om valet.Då juryman skall väljas, ankom- me på tingsrätten att göra anm älan därom till den som har att föranstalta om valet.

5 §.*

Till jurymän skola utses inom länet boende svenska medborgare, som uppnått tjugufem års ålder. De böra vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen böra skilda samhällsgrupper och me- ningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.Till jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De böra vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen böra skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.
Ej må den vara juryman, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

6 §.

Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve rådhusrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. U pphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve tingsrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.

7 §.

Avgår juryman eller upphör han att vara valbar, skall inom den grupp av jurymän, som den av- Avgår jurym an eller upphör han att vara valbar, skall inom den grupp av jurymän, som den av-

1 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

(Nuvarande lydelse)(Föreslagen lydelse)
gångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden av valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas av dess förvaltningsutskott; dock galle sådant val allenast för tiden intill landstingets näst infallande lagtima möte.gångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden av valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas av dess förvaltningsutskott; dock gälle sådant val allenast för tiden intill landstingets nästkommande möte.
8
Klagan över val av juryman skall föras hos rådhusrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.Klagan över val av juryman skall föras hos tingsrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.
Beträffande fullföljd av talan mot rådhusrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej förås.Beträffande fullföljd av talan mot tingsrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras. ----------- förordnar annat.
Föres k la g a n ,-------------------------
15
Närm are bestäm m elser------------------------regeringsformen föreskriver.
Äro inom samma län flera rådhusrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den rådhusrätt Konungen bestämmer.Äro inom samma län flera tingsrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, skola de uppgifter, som
avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den tingsrätt Konungen bestämmer.
Övergångsbestämmelse

Mål, som vid tiden för ikraftträdandet av tryckfrihetsförordningen i dess nya lydelse är anhängigt vid underrätt som är behörig enligt de äldre bestämmelserna men ej enligt de nya bestämmelserna, skall dock slutbehandlas där.

2) Förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen1

7 kap.

4 §.ä

(Nuvarande lydelse)(Föreslagen lydelse)
Med beaktandeallmänna angelägenheter;
12. hot, förtal eller smädelse mot folkgrupp med viss härstamning eller trosbekännelse;12. hot mot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;
13. skymfande av enskild person,
Med ärekränkningmot honom.
1 Omtryckt 1965: 818.

2 Beträffande ytterligare ändring, se KU 1971: 7.

3) Förslag till ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen

Regeringsformen1

§ 18.

(Nuvarande lydelse)(Föreslagen lydelse)
Konungens rätt att pröva och avgöra besvär, som jämlikt fö rfattningarna må hos Konungen fullföljas i stadsdepartementen, skall i den omfattning, sorn bestämmes i särskild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt enligt den i 87 § 1 mom. stadgade ordning, uppdragas minst sju av Konungen utnämnda personer, som förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd och utgöra Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas.Konungens rätt att pröva och avgöra besvär i förvaltningsärenden skall i den utsträckning, som Konungen och riksdagen bestämmer i lag, uppdragas minst sju av Konungen utnäm nda personer, som förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd och utgöra Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem. som uti domareämbeten må nyttjas.
Närm are bestämmelser om regeringsrättens sammansättning och tjänstgöring meddelas i omförmälda lag.Närm are bestämmelser om regeringsrättens sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag som beslutas av Konungen och riksdagen.

§ 25.

Till föredragning och avgörande i regeringsrätten skola ärendena beredas i det departement, vartill de, enligt den i 5 § omförmälda fördelning, höra.(Denna paragraf utgår.)
Riksdagsordningen 2

§ 22.

Besvär över val till riksdagen anföras hos Konungen enligt föreskrifter i vallagen. Besvären prövas av regeringsrätten.Besvär över val till riksdagen anföras hos regeringsrätten enligt föreskrifter i vallagen.

Skall p å ------------------------------- 1livit utsedda. > Omtryckt 1969: 795. 2 Omtryckt 1969: 796.

Tryckfrihetsförordningen1

2 kap.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
11
Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att upptaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vilket handlingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning i vilken ändring skall sökas.Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att upptaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vilket handlingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning i vilken ändring skall sökas. I stället för hos Konungen i statsdepartementen skall ändring sökas hos regeringsrätten.
Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse, beträffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, styrelse, ämbetsverk eller annan överordnad myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos Konungen i vederbörande statsdepartement. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse, beträffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, dom kapitel, styrelse, ämbetsverk eller annan Konungen underställd myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos regeringsrätten. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.
Talan, som hos Konungen fullföljes i statsdepartementen, skall i regeringsrätten föredragas och avgöras.
Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess lagen (1909: 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt upphört att gälla. 1 Omtryckt 1965: 818.

4) Förslag till ändring i regeringsformen1

Illustration på sidan 8

24.

(Nuvarande lydelse)(Föreslagen lydelse)
Ärenden, vilkas prövning och avgörande ankommer på högsta domstolen, skola för sådant ändamål beredas i nedre justitierevisionen.(Denna paragraf utgår.)
Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess Konungen och riksdagen bestämmer annat.

1 Omtryckt 1969: 795.

ESSELTE TRYCK, STHLM 71 7 1 2 0 6 1