lagen.nu

Tryckfrihetsförordning (1949:105)

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1949-04-05
Ändring införd
t.o.m. SFS 2010:1409
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2011-06-01

Kommentar

Var kommer de här kommentarerna från? Läs mer...

Huvudförfattare Helena Andersson jur.kand.

Tryckfrihetsförordningen (TF) reglerar yttrandefrihet i tryckta skrifter (tidningar och böcker) samt offentlighetsprincipen för allmänna handlingar. Den är en av Sveriges fyra grundlagar.

An unofficial translation is available at the Riksdag.

Hittar du något fel i lagkommentaren? Du får gärna skriva en felrapport.

1 kap. Om tryckfrihet

1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

I överensstämmelse med de i första stycket angivna grunderna för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.

Det skall ock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna förordning föreskrivet, meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller, om för skriften finnes särskild redaktion, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.

Vidare skall envar äga rätt att, om ej annat följer av denna förordning, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i föregående stycke. Lag (1976:955).

Kommentar

Tryckfrihetsförordningen gäller enbart för tryckta skrifter. Kartor, ritningar och bilder ska ses som skrift även om det inte finns någon text. Texten måste också vara utgiven enligt 1 kap 6 § för att omfattas av tryckfrihetsförordningen.

Gränsdragningen mellan det som skyddas av tryckfrihetsförordningen och det som inte ryms inom tillämpningsområdet är inte helt klar. Som exempel på tryckta skrifter som faller utanför tryckfrihetsförordningen kan nämnas reklam, skrifter av utpräglat kommersiell natur och e-postmeddelanden. Om ett e-postmeddelande har skickats till allmänheten kan det dock omfattas av bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469).

Hemsidor, bloggar och innehållet i andra databaser som saknar ansvarig utgivare faller som huvudregel utanför tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde. För yttranden som faller utanför tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden gäller bestämmelserna i vanlig lag. Enligt 2 kap 1 § regeringsformen (1974:152) är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad rätten till yttrandefrihet och den rättigheten får enbart begränsas enligt lag, som t ex bestämmeler i brottsbalken (1962:700)och personuppgiftslagen (1998:204).

För databaser som har en ansvarig utgivare gäller, från den 1 januari 2003, 1 kap 9 § yttrandefrihetsgrundlagen. För att avgöra vad som enligt lagens mening är en databas se JK Beslut 2004-05-12 som hänvisar till Radio- och TV-verkets beslut den 19 januari 2004 i ärende med dnr 1192/2003.

Tredje och fjärde stycket reglerar det som allmänt brukar kallas meddelarfrihet och anskaffarfrihet.

Meddelarfrihet innebär att alla har rätt att straffritt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande och i publiceringssyfte, se 3 kap 1 och 2 §§ denna lag.

Anskaffarfrihet innebär att alla har rätt att straffritt anskaffa uppgifter i syfte att offentliggöra/publicera dem. Av 1 kap. 9 § denna lag framgår att vanlig lag skall tillämpas i fråga om bl.a. ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket uppgift eller underrättelse anskaffats. Denna bestämmelse innebär en begränsning i anskaffarfriheten i den meningen att anskaffaren av en uppgift utan hinder av tryckfrihetsförordningen kan ställas till svars för de olagliga metoder han använder för att anskaffa uppgiften. (JK Beslut 1998-01-09)

Tredje och fjärde stycket innebär också att allmänna organ är tvingade att respektera rätten för alla personer att, anonymt eller inte, meddela uppgifter i publiceringssyfte. Därför får allmänna organ inte efterforska vem som lämnat ett visst meddelande och inte heller utsätta meddelaren för repressalier i de fall meddelaren är känd. Detta brukar allmänt kallas för efterforskningsförbud, se 1 kap 3 § och 3 kap 4 §. Ett brott mot efterforskningsförbudet ses som tjänstefel och bestraffas enligt 20 kap 1 § brottsbalken (1962:700).

Rättsfall (4)

NJA 1999 s. 275: Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som...
NJA 2001 s. 319: Fråga i resningsärende om tillämpning av 1 kap 9 § tryckfrihetsförordningen på...
NJA 2003 s. 25: Namnet på en TV-serie och bilder på skådespelare i denna serie har använts i en...
RÅ 2000 ref. 58: Ett tidningsföretag har med stöd av 3 kap. 43 § lagen (1990:325) om...

Lagrumshänvisningar hit (40)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1976:955, 1974:155, 1957:163

2 § Någon tryckningen föregående granskning av skrift eller något förbud mot tryckning därav må ej förekomma.

Ej heller vare tillåtet för myndighet eller annat allmänt organ att på grund av skrifts innehåll, genom åtgärd som icke äger stöd i denna förordning, hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allmänheten.

Kommentar

Förbudet mot censur innebär ett kategoriskt förbud för allmänna organ att villkora framställningen/spridningen av tryckta skrifter. Ingripande mot överträdelser av vad som är tillåtet får enbart ske i efterhand.

Förbudet mot hindrande åtgärder innebär att allmänna organ inte får, på grund av innehållet i en skrift, hindra framställning eller spridning av skriften på annat sätt än vad som sägs i 7 kap denna lag.

Rättsfall (1)

RÅ 2010 ref. 115: Fråga om föreläggande med stöd av lotterilagen innebärande förbud mot...

3 § För missbruk av tryckfriheten eller medverkan däri må ej någon i annan ordning eller i annat fall än denna förordning bestämmer kunna tilltalas eller dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet eller skriften konfiskeras eller läggas under beslag.

Kommentar

Enligt den här bestämmelsen får ingen som använt sig av friheterna inom tryckfrihetsförordningens tillämpningsområde bestraffas eller dömas till skadeståndsansvar i annat fall än om tryckfrihetsförordningen medger det. Man talar om repressalieförbudet eller tryckfrihetsförordningens exklusivitet. Regleringen innebär att ett ingripande från det allmänna mot den som lämnar meddelanden till bl.a. massmedierna bara kan ske om det tillåts enligt tryckfrihetsförordningen.

Bestämmelsen om repressalieförbud skyddar en meddelare från åtal och straffrättsligt ansvar. Den anses också ge uttryck för ett allmänt sanktions- och repressalieförbud som innebär att myndigheter och personal hos myndigheter inte får vidta några för en enskild negativa tjänsteåtgärder på grund av den enskildes bruk av tryck- eller meddelarfriheten (se t.ex. JO 1975/76 s. 314 och 1987/88 s. 193 samt SOU 1990:12 s. 63.

Offentliganställdas rätt att använda sig av meddelarfriheten får inte inskränkas genom att anställda tillskrivs vissa skyldigheter i tex en arbetsordning. Detta skulle innebära ett försök att begränsa den grundlagsfästa yttrandefriheten. Märk väl att samma sak inte gäller inom den privata sektorn. Där får man alltså begränsa sina arbetstagares rätt att yttra sig till media.

Någon bestämmelse om straffansvar för en person som åsidosätter sanktions- och repressalieförbudet finns inte i TF, utan ansvar för sådana åtgärder bedöms som tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken eller som ett förfarande som kan ge disciplinpåföljder. (JK Beslut 2008-05-20, JK Beslut 2009-03-03, JK Beslut 2009-06-23)

Rättsfall (3)

NJA 1999 s. 275: Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som...
NJA 2003 s. 25: Namnet på en TV-serie och bilder på skådespelare i denna serie har använts i en...
RÅ 2010 ref. 115: Fråga om föreläggande med stöd av lotterilagen innebärande förbud mot...

4 § Envar, vilken blivit förtrott att döma över missbruk av tryckfriheten eller eljest vaka över denna förordnings efterlevnad, bör därvid städse hava i åtanke att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick, alltid fästa sin uppmärksamhet mera på ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, på syftet än på framställningssättet, samt i tvivelsmål hellre fria än fälla.

Vid bestämmande av påföljd, som enligt denna förordning är förenad med missbruk av tryckfriheten, skall, då meddelad uppgift påkallat rättelse, särskilt beaktas, huruvida sådan på lämpligt sätt bringats till allmänhetens kännedom.

Kommentar

Den här bestämmelsen kallas allmänt för instruktionen och innebär att Justitiekanslern och domstolar måste ta hänsyn till tryckfrihetens betydelse och lägga större vikt vid syftet och tanken med exempelvis publiceringen än vid själva uttryckssättet.

Rättsfall (1)

NJA 2012 s. 342: Sedan en meddelare lämnat uppgifter som har publicerats i en tidningsartikel,...

5 § Denna förordning äger tillämpning å skrift, som framställts i tryckpress. Den skall ock tillämpas å skrift, som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om

  • 1. utgivningsbevis gäller för skriften; eller
  • 2. skriften är försedd med beteckning, som utvisar att den är mångfaldigad, samt i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för mångfaldigandet.

Bestämmelse i förordningen som har avseende å skrift som framställts i tryckpress eller å tryckning skall, när ej annat angives, äga motsvarande tilllämpning å annan skrift, varå förordningen enligt första stycket är tillämplig, eller å mångfaldigande av sådan skrift.

Till skrift hänföres bild, även om den ej åtföljes av text. Lag (1976:955).

Kommentar

Bestämmelsen definierar vilka typer av skrifter som omfattas av tryckfrihetsförordningen.

  1. Tryckt skrift (första stycket första meningen)
  2. Kopior som faller under stencilregeln(första stycket andra meningen)

Begreppet tryckpress avser alla metoder för mångfaldigande som innebär att färgen överförs från tryckmediet, t.ex. en tryckplåt, till tryckbäraren, t.ex. papper, genom en direktkontakt och ett fysiskt tryck mellan dem. Begreppet omfattar alla de traditionella tryckformerna, dvs. boktryck, stentryck, koppartryck, offsettryck och den s.k. indigopressen.

Utanför begreppet tryckpress hamnar de tekniker som där det moment där färgen överförs till papperet inte sker genom en direktkontakt och en fysisk press mellan tryckmediet och tryckbäraren.

Sådana tekniker är t.ex. olika slag av kopiatorer och skrivare. Dessa skrifter omfattas dock av tryckfrihetsförordningen genom stencilregeln (1 kap. 5 § första stycket andra meningen denna bestämmelse) och grundlagsskydd uppnås om skrifterna mångfaldigas och utgivningsbevis gäller för dem eller om de förses med de angivna ursprungsuppgifterna. (JK Beslut 2007-06-11, JK Beslut 2001-11-23)

Lagrumshänvisningar hit (6)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

6 § Tryckt skrift skall, för att anses såsom sådan, vara utgiven. En skrift anses utgiven då den blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för envar. Lag (1998:1438).

Kommentar

I paragrafen ges ytterligare ett kriterium för att en skrift ska omfattas av tryckfrihetsförordningen: Skriften måste vara utgiven. Det krävs inte att skriften faktiskt blir spridd eller når ut till ett visst antal personer, avgörande är istället att den finns tillgänglig.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1998:1438

7 § Med periodisk skrift förstås en tidning, tidskrift eller någon annan sådan tryckt skrift som enligt utgivningsplanen är avsedd att under en bestämd titel utgivas med minst fyra vid särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen, samt löpsedlar och bilagor som hör till skriften. Sedan utgivningsbevis för skriften har meddelats, skall denna anses som periodisk till dess att beviset återkallas eller förklaras förfallet.

Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen, skall i fråga om tillämpning av 1-14 kap. programmet eller upptagningen jämställas med en bilaga till skriften i den utsträckning den i sådan form spridda versionen återger innehållet i skriften oförändrat samt anger hur innehållet har disponerats. I lag får föreskrivas om särskild skyldighet att spela in sådana program och bevara tekniska upptagningar samt att tillhandahålla dessa. Bestämmelser om rätt till sändningar finns i 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (1998:1438).

Kommentar

I första stycket definieras begreppet periodisk skrift. Om en skrift är periodisk eller icke-periodisk har betydelse för vem som blir ansvarig för eventuella tryckfrihetsbrott, se 8 kap denna lag.

Andra stycket innehåller den så kallade bilageregeln. Regeln innebär att en förlagetrogen version av en tryckt skrift som sprids på något av de sätt som anges i den här paragrafen ska behandlas på samma sätt som en bilaga till den tryckta skriften; bilagan anses som en del av den tryckta skriften och omfattas av det skydd som tryckfrihetsförordningen ger periodiska skrifter.

Även sådant som publiceras både i en tryckt skrift och på ett massmedieföretags hemsida omfattas av bilageregeln. (JK Beslut 2000-11-09 dnr 2841-00-31)

För skrift som bara publiceras på ett massmedieföretags hemsida och som tidigare inte publicerats i den tryckta skriften ska databasregeln i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen tillämpas. (JK Beslut 2000-11-09 dnr 3249-00-31)

Rättsfall (1)

NJA 2003 s. 31: Fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 §...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:1438, 1991:1470

8 § Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild, om upphovsrätten närstående rättigheter och om förbud mot att återgiva litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat. Lag (1988:1448).

Kommentar

Brott mot upphovsrätten genom tryckt skrift ska enbart bedömas enligt lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Rättsfall (2)

NJA 1985 s. 893: Intrång i författares upphovsrätt har skett genom kulturpolitisk artikel i...
NJA 2003 s. 25: Namnet på en TV-serie och bilder på skådespelare i denna serie har använts i en...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1974:155, 1988:1448, 1961:20

9 § Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat

  • 1. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror;
  • 2. om förbud mot kommersiell annons som används vid marknadsföring av andra varor än tobaksvaror samt tjänster om det i annonsen förekommer ett varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara eller enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerat eller inarbetat för en sådan vara;
  • 3. om förbud mot kommersiell annons som meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt förpliktelse som följer av anslutning till Europeiska gemenskaperna;
  • 4. om förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning, som innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande samt om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift;
  • 5. om ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket uppgift eller underrättelse anskaffats. Lag (2002:810).

Kommentar

Den här bestämmelsen talar om villka speciella situationer som är undantagna från tryckfrihetslagens tillämpningsområde. Motivet till att undanta vissa situationer är att men gjort bedömningen att de faller utanför tryckfrihetsförordningens syfte; att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.

Rättsfall (1)

NJA 2001 s. 319: Fråga i resningsärende om tillämpning av 1 kap 9 § tryckfrihetsförordningen på...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

10 § Denna förordning är inte tillämplig på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Lag (2010:1355).

Kommentar

Bestämmelsen innebär att tryckfrihetsförordningen normalt inte ska tillämpas på framställningar av barnpornografi men det finns undantag som innebär att viss hantering av barnpornografiskt material kan bedömas som försvarligt. Det kan handla om åtgärder för att förbättra möjligheterna att avslöja och bekämpa barnpornografi eller forsknings- eller opinionsbildande verksamhet. Det är alltså syftet med befattningen med barnpornografi som skall vara bestämmande för om innehavet ska anses försvarligt eller inte. (JK Beslut 1995-06-14, RH 2001:30)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:1355, 1998:1438

2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet

Kommentar

Ett grundläggande del av offentlighetsprincipen är principen om handlingsoffentlighet och det här kapitlet reglerar vilka handlingar som ska ses som allmänna handlingar och tillsammans med bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen regleras vilka handlingar som är allmänna och offentliga. Med handling menas i det här sammanhanget alla framställningar som kan uppfattas visuellt eller avlyssnas. Som exempel kan nämnas skriftliga dokument, tabeller, e-postlogglistor, tablåer, blanketter, protokoll, promemorior, kartor, fotografier, röntgenbilder och ljudband. Även preliminära utkast och anteckningar är handlingar men inte alltid allmänna, se 9 § denna lag.

Handlingar kan bli allmänna vid olika tidpunkter, t ex kan en handling bli allmän när det inkommer till en myndighet, när den upprättats hos en myndighet eller när handlingen justerats av behörig tjänsteman. Av denna lags bestämmelser framgår vid vilken tidpunkt olika handlingar blir allmänna.

1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1976:954).

Kommentar

Kapitlets portalparagraf syftar till att främja ett demokratiskt samhälle genom att slå fast att allmänheten ska ha möjlighet till insyn i myndigheternas verksamhet. I 4, 5 och 6 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om hur myndigheter ska underlätta allmänhetens möjligheter att få tillgång till allmänna handlingar.

Rättsfall (3)

RÅ 2003 ref. 83: Rätten att ta del av allmänna handlingar har ansetts omfatta även ett...
RÅ 2006 ref. 87: Enligt 7 kap. 11 § sekretesslagen gäller i anställningsärenden inte någon...
RÅ 2008 ref. 6: Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har inte ansetts jämställd med en...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:155

2 § Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till

  • 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
  • 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
  • 3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
  • 4. intresset att förebygga eller beivra brott,
  • 5. det allmännas ekonomiska intresse,
  • 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
  • 7. intresset att bevara djur- eller växtart.

Begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.

Utan hinder av andra stycket får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medgiva att viss handling lämnas ut. Lag (1976:954).

Kommentar

Begränsningar i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar finns främst i offentlighets- och sekretesslagen.

Rättsfall (3)

RÅ 1998 ref. 42: Den s.k. scientologibibeln har inte ansetts omfattad av sekretess enligt 2 kap....
RÅ 2006 ref. 61: Regeringsrätten har avstått från att meddela prövningstillstånd i kammarrätt,...
RÅ 2006 ref. 87: Enligt 7 kap. 11 § sekretesslagen gäller i anställningsärenden inte någon...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:66

3 § Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.

En upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person. Lag (2002:907).

Kommentar

Här anges tre grundläggande förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en handling ska ses som en allmän handling och för att offentlighetsprincipen ska aktualiseras:

  1. Det ska röra sig om en handling
  2. Handlingen ska förvaras hos myndigheten
  3. Handlingen ska vara antingen inkommen eller upprättad hos myndigheten

Det finns flera undantag från den här bestämmelsen som framgår av övriga paragrafer i det här kapitlet, se 6,7,8 och 9 §§ 2 kap denna lag.

Avgörande för vad som ska ses som handling är inte handlingens innehåll utan att innehållet är fixerat på ett medium, t ex papper, ljudband, cd-skivor, m.m. Ett telefonsamtal är inte en handling men anteckningar angående samtalet eller en bandupptagning av samtalet är en handling.

Observera att en allmän handling även måste vara offentlig och inte omfattas av någon bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen för att myndigheten ska vara skyldig att lämna ut hela innehållet.

Andra stycket: Allt mer information hos myndigheter lagras inte i form av färdiga, avgränsade dokument på papper eller fil, utan i form av olika databaser. Från dessa kan man göra olika sorters sammanställningar. Dessa sammanställningar kallas ibland för potentiella handlingar. En sådan handling är att anse som förvarad, även fast den vid tillfället för begäran inte ännu finns, om den skulle gå att framställa med "rutinbetonade åtgärder". Denna bedömning måste göras från fall till fall, men i praxis har en riktlinje på två timmars arbete angivits som gräns mellan rutinbetonade och icke rutinbetonade åtgärder.

Tredje stycket: Själva sammanställandet kan utgöra en sådan personuppgiftsbehandling som myndigheten inte har rätt att utföra enligt personuppgiftslagen (PUL). I dessa fall anses den potentiella handlingen inte som förvarad, även om den kan sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Rättsfall (9)

HFD 2011 ref. 52: Handlingar i en databas som gjorts tillgängliga för en annan myndighet för...
RÅ 1993 ref. 20: Vid tillämpning av 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen har den för hela...
RÅ 1994 ref. 97: Fråga om handlingar, som utarbetats på kommunstyrelses kontor och avsetts som...
RÅ 1996 ref. 25: Intresseanmälningar i kommunalt tjänstetillsättningsärende har ansetts som...
RÅ 1998 ref. 11: Handlingar från ett tidigare enskilt ägt bolag, vilka efter det att bolaget...
RÅ 1998 ref. 44: Datalagrade förteckningar över in- och utgående meddelanden (e-post- logg) hos...
RÅ 1999 ref. 48: Handlingar hos Riksmarskalksämbetet har ansetts inte omfattade av...
RÅ 2006 ref. 87: Enligt 7 kap. 11 § sekretesslagen gäller i anställningsärenden inte någon...
RH 2007:33: En person begärde att få utlämnat samtliga morddomar som en tingsrätt hade...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2002:907, 1991:1500

4 § Brev eller annat meddelande som är ställt personligen till den som innehar befattning vid myndighet anses som allmän handling, om handlingen gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten och ej är avsedd för mottagaren endast som innehavare av annan ställning. Lag (1976:954).

Kommentar

Det är innehållet i ett meddelande som är avgörande för om brev till en tjänsteman vid en myndighet ska ses som allmänna handlingar eller inte. Rör meddelandet personens privatliv eller om det rör något annat uppdrag som personen har utanför myndigheten blir handlingen inte allmän. Innehållet måste röra myndighetens verksamhet eller något vid myndigheten pågående ärende.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:66

5 § Med myndighet likställs i detta kapitel riksdagen och beslutande kommunal församling. Lag (1998:1701).

Kommentar

Här definieras vad som menas med myndighet. Regeringen, domstolar, förvaltningsdomstolar och universitet är myndigheter. Några organ som utför vissa förvaltningsrättsliga uppdrag ska också ses som myndigheter när det gäller offentlighetsprincipen och det framgår av bilagan till offentlighets- och sekretesslagen vilka organ det är.

Rättsfall (1)

RÅ 1999 ref. 48: Handlingar hos Riksmarskalksämbetet har ansetts inte omfattade av...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:1701, 1982:938

6 § Handling anses inkommen till myndighet, när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I fråga om upptagning som avses i 3 § första stycket gäller i stället att den anses inkommen till myndighet när annan har gjort den tillgänglig för myndigheten på sätt som angives i 3 § andra stycket.

Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling som enligt tillkännagivande skall avlämnas i förseglat omslag anses ej inkommen före den tidpunkt som har bestämts för öppnandet. Åtgärd som någon vidtager endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring av handling, som myndighet har tillhandahållit, skall ej anses leda till att handling är inkommen till den myndigheten. Lag (1976:954).

Kommentar

Den här bestämmelsen är ett undantag ifrån 2 kap 3 § denna lag som säger att en handling som huvudregel är allmän från och med den tidpunkt den inkommit till myndigheten.

Det är inte nödvändigt att en handling rent fysiskt ska ha inkommit myndighetens lokaler för att den ska vara en allmän handling. En handling som rör myndighetens verksamhet och överlämnas till en person som är anställd vid myndigheten, är en allmän handling, fast inte rent fysiskt inkommen, även om handlingen överlämnats utanför myndighetens lokaler. Myndigheten är inte skyldig att lämna ut en allmän handling förrän den finns i myndighetens lokaler.

En handling som skickas till ett privat företag som utför ett uppdrag åt en myndighet anses som en allmän handling när den når företagets lokaler eller överlämnas till en person som arbetar vid företaget om handlingen har samband med det uppdrag som företaget utför.

Huruvida handlingar har diarieförts eller inte saknar betydelse för om de ska ses som allmänna handlingar.

Rättsfall (3)

RÅ 1993 ref. 20: Vid tillämpning av 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen har den för hela...
RÅ 1996 ref. 25: Intresseanmälningar i kommunalt tjänstetillsättningsärende har ansetts som...
RÅ 2004 ref. 49: Myndighet har ansetts ha fog för sin åtgärd att föra blanketter med inhämtade...

7 § Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses upprättad,

  • 1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing,
  • 2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,
  • 3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej protokoll hos riksdagens utskott, kommuns revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till avgörande. Lag (2002:1049).

Kommentar

Enligt 2 kap 3 § denna lag är en handling allmän vid den tidpunkt som handlingen är upprättad. I den här bestämmelsen anges när en handling ska ses som upprättad/allmän handling.

I första stycket anges vid vilken tidpunkt tre olika typer av handlingar ska ses som upprättade och allmänna handlingar.

Myndigheters beslut och yttranden är exempel på handlingar som blir upprättade och allmänna handlingar i och med att de expedieras, dvs skickas till någon utomstående. Handlingar som har expedierats är allmänna handlingar från och med det dautmet de skickats från myndigheten oavsett i vilket skick de är när de skickas och oavsett om myndigheten anser att handlingen är ett utkast/förslag till en slutlig handling.

Handlingar som inte ska expedieras kan vara beslut i interna ärenden, anteckningar och de ska ses som upprättade och allmänna handlingar när ärendet som de tillhör avslutas. Observera undantaget enligt 2 kap 9 § 2 st denna lag som säger att inhämtade upplysningar och utredningar, "underhandsremisser", som gjorts av externa aktörer och begärts in till en myndighet i samrådssyfte blir allmänna handlingar när ärendet avslutas enbart om de tas om hand för arkivering. En myndighet kan också göra en utredning åt en annan myndighet och skicka utredningen till dem utan att det blir en allmän handling när den skickas/expedieras.(RÅ 1999 ref 36)

Handlingar som inte tillhör ett visst ärende blir upprättade och allmänna handlingar när de justerats/färdigställts. Det kan handla om interna riktlinjer eller arbetsordningar. Men anteckningar som görs vid sammanträden med en myndighetsintern arbetsgrupp blir normalt inte allmänna handlingar när de färdigställts/justerats och alltså upprättats (prop. 1975/76:160 s. 144). I det fallet krävs det att anteckningarna skickas till gruppens medlemmar för att de ska ses som allmänna handlingar. (RÅ 1998 ref 52, RÅ 1999 not 221)

I andra stycket anges vilken typ av handlingar som är undantagna från den allmänna regeln i första stycket.

Rättsfall (9)

HFD 2011 ref. 52: Handlingar i en databas som gjorts tillgängliga för en annan myndighet för...
HFD 2013 ref. 33: Löpande anteckningar i patientjournal inom den offentligt bedrivna hälso- och...
RÅ 1993 ref. 20: Vid tillämpning av 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen har den för hela...
RÅ 1996 ref. 25: Intresseanmälningar i kommunalt tjänstetillsättningsärende har ansetts som...
RÅ 1998 ref. 30: Skriftliga rapporter som lämnats till polismyndigheten av ordningsvakter vid en...
RÅ 1998 ref. 44: Datalagrade förteckningar över in- och utgående meddelanden (e-post- logg) hos...
RÅ 1998 ref. 52: Vid sammanträden i en kommunledningsgrupp, som var ett rådgivande organ till...
RÅ 2004 ref. 49: Myndighet har ansetts ha fog för sin åtgärd att föra blanketter med inhämtade...
RÅ 2006 ref. 87: Enligt 7 kap. 11 § sekretesslagen gäller i anställningsärenden inte någon...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (4)

8 § Har organ som ingår i eller är knutet till ett verk eller liknande myndighetsorganisation överlämnat handling till annat organ inom samma myndighetsorganisation eller framställt handling för sådant överlämnande, skall handlingen ej anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen uppträda som självständiga i förhållande till varandra. Lag (1976:954).

Kommentar

Handlingar som skickas mellan olika enheter inom samma myndighet anses normalt inte vara allmänna . Om en handling skickas mellan två självständiga organ som tillhör samma myndighet blir handlingen allmän.

Rättsfall (3)

HFD 2013 ref. 40: Den omständigheten att en handling överlämnats från Jordbruksverkets...
RÅ 1993 ref. 20: Vid tillämpning av 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen har den för hela...
RÅ 1998 ref. 30: Skriftliga rapporter som lämnats till polismyndigheten av ordningsvakter vid en...

9 § Hos myndighet tillkommen minnesanteckning som ej har expedierats skall ej heller efter den tidpunkt då den enligt 7 § är att anse som upprättad anses som allmän handling hos myndigheten, om den icke tages om hand för arkivering. Med minnesanteckning förstås promemoria och annan uppteckning eller upptagning som har kommit till endast för ärendes föredragning eller beredning, dock ej till den del den har tillfört ärendet sakuppgift.

Utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse och annan därmed jämställd handling som ej har expedierats anses ej som allmän handling, såvida den icke tages om hand för arkivering. Lag (1976:954).

Kommentar

Minnesanteckningar kan vara promemorior (PM), stolpanteckningar, föredragnings-PM eller sammanställningar över omfattande material.

För att något ska ses som en minnesanteckning måste fyra olika kriterier vara uppfyllda:

  1. anteckningen måste ha tillkommit hos en myndighet,
  2. den måste tillhöra ett ärende,
  3. den ska ha tillkommit enbart för ärendets beredning
  4. anteckningen får inte tillföra ärendet någon ny sakuppgift som påverkar bedömningen/utgången av ärendet.

Minnesanteckningar blir allmänna handlingar om de skickas till någon utomstående, myndighet eller enskild, eller om de tas om hand för arkivering. Handlingar som, efter att ärendet avslutats, sparas någonstans på myndigheten, i en pärm eller i en tjänstemans dator ska inte anses vara omhändertagna för arkivering. Det krävs att myndigheten vidtagit åtgärder som har klart samband med normala arkiveringsrutiner för att anteckningen ska anses vara omhändertagen för arkivering och alltså allmän. (RÅ 1999 ref 36)

Andra stycket handlar om handlingar som brukar kallas "mellanprodukter" och med det menas handlingar som befinner sig på ett förberedande stadium till en slutligt utformad handling. Utkastet ska ha utarbetats inom myndigheten men måste inte ha ärendeanknytning. Har någon enskild skickat in ett utkast/förslag på ett dokument blir det en allmän handling när det anländer till myndigheten.

Enligt rättspraxis kan en mellanprodukt skickas (expedieras) i samrådssyfte till utomstående utan att bli en allmän handling i och med att den skickas från myndigheten. Men om det inkommer ett svar till myndigheten blir svaret en allmän handling. (RÅ 1999 ref 36)

Rättsfall (2)

NJA 1989 s. 504: Är bandupptagning av sakframställning i brottmål att anse som minnesanteckning...
RÅ 2007 ref. 12: Uppgifter i hos kommun förvarade handlingar rörande korrespondens inför...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:66

10 § Handling som förvaras hos en myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning anses inte som allmän handling hos den myndigheten.

Som allmän handling anses inte handling som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information som har gått förlorad i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information (säkerhetskopia). Lag (2010:1342).

Kommentar

Bestämmelsen tar sikte på de situationer när data enbart lagras hos en myndighet men en annan myndighet förfogar över uppgifterna/grunddata. När uppgifter inkommer till den myndighet som enbart lagrar data blir de alltså inte allmänna handlingar hos den myndigheten. (RÅ 1994:64)

Rättsfall (2)

HFD 2011 ref. 52: Handlingar i en databas som gjorts tillgängliga för en annan myndighet för...
RÅ 1994 ref. 64: Fråga om tillämpning av 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1342

11 § Som allmän handling anses ej

  • 1. brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande,
  • 2. meddelande eller annan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som utgives genom myndigheten,
  • 3. tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ingår i bibliotek eller som från enskild har tillförts allmänt arkiv uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål eller privata brev, skrifter eller upptagningar som eljest ha överlämnats till myndighet uteslutande för ändamål som nu angivits,
  • 4. upptagning av innehållet i handling som avses i 3, om upptagningen förvaras hos myndighet där den ursprungliga handlingen ej skulle vara att anse som allmän.

Det som föreskrivs i första stycket 3 om handling som ingår i bibliotek tilllämpas inte på upptagning i en databas som en myndighet har tillgång till enligt avtal med en annan myndighet, om upptagningen är allmän handling hos den myndigheten. Lag (2002:907).

Kommentar

Punkten 1 gäller inte för handlingar som vidarebefordras till/från "vårdade personer som med stöd av olika bestämmelser granskas eller hålls kvar av vårdmyndigheter" (prop 1975/76:160 s 172). Det undantaget tar sikte på handlingar som handlar om den vårdades behandling och som har betydelse för vårdmyndighetens verksamhet; de handlingarna ska ingå i den vårdades akt som allmänna handlingar. Den vårdades privata brev ska däremot inte ses som allmänna handlingar.

Punkten 2 rör bland annat pressmeddelanden. Den omfattar både handlingar som utarbetats inom myndigheten och handlingar som skickats till myndigheten under förutsättning att det enbart sker för offentliggörande i en periodisk skrift som myndigheten är ansvarig utgivare för.

Punkten 3 Handlingar som ingår i en myndighets bibliotek är alltså inte allmänna men om samma handling har upprättats/skickats till myndigheten och finns i myndighetens arkiv är det en allmän handling. (JO 1980/81 s 372)

Ändringar/Förarbeten (4)

12 § Allmän handling som får lämnas ut skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, som önskar taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Handling får även skrivas av, avbildas eller tagas i anspråk för ljudöverföring. Kan handling ej tillhandahållas utan att sådan del därav som icke får lämnas ut röjes, skall den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia.

Myndighet är icke skyldig att tillhandahålla handling på stället, om betydande hinder möter. I fråga om upptagning som avses i 3 § första stycket föreligger ej heller sådan skyldighet, om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan taga del av upptagningen hos närbelägen myndighet. Lag (1976:954).

Kommentar

Man har rätt att vara anonym när man begär ut allmänna handlingar, se 2 kap 14 § 3 st, och ett sätt att genomföra detta i praktiken är begära ut handlingen/upgiften på plats eller läsa handlingen på plats, dvs i myndighetens lokaler. Myndigheten ska agera skyndsamt och är skyldig att tillhandahålla handlingar i sina egna lokaler och om det krävs också tillhandahålla den teknik (t ex dator eller bandspelare) som behövs för att kunna ta del av handlingen. Det är inte möjligt att låna hem allmänna handlingar men man har rätt att själv kopiera handlingen med egen utrustning, t ex digitalkamera eller bärbar dator/scanner.

Närmare bestämmelser om myndigheters skyldighet att lämna ut allmänna handlingar finns i 6 kap offentlighets- och sekretesslagen.

Enligt 6 kap 4 § offentlighets- och sekretesslagen ska myndigheten på begäran lämna uppgift ur allmän handling, t ex per telefon om det inte hindrar arbetet eller möter hinder på grund av bestämmelse om sekretess.

Enligt praxis har myndigheter ansetts ha en viss skyldighet att hjälpa allmänheten att leta reda på handlingar i de fall den som begär ut en handling inte kan precisera sin begäran till en bestämd handling. Myndigheten får dock begränsa sin efterforskning utifrån vad som är rimligt med hänsyn till omfattningen och dispositionen av det material som måste gås igenom. (NJA 1985 s 537)

Rättsfall (5)

NJA 1993 s. 216: Dröjsmål med att lämna ut allmän handling har inte medfört ansvar, då det...
NJA 1998 s. 559: Hur omfattande efterforskningar måste en domstol företa när en person begär att...
RÅ 1993 ref. 3: När en handling som begärts utlämnad har förelegat även i en tryckt, öppen...
RÅ 2007 ref. 68: En enskild som hos en myndighet begär att få ta del av en allmän handling...
RH 2007:33: En person begärde att få utlämnat samtliga morddomar som en tingsrätt hade...

Lagrumshänvisningar hit (3)

13 § Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift. En myndighet är inte heller skyldig att framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 § första stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt. Lag (2002:907).

Kommentar

Allmänheten har även rätt att ta del av allmänna handlingar genom att begära att myndigheten lämnar ut avskrifter eller kopior av handlingarna.

Avgiftsförordning (1992:191) reglerar vilka avgifter en myndighet får ta ut och avgifter för allmänna handlingar ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås men informationens innehåll eller värde ska inte påverka kostnaden.

Det ställs krav på att myndigheten agerar skyndsamt. För att uppfylla skyndsamhetskravet bör myndigheter lämna besked i en fråga om utlämning samma dag som begäran gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan undantagsvis vara nödvändigt för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Ytterligare dröjsmål är ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material.

Rättsfall (1)

NJA 1993 s. 216: Dröjsmål med att lämna ut allmän handling har inte medfört ansvar, då det...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1982:939, 2002:907

14 § Begäran att få taga del av allmän handling göres hos myndighet som förvarar handlingen.

Begäran prövas av myndighet som angives i första stycket. Om särskilda skäl föranleda det, får dock i bestämmelse som avses i 2 § andra stycket föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen skall ankomma på annan myndighet. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen skall begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet.

Myndighet får inte på grund av att någon begär att få taga del av allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut. Lag (1982:939).

Kommentar

Den här bestämmelsen reglerar vem som ska göra sekretessbedömningen av vissa allmänna handlingar. Allmänheten har rätt att framställa sin begäran om utlämnande av en allmän handling till den myndighet som förvarar handlingen. I de fall den förvarande myndigheten inte får avgöra sekretessbedömningen är det myndighetens skyldighet att genast vidarebefordra begäran till de organ som enligt offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) ska göra sekretessbedömningen. Se även 5 kap 5 § offentlighets- och sekretesslagen.

Man har rätt att vara anonym när man begär att få ta del av allmänna handlingar och man behöver inte heller redogöra för i vilket syfte man vill få del av handlingen. (JO 1990/91 s 421) Även när man begär ut ett överklagbart beslut om sekretess kan man vara anonym. (KamR 7164-09 Beslut den 2009-11-16) .

Rättsfall (1)

RÅ 2007 ref. 68: En enskild som hos en myndighet begär att få ta del av en allmän handling...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:155, 1982:939

15 § Om annan än riksdagen eller regeringen avslår begäran att få taga del av handling eller lämnar ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller eljest förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol.

I den i 2 § omnämnda lagen skall närmare angivas hur talan mot beslut som avses i första stycket skall föras. Sådan talan skall alltid prövas skyndsamt.

Angående rätt att föra talan mot beslut av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet. Lag (1976:954).

Kommentar

Man kan överklaga myndigheters beslut om att en handling inte är allmän, beslut om att sekretessbelägga vissa uppgifter och man kan överklaga beslut om att lämna ut handlingar med förbehåll. Men man kan inte överklaga myndigheters beslut att offentliggöra en allmän handling/vissa uppgifter ur en allmän handling.

Det är enbart den som begärt att få en uppgift/handling utlämnad som kan överklaga. Konsekvensen av detta är att om någon som berörs av uppgifter i en allmän handling, och som anser sig lida av att uppgifterna offentliggörs, inte kan överklaga. (RÅ 1992 not 272)

Överklaganden av enskild ska göras enligt bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Ett överklagande ska ske till olika instanser beroende av vilket organ som fattat beslutet, se även 6 kap 7 § offentlighets- och sekretesslagen.

En myndighets beslut som överklagas av enskild ska överklagas till Kammarrätten.

En myndighets beslut som överklagas av annan myndighet ska överklagas till regeringen.

En tingsrätts beslut som överklagas av enskild ska överklagas till Hovrätten.

Beslut som fattats av riksdagsförvaltningen, riksbanken eller riksdagens revisorer ska överklagas till Regeringsrätten.

Beslut som fattats av statsråd ska överklagas till regeringen.

Rättsfall (4)

NJA 1985 s. 537: En person har i HovR begärt att ur en brottmålsakt få ut handlingar som han...
RÅ 2003 ref. 18: I mål om utlämnande av allmänna handlingar ingående i ett vid universitet...
RÅ 2005 ref. 12: En kronofogdemyndighets beslut avseende sekretessmarkering av uppgifter i...
RÅ 2005 ref. 88: I ett mål om utlämnande av allmänna handlingar som en svensk myndighet har fått...

Lagrumshänvisningar hit (1)

16 § Anteckning om hinder att lämna ut allmän handling får göras endast på handling som omfattas av bestämmelse som avses i 2 § andra stycket. Härvid skall tillämplig bestämmelse angivas. Lag (1976:954).

Kommentar

Rättsfall (1)

RÅ 2005 ref. 12: En kronofogdemyndighets beslut avseende sekretessmarkering av uppgifter i...

Lagrumshänvisningar hit (2)

17 § I lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal församling får besluta att allmänna handlingar som hänför sig till myndighets verksamhet, vilken skall övertas av enskilt organ, får överlämnas till det organet för förvaring, om detta behöver handlingarna i verksamheten, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Ett sådant organ skall i fråga om överlämnade handlingar jämställas med myndighet vid tillämpningen av 12-16 §§.

I lag får även föreskrivas att regeringen får besluta att allmänna handlingar får överlämnas till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Detta gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos

  • 1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller
  • 2. Svenska kyrkans beslutande församlingar.

Vid tillämpningen av 12-16 §§ skall Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar jämställas med myndighet i fråga om överlämnade handlingar. Lag (1998:1701).

Kommentar

Om en myndighet upphör med viss verksamhet/överlämnar vissa delar av sin verksamhet till ett enskilt organ ska de allmänna handlingar som berör den verksamheten också överlämnas. De handlingarna ska fortsätta att vara allmänna handlingar och det enskilda organet ska tillämpa denna lag och bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen. En enskild som vill ta del av sådana handlingar ska alltså vända sig till det enskilda organet. För handlingar som berör andra delar av verksamheten hos det enskilda organet och inkommer till eller upprättas av detta gäller inte offentlighetsprincipen.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:1701, 1994:1382

18 § Grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar meddelas i lag. Lag (2002:907).

Kommentar

Se arkivlag (1990:782) och riksarkivets föreskrifter; RA-FS som gäller för alla statliga myndigheter och RA-MS som gäller för en viss statlig myndighet eller en grupp av specifika myndigheter.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2002:907

3 kap. Om rätt till anonymitet

1 § Författare till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn eller sin pseudonym eller signatur utsättas å skriften. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning beträffande den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, så ock i fråga om utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk. Lag (1976:955).

Kommentar

Här gäller delvis olika regler beroende av om den tryckta skriften är en periodisk eller icke-periodisk skrift. Vad som menas med periodisk skrift framgår av 1 kap. 7 §. Bestämmelser om utgivning av periodisk skrift finns i 5 kap.

Meddelare och författare har rätt att vara anonyma i båda typerna av skrifter.

Utgivare har enbart rätt att vara anonyma i icke-periodiska skrifter.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

2 § I mål som rör tryckfrihetsbrott må fråga ej väckas om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, ej heller om vem som är utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk. Om för skrift, som ej är periodisk, författare eller utgivare har angivits å skriften med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligt vad allmänt är känt åsyftar bestämd person, eller någon i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller utgivaren eller inför domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande, må dock frågan om han är ansvarig behandlas i målet.

Fråga om vem som är ansvarig för brott enligt 7 kap. 3 § må utan hinder av första stycket handläggas i samma rättegång som mål som där angives. Lag (1976:955).

Kommentar

Här gäller delvis olika regler beroende av om den tryckta skriften är en periodisk skrift eller icke-periodisk skrift. Vad som menas med periodisk skrift framgår av 1 kap. 7 §. Bestämmelser om utgivning av periodisk skrift finns i 5 kap.

Meddelaren har ett starkt skydd och kan aldrig dömas till ansvar för tryckfrihetsbrott.

Författare i en periodisk skrift kan inte dömas till ansvar för tryckfrihetsbrott.

Författare och utgivare i icke-periodiska skrifter kan dömas för tryckfrihetsbrott om de valt att inte vara anonyma enligt 3 kap 1 § denna lag.

Det är enbart författaren och utgivaren själva som kan ge upp sin rätt till anonymitet. Om författarens eller utgivarens identitet avslöjats av någon annan än dem själva ska de ändå ses som anonyma enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser.

Lagrumshänvisningar hit (2)

3 § Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas i tryckt skrift och den som har varit verksam inom företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter får inte röja vad han därvid erfarit om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket eller är utgivare av skrift som inte är periodisk.

Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte

  • 1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans identitet röjs,
  • 2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § första stycket,
  • 3. om det rör sig om brott som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1,
  • 4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 7 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt, att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen, eller
  • 5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad som i varje särskilt fall är medgivet. Lag (1991:1470).

Kommentar

Anonymiteten skyddas genom att de personer som hanterar tryckta skrifter har tystnadsplikt. Personer som har tystnadsplikt angående meddelares, författares och utgivares identitet är, utöver dem själva som måste respektera varandras vilja att vara anonym, journalister, tidningsredaktioner, massmediaföretag, nyhetsbyråer, förlag, frilansjournalister och personer verksamma inom tryckerier.

Bokhandlare omfattas inte av tystnadsplikten.

Tystnadsplikten omfattar inte enbart namnet på den vars identitet inte får röjas, utan alla slags uppgifter som kan leda till ett identifierande av personen (SOU 1990:12 s. 247 och 273).

Rättsfall (4)

NJA 2003 s. 107: Editionsföreläggande under förundersökning. Fråga dels om det i 3 kap. 3 § 2...
NJA 2012 s. 342: Sedan en meddelare lämnat uppgifter som har publicerats i en tidningsartikel,...
RÅ 2000 ref. 58: Ett tidningsföretag har med stöd av 3 kap. 43 § lagen (1990:325) om...
RH 2006:59: Chefredaktör, tillika ansvarig utgivare för en tidning, har fällts för brott...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:1470

4 § En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska författaren till framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som utgett eller avsett att utge framställning i sådan skrift eller den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i vidare mån än vad som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som inte står i strid med denna förordning. Får efterforskning förekomma, ska den i 3 § angivna tystnadsplikten beaktas.

Inte heller får en myndighet eller ett annat allmänt organ ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryckfrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Lag (2010:1347).

Kommentar

Anonymiteten skyddas ytterligare genom den här bestämmelsen om efterforskningsförbud, som innebär ett förbud för en myndighet eller annat allmänt organ mot att efterforska vem som har lämnat ett meddelande för offentliggörande och publicering i någon av de informationsbärare som omfattas av grundlagarna.

För uppsåtlig efterforskning i strid med den här bestämmelsen döms enligt 3 kap 5 § denna lag till böter eller fängelse i högst ett år. (JK Beslut 2008-12-02)

För de anställda i staten och kommunerna är efterforskningsförbudet av särskild betydelse eftersom det också hindrar att arbetsgivaren försöker efterforska vem som lämnat uppgifter till exempelvis en tidning. För de offentliganställda kringgärdas meddelarfriheten även av en garanti mot att bli utsatt för repressalier från arbetsgivaren när meddelarfriheten utnyttjats. En överträdelse av repressalieförbudet kan vara att bedöma som en tjänsteförseelse eller, om den har skett i samband med myndighetsutövning mot den anställde, som tjänstefel. (JK Beslut 2009-03-03, JK Beslut 2009-06-23)

Rättsfall (2)

NJA 2001 s. 673: Efterforskning av meddelare till tryckt skrift?
RÅ 2000 ref. 58: Ett tidningsföretag har med stöd av 3 kap. 43 § lagen (1990:325) om...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:155, 2010:1347

5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet mot författarens eller, i fall som avses i 1 §, mot utgivarens eller meddelarens vilja på tryckt skrift sätter ut dennes namn, pseudonym eller signatur eller åsidosätter sin tystnadsplikt enligt 3 §, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet på skriften såsom författare, utgivare eller meddelare sätter ut namnet på eller pseudonym eller signaturen för annan person än den verkliga författaren, utgivaren eller meddelaren.

För efterforskning i strid med 4 § första stycket första meningen döms, om efterforskningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.

För uppsåtligt ingripande i strid med 4 § andra stycket döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om målsäganden anmält brottet till åtal. Lag (2010:1347).

Kommentar

Att åsidosätta tystnadsplikten och röja någons identitet utan att samtycke till det har funnits, är inte ett tryckfrihetsbrott utan ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken (1942:740).

Rättsfall (2)

NJA 2012 s. 342: Sedan en meddelare lämnat uppgifter som har publicerats i en tidningsartikel,...
RH 2006:59: Chefredaktör, tillika ansvarig utgivare för en tidning, har fällts för brott...

Ändringar/Förarbeten (3)

6 § Med författare likställes i detta kapitel annan som är att anse som upphovsman till framställning som införts eller är avsedd att införas i tryckt skrift. Lag (1976:955).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

4 kap. Om tryckta skrifters framställning

1 § Rätt att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa tryckalster skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

2 § Skrift, som i riket framställes genom tryckpress eller som här mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken gäller utgivningsbevis, skall innehålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt eller eljest mångfaldigat skriften samt om ort och år för mångfaldigandet, om skriften är avsedd att utgivas i riket och ej är att hänföra till bild- eller tillfällighetstryck.

Om utsättande av uppgifter som avses i första stycket å skrift, som mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken ej gäller utgivningsbevis, är föreskrivet i 1 kap. 5 § första stycket. Lag (1976:955).

Kommentar

Paragraffen syftar till att säkerställa att det enkelt ska gå att fastställa vem som är framställare/tryckare och första stycket gäller enbart för texter som ges ut av någon som har utgivningsbevis.

Bild- och tillfälllighetstryck är undantagna från bestämmelsen och vad som menas med bild- och tillfällighetstryck framgår av 4 kap 3 § denna lag.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1976:955

3 § Med bild- eller tillfällighetstryck förstås i denna förordning vykort och bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanketter, reklam- och emballagetryck samt annat affärstryck även som andra sådana tryckalster, allt under förutsättning att på grund av texten eller vad eljest framställes tryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

4 § Om skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift för granskning och att lämna exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv föreskrives i lag. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

5 § Den som framställer skrift och därvid bryter mot 2 § första stycket dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1976:955

6 § Har betecknats 4 § genom lag (1976:955).

7 § Har upphävts genom lag (1976:955).

8 § Har betecknats 5 § genom lag (1976:955).

9 § Har betecknats 3 § genom lag (1976:955).

5 kap. Om utgivning av periodisk skrift

1 § Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. I lag får föreskrivas att även utlänning eller utländsk juridisk person får vara ägare till sådan skrift. Lag (1994:1376).

Ändringar/Förarbeten (3)

2 § För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även utlänning får vara utgivare.

Utgivare skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag. Lag (1988:1448).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1988:1448

3 § Utgivare för periodisk skrift utses av dess ägare.

Uppdrag att vara utgivare skall innefatta befogenhet att öva inseende över skriftens utgivning och bestämma över dess innehåll så att intet däri får införas mot utgivarens vilja. Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer utgivaren, vare utan verkan.

Lagrumshänvisningar hit (2)

4 § Då utgivare utsetts, åligge ägaren att göra anmälan därom hos myndighet som angives i lag. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn och hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring av utgivaren att han åtagit sig uppdraget att vara utgivare. Lag (1976:955).

Kommentar

Anmälan om utgivare ska göras till patent- och registreringsverket för tryckt skrift. Därefter utfärdas ett utgivningsbevis som är en förutsättning för att skriften ska omfattas av tryckfrihetsförordningens regler om tryckfrihet.

Ska skriften publiceras på webben registreras en ansvarig utgivare för nätupplagan hos Radio- och TV-verket som har hand om registreringar av ansvariga utgivare på webben. Ett utgivningsbevis för databaser är nödvändigt för att databasen ska omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen (om texten på webben är identisk med en tryckt text som givits ut i en periodisk skrift blir dock den s k bilageregeln tillämplig, enligt 1 kap 7 § denna lag, och texten omfattas då alltså av tryckfrihetsförordningen).

Rättsfall (1)

RÅ 2007 ref. 53: En fråga om återkallelse av utgivningsbevis för periodisk skrift kan inte...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

5 § En periodisk skrift får inte utgivas innan det har utfärdats ett bevis om att det inte finns något hinder mot utgivning enligt denna förordning. Ett sådant utgivningsbevis meddelas av den myndighet som avses i 4 § på ansökan av skriftens ägare. I ansökan skall anges skriftens titel och utgivningsort samt utgivningsplanen för skriften.

Ett utgivningsbevis får inte utfärdas innan det har gjorts en anmälan om utgivare enligt 4 §.

En ansökan om utgivningsbevis får avslås, om skriftens titel företer en sådan likhet med titeln på en annan skrift som det finns ett utgivningsbevis för att förväxling lätt kan ske.

Ett utgivningsbevis gäller för en period av tio år från utfärdandet. Därefter förfaller beviset. Beslut om att beviset skall anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av den myndighet som avses i 4 §.

Beviset får förnyas på ansökan av skriftens ägare, varje gång för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden. En ansökan om förnyelse får göras tidigast ett år före och senast på dagen för periodens utgång. För en ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan.

Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset, trots vad som sägs i fjärde och femte styckena, att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft. Lag (1998:1438).

Rättsfall (1)

RÅ 2010 ref. 103: Titeln för den periodiska skriften mama har inte ansetts lätt förväxlingsbar...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:1438

6 § Utfärdat utgivningsbevis må återkallas:

  • 1. om ägaren anmält att skriftens utgivning upphört;
  • 2. om äganderätten till skriften övergått till någon som ej fyller föreskrivna behörighetsvillkor;
  • 3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller föreskrivna behörighetsvillkor och behörig utgivare ej omedelbart utses;
  • 4. om sex månader förflutit från den dag, då utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften utkommit;
  • 5. om den skrift, som beviset avser, icke under något av de två senast förflutna kalenderåren å särskilda tider utkommit med minst fyra nummer eller häften;
  • 6. om inom sex månader, sedan skriften första gången utkom, visas att beviset med hänsyn till stadgandet i 5 § tredje stycket icke bort utfärdas; eller
  • 7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits sådan likhet med titeln å annan skrift, för vilken utgivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.

Beslut om återkallelse meddelas av myndighet som avses i 4 §. I ärenden, som avses i första stycket 2-7, skola, om det kan ske, ägaren och utgivaren erhålla tillfälle att yttra sig. Lag (2002:908).

Rättsfall (1)

RÅ 2010 ref. 103: Titeln för den periodiska skriften mama har inte ansetts lätt förväxlingsbar...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 2002:908

7 § Har ett utgivningsbevis återkallats på grund av ett förhållande som avses i 6 § första stycket 2, 3, 5 eller 7 eller har beviset förklarats förfallet, får det ändå inte utan medgivande av skriftens ägare utfärdas ett utgivningsbevis för en annan skrift vars titel visar en sådan likhet med skriftens titel att förväxling lätt kan ske, innan två år har förflutit sedan beslutet om återkallelse meddelades eller beviset förföll. Lag (1998:1438).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:1438

8 § Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses samt att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit del av anmälan.

Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, skall ägaren genast anmäla det till den myndighet som avses i 4 §. Lag (1988:1448).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1988:1448

9 § För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare. Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmälan därom göras hos myndighet som avses i 4 §. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

Angående ställföreträdare gälle i övrigt vad i 2 § andra och tredje styckena är stadgat. Kommer utgivarens uppdrag att upphöra, vare även uppdraget som ställföreträdare förfallet. Lag (1988:1448).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1988:1448

10 § Utgivaren må, sedan anmälan om ställföreträdare blivit gjord, överlämna åt denne eller, om flera ställföreträdare finnas, åt någon av dem att i utgivarens ställe utöva den befogenhet, som enligt 3 § tillkommer utgivaren.

Kan det antagas att utgivaren på grund av sjukdom eller av annan tillfällig orsak oavbrutet under minst en månad ej kommer att utöva befogenheten som utgivare, skall han snarast överlämna denna till ställföreträdare. Finnes ej ställföreträdare eller kommer uppdraget för den eller dem som utsetts till ställföreträdare att upphöra, åligge utgivaren att genast draga försorg om att ställföreträdare utses och att anmälan därom sker på sätt i 9 § är föreskrivet.

11 § Å varje nummer eller häfte av periodisk skrift skall utgivarens namn utsättas.

Är befogenheten som utgivare överlämnad till ställföreträdare, skall å varje nummer eller häfte av skriften, varom är fråga, angivas att ställföreträdaren inträtt som utgivare; sker det, erfordras ej att även utgivarens namn utsättes.

Lagrumshänvisningar hit (1)

12 § Utgiver ägare till periodisk skrift sådan skrift utan att utgivningsbevis finnes eller ägaren är behörig

eller underlåter ägaren att på sätt i 8 § sägs draga försorg om att ny utgivare utses och göra anmälan därom

eller underlåter utgivare att, i fall som avses i 10 § andra stycket, överlämna sitt uppdrag till ställföreträdare

eller utgiver någon periodisk skrift, för vars utgivning förbud enligt denna förordning meddelats eller som uppenbart utgör fortsättning av sådan skrift

eller låter någon å periodisk skrift angiva sitt namn som utgivare eller ställföreträdare utan att vara behörig,

straffes med böter; har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna eljest synnerligen försvårande, må dömas till fängelse i högst ett år. Lag (1991:1470).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:1470

13 § Såsom i 12 § sägs straffes den som i ansökan eller anmälan, som avses i detta kapitel, eller i förklaring, som bifogats sådan ansökan eller anmälan, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift.

14 § Underlåter ägaren till en periodisk skrift att enligt 8 § anmäla ny utgivningsort eller ny utgivningsplan, skall han dömas till penningböter.

Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet, vare straffet penningböter. Vad nu sagts gälle ock ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare. Lag (1991:1470).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1988:1448, 1991:1470

6 kap. Om tryckta skrifters spridning

1 § Rätt att själv eller med biträde av andra till salu hålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person.

2 § Utan hinder av denna förordning gälle vad i lag är stadgat för det fall att någon

  • 1. förevisar pornografisk bild på eller vid allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande på sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt eller utan föregående beställning med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon sådan bild;
  • 2. bland barn och ungdom sprider tryckt skrift, som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran.

Beträffande spridande av sådan karta över Sverige eller del därav som innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar, eller av därmed jämförlig ritning eller bild meddelas närmare bestämmelser i lag. Lag (1971:29).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1971:29

3 § Saknar skrift, som avses i 4 kap. 2 § första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 § första stycket 2 å skrift, som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med penningböter.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1991:1470).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

4 § För tryckt skrifts försändande genom postbefordringsföretag eller annan allmän trafikanstalt skola ej på grund av skriftens innehåll gälla särskilda inskränkningar eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse försändande, som innebär överträdelse av vad i 3 § är stadgat.

Allmän trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift för befordran, skall ej anses som skriftens utspridare. Lag (1994:1474).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1474

7 kap. Om tryckfrihetsbrott

Kommentar

I de fall tryckfrihetsförordningen är tillämplig så ska inte vanlig straff- och processlag tillämpas; tryckfrihetsförordningen är exklusivt tillämplig för de tryckfrihetsbrott som räknas upp i 7 kap 4 och 5 §§ denna lag. Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryckfrihetsbrott, dvs. när det är fråga om otillåtna uttalanden i tryckta och utgivna skrifter.

I korthet innebär tryckfrihetsförordningens exklusivitet att vissa i förväg definierade personer, t ex utgivare av en tryckt skrift, är ensamt ansvariga för vissa brott oavsett om de aktivt medverkat till textens utformning eller ens varit medvetna om innehållet i en text.

Vid andra brott, än de som räknas upp i 7 kap 4 och 5 §§ denna lag, mot tryckfrihetsförordningen gäller brottsbalkens bestämmelser. Ansvarighetsreglerna i 8 kap denna lag gäller inte vilket bl.a. medför att en person kan bli ansvarig för medverkan till brott mot tryckfrihetsförordningen. Men Justitiekanslern är ensam åklagare även i de fallen.

1 § Med tryckfrihetsbrott förstås i denna förordning de gärningar som anges i 4 och 5 §§. Lag (1988:1448).

Kommentar

Som tryckfrihetsbrott räknas enbart de gärningar som tas upp i 7 kap 4 och 5 §§ denna lag. Det är enbart brott mot de paragraferna som gör att 8 kap denna lag kan tillämpas. Detta innebär i praktiken att det ansvarssystem som innebär att en person ensam tar hela ansvaret, oavsett hur många personer som egentligen medverkat till brottet, inte gäller vid andra brott mot tryckfrihetsförordningen.

Vid brott mot t ex efterforskningsförbudet i 3 kap 4 § denna lag bedöms handlingen enligt brottsbalkens bestämmelser.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1988:1448

2 § Såsom tryckfrihetsbrott skall icke anses tillkännagivande i annons eller annat sådant meddelande, om ej av meddelandets innehåll omedelbart framgår att ansvar för sådant brott kan ifrågakomma. Är i förening med omständighet, som icke omedelbart framgår av meddelandets innehåll, meddelandet straffbart, gälle vad därom är stadgat. Vad nu sagts äge motsvarande tillämpning i fråga om meddelande genom chiffer eller på annat sätt, som är hemligt för allmänheten.

Kommentar

Bestämmelsen tar sikte på texter som den som normalt är ansvarig, enligt 8 kap denna lag, inte har haft någon möjlighet att förstå/inse betydelsen av. Det kan t ex handla om ärekränkning som enbart är tydlig för dem som är inblandade i situationen eller nära bekanta med den kränkte. Den här bestämmelsen innebär att för den här speciella typen av texter gäller inte ansvarsreglerna i 8 kap denna lag utan brottsbalkens bestämmelser ska tillämpas.

Lagrumshänvisningar hit (3)

3 § Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

  • 1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;
  • 2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller
  • 3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag,

gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.

Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.

Det som föreskrivs i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3. Lag (2010:1409).

Kommentar

De brott mot tryckfrihetsförordningen som anges i den här bestämmelsen finns också uppräknade i 7 kap 4 och 5 §§. Skillnaden mellan den här bestämmelsen och 7 kap 4 och 5 §§ är att för de grova brott som räknas upp här ska inte reglerna om ensamt ansvar i 8 kap denna lag tillämpas. Bestämmelserna i 7 kap 4 och 5 §§ ska tillämpas i första hand

Meddelar- och anskaffarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen innebär att alla har rätt att anskaffa och meddela vilka uppgifter som helst till ett medieföretag i publiceringssyfte. Den här bestämmelsen är ett undantag från de rättigheterna. För vissa uppgifter i allmänna handlingar som omfattas av sekretess/tystnadsplikt råder meddelarfrihet och för vissa uppgifter råder inte meddelarfrihet. Vad som gäller i varje enskild situation framgår av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen.

Rättsfall (1)

NJA 1999 s. 275: Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (5)

4 § Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:

  • 1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

  • 2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;
  • 3. spioneri, varigenom någon för att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller ej;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;

  • 4. obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller ej;

försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;

stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt skall beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom;

  • 5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;
  • 6. uppror, förövad med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

  • 7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;

  • 8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 7;
  • 9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;
  • 10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten;
  • 11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning;
  • 12. brott mot medborgerlig frihet, varigenom någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara;

försök till sådant brott mot medborgerlig frihet;

  • 13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;
  • 14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;
  • 15. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom;
  • 16. olaga hot, varigenom någon hotar annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom;
  • 17. hot mot tjänsteman, varigenom någon med hot om våld förgriper sig på annan i hans myndighetsutövning, i annan verksamhet där samma skydd åtnjuts som är förenat med myndighetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd, för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd eller varigenom någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare utövat sådan verksamhet eller biträtt därvid för vad denne däri gjort eller underlåtit;

försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman, såvida ej brottet, om det fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa;

  • 18. övergrepp i rättssak, varigenom någon med hot om våld angriper annan för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra annan från en sådan åtgärd eller varigenom någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper annan för att denne avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att avge en sådan utsaga. Lag (2002:906).

Kommentar

Punkterna 1 och 3 - 8 omfattar även försök, förberedelse och stämpling till de brotten.

Samtliga uppräknade brott har en motsvarighet i brottsbalken (1962:700) och för att att ett visst handlande ska ses som ett tryckfrihetsbrott måste handlingen också vara straffbar enligt annan lag än tryckfrihetsförordningen.

Punkt 1 motsvarar 19 kap 1 § brottsbalken

Punkt 2 motsvarar 19 kap 2 § brottsbalken

Punkt 3 motsvarar 19 kap 5-6 § brottsbalken

Punkt 4 motsvarar 19 kap 7-8 §§ brottsbalken

Punkt 5 motsvarar 19 kap 9 § brottsbalken

Punkt 6 motsvarar 18 kap 1 § brottsbalken

Punkt 7 motsvarar 22 kap 1-2 §§ brottsbalken

Punkt 8 motsvarar 22 kap 3 § brottsbalken

Punkt 9 motsvarar 22 kap 5 § brottsbalken

Punkt 10 motsvarar 16 kap 5 § brottsbalken

Punkt 11 motsvarar 16 kap 8 § brottsbalken

Punkt 12 motsvarar 18 kap 5 § brottsbalken

Punkt 13 motsvarar 16 kap 10 b § brottsbalken

Punkt 14 motsvarar 5 kap 1,2,4 §§ brottsbalken

Punkt 15 motsvarar 5 kap 3 § brottsbalken

Punkt 16 motsvarar 4 kap 5 § brottsbalken

Punkt 17 motsvarar 17 kap 1,5 §§ brottsbalken

Punkt 18 motsvarar 17 kap 10 § brottsbalken

Rättsfall (2)

NJA 1994 s. 637: Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av...
NJA 2007 s. 805: Fråga om ansvar för hets mot folkgrupp; enligt brottsbalken beträffande den som...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (9)

5 § Som tryckfrihetsbrott skall anses också sådana gärningar, begångna genom tryckt skrift och straffbara enligt lag, som innebär att någon

  • 1. uppsåtligen offentliggör allmän handling som ej är tillgänglig för envar, om han fått tillgång till handlingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed jämförbart förhållande;
  • 2. offentliggör uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen;
  • 3. när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 4 §. Lag (1988:1448).

Kommentar

Första och andra punkten ska bara tillämpas om den person som är ansvarig för skriften, te x utgivare, också är offentliganställd och bryter mot den sekretess/tystnadsplikt som gäller för offentliganställda enlig offentlighets- och sekretesslagen.

Rättsfall (1)

NJA 2007 s. 805: Fråga om ansvar för hets mot folkgrupp; enligt brottsbalken beträffande den som...

Lagrumshänvisningar hit (3)

6 § Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 §§, gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.

Angående enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 14 eller 15, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften. Lag (1988:1448).

Kommentar

Det finns inte några bestämmelser om straff i tryckfrihetsförordningen. Det är brottsbalkens bestämmelser som gäller.

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1976:955, 1988:1448, 1965:52

7 § Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.

Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda exemplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften användbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske. Lag (1998:1438).

Kommentar

Det är enbart domstol som kan besluta om konfiskering. Åklagare eller målsägare kan ansöka om konfiskering enligt 9 kap 5 § denna lag.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1994:1476, 1998:1438

8 § I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om något av de brott som avses i 4 § 1-3, 4 såvida det brottet är att anse som grovt, samt 6 och 7, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brott. Lag (1988:1448).

Kommentar

Ett utgivningsförbud kan bara beslutas av domstol och under förutsättning att det är krig.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1976:955, 1988:1448, 1965:52

8 kap. Ansvarighetsregler

Kommentar

I syfte att värna om tryckfriheten har man infört ett helt unikt ansvarssystem för tryckfrihetsbrott som i korthet innebär att enbart en i förväg bestämd person kan bli ansvarig för tryckfrihetsbrott. Ansvar för medverkan finns inte och ansvar utkrävs succesivt i den ordning som föreskrivs i detta kapitel. Grundtanken är att den person som står närmast brottet ska vara ansvarig och att den personen ska ha haft möjlighet att, vid textens utgivning, inse att texten utgör ett tryckfrihetsbrott och också haft möjlighet att förhindra tryckning/spridning av texten.

Vem som är ansvarig skiljer sig åt beroende av om det handlar om en periodisk skrift eller en icke-periodisk skrift.

Om ansvaret för periodisk skrift

1 § För tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som var anmäld som utgivare, då skriften utgavs.

Var ställföreträdare anmäld och har han inträtt som utgivare, svare ställföreträdaren. Lag (1976:955).

Kommentar

Angiven utgivaren är primärt ansvarig för alla texter i en periodisk skrift. Observera 7 kap 2 § denna lag som är ett undantag från utgivarens ansvar.

Utgivaren ska vara anmäld som utgivare hos patent- och registreringsverket och han ska även vara angiven på den peridiska skriften så normalt är det lätt att fastställa vem som är utgivare och ansvarig. Byte av utgivare ska anmälas till patent- och registreringsverket.

Rättsfall (3)

NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1991 s. 155: På en löpsedel har av misstag skrivits "knarkkung" i stället för "krogkung"....

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

2 § Fanns ej utgivningsbevis, då skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt 1 § första stycket har att svara, ej längre behörig eller hade hans uppdrag eljest upphört, svare skriftens ägare.

Ägare vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd för skens skull eller denne eljest, då skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet, som enligt 5 kap. 3 § skall tillkomma honom.

Var ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare, ej längre behörig, då skriften utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upphört eller förelåg beträffande ställföreträdaren förhållande, som i andra stycket sägs, svare utgivaren. Lag (1976:955).

Kommentar

Ägaren till en periodisk skrift kan bli ansvarig om någon utgivare inte finns, om utgivningsbevis inte fanns när skriften gavs ut eller om utgivaren inte uppfyller villkoren i 5 kap 2 § denna lag.

Lagrumshänvisningar hit (1)

3 § Kan det ej visas vem som var ägare, då skriften utgavs, svare i ägarens ställe den som tryckt skriften. Lag (1976:955).

Kommentar

Kan man inte fastställa vem som är utgivare eller ägare blir framställaren ansvarig för tryckfrihetsbrott. Framställaren kan undvika ansvar genom att avslöja ägaren eller utgivaren.

4 § Sprider någon periodisk skrift, varå uppgift om vem som tryckt skriften saknas eller, utspridaren veterligt, är oriktig, och kan det ej utrönas vem som tryckt skriften, svare i stället för den som tryckt skriften utspridaren. Lag (1976:955).

Kommentar

I sista hand blir utspridaren ansvarig för tryckfrihetsbrott. Utspridaren kan undvika ansvar genom att avslöja framställaren, ägaren eller utgivaren.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Om ansvaret för tryckt skrift, som ej är periodisk

5 § För tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej är periodisk, svare skriftens författare, om han på sätt i 3 kap. 2 § sägs uppgivits vara författare till skriften. Författaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan hans samtycke eller hans namn, pseudonym eller signatur utsatts därå mot hans vilja. Lag (1976:955).

Kommentar

Författaren för en icke-periodisk skrift är den som i första hand blir ansvarig under förutsättning att författaren inte valt att vara anonym eller skriva under pseudonym.

Lagrumshänvisningar hit (2)

6 § Är författare ej enligt 5 § ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd att innehålla bidrag av flera författare, och har på sätt i 3 kap. 2 § sägs särskild utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren.

För annan skrift än i första stycket avses svare utgivaren, allenast om författaren var avliden, då skriften utgavs.

Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn, pseudonym eller signatur utsatts å skriften mot hans vilja.

Med utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan att vara skriftens författare, tillhandahållit den för tryckning och utgivning. Lag (1976:955).

Kommentar

Om det finns en utgivare för en icke-periodisk skrift kan han bli ansvarig under förutsättning att han/hon valt att inte vara anonym, att skriften har flera författare eller, om det bara finns en författare till skriften, att författaren avlidit.

Rättsfall (1)

RH 2002:40: Omständigheten att skriften "Judefrågan" publicerats år 1936 har ansetts sakna...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

7 § Är varken författare eller utgivare enligt 5 eller 6 § ansvarig eller var han vid skriftens utgivning avliden, svare förläggaren.

Med förläggare till tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som omhänderhaft tryckning och utgivning av annans skrift.

Kommentar

Förläggaren blir ansvarig, eller företrädaren för förläggaren om denne är en juridisk person, om utgivaren/författaren inte kan göras till ansvarig. Med förläggare menas den som bekostar tryckning och utgivning av skriften.

Lagrumshänvisningar hit (3)

8 § Fanns ej förläggare eller kan det ej visas vem han är, svare i förläggarens ställe den som tryckt skriften. Lag (1976:955).

Kommentar

Saknas förläggare blir den som tryckt skriften ansvarig för tryckfrihetsbrott.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

9 § I fråga om ansvar för utspridare av tryckt skrift, som ej är periodisk, äge vad i 4 § stadgats motsvarande tillämpning.

Kommentar

Utspridaren är den som i sista hand blir ansvarig för tryckfrihetsbrott. Utspridaren kan undvika ansvar genom att namnge den som tryckt skriften eller förläggaren.

Gemensamma bestämmelser

10 § Hade den som enligt 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara vid skriftens utgivning ej känt hemvist inom riket och kan ej heller i målet utrönas, var han här i riket uppehåller sig, skall ansvaret övergå å den som efter honom har att svara, dock ej å utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, i annat fall än som avses i 6 § första stycket eller å utspridare.

Lag samma vare, om beträffande den som enligt 1, 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara förelåg omständighet, vilken enligt lag utesluter straffbarhet, samt den efter honom ansvarige ägt eller bort äga kännedom om omständigheten.

Kommentar

Med uttrycket "vilken enligt lag utesluter straffbarhet" menas att personen i fråga inte är straffbar pga. ålder (personer under 15 år är inte straffbara) enligt 1 kap 6 § brottsbalken.

Lagrumshänvisningar hit (2)

11 § Till omständighet, som enligt detta kapitel skulle medföra att annan än den tilltalade hade att svara, må hänsyn tagas allenast om den åberopas före huvudförhandlingen.

12 § Vid bedömande av fråga om ansvar för den som enligt detta kapitel har att svara för tryckt skrift skall så anses som om vad skriften innehåller införts däri med hans vetskap och vilja.

Rättsfall (3)

NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1991 s. 155: På en löpsedel har av misstag skrivits "knarkkung" i stället för "krogkung"....

Lagrumshänvisningar hit (2)

9 kap. Om tillsyn och åtal

1 § Justitiekanslern skall vaka över att de gränser för tryckfriheten som angivas i denna förordning ej överskridas. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

2 § Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Ej må annan än Justitiekanslern inleda förundersökning rörande tryckfrihetsbrott. Endast Justitiekanslern och rätten äga besluta om tvångsmedel med anledning av misstanke om sådant brott, om ej annat är föreskrivet i denna förordning.

Regeringen äger hos Justitiekanslern anmäla skrift till åtal för tryckfrihetsbrott. I lag må föreskrivas att allmänt åtal för tryckfrihetsbrott må väckas endast efter regeringens medgivande.

Justitiekanslern är tillika ensam åklagare i annat tryckfrihetsmål än mål om tryckfrihetsbrott samt i mål som eljest avser brott mot bestämmelse i denna förordning; om befogenhet för Riksdagens ombudsman att vara åklagare i mål som nu angivits gäller dock vad i lag är stadgat. Lag (1976:955).

3 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas, i fråga om periodisk skrift för vilken vid utgivningen gällde utgivningsbevis inom sex månader och i fråga om annan skrift inom ett år från det skriften utgavs, vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri. Utan hinder av vad nu sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda tid blivit väckt, nytt åtal väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.

Vad i lag är stadgat om tid, inom vilken brott skall beivras för att påföljd för brott ej skall anses bortfallen, gälle även i fråga om tryckfrihetsbrott. Lag (1976:955).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

4 § Angående målsägandes rätt att angiva tryckfrihetsbrott eller tala därå gälle vad i lag är stadgat.

5 § Finnes ej någon, som enligt 8 kap. är för brottet ansvarig, eller kan ej stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering. Lag (1998:1438).

10 kap. Om särskilda tvångsmedel

1 § Förekommer anledning att tryckt skrift på grund av tryckfrihetsbrott kan konfiskeras, må i avbidan på beslut därom skriften läggas under beslag.

I avbidan på rättens beslut må ock, i fall som avses i 7 kap. 8 §, meddelas utgivningsförbud för periodisk skrift. Lag (1998:1438).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1994:1476, 1998:1438

2 § Innan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, må, om brottet hör under allmänt åtal, förordnande enligt 1 § om beslag och utgivningsförbud meddelas av Justitiekanslern. I lag må föreskrivas att även allmän åklagare äger förordna om beslag inom sitt verksamhetsområde. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

3 § Om ett beslag har verkställts utan rättens förordnande, får den som drabbas av beslaget begära att rätten prövar det.

Då allmän åklagare förordnat om beslag, skall anmälan därom skyndsamt göras hos Justitiekanslern. Denne har att genast pröva huruvida beslaget skall äga bestånd. Lag (2002:908).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2002:908

4 § Då Justitiekanslern förordnat om beslag eller fastställt beslag varom allmän åklagare förordnat, skall åtal vara väckt eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom två veckor, sedan Justitiekanslern meddelade beslutet. Sker det ej, vare beslaget samt, om utgivningsförbud är därmed förenat, även förbudet förfallet. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

5 § Sedan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, äge rätten förordna om beslag och utgivningsförbud samt häva beslag eller förbud, som tidigare meddelats.

Då målet avgöres, pröve rätten, om meddelat förordnande fortfarande skall bestå. Avvisas målet på den grund att rätten icke är behörig eller skiljer rätten eljest målet från sig utan att prövning av skriftens brottslighet ägt rum och finnes anledning antaga att talan om skriftens konfiskering kommer att föras i annat mål, äge rätten bestämma att förordnandet skall bestå under viss, av rätten utsatt tid. Väckes ej talan inom denna tid, vare förordnandet förfallet.

6 § Förordnande om beslag skall innehålla uppgift å det eller de stycken i skriften, som föranlett beslaget, och gälle endast band, del, nummer eller häfte, vari samma stycken förekomma.

Lagrumshänvisningar hit (1)

7 § Förordnande om beslag skall av polismyndighet genast verkställas. Angående förbud mot spridande av tryckt skrift, som lagts under beslag, är stadgat i 6 kap. 3 §. Lag (1976:955).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

8 § Verkställande av beslag å tryckt skrift skall uteslutande omfatta de för spridning avsedda exemplaren av skriften.

Bevis om tryckt skrifts tagande i beslag skall, så snart det kan ske, utan avgift tillställas såväl den, hos vilken beslaget verkställes, som den som tryckt skriften. Beviset skall innehålla uppgift å det eller de stycken i skriften, vilka föranlett beslaget. Lag (2002:908).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 2002:908

9 § Då förordnande om beslag blivit hävt eller förfallit, skall verkställighet av beslaget genast gå åter.

Lagrumshänvisningar hit (1)

10 § Har upphävts genom lag (1971:29).

11 § Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta vad som åligger honom i tjänsten, får skriften efter beslut av befattningshavare, som enligt lag skall avgöra frågor om disciplinansvar beträffande personal vid avdelningen, i avbidan på förordnande om beslag tagas i förvar.

Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om skriften skall kvarbliva i förvar. Lag (1988:1448).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1988:1448

12 § Då enligt 11 § beslut meddelats angående tryckt skrifts tagande i förvar, skall anmälan därom, så snart ske kan, göras hos Justitiekanslern. Denne har att genast pröva, huruvida skriften skall läggas under beslag. Lag (1976:955).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1971:29

13 § Angående beslag å periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om beslag å föremål, som må förklaras förverkat.

14 § Exemplar av tryckt skrift, vilket skäligen kan antas äga betydelse för utredning i tryckfrihetsmål, får tas i beslag. Därvid gäller vad i 2 och 3 §§, 5 § första stycket, 6 §, 7 § första stycket samt 9 § är stadgat. I övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag. Åtal skall dock alltid väckas inom en månad från det att beslut om beslag meddelades, om inte rätten på Justitiekanslerns framställning medger att tiden förlängs. Lag (1994:1475).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1994:1475, 1976:955

11 kap. Om enskilt anspråk

1 § Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas allenast därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrott. Sådant anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan än den som enligt 8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 8 kap. 10 §, ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den som före honom haft att svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

Vad i 8 kap. 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt anspråk.

Om enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 2 eller 3 § gäller vad i lag är stadgat. Lag (1976:955).

Rättsfall (5)

NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1994 s. 637: Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av...
NJA 1997 s. 81: Sedan ett bolag enligt avtal förvärvat annans anspråk på skadestånd på grund av...
NJA 2003 s. 25: Namnet på en TV-serie och bilder på skådespelare i denna serie har använts i en...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

2 § För enskilt anspråk, som må göras gällande mot utgivare av periodisk skrift eller ställföreträdare för denne, svare ock skriftens ägare. I fråga om annan tryckt skrift svare för anspråk, som må göras gällande mot författaren eller utgivaren, även skriftens förläggare.

Rättsfall (3)

NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1994 s. 637: Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av...

3 § Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag får göras gällande. Lag (1988:1448).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1988:1448

4 § Skall någon enligt detta kapitel jämte annan svara för enskilt anspråk, svare de en för båda och båda för en. Om bestämmande av ansvarigheten mellan dessa inbördes gälle vad eljest är stadgat.

Rättsfall (2)

NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...

5 § Enskilt anspråk i anledning av tryckfrihetsbrott må göras gällande utan hinder av att fråga om ansvar för brottet förfallit eller talan därom eljest ej kan föras.

12 kap. Om rättegången i tryckfrihetsmål

1 § Tryckfrihetsmål upptagas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte. Förekommer anledning att även annan tingsrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål, äger regeringen förordna därom.

Till tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott så ock ansökningsmål, som avses i 9 kap. 5 §. Till tryckfrihetsmål hänföras även mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 3 §. Är fråga om brott enligt sistnämnda paragrafs andra stycke och har den som anskaffat uppgiften eller underrättelsen ej offentliggjort denna i tryckt skrift eller meddelat den till annan för sådant offentliggörande, skall dock målet handläggas som tryckfrihetsmål endast om det är uppenbart att anskaffandet skett för offentliggörande i tryckt skrift. Lag (1976:955).

2 § I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet till rättens avgörande. Frågan, huruvida den tilltalade enligt 8 kap. är ansvarig för skrift, prövas dock alltid enbart av rätten. Då jury prövar, huruvida brott föreligger, skall så anses vara fallet, om minst sex jurymän äro ense därom.

Finner juryn att brott icke föreligger, skall den tilltalade frikännas. Har juryn funnit brott föreligga, skall även rätten pröva frågan härom. Är rätten av annan mening än juryn, äger rätten frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som juryn tillämpat. Högre rätt, dit talan mot tingsrättens dom fullföljts, äge ej i vidare mån än tingsrätten frångå juryns bedömning. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

3 § För varje län skall utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. För Stockholms län skall dock första gruppen omfatta tjugofyra jurymän och andra gruppen tolv jurymän. Jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol. Lag (1994:1475).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1994:1475, 1988:1448, 1971:27

4 § Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.

Valet skall förrättas av landstingsfullmäktige i länet eller, då inom länet finns kommun som ej tillhör landsting, av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i kommunen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Skall enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.

Då juryman skall väljas, ankommer det på tingsrätten att göra anmälan därom till den som har att föranstalta om valet. Lag (1998:1438).

5 § Till jurymän skola utses svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman. Lag (1988:1448).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1988:1448

6 § Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve tingsrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet. Lag (1971:27).

7 § Avgår juryman eller upphör han att vara valbar, skall inom den grupp av jurymän, som den avgångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden av valperioden. Valet får i landstingsfullmäktiges ställe företagas av landstingsstyrelsen; dock gäller sådant val endast för tiden intill landstingsfullmäktiges nästkommande möte. Lag (1998:1438).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:1438

8 § Klagan över val av juryman skall föras hos tingsrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot tingsrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras.

Föres klagan, lände valet dock till efterrättelse, om ej rätten förordnar annat. Lag (1971:27).

9 § De som äro utsedda till jurymän skola uppföras å en jurymannalista. I denna skall varje grupp upptagas särskilt.

10 § I ett mål i vilket jury skall delta, skall rätten föredra jurymannalistan och behandla frågan, om det föreligger jäv mot någon som är upptagen på listan. Om jäv mot juryman gäller vad som i lag är stadgat om domare.

Därefter skall juryn bildas av de ojäviga jurymännen på så sätt att vardera parten får utesluta tre jurymän inom den första gruppen och en inom den andra samt att rätten genom lottning bland de övriga tar ut så många till suppleanter att sex kvarstår i den första gruppen och tre i den andra.

För jury i Stockholms län får vardera parten utesluta fem jurymän inom den första gruppen och två inom den andra. Lag (1994:1475).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1475

11 § Äro å ena sidan flera parter och vill endast någon av dem begagna sin uteslutningsrätt, gälle den uteslutning han företager även för de övriga. Vilja medparter utesluta olika jurymän och kunna de ej enas, företage rätten uteslutningen genom lottning.

Lagrumshänvisningar hit (1)

12 § Ej må någon utan laga förfall undandraga sig att tjänstgöra i jury.

Kan på grund av jäv eller laga förfall för juryman nödigt antal ledamöter i någon grupp ej erhållas, nämne rätten för varje juryman som erfordras tre till jurymän inom gruppen behöriga personer. Av de sålunda nämnda äge vardera parten utesluta en. Ej må till juryman nämnas någon som förut i samma mål uteslutits.

13 § Förekomma samtidigt flera mål, vari jury skall deltaga, må rätten, efter parternas hörande, förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen. Skall jury utses gemensamt för flera mål, äge vad i 11 § är stadgat om uteslutning av juryman i mål, vari å ena sidan äro flera parter, motsvarande tilllämpning. Lag (1976:955).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

14 § Föres i mål om ansvar jämväl talan om enskilt anspråk mot annan än den tilltalade, skola de åtgärder av svarandepart, som avses i 2 § första stycket, 10 § andra stycket och 12 § andra stycket, ankomma på den tilltalade.

Då talan utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt anspråk gälle om rättegången i sådant mål vad i 2 och 10-13 §§ är föreskrivet; har frågan huruvida brott föreligger tidigare prövats i tryckfrihetsmål avseende ansvar för brott, skall dock prövning av samma fråga ej ånyo äga rum. I ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer på parterna, företagas av rätten genom lottning. Lag (1998:1438).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

15 § Närmare bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål meddelas i lag.

Äro inom samma län flera tingsrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den tingsrätt regeringen bestämmer. Lag (1974:155).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:155, 1971:27

16 § För fall då riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig får föreskrifter om anstånd med val av jurymän och om undantag från jurymäns rätt att avsäga sig sitt uppdrag meddelas i lag eller, efter bemyndigande i lag, av regeringen genom förordning. Lag (1988:1448).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1988:1448

13 kap. Om utrikes tryckta skrifter m.m.

1 § I fråga om skrift som tryckts utom riket och som utges här skall, om inte annat sägs nedan, i tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet i 1 kap., 3 kap., 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1, 2, 5-7 och 10-12 §§ samt 9-12 kap. Lag (1991:1470).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:1470

2 § Skrift, som tryckts utom riket, skall anses här utgiven då den på sätt i 1 kap. 6 § sägs blivit utlämnad för spridning inom riket. Lag (1991:1470).

3 § Är periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd för spridning inom riket, gälle i tillämpliga delar vad i 5 kap. är stadgat; vad där sägs om ägares behörighet skall icke äga tillämpning.

För utgivning här i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift erfordras ej utgivningsbevis. Finnes sådant bevis, skall i fråga om skriften tillämpas vad i första stycket sägs. Lag (1991:1470).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955

4 § Vad i denna förordning är stadgat om ansvarighet för den som tryckt skrift skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket, avse den som låtit utlämna skriften för spridning inom riket eller, om det ej kan visas vem han är eller han ej, då skriften här utgavs, ägde hemvist inom riket, den som enligt 6 kap. är att anse som utspridare. Lag (1991:1470).

5 § Om skyldighet att för granskning bevara exemplar av skrift, som tryckts utom riket, och att lämna exemplar av sådan skrift till bibliotek eller arkiv föreskrives i lag. Lag (1991:1470).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1974:155

6 § I fråga om skrift som trycks utom riket och som utges här men som inte huvudsakligen är avsedd för spridning inom riket och för vilken inte heller utgivningsbevis finns gäller bestämmelserna i 1 kap. 1 § tredje och fjärde styckena angående meddelande och anskaffande av uppgifter och underrättelser för offentliggörande om inte

  • 1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;
  • 2. meddelandet innefattar utlämnande eller tillhandahållande som avses i 7 kap. 3 § första stycket 2;
  • 3. meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.

Första stycket tillämpas också i fråga om en skrift som inte ges ut i Sverige, oavsett om skriften trycks här eller utomlands. Härvid jämställs med den som lämnar meddelande för offentliggörande den som på annat sätt medverkar till framställning i periodisk skrift såsom författare eller annan upphovsman.

Är meddelandet eller anskaffandet straffbart enligt vad som följer av första och andra styckena, gäller vad som är föreskrivet därom. Mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som nu sagts skall handläggas som tryckfrihetsmål, när inte 12 kap. 1 § andra stycket tredje meningen har motsvarande tillämpning. I fråga om rätt till anonymitet för meddelaren gäller vad som är föreskrivet i 3 kap.; bestämmelsen i 3 § 3 skall dock omfatta även annat brott mot rikets säkerhet än som där avses. Lag (1998:1438).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:1438, 1991:1470

14 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av att jury prövat huruvida brott föreligger, även dom i tryckfrihetsmål.

Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger, och grundas resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen, skall samtidigt beslutas att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet. Om resning beviljas till den tilltalades förmån och saken är uppenbar, får den domstol som beviljar resningen i stället omedelbart ändra domen. Lag (1988:1447).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1976:955, 1988:1447

2 § Då på grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit, skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om juryns tillsättande vad i 12 kap. 10-14 §§ är stadgat.

3 § Tryckfrihetsmål och annat mål om brott mot bestämmelserna i denna förordning skola alltid skyndsamt behandlas.

4 § Har upphävts genom lag (1976:955).

5 § I allt varom bestämmelse ej meddelats i denna förordning eller i särskild lag, som utfärdas med stöd därav, gälle vad i lag eller författning eljest är stadgat.

Utlänning vare, såvitt ej annat följer av denna förordning eller annan lag, likställd med svensk medborgare. Lag (1976:955).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:955
6 § Har upphävts genom lag (1974:155).

Ändringar och övergångsbestämmelser

1949:105

Ansvarig myndighet
Justitiedepartementet L6
Förarbeten
Rskr 1949:101
SFS-nummer
1949:105

1953:131

Omfattning
ändr. 7 kap 4 §
SFS-nummer
1953:131

1953:132

Omfattning
ändr. 12 kap 1 §
SFS-nummer
1953:132

1953:654

Omfattning
omtryck
SFS-nummer
1953:654

1957:163

Omfattning
ändr. 1 kap 1 §
SFS-nummer
1957:163

1957:500

Omfattning
omtryck
SFS-nummer
1957:500

1961:20

Omfattning
ändr. 1 kap 8 §
SFS-nummer
1961:20

1961:466

Omfattning
omtryck
SFS-nummer
1961:466

1965:52

Omfattning
ändr. 7 kap 3, 4, 6, 8 §§
SFS-nummer
1965:52

1965:818

Omfattning
omtryck
SFS-nummer
1965:818

1971:27

Förarbeten
Prop. 1970:15, KU 6, prot. I:7 och II:7, KU 1971:5, rskr 10
Omfattning
ändr. 12 kap 1, 3-8, 15 §§
SFS-nummer
1971:27

1971:29

Förarbeten
Prop. 1970:87, KU 31, prot. I:28 och II:28, KU 1971:5, prop. 1970:125, KU 39, prot. I:30 och II:30, KU 1971:7, rskr 10
Omfattning
upph. 10 kap 10 §;ändr. 6 kap 2 §, 7 kap 4 §, 10 kap 12 §
SFS-nummer
1971:29

1971:30

Förarbeten
Prop. 1970:116, KU 32, prot. I:25 och II:25, KU 1971:5, rskr 10
Omfattning
ändr. 2 kap 11 §
SFS-nummer
1971:30

1971:273

Omfattning
omtryck
SFS-nummer
1971:273

1974:66

Förarbeten
Prop. 1973:33, KU 1973:19, rskr 1973:131, KU 1974:2, rskr 1974:10
Omfattning
ändr. 2 kap 2, 4, 7-9 §§
SFS-nummer
1974:66

1974:67

Förarbeten
Prop. 1973:123, KU 1973:23, rskr 1973:229, KU 1974:2, rskr 1974:10
Omfattning
ny 1 kap 9 §
SFS-nummer
1974:67

1974:155

Förarbeten
Prop. 1973:90, KU 1973:26, rskr 1973:265, KU 1974:8, rskr 1974:19
Omfattning
upph. 14 kap 6 §;ändr. 1 kap 1, 8 §§, 2 kap 1, 11, 14 §§, 3 kap 4 §, 4 kap 7 §, 7 kap 3, 4 §§, 12 kap 1, 15 §§, 13 kap 5 §
SFS-nummer
1974:155

1974:308

Omfattning
omtryck
SFS-nummer
1974:308

Lag (1976:954) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1975/76:160, KU 1975/76:48, rskr 1975/76:324, KU 1976/77:1, rskr 1976/77:2
Omfattning
ändr. 2 kap
Rubrik
Lag (1976:954) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1976:954

Lag (1976:955) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1975/76:204, KU 1975/76:54, rskr 1975/76:394, KU 1976/77:1, rskr 1976/77:2
Omfattning
upph. 4 kap 2, 3, 5, 7 §§, 14 kap 4 §;nuvarande 4 kap 4, 6, 8, 9 §§ betecknas 4 kap 2, 4, 5, 3 §§;ändr. 1 kap 1, 5, 6, 9 §§, 3 kap 1-5 §§, 4 kap 1 §, nya 4 kap 2, 4, 5 §§, 5 kap 1, 2, 4-6, 8, 9 §§, 6 kap 3 §, 7 kap 3-6, 8 §§, 8 kap 1-6, 8 §§, 9 kap 1-3 §§, 10 kap 2-4, 7, 8, 11, 12 §§, 11 kap 1 §, 12 kap 1, 2, 13, 14 §§, 13 kap 3-5 §§, 14 kap 1, 5 §§, rubr. till 4 kap;nya 3 kap 6 §, 10 kap 14 §;omtryck
Rubrik
Lag (1976:955) om ändring i tryckfrihetsförordningen
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.
  • 2. De nya bestämmelserna äger ej tillämpning på skrift, som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och som utgivits före ikraftträdandet.
SFS-nummer
1976:955

Lag (1979:936) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1978/79:179, KU 1978/79:33, rskr 1978/79:317, KU 1979/80:1, rskr 1979/80:2
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §;omtryck
Rubrik
Lag (1979:936) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1979:936

Lag (1982:938) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1981/82:77, KU 1981/82:36, rskr 1981/82:263, KU 1982/83:1 rskr 1982/83:1
Omfattning
ändr. 2 kap 5, 7 §§
Rubrik
Lag (1982:938) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1982:938

Lag (1982:939) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1981/82:37, KU 1981/82:21, rskr 1981/82:163, KU 1982/83:1, rskr 1982/83:1
Omfattning
ändr. 2 kap 13, 14 §§
Rubrik
Lag (1982:939) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1982:939

Lag (1982:941) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1981/82:58, KU 1981/82:24, rskr 1981/82:221, KU 1982/83:1, rskr 1982/83:1
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §;omtryck
Rubrik
Lag (1982:941) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1982:941

Lag (1988:1447) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1987/88:58, KU 1987/88:35, rskr 1987/88:168, 1988/89:KU2, rskr 1988/89:11
Omfattning
ändr. 14 kap 1 §
Ikraft
1989-01-01
Rubrik
Lag (1988:1447) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1988:1447

Lag (1988:1448) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1986/87:151, KU 1987/88:36, rskr 1987/88:290, prop. 1987/88:32, KU 1987/88:33, rskr 1987/88:314, 1988/89:KU2, rskr 1988/89:11
Omfattning
ändr. 1 kap 8 §, 5 kap 1, 2, 8, 9, 14 §§, 6 kap 3 §, 7 kap 1, 3-6, 8 §§, 10 kap 11 §, 11 kap 3 §, 12 kap 3, 5 §§;ny 12 kap 16 §;omtryck
Ikraft
1989-01-01
Rubrik
Lag (1988:1448) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1988:1448

Lag (1991:1470) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1990/91:64, 1990/91:KU21, rskr 1990/91:254, 1991/92:KU1, rskr 1991/92:2
Omfattning
nuvarande 13 kap 1-5 §§ betecknas 13 kap 2-6 §§;ändr. 1 kap 7 §, 3 kap 3, 5 §§, 5 kap 12, 14 §§, 6 kap 3 §, den nya 13 kap 6 §;ny 13 kap 1 §
Ikraft
1992-01-01
Rubrik
Lag (1991:1470) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1991:1470

Lag (1991:1500) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1990/91:60, 1990/91:KU11, rskr 1990/91:160, 1991/92:KU2, rskr 1991/92:3
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 11 §§;omtryck
Ikraft
1992-01-01
Rubrik
Lag (1991:1500) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1991:1500

Lag (1994:1376) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21, 1994/95:KU9, rskr. 1993/94:275, 1994/95:24
Omfattning
ändr. 1 kap 9 §, 5 kap 1 §
Ikraft
1994-12-01
Rubrik
Lag (1994:1376) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1994:1376

Lag (1994:1382) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1993/94:113, bet. 1993/94:KU20, 1994/95:KU4, rskr. 1993/94:161, 1994/95:9
Omfattning
ändr. 2 kap 17 §
Ikraft
1995-01-01
Rubrik
Lag (1994:1382) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1994:1382

Lag (1994:1474) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Bet. 1993/94:KU25, 1994/95:KU6, rskr. 1993/94:162, 1994/95:12
Omfattning
ändr. 6 kap 4 §
Ikraft
1995-01-01
Rubrik
Lag (1994:1474) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1994:1474

Lag (1994:1475) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Prop. 1993/94:118, bet. 1993/94:KU25, 1994/95:KU6, rskr. 1993/94:162, 1994/95:12
Omfattning
ändr. 10 kap 14 §, 12 kap 3, 10 §§
Ikraft
1995-01-01
Rubrik
Lag (1994:1475) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1994:1475

Lag (1994:1476) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förarbeten
Bet. 1993/94:KU28, 1994/95:KU6, rskr. 1993/94:450, 1994/95:12
Omfattning
ändr. 7 kap 7 §, 9 kap 5 §, 10 kap 1 §, 12 kap 14 §;omtryck
Ikraft
1995-01-01
Rubrik
Lag (1994:1476) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1994:1476

Lag (1998:1438) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:43, bet. 1997/98:KU19, 1998/99:KU4, rskr. 1997/98:214, 1998/99:2
Ikraft
1999-01-01
Omfattning
ändr. 1 kap 6, 7 §§, 5 kap 5, 7 §§, 7 kap 4, 7 §§, 9 kap 5 §, 10 kap 1 §, 12 kap 4, 7, 14 §§, 13 kap 6 §, rubr, till 13 kap;ny 1 kap 10 §;omtryck
SFS-nummer
1998:1438
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  • 2. Äldre föreskrifter tillämpas på sådana tekniska upptagningar som spritts före ikraftträdandet.
  • 3. De nya föreskrifterna i 1 kap. 7 § samt 5 kap. 5 och 7 §§ gäller även för utgivningsbevis som har utfärdats före ikraftträdandet. I stället för vad som sägs i 5 kap. 5 § fjärde stycket första meningen gäller sådana bevis för en period av tio år från lagens ikraftträdande.
  • 4. I mål som rör skildring av barn i pornografisk bild tillämpas äldre föreskrifter, om talan väckts före ikraftträdandet.
Rubrik
Lag (1998:1438) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Lag (1998:1701) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:49, bet. 1997/98:KU20, 1998/99:KU5, rskr. 1997/98:284, 1998/99:3
Omfattning
ändr. 2 kap 5, 7, 17 §§
Ikraft
2000-01-01
Rubrik
Lag (1998:1701) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
1998:1701

Lag (2002:801) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:59, bet. 2001/02:KU23, 2002/03:KU7, rskr. 2001/02:234, 2002/03:8
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §
Ikraft
2003-01-01
Rubrik
Lag (2002:801) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2002:801

Lag (2002:810) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:64, bet. 2001/02:KU28, 2002/03:KU2, prot. 2001/02:106, rskr. 2002/03:2
Omfattning
ändr. 1 kap 9 §
Ikraft
2003-01-01
Rubrik
Lag (2002:810) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2002:810

Lag (2002:906) om ändring i lagen (2002:801) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:74, bet. 2001/02:KU21, 2002/03:KU8, rskr. 2001/02:233, 2002/03:17
Omfattning
ändr. 7 kap 4 § i 2002:801
Rubrik
Lag (2002:906) om ändring i lagen (2002:801) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2002:906

Lag (2002:907) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:70, bet. 2001/02:KU17, 2002/03:KU5, prot. 2001/02:81, rskr. 2002/03:7
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 11, 13 §§;ny 2 kap 18 §
Ikraft
2003-01-01
Rubrik
Lag (2002:907) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2002:907

Lag (2002:908) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:74, bet. 2001/02:KU21, 2002/03:KU8, rskr. 2001/02:233, 2002/03:17
Omfattning
ändr. 5 kap 6 §, 10 kap 3, 8 §§;omtryck
Ikraft
2003-01-01
Rubrik
Lag (2002:908) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2002:908

Lag (2002:1049) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2001/02:KU25, prot. 2001/02:123, bet. 2002/03:KU9, rskr. 2002/03:9
Omfattning
ändr. 2 kap 7 §
Ikraft
2003-07-01
Rubrik
Lag (2002:1049) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2002:1049

Lag (2010:1342) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:58, bet. 2009/10:KU23, rskr. 2009/10:307, bet. 2010/11:KU6, rskr. 2010/11:28
Omfattning
ändr. 2 kap. 10 §
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2010:1342) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2010:1342

Lag (2010:1347) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:81, bet. 2009/10:KU18, rskr. 2009/10:303, bet. 2010/11:KU3, rskr. 2010/11:26
Omfattning
ändr. 3 kap. 4, 5 §§
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2010:1347) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2010:1347

Lag (2010:1355) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:70, bet. 2009/10:KU34, rskr. 2009/10:274, bet. 2010/11:KU5, rskr. 2010/11:27
Omfattning
ändr. 1 kap. 10 §
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2010:1355) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2010:1355

Lag (2010:1409) om ändring i tryckfrihetsförordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:80, bet. 2009/10:KU19, rskr. 2009/10:304, bet. 2010/11:KU4, rskr. 2010/11:21
Omfattning
ändr. 7 kap. 3 §
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2010:1409) om ändring i tryckfrihetsförordningen
SFS-nummer
2010:1409

Tryckfrihetsförordningen (2011:509)

Officiell version (PDF)

Omfattning
omtryck
Rubrik
Tryckfrihetsförordningen (2011:509)
SFS-nummer
2011:509
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation