Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om ökat inslag av personval i valsystemet m. m.

Konstitutionsutskottets betänkanden 54— 60 år 1971

Nr 54

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om ökat inslag av personval i valsystemet m. m.

I detta betänkande behandlas motionerna

1971:86 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt avser hemställan punkt 1 och 2;

1971: 114 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser hemställan punkt 1; samt

1971: 559 av herr W ijkman och fru Mogård (m).

Hemställan avser

i motionen 1971: 86 punkt 1: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer a tt grundlagberedningen får i uppdrag a tt så snabbt som möjligt lägga fram alternativa förslag till hur personvalsmomentet i det svenska valsättet kan öka»;

i motionen 1971: 86 punkt 2: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer a tt grundlagberedningen får i uppdrag att så snabbt som möjligt publicera undersökningar av h u r de politiska partierna nom inerar sina kandidater inför riksdagsvalen»;

i m otionen 1971: 114 punkt 1: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t m åtte hemställa a tt Kungl. M aj:t ger grundlagberedningen i uppdrag a tt snarast framlägga förslag om ökat inslag av personval i valsystemet»;

i motionen 1971: 559 punkt 1: »att riksdagen hos Kungl. M aj:t m åtte anhålla om direktiv till grundlagberedningen a tt före 1973 års val fram lägga förslag till ett nytt valsystem som ger väljarna väsentligt utökade möjligheter att påverka personvalet»; samt

i m otionen 1971: 559 punkt 2: »att riksdagen hos Kungl. M aj:t m åtte anhålla att grundlagberedningen snarast undersöker möjligheterna att få till stånd en offentlig redovisning av partiernas kandidatnomineringar inför 1973 års riksdagsval».

Tidigare utredningar m. m.

I 1954 års direktiv till författningsutredningen anförs avslutningsvis i fråga om valsättet a tt det är synnerligen angeläget att undersöka i vad m ån åtgärder kan vidtagas inom det proportionella valsystemets ram för att ge valen en m era m arkerad k arak tär av personval.

1 Riksdagen 1971. 4 sami. N r 54— 60

Författningsutredningens arbete avslutades med betänkandena Sveriges statsskick Del 1—4 (SOU 1963: 16— 19), vari bl. a. ett nytt valsystem med bestämmelser som syftade till starkare inslag av personval föreslogs. Person valsmomentet möttes i flertalet yttranden av kritiska synpunkter eller tveksamhet.

Grundlagberedningen skall enligt sina direktiv behandla valsystemets utform ning och framlägga utarbetat förslag till ny vallag. I grundlagberedningens förslag till partiell författningsreform (SOU 1967: 26) togs personmomentet inte närm are upp till behandling. Beredningen yttrade därvidlag (s. 139): »I samband med den fullständiga överarbetningen av vallagstiftningen blir det tillfälle att överväga bl. a. vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att förstärka personmomentet i valen.»

Konstitutionsutskottet behandlade förslaget till partiell författningsreform sam t förslag till vissa ändringar i vallagarna och vissa grundlagsändringar jämte 50 motionsärenden i sitt betänkande 1968: 20. Bl. a. behandlades motionen 1968: II: 981 av herr Rubin (mbs) med förslag till nytt valsystem som gynnar personval.

U tskottet uttalade i denna del (KU 1968: 20 s. 24):

De nya grundlagsreglerna om valsystemet kommer att på ett från principiell synpunkt betydelsefullt sätt skilja sig från de nuvarande genom att de utgår från a tt valet i första hand är ett val av parti, inte ett val av person. De önskemål om ett ökat inslag av personval som ofta fram förts har inte i detta sammanhang kunnat tillgodoses. Utskottet erinrar om att författningsutredningen nedlade betydande arbete på att söka tillgodose dessa önskemål. Den reform som nu genomförs kom m er snarast att innebära ett steg i m otsatt riktning. Emellertid kommer grundlagberedningen under sitt fortsatta arbete, som bl. a. avser att utarbeta förslag till en helt ny vallag, att pröva möjligheterna att åstadkomma ett större m ått av personval. I m otionen II: 981 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt valsystem med personval, lämpligen på grundval av författningsutredningens förslag. Under hänvisning till vad nyss sagts om grundlagberedningens arbete avstyrker utskottet motionen.

Riksdagen följde utskottet.

Nomineringsregler och nomineringspraxis vid andrakammarvalen 1948 och 1952 h ar undersökts på uppdrag av författningsutredningen och redovisats i betänkandet Kandidatnominering vid andrakam m arval (SOU 1958: 6). Undersökningen avsåg uteslutande att konstatera det faktiska tillvägagångssättet.

En redogörelse för valsättet i vissa främmande länder (Danmark, Finland, Västtyskland, Storbritannien, Frankrike och Australien samt för kandidatnomineringen vid de norska stortingsvalen) ingår i de av författningsutredningen publicerade utredningarna Organisationer Beslutsteknik Valsystem (SOU 1961:21).

Författningsutredningen uttalade härefter som sin uppfattning, att

det inte fanns behov av någon reglering genom lag av de svenska partiernas nomineringsförfarande. Utredningen anförde vidare (SOU 1963: 17 s. 49 f): A tt utredningen ej ansett sig kunna konstatera några utbredda, väsentliga missförhållanden på nomineringsområdet och att den ej heller ansett möjligt att ange allmänna riktlinjer för en önskvärd utveckling av nomineringsförfarandet, är emellertid icke liktydigt med a tt frågan om nomineringsförfarandet skulle vara löst för Sveriges vidkommande. Om demokratiens problem här liksom i många andra sammanhang gäller, att de över huvud taget icke löses en gång för alla. Samma formella system kan i praktiken fungera både bra och dåligt, formellt skilda system kan ge ungefär samma resultat. I detta läge blir det väsentliga att uppm ärksam t följa hu r existerande system faktiskt fungerar. Den verkställda undersökningen av de svenska partiernas nomineringsförfarande torde redan i någon m ån ha bidragit till att skärpa uppmärksamheten inom detta om råde och genom sammanförda fakta ge uppslag till reformer. F ör att främ ja en fortlöpande offentlig insyn rörande partiernas kandidatnom ineringar h ar utredningen därutöver gjort en särskild framställning till regeringen efter samråd med de politiska partierna. Statistiska centralbyrån redovisade i Riksdagsmannavalen 1959—60, del II, kandidatnomineringen vid andrakam m arvalet 1960. Härvid lämnades en fyllig textkom m entar till tabeller över partiernas medlemsantal, partiernas förfarande vid föm ominering, beredning av förslag till kandidater och fastställande av valsedlar, kvinnornas andel av valda och icke valda kandidater, antalet av partierna använda valsedelstyper och uppställda kandidater samt kandidaternas yrkesfördelning. I Riksdagsmannavalen 1961— 1964 del II redovisade statistiska centralbyrån kandidatnomineringen vid andrakam m arvalet 1964 utan kommentarer. Tabellm aterialet gällde förfarandet vid förnominering och beredning och fastställande av valsedlar samt antalet av partierna använda valsedelstyper och kandidaternas yrkesfördelning. E fter 1964 h ar statistiska centralbyrån inte insamlat uppgifter om kandidatnomineringarna. I samband med 1966 års val utfördes av den av de statsvetenskapliga institutionerna vid landets universitet tillsatta kommunalforskningsgruppen en undersökning avseende partiernas regler och praxis vid nominering av kandidater vid kom m unala val, såväl vid val till kom m unernas fullmäktigeförsamlingar som vid val till landsting. R esultatet av undersökningen h ar publicerats 1971 som num m er tre i serien Den kommunala självstyrelsen med titeln Partierna nominerar. A rbetet med personvalsfrågan förs inom grundlagberedningen efter två linjer. Dels prövas i vad m ån personvalsfrågan kan angripas från nomineringssidan, dels övervägs personvalsmomentets utform ning i själva valsättet. Sistnämnda överväganden sker med de bestämmelser som gäller efter den partiella författningsreform en som grund. Inom beredningen görs bedömningar av de tekniska och politiska konsekvenserna

1* Riksdagen 1971. 4 sami. N r 54— 60

av ett system där väljaren, sedan han valt parti, på något sätt på valsedeln m arkerar den kandidat eller de kandidater som han röstar på. Härvid analyseras den påverkan på nomineringarna, valkam panjerna och valresultaten som en övergång till ett mera personvalsbetonat valsätt skulle medföra. Grundlagberedningen har i sitt arbete med valsystemet nära kontakt med 1965 års valtekniska utredning.

Kandidatnom ineringarna h ar av grundlagberedningen uppm ärksam mats bl. a. som ett led i behandlingen av valsystemet. E n undersökning utförs och skall främst av tidsskäl avse 1970 års riksdagsval. Den omfattar samtliga valkretsar för de fem i riksdagen representerade partierna. Huvudsyftet är därvid att belysa den enskilde partimedlemmens medverkan och inflytande — eventuellt också den enskilde sympatisörens.

Grundlagberedningen avser att framlägga förslag i denna del under första halvåret 1972.

Utskottet

Frågan om ökat inslag av personval i valsystemet, vilken aktualiseras i förevarande motioner, behandlas av grundlagberedningen i enlighet med dess direktiv. D å frågan inte närm are togs upp i förslaget till partiell författningsreform, hänvisade beredningen till a tt den i samband med den fullständiga överarbetningen av vallagstiftningen skulle få tillfälle a tt överväga vilka åtgärder som kunde vidtas för att förstärka personmomentet i valen.

Även frågan om kandidatnom ineringar inom partierna h ar uppmärksammats av grundlagberedningen som ett led i behandlingen av valsystemet. Utredningen h ar låtit utföra och avser att inom kort publicera en ingående undersökning av nom ineringarna inför 1970 års riksdagsval.

Enligt vad utskottet inhäm tat kom m er grundlagberedningen att redovisa sina undersökningar och överväganden om valsystemet under första halvåret 1972. U tskottet finner därför inte erforderligt att nu föranstalta om ytterligare utredning av de i m otionerna aktualiserade valfrågorna.

U tskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna

1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkterna 1 och 2;

2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 1; samt

3) 1971:559.

Stockholm den 9 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar GEO RG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i L u ttra (c), H enningsson (s), H em elius (m), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i T rollhättan (s), Ahlmark (fp), Mossberg (s), W erner i M almö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Gustavsson i Ängelholm* (s) och Molin (fp). * Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar A hlm ark (fp) och Molin (fp) vilka ansett dels a tt utskottets yttrande bort h a följande lydelse:

Frågan om ett ökat inslag av personval i valsystemet har länge varit föremål för diskussion. Författningsutredningen fram förde 1963 en intressant modell för personval i Sverige. I motion 1971: 86 omnämns en annan möjlighet, som något påminner om det västtyska systemet, att i valsystemet införa ett personvalsmoment. N ågra konkreta åtgärder för att öka väljarnas möjligheter att påverka valet av person inom ett parti har dock hittills ej vidtagits. D et är nu viktigt, att man på allvar prövar olika modeller för att förstärka personvalsmomentet i vårt politiska liv. M ed hänsyn till grundlagberedningens tidsschema synes det icke vara möjligt att nu pålägga beredningen denna relativt tidsödande uppgift. En särskild utredning bör därför tillsättas med uppgift att pröva olika modeller för ett förstärkt personvalsinslag och presentera dessa offentligt i syfte att stimulera debatten om personval. U töver åtgärder avseende valsystemet kan personvalsinslaget i det politiska livet förstärkas också genom åtgärder på nomineringssidan. F rågor kring kandidatnomineringen kan därför med fördel prövas av samma utredning som undersöker personvalsinslaget i valsystemet.

dels a tt utskottet i stället för hemställan under 1 borde ha yrkat:

a tt riksdagen i anledning av motion 1971: 86 såvitt avser hemställan punkterna 1 och 2 i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer, att en särskild utredning tillsättes med uppgift att pröva möjligheterna och lägga fram förslag till ett starkare personvalsinslag i valsystemet.