Kulturutskottets betänkande i anledning av motioner om kulturfrämjande åtgärder

Kulturutskottets betänkanden nr 28—29 år 1971

Nr 28

Kulturutskottets betänkande i anledning av motioner om kulturfrämjande åtgärder.

M otionerna

I motionen 1971: 249 av herr Bohman m. fl. (m) har hemställts att riksdagen dels uttalar att fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas ekonomiska villkor bör utform as i enlighet med principen om ersättning för konstnärlig prestation med förhandlingsrätt för konstnären rörande denna ersättning, allt ägnat att möjliggöra en avveckling av nuvarande stipendiesystem, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om sådana åtgärder, att staten snarast kan träffa överenskommelse med Konstnärernas riksorganisation om lämpliga ersättningsnorm er för i statlig regi bedriven utställningsverksamhet samt initiera motsvarande åtgärder på det kommunala planet.

I motionen 1971: 803 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t föreslår att olika möjligheter undersöks och att konkreta förslag framläggs i syfte att bredda ungdoms- och kulturutbytet mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Island och Färöarna.

I motionen 1971: 812 av herr Källstad m. fl. (fp) har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till 1972 års riksdag om inrättande av en statlig kulturfond enligt i motionen angivna riktlinjer samt att riksdagen med instämmande i de principiella ståndpunkterna överlämnar motionen till kulturrådet.

Utskottet

I de motioner som behandlas i detta betänkande har åtskilliga frågor av betydande kulturpolitiskt intresse tagits upp och synpunkter förts fram som utskottet finner vara intressanta inlägg i den aktuella debatten om kulturfrämjande åtgärder. Vad först gäller motionen 1971: 249 har under punkten 1 i denna hemställts om ett uttalande av riksdagen att fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas ekonomiska villkor bör utform as i enlighet med principen om ersättning för konstnärlig prestation med förhandlingsrätt för konstnären rörande denna ersättning, allt ägnat att möjliggöra en avveckling av nuvarande stipendiesystem.

U tskottet finner det för sin del nödvändigt att konsekvenserna av en

1 Riksdagen 1971. 13 sami. N r 28— 29

dylik princip detalj studeras m er än som kan ske inom ram en för utskottets arbete, innan det kan bli aktuellt med ett uttalande av riksdagen, i synnerhet om man, som m otionärerna synes göra, räknar med att ett accepterande av principen och samtidigt införande av förhandlingsrätt för konstnärerna skall möjliggöra en fullständig avveckling av nuvarande stipendiesystem. En motsatt ståndpunkt skulle för övrigt innebära att man föregrep kulturrådets arbete, eftersom det ingår i rådets uppgifter att utreda hur hittillsvarande statliga stödformer för olika grupper av kulturarbetare, såsom stipendier, konstnärsbelöningar m. m., fungerar och lägga fram de förslag som denna utredning kan leda till.

I fråga om förhandlingsrätt på ifrågavarande område får utskottet vidare erinra om att utskottet i sitt betänkande 1971: 5 behandlade frågan om förhandlingsrätt för författare. Utskottet erinrade därvid om det samband denna fråga hade med på olika håll pågående utredningsarbete. Utskottet nämnde dels 1968 års litteraturutredning, dels kulturrådet, dels den samnordiska kommitté som tillkallades 1970 för att verkställa en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen. Utskottet uttryckte sin tillfredsställelse med redan förekommande kontakter mellan utbildningsdepartementet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) samt framhöll att det enligt utskottets mening vore värdefullt om dessa kontakter utvecklades till mera frekventa och systematiserade förhandlingsliknande överläggningar. D etta utskottets uttalande gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl. Maj:t. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu göra något ytterligare uttalande i frågan om förhandlingsrätt för kulturarbetare. Utskottet avstyrker yrkandet under punkt 1 i motionen 1971: 249.

I samma motion uttalas att statsmakterna — i avvaktan på en lagstiftning om förhandlingsrätt för konstnärer — bör söka få till stånd en överenskommelse med Konstnärernas riksorganisation om lämpliga normer för ersättning till de konstnärer som ställer sina verk till förfogande för utställningsverksamhet i statlig regi, t. ex. inom riksutställningsverksamheten. Därutöver bör enligt motionärerna initiativ tas till att liknande överenskommelser träffas på det kommunala planet.

Utskottet har inhämtat att överenskommelse num era träffats om tilllämpning på försök av vissa ersättningsnormer i vad gäller riksutställningsverksamheten. Även i den verksamhet som bedrives av nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet förekommer numera vissa ersättningar, ehuru någon direkt överenskommelse härom ej träffats. Utskottet anser sig med hänsyn till det nu sagda inte böra tillstyrka att riksdagen gör den i motionen önskade framställningen till Kungl. Maj:t om ersättningsnormer för i statlig regi bedriven utställningsverksamhet. Ej heller tillstyrker utskottet att riksdagen gör den önskade framställningen om initiativ till motsvarande åtgärder på det kommunala planet.

I motionen 1971:812 har hemställts bl. a. att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär förslag till 1972 års riksdag om inrättande av en statlig kulturfond. M otionärerna har uttalat att den nödvändiga utbyggnaden av det statliga stödet till kultursektorn bör komma till stånd genom tillskapandet av en dylik fond och inte genom en institutionell utbyggnad. Fondens storlek och dess ställning i förhållande till sådan verksamhet inom kulturområdet som redan nu bekostas med statliga medel är inte närm are preciserad i motionen men motionärerna har uppenbarligen räknat med att tillskapandet av en kulturfond bl. a. skall möjliggöra en större rörlighet i de statliga insatserna, en variation av stödet till olika branscher alltefter växlande förhållanden och bättre möjligheter än nu att tillgodose angelägna men oförutsedda behov. Utskottet finner detta vara frågeställningar som kan förutsättas bli aktualiserade i kulturrådets arbete. Med hänsyn härtill och till att ett betänkande av rådet är att vänta i början av nästa år anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta ställning till frågan om en kulturfond. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande. I motionen 1971: 812 har också hemställts att riksdagen med instämmande i de principiella ståndpunkterna i motionen överlämnar denna till kulturrådet. Med hänsyn till att kulturrådet snart kommer att avlämna ett betänkande, som kommer a tt behandla målen för samhällets kulturinsatser och kultursektorns organisation på olika nivåer och i vilket i varje fall åtskilliga av de frågeställningar som diskuteras i motionen kan väntas bli behandlade, anser sig utskottet inte heller böra tillstyrka detta yrkande. Med anledning av de synpunkter som i motionen 1971: 803 anförts i fråga om betydelsen av åtgärder för en breddning av ungdoms- och kulturutbytet mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Island och Färöarna får utskottet först erinra om den fastare grund för det nordiska samarbetet på kulturområdet som lagts genom det nordiska kulturavtal som riksdagen i år godkänt (prop. 1971: 54, K rU 1971: 13, rskr 1971: 188). Erinras må också om att Kungl. M aj:t genom beslut den 23 april 1971 ställt 86 000 kr. till statens ungdomsråds förfogande för en utredning om samhällets stöd till internationellt ungdomsarbete. Ungdomsrådet har tillsatt en arbetsgrupp för detta ändamål i vars arbetsuppgifter bl. a. ingår a tt kartlägga nuvarande stipendie- och bidragsbestämmelser rörande internationell utbytes- och konferensverksamhet. U tskottet förutsätter att ungdomsrådet beaktar även den i motionen angivna frågan. I likhet med m otionärerna finner utskottet det beklagligt att de dyra resekostnaderna försvårar ungdoms- och kulturutbytet med Island och Färöarna och för övrigt också med Grönland. Utskottet vill understryka betydelsen av den fråga m otionärerna tagit upp men anser det med hänsyn till det nyss anförda inte för närvarande erforderligt med den av

m otionärerna önskade skrivelsen till Kungl. M aj:t. U tskottet avstyrker därför motionen.

U nder åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 249 i vad avser ett utta­

lande av riksdagen om form erna för fortsatta statliga insatser

för att förbättra kulturskaparnas ekonomiska villkor,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 249 i vad avser ersätt-

ningsnormer för i statlig och kommunal regi bedriven utställ-

ningsverksamhet,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 812 i vad avser inrättan­

de av en statlig kulturfond,

4. att riksdagen avslår motionen 1971: 812 i vad avser instäm­

mande i motionens principiella synpunkter och överlämnan­

de av densamma till kulturrådet,

5. att riksdagen avslår motionen 1971: 803.

Stockholm den 23 november 1971

På kulturutskottets vägnar LE N N A R T MATTSSON

Närvarande: herrar M attsson i Lane-Herrestad (c), Larsson i Vänersborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru F rankel (fp), herrar Leander (s), Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Ryding (vpk) och fru Hjelm-Wallén (s).

Reservation

1. av herr Nilsson i Agnäs (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 1 börjar med »Utskottet finner» och på s. 2 slutar med »leda till» bort ha följande lydelse:

»U tskottet är medvetet om att ett fullständigt genomförande av den angivna principen förutsätter att m an först funnit en lösning på åtskilliga viktiga detaljproblem men anser a tt detta inte bör hindra a tt man redan nu klart anger vilket mål m an eftersträvar i den viktiga kulturpolitiska fråga som tagits upp i nu förevarande del av motionen. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra det föreslagna principuttalandet i frågan och därmed ange vilken inriktning det fortsatta arbetet på att förbättra kulturskaparnas ekonomiska villkor bör ha. U tskottet tillstyrker alltså motionen 1971: 249 i denna del.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 249, såvitt nu ä r i

fråga, i skrivelse till Kungl. M aj:t som sin mening u ttalar att

fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskapar­

nas ekonomiska villkor bör utform as i enlighet med principen

om ersättning för konstnärlig prestation med förhandlingsrätt

för konstnären rörande denna ersättning, allt ägnat att möjlig­

göra en avveckling av nuvarande stipendiesystem,»

2. av herr Källstad (fp) och fru F rankel (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »I motionen 1971: 812 h ar hemställts» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande» bort ersättas med text av följande lydelse:

»I motionen 1971: 812 har hemställts bl. a att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär förslag till 1972 års riksdag om inrättande av en statlig kulturfond. M otionärerna h a r uttalat a tt den nödvändiga u tbyggnaden av det statliga stödet till kultursektorn bör komma till stånd genom tillskapandet av en dylik fond och inte genom en institutionell utbyggnad. I sin motivering h ar m otionärerna på goda grunder understrukit betydelsen av att det finns medel som kan disponeras för olika kulturåtgärder friare än vad som nu är fallet med de olika statsanslagen. Det behövs flexibilitet i kulturstödet och därmed möjligheter att snabbt tillgodose hastigt uppkommande angelägna behov. F ö r a tt i möjligaste m ån uppnå detta bör m an även enligt utskottets mening inrätta en kulturfond. Y tterligare ett skäl härför är a tt det är angeläget att inte alla medel som staten satsar på kulturlivet disponeras av samma instans. Den föreslagna kulturfonden bör därför förvaltas av en särskild styrelse med en sammansättning av det slag som skisserats i motionen. Med en dylik styrelse bör man kunna räkna med en allsidig bedömning av frågorna om fondens disposition samt med insyn och medinflytande från kulturarbetarnas sida. Även den i motionen väckta tanken om en årlig kulturriksdag med bred representation finner utskottet värdefull.

Begreppet fond får i detta sammanhang inte uppfattas i alltför traditionell mening. U tskottet förutsätter a tt fonden årligen tillföres anslagsmedel. En viss fondering bör dock kunna förekomma inte minst då konjunkturpolitiska skäl talar härför. U tskottet tillstyrker att riksdagen i anledning av nu ifrågavarande motionsyrkande i skrivelse till Kungl. M aj:t begär förslag snarast om inrättande av en statlig kulturfond enligt de i motionen angivna riktlinjerna.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. a tt riksdagen i anledning av motionen 1971: 812, såvitt nu är

i fråga, i skrivelse till Kungl. M aj:t begär förslag snarast om

inrättande av en statlig kulturfond enligt i motionen angivna

riktlinjer,»