Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete. Syftet med avtalet är att vidareutveckla den nordiska kulturgcmcnskapen och att öka den sam- lade effekten av ländernas insatser inom utbildning, forskning och an- nan kulturell verksamhet. Beslutsfattande organ inom avtalets ram blir det nordiska ministerråd som kommer att inrättas enligt det revidera- de Helsingforsavtalet (jfr prop. 1971: 53). Under detta inrättas en äm- betsmannakommitté för det kulturella samarbetet samt ett gemensamt nordiskt sekretariat. Avtalet innehåller även bestämmelser om en ge- mensam budget för det nordiska kultursamarbetet.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1971: 54 2

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQUIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för utbildningsdepartemcntet, statsrådet Carlsson, anmäler ef- ter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av ett avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete och anför.

1. Inledning

På många områden inom samhällslivet pågår ett omfattande nordiskt samarbete. I några fall regleras detta samarbete av mellanstatliga av- tal, i vissa andra fall har man gemensamt utarbetat bestämmelser som sedan fastställts nationellt i varje land. Den övervägande delen av sam- arbetet äger dock rum mer informellt, inom en rad mer eller mindre permanenta samarbetsorgan eller genom direkta kontakter mellan be- rörda myndigheter och organisationer i de nordiska länderna. Endast en del av samarbetet sker i helt statlig regi.

För det mellanstatliga nordiska samarbetet utgör Samarbetsöverens- kommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (det s.k. Helsingforsavtalet) en allmän ram. Överenskom- melsen, som innehåller få formella utfästelser, är snarast att se som en principdeklaration om de nordiska ländernas vilja att främja och utveckla samarbetet.

Det kulturella samarbetet i vid bemärkelse bedrivs f.n. i stor ut- sträckning genom inte formaliserade kontakter. De nordiska undervis- nings- och kulturministrarna möts regelbundet för utbyte av informa- tion, för allmänna policydiskussioner och för dryftande av konkreta ge- mensamma frågor. —— Nordiska kulturkommissionen (NKK) är ett för

• Sida 3
•  Original

Prop. 1971: 54 3

regeringarna gemensamt organ med utredande, initiativtagande och råd- givande uppgifter. NKK är uppbyggt av nationella avdelningar och har inte några gemensamma sekretariatsresurser.

Under de senaste åren har det nordiska kultursamarbetets organisation diskuterats och utretts i flera sammanhang.

Inom NKK utfördes hösten 1968 en utredning om planeringen av det nordiska samarbetet. På grundval av det därvid sammanställda ut- redningsmaterialet framförde NKK vissa synpunkter på frågan till re— geringarna. '

På uppdrag av de nordiska ländernas statsministrar lade en nordisk ämbetsmannakommitté i juli 1969 fram ett förslag till avtal om utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. I detta förslag behandlades i två kapitel utbildning resp. forskning. Den samarbetsorganisation som föreslogs bli inrättad skulle också behandla dessa två områden.

Vid ett möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nor- diska rådets presidium i oktober 1967 enades man om att tillsätta en kommitté med uppgift att bl. a. genomgå de hittillsvarande erfarenhe- terna av Nordiska rådets verksamhet och övriga former för nordiskt samarbete. Kommittén antog namnet Nordiska organisationskommittén. Vid sitt gemensamma möte i november 1969 uppdrog statsministrarna och rådets presidium åt kommittén att framlägga förslag om ett nor- diskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska samarbetsfältct. Vidare skulle kommittén fortsätta sitt arbete med förslag rörande bl. a. kultursamarbetets organisation.

Nordiska organisationskommittén har lagt fram två rapporter med förslag i dessa avseenden, nämligen Promemoria om organisationen av det nordiska kultursamarbetet den 24 november 1969 och Rapport om Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. den 10 december 1969. I den senare rapporten föreslås bl. a. att ett nordiskt ministerråd skall inrättas och att de viktigare institutionella bestämmelserna i detta av- seende skall ingå som en del i Helsingforsavtalet. En överenskommel- se om ändring av Helsingforsavtalet, i huvudsak i enlighet med orga- nisationskommitténs förslag, undertecknades den 13 februari 1971 av de nordiska ländernas statsministrar.

Vid sin 18:e session år 1970 antog Nordiska rådet en rekommen- dation (nr 21/1970) till regeringarna att under beaktande av nor- diska organisationskommitténs förslag vidtaga åtgärder för en förstärk- ning av det nordiska kultursamarbetets organisation samt att förbereda ingåendet av en kulturtraktat före den 1 januari 1272, avseende en om- fattande gemenskap mellan länderna inom utbildning, forskning och den fria kultursektorn.

De nordiska undervisnings- och kulturministrarna beslöt vid ett möte den 27 april 1970 i Oslo att tillsätta en arbetsgrupp som före utgången av år 1970 skulle lägga fram förslag om dels ett avtal om nordiskt kultu-

• Sida 4
•  Original

Prop. 1971: 54 4

rellt samarbete, dels åtgärder för att stärka det nordiska kultursamarbe- tets organisation. Denna arbetsgrupp, som antog namnet Arbetsgruppen för ett nordiskt kulturavtall, lade den 17 december 1970 fram sin rap- port.

1 ett regeringsförslag till Nordiska rådets 19:e session år 1971 anhöll Finlands regering om rådets yttrande över rapporten. Med anledning av regeringsförslaget framförde rådet i rekommendation nr 23/1971 vissa önskemål beträffande avtalets utformning. Vid ett nordiskt under— visnings— och kulturministermöte i anslutning till rådssessionen godkän- des avtalsförslaget med vissa ändringar.

Även NKK har yttrat sig över rapporten. Avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kul- turellt samarbete, vars text torde få fogas som bilaga till statsrådspro- tokollet i detta ärende, undertecknades i Helsingfors den 15 mars 1971.

2. Arbetsgruppens rapport

Arbetsgruppens rapport (tryckt i Nordisk udredningsserie 1970: 20) omfattar i huvudsak dels ett förslag till avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete, dels vissa andra för- slag till åtgärder avsedda att stärka det nordiska kultursamarbetet. Av- talet förutsätts kunna börja tillämpas den 1 januari 1972.

2.1. Avtalets syfte

Avtalets område är kulturellt samarbete i vid bemärkelse, omfattande såväl utbildning och forskning som annan kulturell verksamhet. Syftet med avtalet anges vara att vidareutveckla den nordiska kulturgemenska- pen och att öka den samlade effekten av ländernas insatser på dessa om- råden. Detta mål skall nås genom gemensam planering, samordning och arbetsfördelning. Avtalet skall även skapa praktiska förutsättningar för ett väl fungerande samarbete.

2.2. Samarbetsorgan och samarbetsformer

Mot bakgrund av denna målsättning tillägger arbetsgruppen den del av avtalet som behandlar samarbetets organisation central betydelse. Den organisation som gruppen föreslår skall byggas upp, bör kunna bära upp

* Kontorchef Egon Drostby och ekspeditionssekretaer J. Harder Rasmussen, Danmark, avdelningschef Kalervo Siikala och professor Matti Koskenniemi, Finland, departementschef Birgir Thorlacius och avdelningschef Årni Gun- narsson, Island, statssekretazr Arnfinn Sörensen och departementsråd Olav Hove, Norge, samt expeditionschefen Jan Stiernstedt och kanslirådet Ilmar Bekeris, Sverige.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1971: 54 5

inte bara det pågående samarbetet utan även en kraftig utbyggnad av detta.

Arbetsgruppen föreslår att det nordiska ministerrådet, som skall inrättas enligt den nyligen undertecknade överenskommelsen om ändring av Helsingforsavtalet, skall vara det beslutsfattande organet inom kul- turavtalets ram. Därvid har gruppen förutsatt att fackministrama kom- mer att delta i ministerrådets arbete. Vid sidan därav bör emellertid även de nuvarande ministermötena fortsätta för att ge möjlighet till informellt samråd och ömsesidig information.

Genom avtalet föreslås en ämbetsmannakommitté bli tillsatt för det kulturella samarbetet. Denna kommitté, i vars arbete representanter för de av de olika frågorna berörda ministerierna förutsätts delta, skall inför ministerrådet ansvara för att samarbetet bedrivs effektivt och i enlighet med ministerrådets beslut. De övriga samarbetsorgan som inrät- tas bör därför vara underställda ämbetsmannakommittén.

Som beredningsorgan för ministerrådet i vad avser kultursamarbetet och för ämbetsmannakommittén föreslås ett gemensamt nordiskt sekre— tariat med fast placering bli inrättat. Sekretariatet bör ledas av en direk- tör som utses av ministerrådet för en bestämd period. Personalen i övrigt bör anställas på viss tid genom kontraktsförfarande; tjänsteförhållanden m. m. förutsätts bli utformade i anslutning till de beslut och överenskom- melser som kan komma att träffas på grundval av de förslag som nor- diska organisationskommittén lagt fram i detta avseende. Arbetsgruppen betonar att samnordiska tjänstemän inte bör åtnjuta några särskilda pri- vilegier eller immuniteter.

Arbetsgruppen har inte ansett sig kunna ta ställning till sekretariatets placering. Bl. a. därför har gruppen inte lagt fram detaljerade budgetbe- räkningar för de administrativa kostnaderna. Enligt förslaget skall sekretariatet byggas upp under två år till att ha en personal om un- gefär tjugo personer. Årskostnaderna för det då utbyggda sekretariatet har överslagsmässigt beräknats till 3,5 milj. danska kr. I denna summa har då medräknats en betydande post för utredningsarbete och för till- fälligt engagerad sakkunnig personal.

Arbetsgruppen anser att de nya samarbetsorganen bl. a. bör kunna överta de uppgifter som NKK har i dag. Det är dock väsentligt att de kontakter med verksamhetsfältet som NKK ger också står till förfo- gande för de nya organen. Dessa bör därför kunna utnyttja redan be- fintliga organ. Ministerrådct bör dessutom kunna tillsätta kommittéer och arbetsgrupper med i första hand rådgivande uppgifter. Arbetsgrup- pen anser att man härvid bör eftersträva ett flexibelt system och har därför inte nu lagt fram några preciserade förslag om sådana kommit- téer. Den pekar dock på att det inom vissa viktigare områden kan finnas behov av kontinuerlig kontakt.

För att de nordiska länderna skall kunna möta de krav som ett ut-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1971: 54 6

vidgat samarbete kommer att ställa och kunna tillgodogöra sig de förde- lar samarbetet ger bör de förbinda sig att i det egna landet sörja för en effektiv organisation av samarbetsfrågorna.

Arbetsgruppen anser också att även om det enskilda landet genom att ingå avtalet inte uppger någon del av sin suveränitet, bör det förbinda sig att i informationssyfte samråda med de andra länderna innan det fattar viktiga beslut på områden som omfattas av avtalet.

2.3. Samarbetets finansiering

Mot bakgrund av att de nordiska ländernas anslag till gemensamma ändamål inom de av avtalet berörda områdena redan i dag uppgår till betydande belopp — för budgetåret 1970/71 har de samlade ansla- gen i de fem länderna uppskattats till c:a 29 milj. danska kr. och för det därpå följande budgetåret till drygt 32 milj. —— och kan förväntas öka väsentligt bl.a. till följd av att avtalet ingås, föreslår arbetsgruppen att en ordning med en gemensam nordisk verksamhetsbudgct införs. Den- na verksamhetsbudget avses så långt möjligt omfatta alla de nordiska institutioner, projekt, program etc. som finansieras via statsbudgeterna. En sådan ordning förutsätter en delvis ny, gemensam budgetbehandling. Inom ramen för denna, som skulle koordineras av det gemensamma se- kretariatet, avses en samlad bedömning och prioritering av de nämnda anslagen kunna ske. De förslag som kommer att föreläggas de natio- nella parlamenten bör utgå från det förslag som nordiska ministerrådet lägger fram.

Arbetsgruppen finner det nödvändigt att ett belopp årligen ställs till ministerrådets fria disposition. Detta belopp bör anvisas redan under år 1972. Det totala anslagsbehovet för nordiskt kultursamarbete under år 1972 uppskattar arbetsgruppen till 42- milj. danska kr., inbegripet dispositionsbeloppet och kostnaderna för samarbetsorganen. För åren efter 1972 bör det totala anslagsbehovet till nordiska ändamål, inbegri- pet storleken av dispositionsbeloppet, prövas efter hand i anslutning till det fortlöpande reviderade generalprogram som samarbetSOrganen av- ses utarbeta.

Vad rör fördelningen av kostnaderna för samarbetet förutsätter ar- betsgruppen att en enhetlig princip avseende hela det nordiska samarbe- tet kommer att genomföras. I särskilda fall bör ministerrådet kunna be- sluta om annan fördelning. Utan att lägga fram förslag framhåller ar- betsgruppen att en interimistisk kostnadsfördelning för kultursamarbetet måste fastställas för tiden närmast efter kulturavtalets ikraftträdande.

Arbetsgruppen har även tagit upp frågan om förhållandet mellan de dispositionsmedel som föreslås bli ställda till ministerrådets förfogan- de och nordiska kulturfonden. Gruppen föreslår att frågan utreds och

• Sida 7
•  Original

Prop. 1971: 54 7

prövas före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter som då vunnits. Redan nu bör dock övervägas hur utnyttjandet av dessa me- del under mellantiden kan samordnas. Arbetsgruppen pekar där på möj- ligheten att låta det gemensamma sekretariatet betjäna även kultur- fonden.

2.4. Nordiska rådet

Arbetsgruppen anser att det kommer att ha stor betydelse för samar- betet att finna ändamålsenliga former för medverkan från Nordiska rå- dets sida men konstaterar att frågan på grund av sin generella karaktär bör avgöras i samband med att förhållandet mellan det nordiska minis- terrådet och Nordiska rådet allmänt regleras.

3. Yttranden över rapporten

3.1" Nordiska rådet

Med anledning av ett av Finlands regering väckt regeringsförslag med anhållan om rådets yttrande har arbetsgruppens rapport behand- lats i Nordiska rådets kulturutskott med deltagapde av undervisnings- och kulturministrarna. På utskottets förslag antog rådet vid sin l9:e session år 1971 en rekommendation till regeringarna att genomföra ar— betsgruppens förslag med vissa i rekommendationen och i utskottets betänkande föreslagna ändringar och tillägg.

I utskottets betänkande anförs att förslaget innebär en betydande för— stärkning av de organisatoriska förutsättningarna för samarbetet. På vissa punkter föreslås ändringar eller tillägg till avtalstexten. Sålunda anser utskottet bl. a. att det skulle vara till fördel om vissa frågor inom den kulturella sektorn löstes som gemensamma nordiska samarbetsupp— gifter, varför i artikeln om avtalets syfte borde framhållas att samarbete skall äga rum även i form av gemensamma projekt. Vidare föreslås, med hänvisning till det arbete som på annat håll pågår för att koordi— nera informationen om det nordiska samarbetet, att inom avtalets ram endast information om de nordiska ländernas kulturliv tas med.

Utskottet understryker betydelsen av att generalplaner för utveck- lingen av det nordiska kultursamarbetet utarbetas snarast, och att till- räckliga finansiella resurser anvisas för genomförande av samarbets-' planerna. En viktig förutsättning för samarbetets utbyggnad är också enligt utskottets uppfattning att det föreslagna nordiska sekretariatet er— håller tillräckliga resurser.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1971: 54 8 I

I fråga om kostnaderna för samarbetet anser utskottet det vara av ' vikt att klarhet om fördelningsprincipen nås innan avtalet föreläggs de " nationella parlamenten för godkännande.

Utskottet fäster också uppmärksamheten vid att Nordiska rådets medverkan i kultursamarbetet inte berörts i avtalsförslaget. I anslutning till nordiska organisationskommitténs synpunkter föreslår utskottet att i avtalet inarbetas dels ett allmänt stadgande om att rådet medverkar i samarbetet enligt avtalet, dels en bestämmelse som ger rådet möjlig- het till samråd med undervisnings- och kulturministrarna innan budget och planer för samarbetet fastställs.

3.2. Nordiska kulturkommissionen

NKK konstaterar att avtalsförslaget förefaller skapa goda förutsätt- ningar för att det nordiska kultursamarbetet skall kunna effektiviseras och den nordiska kulturgemenskapen vidareutvecklas. Det sägs vara till- fredsställande att avtalets verksamhetsområde bestämts som kulturellt samarbete i vid bemärkelse, liksom att avtalet uttryckligen omfattar nordiskt samarbete i internationella sammanhang. Vad gäller annan kulturell verksamhet än utbildning och forskning har det praktisk be- tydelse att detta område i avtalsförslaget fått en flexibel utformning som möjliggör en smidig anpassning efter utvecklingens krav.

NKK finner också att förslaget i sina huvuddrag väl ansluter sig till synpunkter som NKK i tidigare sammanhang framfört. Detta gäller bl. a. betydelsen dels av att samarbetsorganen på regeringsnivå får en mycket nära anknytning till resp. lands policy-skapande instanser, dels av att samarbetsorganisationen byggs upp på ett sådant sätt att ett ak- tivt deltagande av alla berörda parter säkras. I likhet med arbetsgruppen finner NKK det vara av stor vikt att planeringen av samarbetet sker i ett längre tidsperspektiv.

4. De nordiska undervisnings- och kulturministrarna

Förberedande diskussioner om det framlagda förslaget till avtal och med detta sammanhängande frågor fördes mellan de nordiska undervis- nings- och kulturministrarna vid ett möte den 12 januari 1971. Vid ett följande möte i anslutning till Nordiska rådets session i Köpenhamn i februari 1971 enades man med beaktande av de från Nordiska rådets sida framförda önskemålen om den slutliga texten.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1971: 54 9

Med anledning av de inom Nordiska rådet förda diskussionerna före- togs vid mötet i Köpenhamn i februari vissa ändringar och tillägg i av- talstexten. För att tillgodose önskemålet om att av avtalet skall framgå ' att samarbetet bör bedrivas även i form av gemensamma projekt har sålunda ett tillägg gjorts till artikel 1. Artikel 6 rörande bl.a. informa- tion om nordiskt samarbete har vidare ändrats i enlighet med rådets syn- punkter. Vad rör Nordiska rådets medverkan har, likaså i enlighet med rådets synpunkter, bestämmelser härom införts i avtalet, dels ett allmänt stadgande i artikel 8, dels en bestämmelse i artikel 15 att innan förslag för den gemensamma nordiska verksamhetsbudgeten upprättas skall be- rört organ inom Nordiska rådet beredas tillfälle till överläggningar.

Vid ministrarnas diskussioner har även vissa frågor med anknytning till avtalet dryftats. Vid mötet den 12 januari 1971 var man överens om att, såsom arbetsgruppen föreslagit, medel borde ställas till ministerrå- dets fria förfogande från och med år 1972. För det första året borde detta dispositionsbelopp uppgå till 6,5 milj. danska kronor. Vidare enades man om att föreslå att i avvaktan på att en generell princip för fördel- ning av kostnaderna fastställs, detta dispositionsbelopp liksom kostna- derna för de nya samarbetsorganen under 1972 skall fördelas på samma sätt som bidragen till nordiska kulturfonden; detta innebär en fördel- ning beräknad, med avrundade siffror, enligt förhållandet mellan län- dernas befolkningstal och ger följande procenttal: Danmark 23%, Fin- land 22 %, Island 1 %, Norge 17 % och Sverige 37 %.

Ministrarna har anslutit sig till arbetsgruppens förslag om att frågan om nordiska kulturfondens framtida ställning bör utredas och värderas så att slutlig ställning kan tas före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter som då vunnits.

5. Departementschefen

På många områden, bl. a. på kulturområdet, bedrivs nordiskt samar- bete sedan länge och väsentliga' resultat har uppnåtts. Formerna för sam- arbetet har skiftat och i många fall inte varit närmare reglerade.

För att de institutionella grundvalarna skall förstärkas och en koor- dinering av samarbetet möjliggöras föreslår t. f. chefen för utrikesdepar- tementet, statsrådet Myrdal i annat sammanhang att ett nordiskt mi- nisterråd med kompetens för hela det nordiska fältet inrättas enligt den överenskommelse om ändring av Helsingforsavtalet som undertecknades den 13 februari i år (prop. 197]: 53).

Med syfte att skapa en fastare grund för det nordiska samarbetet på kulturområdet har på uppdrag av de nordiska undervisnings- och kultur- ministrarna en arbetsgrupp utarbetat ett förslag till nordiskt kulturavtal.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1971: 54 10

Sedan bl.a. Nordiska rådet yttrat sig över förslaget har ministrarna enats om den slutliga texten. Avtalet undertecknades av de fem nordiska länderna den 15 mars 1971.

Jag kommer i det följande att kort presentera avtalet och i anslutning därtill ta upp vissa frågor.

I avtalet fastslås syftet vara att vidareutveckla den nordiska kultur- gemenskapen och att öka den samlade effekten av ländernas insatser på kulturområdet i vid bemärkelse, omfattande såväl utbildning och forskning som annan kulturell verksamhet. Den allmänna målsättningen inom vart och ett av dessa tre områden anges i avtalet. Det blir en vik- tig första uppgift för de nya samarbetsorganen att precisera målen för samarbetet de närmaste åren.

Samarbetet skall bedrivas genom gemensam planering, samordning, samverkan och arbetsfördelning. Inom ramen härför kommer givetvis skiftande samarbetsformer att tillämpas. I likhet med arbetsgruppen anser jag att en prövning av den lämpligaste formen bör ske för varje nytt projekt som tas upp.

En central plats i avtalet upptas av bestämmelser om samarbetets orga- nisation. Det nordiska ministerrådet skall vara det beslutsfattande or- ganet inom avtalets ram. Under ministerrådet tillsätts en ämbetsmanna- kommitté för det kulturella samarbetet. Ministerrådet och ämbetsmanna- kommittén skall biträdas av ett gemensamt nordiskt sekretariat med fast placering. Beslut om placeringen föreligger ännu inte. De årliga kost- naderna för detta sekretariat har översiktligt uppskattats uppgå till ca 3,5 milj. danska kronor efter den första uppbyggnadsperioden.

Vad gäller ministerrådet bör dess verksamhetsformer i första hand regleras inom ramen för det reviderade Helsingforsavtalet. Det har förutsatts att det skall ha en skiftande sammansättning alltefter arten av de frågor som behandlas. Eftersom ministerrådet i första hand är ett beslutsfattande organ kommer de av kulturavtalet berörda fackministrar- na även framdeles att samråda i t. ex. policyfrågor, bl. a. vid under- visnings- och kulturministermöten.

Ämbetsmannakommittén skall inför ministerrådet ha det direkta an- svaret för samarbetet. Liksom arbetsgruppen finner jag det ändamålsen- ligt att vissa ärenden av ministerrådet delegeras till ämbetsmannakom- mittén.

Jag anser det ha den största betydelse att samarbetet bedrivs under medverkan av alla berörda grupper, bl. a. av de kulturarbetare, företrädare för folkbildnings- och ungdomsvcrksamhet, vetenskapsmän och andra som arbetar ute på verksamhetsfältet. Med hänsyn till den snabba ut- vecklingen på kulturområdet bör kontakterna med dessa grupper få en flexibel utformning.

Ministerrådet skall varje år till regeringarna avge ett förslag till bud- get för gemensamma nordiska ändamål. Jag anser att en sådan ord-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1971: 54 11

ning kommer att ge möjlighet till en samlad bedömning och priorite- ring av anslagsbehov och planer. Detta kan väntas få stor betydelse som underlag för en fortsatt utbyggnad av samarbetet. Jag förutsätter att bedömningen görs med beaktande av de nationella prioriteringarna.

Ländernas anslag till nordiska ändamål uppgår redan i dag till bety- dande belopp, under innevarande budgetår sammanlagt ca 29 milj. danska kronor med en uppskattad ökning för följande budgetår till drygt 32 milj. Bl. a. till följd av att avtalet ingås kan en betydande utvidgning av samarbetet förväntas ske. Arbetsgruppen har uppskattat det totala anslagsbehovet för nordiskt kultursamarbete under år 1972 till 42 milj. danska kronor. Det fortsatta anslagsbehovet måste prövas efter hand mot bakgrund av då föreliggande planer.

Underlag för att exakt beräkna de kostnader som utvidgningen av sam- arbetet medför för Sveriges del fr. 0. m. den 1 januari 1972 föreligger f. 11. inte. Jag avser att ta upp denna fråga i samband med min anmälan om medel på tilläggsstat för nästa budgetår.

Redan nu vill jag dock nämna att jag i likhet med arbetsgruppen fin- ner det betydelsefullt att medel ställs till ministerrådets fria förfogande redan för år 1972. Dessa medel bör för det första året uppgå till 6,5 milj. danska kr. Beloppet bör kunna användas bl. a. för att utvidga vissa redan pågående projekt eller igångsätta nya, liksom för utrednings- och försöksvcrksamhet.

Kostnaderna för gemensamma nordiska projekt har hittills fördelats mellan länderna efter olika grunder. Arbetsgruppen har förutsatt att en enhetlig princip införs som bör gälla i vart fall nya samarbetspro- jekt. Denna fråga berör emellertid det nordiska samarbetet även utanför kulturområdet och bör avgöras i annat sammanhang. I avvaktan härpå anser jag i enlighet med undervisnings- och kulturministrarnas över- enskommelse att anslaget till ministerrådets disposition och kostnaderna för de genom avtalet inrättade samarbetsorganen t.v. bör fördelas på samma sätt som anslagen till nordiska kulturfonden, varav Sverige bc- talar 37 %.

I detta sammanhang har frågan om nordiska kulturfondens ställning aktualiserats. Jag ansluter mig till arbetsgruppens bedömning att frågan bör utredas och prövas så att slutlig ställning kan tas före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter som då vunnits.

Arbetsgruppen har på grund av frågans generella karaktär inte ansett sig själv kunna ta ställning till frågan om Nordiska rådets medverkan. Sedan önskemål därom framförts från rådets sida har undervisnings- och kulturministrarna i den slutliga avtalstexten infört dels en allmän bestämmelse om att rådet medverkar i samarbetet, dels en bestämmelse av innebörd att berört organ inom rådet bör ges tillfälle till överlägg- ningar innan budget för samarbetet utarbetas. Jag ansluter mig till den bedömning som därvid gjordes att Nordiska rådet, närmast dess kultur-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1971: 54 12

utskott, bör beredas tillfälle till sådana överläggningar på ett så tidigt sta- dium att de synpunkter som framförs kan beaktas vid utarbetandet av budgetförslagen. I detta sammanhang vill jag också erinra om att ministerrådet enligt det reviderade Helsingforsavtalet varje år skall avge en berättelse om det nordiska samarbetet till Nordiska rådet. I denna kommer givetvis att redogöras för utvecklingen och planerna även på kulturområdet.

Sammanfattningsvis vill jag anföra att jag betraktar detta avtal som ett betydelsefullt framsteg som bör kunna utgöra en ram och en grund för en framtida omfattande utbyggnad av det nordiska kultursamarbetet. Jag förordar att avtalet ratificeras av Sverige. .

6. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna avtalet den 15 mars 1971 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllenstcn

• Sida 13
•  Original

Innehåll Sid. 1. Inledning . Arbetsgruppens rapport 2.1 Avtalets syfte 2.2 Samarbetsorgan och samarbetsformer 2.3 Samarbetets finansiering 2.4 Nordiska rådet 3. Yttranden över rapporten 3.1 Nordiska rådet 3.2 Nordiska kulturkommissionen 4. De nordiska undervisnings- och kulturministrarna Departementschefen 6. Hemställan Bilaga Avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete 13

IQ XDOOOOxlxlxlOX-h-P-P-N .U' .. N

• Sida 20
•  Original

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971