Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående social utbildning och forskning m. m. jämte motioner
Nr 11
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående social utbildning och forskning m. m. jämte motioner.
Sedan Kungl. M aj:t i propositionen 1971: 1, bilaga 10, dels beräknat medel för Socialhögskolorna m. m. (punkt E 30 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) och för Fortbildning av socionomer, journalister m. m. (punkt E 31), dels fram lagt förslag beträffande förslagsanslaget till Institutet för arbetsmarknadsfrågor (punkt E 53) har Kungl. M aj:t i propositionen 1971: 36 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971 och med återkallande av propositionen 1971: 1 i vad avser ovan näm nda institut föreslagit riksdagen att anvisa medel till nedan näm nda ändamål m. m.
1. Socialhögskolorna. Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 36 föreslagit riksdagen att
1. besluta att en socialhögskola skall inrättas i Östersund den 1 juli 1971 i överensstämmelse med vad som förordats i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971,
2. godkänna de riktlinjer för samarbetet mellan socialhögskolorna som förordats i nämnda statsrådsprotokoll,
3. till Socialhögskolorna för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 21 944 000 kr.
I propositionen 1971: 36 anges riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden av socionomutbildningen. M ålet att snabbt fördubbla intagningskapaciteten står kvar. Förslag läggs fram om inrättande av en ny socialhögskola i östersund den 1 juli 1971. Denna högskola föreslås få 180 intagningsplatser det första läsåret. Verksamheten vid den nya högskolan avses bli organiserad på samma sätt som vid de befintliga socialhögskolorna. Vidare kommer en ökning av intagningskapaciteten vid socialhögskolorna i Lund och Örebro att äga rum nästa budgetår.
Samarbetsnämnden för socialhögskolorna föreslås få ökade befogenheter. I samband därmed ändras nämndens sammansättning och benämningen ändras till näm nden för socionomutbildning.
Studieordningen vid socialhögskolorna planeras bli ändrad, varvid den praktiska delen av utbildningen avses bli utform ad som fem månader praktikarbete före de teoretiska studierna, fem m ånader handledd
1 Riksdagen 1971. 14 sami. N r 11
praktik och två m ånader praktikarbete efter den handledda praktiken. Praktisk yrkeserfarenhet förvärvad före ansökan till socionomutbildningen skall få tillgodoräknas som en del av den praktiska utbildningen. Medelsanvisningen till socialhögskolorna föreslås ökad med 2 674 000 kr. till 21 944 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat dels motionen 1971: 852 av herr E m ulf m. fl. (fp, c, m) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. M ajit begär att i kommande förslag till riksdagen angående nya socialhögskolor beaktas önskvärdheten av att en sådan högskola förläggs till Borås, dels motionen 1971: 1307 av herr Larsson i L uttra m. fl. (c, s, fp, m) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit måtte uttala att vid socionomutbildningens utbyggnad den befintliga utbildningskapaciteten vid Sköndalsinstitutet även i fortsättningen utnyttjas, dels motionen 1971: 1351 av fröken Andersson i Stockholm m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit uttalar att blivande socionomer, som vid sitt inträde till socialhögskola saknar erfarenheter inom yrkeslivet, skall erhålla sin praktik inom utbildningen på det sätt som sagts i motionen och att denna praktik skall handhas av socialhögskolorna och ske inom för socionomutbildningen väsentliga områden, dels motionen 1971: 1352 av herr Berndtson i Linköping m. fl. (vpk) vari hemställts att riksdagen med antagande i övrigt av propositionen 1971: 36 till Kungl. M ajit som sin mening ger till känna vad i motionen anförts i fråga om studiepraktiken vid socialhögskolorna, dels motionen 1971: 1353 av herrar Lindkvist (s) och Zachrisson (s) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit uttalar som sin mening att de studerande som vid intagningen till socialhögskola helt saknar praktisk erfarenhet skall erhålla två terminers praktik, båda inbyggda i utbildningen, den ena utform ad som hittills och den andra utform ad i enlighet med vad i motionen anförts, dels motionen 1971: 1354 av herr N ordstrandh m. fl. (m) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit som sin mening måtte ge till känna att den nuvarande studieordningen för socialhögskolorna vad gäller studiepraktiken bör bibehållas, dels motionen 1971: 1355 av herr Wikström m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen uttalar att den nuvarande studieordningen för socionomutbildningen bibehålls i avvaktan på resultatet av den pågående översynen av utbildningen som äger rum inom U 68.
Utskottet. Efterfrågan på socionomer inom olika verksamhetsområden har under senare år ökat starkt. Samtidigt har, framhålls vidare i den ifrågavarande propositionen, efterfrågan på socionomutbildning vuxit. F örra året presenterades i statsverkspropositionen ett av 1968 års utbildningsutredning (U 68) framlagt förslag om en fördubbling av an
talet utbildningsplatser, ökningen borde enligt förslaget vara fullt genom förd senast budgetåret 1971/72. Kungl. M aj:t förutsatte att utbyggnaden inte skulle kunna ske i den snabba takt som U 68 tänkt sig. Statsutskottet uttalade att avsikten givetvis var att utbyggnaden skulle ske i så snabb takt som de praktiska omständigheterna, bl. a. tillgången på lärare, lokaler och praktikplatser, medger.
Med stöd av riksdagens beslut och på grundval av ett av 1970 års socionomutbildningsberedning framlagt förslag beslöt Kungl. M aj:t den 29 juni 1970 att intagningskapaciteten vid befintliga socialhögskolor skulle läsåret 1971/72 ökas med 450 platser, dvs. till 1 590 platser.
Kungl. M aj:t har nu föreslagit att antalet intagningsplatser nästa läsår skall ökas med 270 platser till sammanlagt 1 860. Ytterligare 60 studerande skall enligt förslaget tas in vid socialhögskolan i Örebro och 30 i Lund. Återstående 180 nya utbildningsplatser skall tillkomma genom en ny socialhögskola i Östersund. Samarbetsnämnden för socialhögskolorna föreslås få ökade befogenheter. Benämningen ändras till nämnden för socionomutbildning. Föredragande statsrådet redovisar vidare att han har för avsikt att senare föreslå Kungl. M aj:t ändring av studieordningen vid socialhögskolorna.
Riksdagens beslut i fjol om ökning av u t b i l d n i n g s k a p a c i t e t e n innebar som tidigare anförts att antalet utbildningsplatser snabbt skulle ökas med sikte på en fördubbling. Enighet synes alltjämt råda om behovet av en kraftig ökning av socionomutbildningens kapacitet. Utskottet anser därför att m an i den fortsatta planeringen skall utgå från att förra årets beslut skall genomföras så snart som möjligt. Kungl. Maj:ts förslag om 270 nya intagningsplatser nästa läsår biträder utskottet.
I anledning av yrkandet i motionen 1971:1307 vill utskottet påpeka att den nu ifrågavarande propositionen inte innehåller något Kungl. Maj:ts uttalande beträffande utbildningsverksamheten vid Sköndalsinstitutets sociala linje. M ed hänsyn bl. a. härtill saknas enligt utskottets mening anledning fö r riksdagen att i detta sammanhang behandla frågan om statsbidrag till denna utbildningsverksamhet för tiden efter nästkommande budgetår. Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare i år beslutat om statsbidrag för nästa budgetår. M ot bakgrunden av det anförda torde yrkandet i motionen 1971: 1307 kunna avslås.
V ad därefter beträffar Kungl. Maj:ts förslag i vad de avser l o k a l i s e r i n g av socionomutbildning har utskottet inte funnit anledning till erinran mot att den nu föreslagna socialhögskolan förläggs till Östersund liksom ej heller mot den begränsade kapacitetsökningen vid de befintliga högskolorna i Lund och Örebro.
I den under den allmänna motionstiden väckta motionen 1971: 852 har framställts yrkande som syftar till att en socialhögskola skall bli lokaliserad till Borås.
1* Riksdagen 1971. 14 sami. N r 11
Lokalisering av eftergymnasial utbildning är en av de frågor som behandlas av U 68. M ed hänsyn härtill och till pågående överväganden rörande de allmänna regionalpolitiska målen har Kungl. Maj:t inte varit beredd att i detta sammanhang ta ställning till frågan om lokalisering av socionomutbildning till nya orter i södra Sverige. Denna fråga bör enligt propositionen övervägas i det pågående planeringsarbetet. Med hänsyn till vad som anförts i propositionen torde motionen 1971: 852 inte påkalla någon åtgärd. Samtidigt härmed bör framhållas att enligt utskottets mening den fortsatta ökningen av intagningskapaciteten för socionomutbildning bör komma till stånd — förutom i Östersund — på orter som nu saknar socionomutbildning.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om n ä m n d e n f ö r s o c i o n o m u t b i l d n i n g tillstyrker utskottet.
Genom omläggningen av socionomutbildningen år 1964 (prop. 1964: 48, SU 1964:71, rskr. 1964: 190) infördes två terminers h a n d l e d d s t u d i e p r a k t i k . D å riksdagen i fjol hade att behandla frågan om ökad intagningskapacitet för socionomutbildning skedde detta mot bakgrund av samtidigt redovisade planer på en avkortning av tiden för den handledda studiepraktiken. Statsutskottet konstaterade att möjligheterna att snabbt få till stånd den förordade ökningen av socionomutbildningens kapacitet i väsentlig mån var beroende av vilken ståndpunkt man intar i praktikfrågan och att det för utskottet var en självklar u tgångspunkt att m an bör undvika varje åtgärd som innebär en försämring av utbildningen. Allvarliga ansträngningar borde göras för att öka antalet praktikplatser inom skilda delar av samhället. Utskottet fann det nödvändigt att socionomutbildningsberedningen ingående övervägde möjligheterna att lösa praktikfrågan utan någon försämring av utbildningens kvalitet. »De studerande bör före eller under studietiden inhämta erforderlig praktisk erfarenhet inom för socionomutbildningen betydelsefulla områden och av i huvudsak samma omfattning som för närvarande. Inom den ramen bör man fasthålla kravet på att praktik till en om fattning motsvarande minst en av de nuvarande praktikperioderna skall utgöras av handledd praktik» (SU 1970: 88, s. 39). Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört.
De nya 450 intagningsplatserna innevarande läsår h ar tillkommit utan att någon ändring genomförts i vad avser den handledda studiepraktikens längd.
I den nu förevarande propositionen h ar föredragande statsrådet redovisat förslag om ändrad utformning av den praktiska utbildningen. E nligt detta skall den handledda praktiken omfatta fem månader. I anslutning till utbildningen skall vidare förekomma praktikarbete om fattande sju månader, vilket skall fullgöras inom för socionomutbildningen betydelsefulla områden. Av praktikarbetet bör fem m ånader ha fullgjorts innan de teoretiska studierna påbörjas, medan två m ånader bör
fullgöras efter studiepraktiken. Praktisk yrkeserfarenhet förvärvad före ansökan till socionomutbildningen skall i ökad omfattning få tillgodoräknas som en del av den praktiska utbildningen. Vidare redovisas vissa modifieringar i uppläggningen av den teoretiska utbildningen. Vad i propositionen anförts i fråga om förkortning av tiden för handledd studiepraktik har föranlett kom m entarer och invändningar i flera motioner.
Riksdagen uttalade i fjol att en självklar utgångspunkt bör vara att man bör undvika varje åtgärd som innebär eller kan innebära en försämring av socionomutbildningen. Någon mot detta uttalande stridande uppfattning har inte redovisats eller eljest kommit fram utan tvärtom har detta uttalande i olika sammanhang strukits under. Vad motionärerna hävdar är att i propositionen angiven begränsning av den handledda praktiktiden innebär en försvagning av utbildningen som enligt deras mening bör och kan undvikas och som inte är en nödvändig förutsättning för eller ofrånkomlig följd av en ökad intagningskapacitet.
Enligt statsverkspropositionen kan U 68 väntas lägga fram sitt huvudbetänkande under år 1972. Riksdagen har i olika sammanhang hävdat att man bör söka undvika att föregripa resultatet av U 68:s arbete. Vidare framgår av den nu ifrågavarande propositionen att U 68 inlett en översyn av den teoretiska utbildningens uppläggning och innehåll vid socialhögskolorna. Enligt utskottets mening bör en andra utgångspunkt för det nu aktuella ställningstagandet vara att studieordningen vid socialhögskolorna i avvaktan på U 68:s förslag i möjligaste mån bibehålls oförändrad.
U tifrån dessa allmänna utgångspunkter för sina ställningstaganden och uttalandet i det föregående att den avsedda intagningskapaciteten bör uppnås så snart som möjligt har utskottet prövat motionsyrkandena beträffande studiepraktiken. Utskottet har härvid inte kunnat komm a fram till något entydigt svar på frågan om möjligheterna att helt tillgodose behovet av praktikplatser. E n möjlighet till modifiering av nuvarande intagningsordning synes därför påkallad i syfte att skapa bättre garantier för att den önskade intagningskapaciteten skall bli en realitet inom rimlig tid.
Försöksverksamheten med praktikcentra, förändringen av kommunernas — och i viss mån statliga förvaltningars — inställning till praktikplatser och den förstärkning av konsulentorganisationen som ägt rum har ostridigt fått som resultat ett nettotillskott av praktikplatser. Inte minst inom den statliga sektom bör det vara möjligt att anordna betydligt flera för socionomutbildningen adekvata praktikplatser. Detsamma gäller bl. a. fackliga, politiska och ideella organisationer. Kungl. Maj:t bör vidta åtgärder i syfte att stimulera ett ökat utbud av praktikplatser.
Möjligheterna att få fram erforderligt antal praktikplatser bedömer utskottet vara större om de nya utbildningsplatserna lokaliseras till or
ter som inte nu har socionomutbildning. På dessa orter och inom deras omland bör finnas en latent tillgång på platser för handledd praktik. Utskottet har i det föregående uttalat sig för sådan lokalisering av den fortsatta utbyggnaden.
Frågan om tillgången på praktikplatser har gett utskottet anledning att ånyo och i ett vidare perspektiv stryka under betydelsen av arbetslivserfarenhet vid inträdet p å teoretiska utbildningsvägar. Denna uppfattning i kombination med att det måste bedömas vara av intresse att nå fram till en något mer allsidig rekrytering till socialhögskolorna, jäm förbar med förhållandena före reformen 1964, ger utskottet ytterligare skäl att förorda en annan lösning än den propositionen redovisar.
Försöksverksamhet med vidgat tillträde till socionomutbildningen inleddes höstterminen 1970. Denna innebär att den som fyllt 25 år, varit yrkesverksam minst fem år eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet samt har de förkunskaper i ämne eller ämnen som oundgängligen fordras för att han skall kunna tillgodogöra sig utbildningen är behörig att antas till socionomutbildning. Vid samma tidpunkt inleddes även försöksverksamhet inom vilken sökande, som har slutbetyg från gymnasium (motsvarande), får tillgodoräkna sig praktisk yrkeserfarenhet omfattande minst tio m ånader vid urval bland sökande till socionomutbildning. Enligt propositionen prövades ca 800 sökande inom ramen för försöksverksamheten vid antagningen till vårterminen 1971.
De inledda försöken leder till att en betydande andel av de sökande till socionomutbildningen har relativt omfattande yrkeserfarenhet från skilda samhällssektorer. U tskottet anser i likhet med föredragande statsrådet det utomordentligt väsentligt att dessa personer får tillgodoräkna sig denna erfarenhet — inom de ram ar som anges i propositionen — som en del av den praktiska erfarenhet som fordras för socionomexamen. Härigenom minskar automatiskt behovet av praktikplatser.
Med hänsyn till svårigheterna att nu tillförlitligt beräkna resultatet av en effektiv ackvisition av nya platser för handledd praktik har utskottet funnit sig böra förorda att man väsentligt okar andelen intagna med praktisk yrkeserfarenhet som får tillgodoräknas som handledd praktik. Ökningen måste bli beroende av resultatet av arbetet med att få fram nya praktikplatser. Strävan bör vara att antalet studerande med yrkeserfarenhet blir så stort att den ökning av antalet intagningsplatser som utskottet tidigare uttalat sig för kan genomföras. D e som inte har yrkeserfarenhet bör liksom hittills få handledd praktik under två terminer i avvaktan på ställningstagandena till U 68:s kommande förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning av motionerna 1971: 1351— 1354 samt 1971: 1355 såvitt nu är i fråga anfört beträffande studiepraktik.
U nder åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts anslagsberäkning inte gett anledning till erinran hemställer utskottet
att riksdagen 1. beslutar att en socialhögskola skall inrättas i Östersund den 1 juli 1971 i överensstämmelse med vad som förordats i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971, 2. godkänner de riktlinjer för samarbetet mellan socialhögskolorna som förordats i näm nda statsrådsprotokoll, 3. till Socialhögskolorna för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 21 944 000 kr., 4. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning av motionerna 1971: 1351, 1971: 1352, 1971: 1353, 1971: 1354 och 1971: 1355, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, anfört beträffande studiepraktik, 5. avslår motionen 1971: 1307, 6. avslår motionen 1971: 852.
2. Fortbildning av socionomer, journalister m. m. Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 36 föreslagit riksdagen att 1. godkänna att försöksverksamhet med fortbildning av journalister bedrivs i enlighet med de riktlinjer som redovisats i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971, 2. till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 752 000 kr. U nder ifrågavarande reservationsanslag h ar för innevarande budgetår anvisats 252 000 kr. Av anslaget får enligt Kungl. Maj:ts beslut disponeras högst 188 000 kr. för anordnande av en mentalhygienisk kurs vid vardera av socialhögskolorna i Stockholm och Lund, högst 20 000 kr. till stipendier och resekostnadsbidrag till deltagare vid kurserna samt högst 30 000 kr. till fortbildningsverksamhet för journalister inom aktuella ämnesområden. Kungl. Maj ris förslag innebär en anslagsuppräkning med 500 000 kr. Beloppet avses för försöksverksamhet med fortbildning av journalister. Verksamheten, som avses pågå minst två år, syftar till att bereda yrkesverksamma journalister främ st inom landsortspressen möjligheter till yrkesinriktad högre utbildning. Planeringen och ledningen av försöksverksamheten skall uppdras åt särskilt tillkallade sakkunniga. Föredragande statsrådet förklarar sig avse att sedan försöksverksamheten utvärderats återkomma till Kungl. Majri med förslag till riksdagen i ämnet.
Utskottet anser det motiverat att de yrkesverksamma journalisternas möjligheter till fortbildning förbättras och har inte funnit anledning till erinran mot den föreslagna försöksverksamheten. Utskottet tillstyrker att under ifrågavarande anslagsrubrik anvisas 752 000 kr.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. godkänner att försöksverksamhet med fortbildning av journalis
ter bedrivs i enlighet med de riktlinjer som redovisats i statsråds
protokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971,
2. till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budget
året 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservations
anslag av 752 000 kr.
3. Institutet för arbetsmarknadsfrågor m. m. Kungl. M ajit har i propositionen 1971: 36 föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. M ajit att inrätta en professur i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971,
2. till Institutet fö r arbetsmarknadsfrågor m. m. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 830 000 kr.
Institutet för arbetsmarknadsfrågor, som inrättades år 1966 (jfr prop. 1966:52, SU 1966: 107, rskr. 1966:251), har till uppgift att anordna och medverka vid utbildning i arbetsmarknadsfrågor, driva och främja arbetsmarknadsforskning samt verka för samordning av sådan utbildning och forskning. Kungl. M ajit har fastställt instruktion (1966: 541, ändrad senast 1970: 784) för institutet. Universitetskanslersämbetet är chefmyndighet för institutet. Till institutet har innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 519 000 kr. F ör den nuvarande verksamheten vid institutet föreslås för nästa budgetår en med 85 000 kr. ökad medelsanvisning.
Vidare läggs i propositionen 1971: 36 fram förslag om inrättande av en professur i socialpolitik den 1 januari 1972 och att fö r med denna förenade kostnader anvisas 226 000 kr. Tjänsten föreslås bli placerad vid ett forskningsinstitut, till vilket även resurserna vid institutet för arbetsmarknadsfrågor skall föras över. D et nya institutet avses börja sin verksamhet den 1 januari 1972. Organisationen av det vidgade institutet skall prövas av en organisationskommitté. Avsikten är att kommittén skall avge förslag i så god tid att förslag rörande institutets organisation m. m. kan underställas riksdagen i höst.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1355 av herr Wikström m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit begär att 1972 års riksdag föreläggs ett program rörande en intensifierad och planmässig social forskning.
Utskottet tillstyrker att Kungl. Majit erhåller begärt bemyndigande att den 1 januari 1972 inrätta en professur i socialpolitik och att för ändamålet anvisas 226 000 kr. Utskottet delar föredragande statsrådets
uppfattning att det är väsentligt att innehavaren av professuren har nära kontakt såväl med annan samhällsvetenskaplig forskning som med utbildningen inom det sociala området. Innehavaren bör därför som förutsatts i propositionen vara ledamot av såväl samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm som nämnden för socionomutbildning. Med hänsyn till betydelsen av ett väl etablerat samarbete med socialhögskolan i Stockholm bör enligt utskottets mening innehavaren av professuren äga rätt delta i lärarrådets sammanträden. Utskottet har inte funnit anledning till erinran m ot att nu ifrågavarande resurser för social forskning förs samman med resurserna vid institutet för arbetsmarknadsfrågor till ett nytt forskningsinstitut. De slutliga ställningstagandena till dessa och hithörande frågor torde emellertid lämpligen böra anstå till dess att Kungl. M aj:t förelägger riksdagen förslag på grundval av resultatet av det utredningsarbete som lämnats den särskilda organisationskommittén. D enna kommitté har bl. a. till uppgift att utarbeta mål och riktlinjer för verksamheten vid institutet. I avvaktan på näm nda förslag bör inga förändringar vidtas avseende institutet för arbetsmarknadsfrågor. Den i propositionen 1971: 36 med återkallande av förslaget i propositionen 1971: 1 begärda medelsanvisningen tillstyrker utskottet. I motionen 1971: 1355 understryks att det är ett angeläget behov som blir tillgodosett genom nu ifrågavarande professur i socialpolitik. M otionärerna menar emellertid att förslaget är blygsamt i förhållande till behoven av socialpolitisk forskning och beklagar att Kungl. Maj:t inte i detta sammanhang redovisat ett utbyggnadsprogram för en intensifierad och planmässig social forskning. I motionen hemställs att riksdagen begär att ett sådant program föreläggs 1972 års riksdag. Med anledning av förevarande motionsyrkande får utskottet erinra om att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1969: 46 underströk nödvändigheten av en utbyggnad av den socialpolitiska forskningen. Utbildningsutskottet delar helt denna uppfattning. Den kartläggning av den sociala forskningen som utförts av samarbetskommittén för social forskning visar att ett inte ringa antal forskningsprojekt och undersökningar pågår inom det socialpolitiska området. Såsom fram förts i skilda sammanhang, bl. a. i en av forskningsberedningen u tgiven rapport om samhällsforskning, är frågan om en samordning av forskningsinsatserna av central betydelse. Av propositionen framgår också att den aviserade organisationskommittén skall pröva vissa samordningsfrågor. Vid behandlingen av motionsyrkandet har utskottet ansett sig böra beakta även den osäkerhet som i avvaktan på ställningstaganden till U 68:s kommande förslag angående planeringen av den eftergymnasiala utbildningen gäller beträffande den fram tida högskoleutbildningens forskningsanknytning.
M ed hänsyn till anförda omständigheter är utskottet inte övertygat om att förutsättningar ännu föreligger att göra den av m otionärerna begärda, mer fullständiga utbyggnadsplanen för socialpolitisk forskning och anser sig därför inte böra biträda yrkandet härom. Utskottet räknar med att organisationskommitténs överväganden avseende omfattningen och inriktningen av verksamheten vid det föreslagna institutet på sedvanligt sätt kommer att omspänna en flerårsperiod. U nder åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. bemyndigar Kungl. M aj:t att den 1 januari 1972 inrätta en professur i socialpolitik i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971, 2. till Institutet fö r arbetsmarknadsfrågor m. m. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 830 000 kr., 3. avslår motionen 1971: 1355 i vad avser social forskning.
Stockholm den 27 april 1971
P å utbildningsutskottets vägnar STIG ALEM YR
Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), N ordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), Stålhammar (fp), Svensson i Kungälv (s), Fiskesjö (c), Strindberg (m), fru Laag (s) och fröken Andersson i Stockholm (c).