Bet. 1975/76:SkU68

Med anledning av propositionen 1975/76:178 om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-05-28
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1975/76: 68

Skatteutskottets betänkande 1975/76: 68

med anledning av propositionen 1975/76: 178 om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:178 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I propositionen föreslås ändrade regler om avdrag vid inkomsttaxeringen för s. k. egenavgifter, dvs. socialförsäkringsavgifter och allmän arbetsgivaravgift som utgår på egenföretagares inkomster. Syftet med de nya bestämmelserna är att egenavgifterna skall tas ut efter samma principer som de avgifter som arbetsgivare betalar på utgående löner. Därmed elimineras de särskilda marginaleffekter som annars skulle ha kunnat uppkomma vid 1977 års taxering.

Förslaget innebär att egenavgifter, som belöper på inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, i fortsättningen inte skall dras av som allmänt avdrag utan som omkostnad i förvärvskällan. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges ett schablonavdrag för de egenavgifter som hänför sig till beskattningsåret i fråga. Schablonavdraget beräknas på ett underlag som motsvarar bruttointäkterna i förvärvskällan efter avdrag för andra omkostnader än schablonavdraget. Avdraget utgör vanligen 10 % av den del av underlaget som inte överstiger 10 000 kr., 20 % av den del av underlaget som ligger mellan 10 000 kr. och 100 000 kr. samt 15 % av överskjutande del av underlaget. För vissa skattskyldiga med låga egenavgifter utgör schablonavdraget 4 % av underlaget.

De slutliga egenavgifter som påförs för visst beskattningsår skall avstämmas mot det tidigare medgivna schablonavdraget. Är de slutliga avgifterna större än schablonavdraget, får överskjutande belopp dras av vid följande taxering. Har å andra sidan schablonavdrag medgetts med högre belopp än de slutliga egenavgifterna, tas skillnadsbeloppet upp som intäkt vid den följande taxeringen.

Det nya schablonavdraget medges första gången vid 1977 års taxering. Egenavgifter som påförts på grund av 1976 års taxering får dras av som allmänt avdrag enligt äldre bestämmelser. Avdraget skall dock som regel fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977—1979 års taxeringar.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 68

SkU 1975/76: 68

2 Författningsförslagen 1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 b §, samt anvisningar till nämnda paragraf, av nedan angivna lydelse,

dels att till anvisningarna till 21 § skall fogas en ny punkt, 15, till anvisningarna till 22 § en ny punkt, 2 a, till anvisningarna till 28 § en ny punkt, 10, och till anvisningarna till 29 § en ny punkt, 9 a, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §

1 morn.1 Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres intäkt, som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut nämnts och som ej heller härflutit av kapital.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas även lotterivinst, som icke är frikallad från beskattning enligt 19 §, och belopp, vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 § 2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxering.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas vidare i den omfattning som angives i 2—4 mom. vinst genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas även lotterivinst, som icke är frikallad från beskattning enligt 19 §.

Belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter skall, i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §, upptagas som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

41 h §

Vid inkomstberäkningen skall, i den omfattning som anges i anvisningarna, hänsyn tagas till påförda egenavgifter och till schablonavdrag för egenavgifter.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse 1973: 1109.

SkU 1975/76: 68

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

46 §

2 m o m.- 1 hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den

omfattning som anges i ningarna till 41b §;

3) för premier och andra avgifter. som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 (5 och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen om allmän försäkring;

2) för sudan socialförsiikringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring och tilläggspensionsavgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är;

3) för d e I s sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring, sorn påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är, dels ock premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen

fogat intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för

underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje barn;

5) för sådan avgift eldigt 4 §

lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige crlagd avgift avseende annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här

3 Senaste lydelse 1975: 1347.

1* Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 68

SkU 1975/76: 68

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket avgifter, som avses i första stycket

3) här ovan och som ej utgöra 3) här ovan må ej för skattskyldig

sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. åtnjutas till högre belopp än 250

2 § lagen om allmän försäkring, kronor; dock att, om skattskyldig

må ej för skattskyldig åtnjutas till under beskattningsåret varit gift

högre belopp än 250 kronor; dock och levt tillsammans med andra

att, om skattskyldig under beskatt- maken, ifrågavarande avdrag för

ningsåret varit gift och levt till- dem båda gemensamt må åtnjutas

sammans med andra maken, ifrå- med högst 500 kronor. Avdrag,

gavarande avdrag för dem båda som nu sagts, med högst 500 kro gcmensamt

må åtnjutas med högst nor må vidare åtnjutas om skatt 500

kronor. Avdrag, som nu sagts, skyldig under beskattningsåret va med

högst 500 kronor må vidare rit ogift (varmed jämställes änka,

åtnjutas om skattskyldig under änkling eller frånskild) och haft

beskattningsåret varit ogift (var- hemmavarande barn under 18 år.

med jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst för beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får uppgå till högst 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse och 10 procent av övrig A-inkomst, beräknat på en sammanlagd A-inkomst av högst tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret, men får i stället beräknas till högst 7 000 kronor jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av 23 000 kronor. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att

SkU 1975/76: 68

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket

6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar 6 gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som angives i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag

senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften

erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

Anvisningar

till 21 §

15. Belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter skall, i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §, upptagas som intäkt av jordbruksfastighet.

till 22 §

2.3 Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och avgifter till det allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmänna skatter få icke dragas av (se 20 §).

3 Senaste lydelse 1972: 741.

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §.

2.a. Vid beräkning av nettointäkt av här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats av den skattskyldige medges schablonavdrag för egenavgifter enligt bestämmelserna i denna punkt.

Schablonavdraget beräknas på ett underlag som motsvarar bruttointäkten av jordbruksfastigheten minskad med dels sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 §, dels andra driftkostnader än schablonavdraget, dels underskott av annan här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats av den skattskyldige.

Schablonavdraget utgör — såvida annat icke följer av fjärde stycket — 10 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som icke överstiger 10 000 kronor, 20 procent av den del av underlaget som överstiger 10 000 men icke 100 000 kronor samt 15 procent av den del av underlaget som överstiger 100 000 kronor.

Schablonavdraget utgör 4 procent av underlaget enligt andra stycket om

a) den skattskyldige vid ingången av året näst före taxeringsåret har fyllt 65 år,

b) den skattskyldige för december månad året näst före taxeringsåret har åtnjutit förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom enligt 15 kap. 2 § samma

lag,

c) den skattskyldige icke är inskriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året näst före taxeringsåret, eller

d) bruttointäkten av fastighe -

SkU 1975/76: 68

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten uteslutande eller så gott som uteslutande omfattas av överenskommelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

till 28 §

10. Belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter skall, i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §, upptagas som intäkt av rörelse.

till 29 §

9.4 Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter, stämpelavgifter, tulloch hamnumgälder m. m. dyl. Däremot få svenska allmänna skatter icke avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §.

9.a. Vid beräkning av nettointäkt av här i riket bedriven rörelse skall punkt 2 a av anvisningarna till 22 § äga motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av andra stycket av nämnda anvisningspunkt skall bruttointäkten minskas med dels sjukpenning eller annan ersättning som avses

1 punkt 9 av anvisningarna till 28 §, dels andra driftkostnader än schablonavdraget, dels underskott av annan här i riket bedriven rörelse.

till 41 b §

Med egenavgifter förstås sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap.

2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och tillläggspensionsavgift enligt 19 kap.

3 § samma lag samt avgift enligt

4 Senaste lydelse 1969: 741.

1** Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 68

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 § lagen <1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift.

Avdrag medges för egenavgifter som påförts såsom slutlig skatt. Har skattskyldig för det beskattningsår till vilket avgifterna hänför sig medgivits schablonavdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, medges dock avdrag endast för det belopp varmed egenavgifterna överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrag för visst beskattningsår medgivits med belopp överstigande summan av de egenavgifter, som påförts såsom slutlig skatt för samma beskattningsår, skall skillnadsbeloppet tagas upp som intäkt.

Avdrag medges även för egenavgifter som har påförts såsom tillkommande skatt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för visst beskattningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som intäkt upptages egenavgifter, som restituerats, avkortats eller avskrivits, samt belopp varmed schablonavdrag för visst beskattningsår i samband med ändring av taxeringen medgivits utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.

Belopp som — efter beaktande i förekommande fall av tidigare medgivet schablonavdrag — är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra stycket hänföres till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkommande skatt har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsåtgärden icke föranleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket be -

SkU 1975/76: 68

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.

Har den skattskyldige antingen brukat en eller flera jordbruksfastigheter eller bedrivit en eller flera rörelser under det beskattningsår som anges i fjärde stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse, fastställes i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänföres avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst underlag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten upptages såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. De nya bestämmelserna i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 § tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

3. Bestämmelserna i 35 § 1 morn., 46 § 2 morn., punkt 2 av anvisningarna till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 § i sin nya lydelse samt de nya bestämmelserna i 41 b §, punkt 15 av anvisningarna till 21 §, punkt 10 av anvisningarna till 28 § och anvisningarna till 41 b § tillämpas i fråga om egenavgifter och schablonavdrag som hänför sig till beskattningsår för vilket taxering sker år 1977 eller senare år.

4. Bestämmelserna i 35 § 1 mom. och 46 § 2 mom. i sin äldre lydelse tillämpas alltjämt i fråga om egenavgifter hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller har skett tidigare år.

Beträffande avdrag enligt 46 § 2 mom. i dess äldre lydelse för egenavgifter hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 gäller dock följande, såvida avgifterna sammanlagt överstiger 3 000 kr. Avdraget får icke åtnjutas på en gång utan skall fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977—1979 års taxeringar. Har skattskyldig avlidit under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller år 1977, får dock hela avdraget åtnjutas vid 1977 års taxering. Har skattskyldig

SkU 1975/76: 68

nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976, får avdraget, i den mån det avser avgifter som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, likaledes i sin helhet åtnjutas vid 1977 års taxering. Avlider skattskyldig under beskattningsår, för vilket taxering sker år 1978, får hela det då återstående avdraget åtnjutas vid 1978 års taxering.

5. De nya bestämmelserna i punkt 15 av anvisningarna till 21 § samt punkterna 2 och 2 a av anvisningarna till 22 § skall tillämpas även beträffande skattskyldig, som enligt lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) alltjämt redovisar inkomst av jordbruksfastighet enligt kontantmässiga grunder. Därvid skall punkterna 2 och 3 ovan äga motsvarande tillämpning.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 4 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1 m o m.1 Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag icke får göras för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning av sjömansskatt eller för underskott av rederi- eller luftfartsrörelse i vidare mån än som följer av 46 § 1 mom. tredje—sjätte styckena kommunalskattelagen, samt att avdrag för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotteri vinst;

sådan socialförsäkringsavgift till allmän kommunalskatt, som på folkpensioneringen

enligt 19 kap. förts den skattskyldige under året

3 § lagen (1962: 381) om allmän näst före taxeringsåret, dock enförsäkring, tilläggspensionsavgift dast såvitt gäller annan skattskyl och

avgift enligt 4 § lagen om dig än fysisk person, oskiftat döds allmän

arbetsgivaravgift som på- bo och familjestiftelse.

förts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår, varom fråga är, i den mån avdrag icke åtnjutes enligt nästföljande stycke, samt, såvitt gäller annan skattskyldig än fysisk person, oskiftat dödsbo och familjestiftelse, allmän kommunalskatt, som påförts den skattskyldige under året näst före taxeringsåret.

1 Senaste lydelse 1973: 1110 och 1114.

SkU 1975/76: 68

11 Nuvarande lydelse

Skattskyldig, sorn varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta avdrag för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, för tilläggspensionsavgifter och avgift enligt 4 § lagen om allmän arbetsgivaravgift samt för avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring ävensom för underhåll åt ej hemmavarande barn, allt i den omfattning som i 46 §

2 mom. kommunalskattelagen sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som i 28 § 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen avses, äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt, vilken enligt första stycket skulle hava varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdraget i fråga.

Föreslagen lydelse

Skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, äger åtnjuta avdrag som avses i 46 § 2 mom. första stycket 2) kommunalskattelagen (1928:370) samt, i den omfattning som i nämnda moment sägs, jämväl för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning samt för avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring ävensom för underhåll åt ej hemmavarande barn.

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. De nya bestämmelserna tillämpas, såvitt gäller avdrag som avses i 46 § 2 mom. första stycket 2) kommunalskattelagen (1928: 370), i fråga om egenavgifter och schablonavdrag hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1977 eller senare år.

3. Äldre bestämmelser tillämpas alltjämt i fråga om avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 § samma lag samt avgift enligt 4 § lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, om avgiften hänför sig till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller har skett tidigare år.

Beträffande avdrag enligt äldre bestämmelser för avgifter, som avses i föregående stycke och är hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976, gäller dock följande, såvida avgifterna sammanlagt överstiger 3 000 kronor. Avdraget får icke åtnjutas på en gång utan skall fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977—1979 års taxeringar. Har skattskyldig avlidit under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller år 1977, får dock hela avdraget åtnjutas vid 1977 års taxering. Har skattskyldig nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976, får avdraget, i den mån det avser avgifter som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, likaledes i sin helhet åtnjutas vid 1977 års taxering. Avlider skattskyldig under beskattningsår, för vilket taxering sker år 1978, får hela det då återstående avdraget åtnjutas vid 1978 års taxering.

SkU 1975/76: 68

12 Motionerna

Följande motioner har väckts med anledning av propositionen

1975/76:2560 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att i enlighet med vad som i motionen anförts schablonavdraget skall fastställas för ett år i taget,

2. att vid beräkning av definitiva egenavgifter de verkliga avgifterna - ej schablonmässigt beräknade sådana - skall ligga till grund och att därför anvisningarna till 41 b § första stycket kommunalskattelagen enligt regeringsförslaget kompletteras genom att följande mening tilläggs:

”Egenavgiften beräknas som viss i lag bestämd andel av inkomsten från ifrågavarande förvärvskälla exklusive egenavgiften.”

3. att anvisningarna till 22 § punkt 2 a kommunalskattelagen kompletteras så att efter tredje stycket enligt regeringsförslaget ett nytt stycke införs med följande lydelse:

”1 fråga om makar, som gemensamt driver rörelse eller jordbruksfastighet, skall, innan schablonavdraget beräknas, inkomsten fördelas mellan makarna i enlighet med härför gällande regler. Makama lår, även i fråga om den del av inkomsten som understiger 10 000 kronor, göra ett schablonavdrag på 15 procent.”

4. att i fall, då inbetalningar av preliminära socialförsäkrings- och arbetsgivaravgifter gjorts, så att dessa beloppsmässigt motsvarar det medgivna schablonavdraget, skall, om de preliminära inbetalningarna inte täcker de definitiva avgifterna, någon straffavgift inte utgå på den del av de oguldna avgifterna, som motsvarar skillnaden mellan definitiva avgifter och avgifterna enligt schablonavdraget,

5. att uttala att den i propositionen aviserade utvidgningen av 80/85- procentregeln till att omfatta även egenavgifterna skall tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering;

1975/76:2561 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av prop. 1975/76:178 beslutar att företagares och fria yrkesutövares premier till egna gruppliv- och gruppsjukförsäkringar fr. o. m. 1977 års taxering skall få dras av i förvärvskällan;

1975/76:2562 av herr Löfgren (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att lagen om ändring i kommunalskattelagen och lagen om ändring i lagen om statlig inkomstskatt utformas i enlighet med vad i motionen anförts beträffande övergångsbestämmelser för egenföretagare;

1975/76:2563 av fru Troedsson (m) och herr Magnusson i Borås (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att överskott inom inkomstslaget jordbruksfastighet får kvittas mot underskott inom inkomstslaget rörelse och tvärtom vid beräkning av egenavgifter.

SkU 1975/76: 68

13 I detta sammanhang behandlar utskottet de under den allmänna motionstiden väckta motionerna

1975/76:953 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana lagändringar att samtliga avgifter blir avdragsgilla i den förvärvskälla vartill verksamheten hör;

1975/76:954 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att undanröja de skillnader i skatte- och avgiftsuttag som föreligger mellan enskilda företagare och aktiebolag i enlighet med vad som anförts i motionen;

1975/76:1031 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning syftande till att eliminera de orimliga konsekvenser ändringen av lagen om allmän försäkring medfört för vissa rörelseidkare och att frågan om införande av en ny skattegrupp för egenföretagare därvid särskilt prövas;

1975/76:1033 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att socialförsärkingsavgifterna på den del av egenföretagares inkomster under 1976 som överstiger 7,5 basbelopp blir avdragsgilla som omkostnad ijordbruk eller rörelse redan vid 1977 års taxering;

1975/76:1044 av herrar Winberg (m) och Lidgård (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i bestämmelserna om inkomsttaxering att rörelseidkare (egenföretagare) medges avdrag i rörelsen för ATP-avgift, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen, sjukförsäkringsavgift och allmän arbetsgivaravgift (egenavgift);

1975/76:1045 av herr Wirtén m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen beslutar om särskilda regler rörande avdragsrätt för beräknad egenavgift för egenföretagare vid 1977 års taxering;

1975/76:1996 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till innehållet i motionen 1975/76:1979 - under punkten 4 hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i skattelagstiftningen att egenföretagare och anställda blir jämställda i fråga om erläggande av arbetsgivaravgifter, dvs.

a) avdrag för arbetsgivaravgifter för egenföretagare får göras i rörelsebilagan vid deklarationen,

b) avdrag för egenföretagare liksom för anställd får göras för de under inkomståret aktuella arbetsgivaravgifterna så att nuvarande avdragseftersläpning borttages;

SkU1975/76: 68

1975/76:2114 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari - med hänvisning till innehållet i motionen 1975/76:2113 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär att förslag om rätt för egenföretagare att göra avdrag för social försäkringsavgifter föreläggs riksdagen under 1976.

Behandlingen av övriga punkter i motionen 1975/76:1996 har riksdagen beslutat uppskjuta till riksmötet 1976/77.

Utskottet

De fr. o. m. år 1976 höjda avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen samt slopandet av beloppstaket för dessa avgifter har ytterligare accentuerat de skillnader som föreligger mellan de avgifter, som erläggs av arbetsgivarna på de anställdas löner, och de s. k. egenavgiftema, dvs. egenföretagamas sjukförsäkrings-, folkpensions- och tilläggspensionsavgifter samt allmänna arbetsgivaravgifter. Detta förhållande har bl. a. uppmärksammats i motioner hösten 1975, vilka på begäran av riksdagen överlämnats till företagsskatteberedningen för övervägande. Beredningen har emellertid med hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter inte haft möjlighet att lägga fram förslag i sådan tid att det kunnat läggas till grund för en proposition i ämnet till innevarande riksdag. Då det ansetts angeläget att frågan får en snar lösning, härefter utredningar inom finans- och socialdepartementen i den förevarande propositionen lagts fram förslag till ändrade avdragsregler för egenavgifter fr. o. m. 1977 års taxering. Bestämmelserna syftar till att egenaVgiftema skall tas ut efter i stort sett samma principer som de avgifter arbetsgivarna erlägger på utgående löner. Förslaget innebär i huvudsak följande.

Egenavgifter som belöper på inkomst av jordbruksfastighet och rörelse skall inte såsom för närvarande dras av som allmänt avdrag utan som omkostnad i förvärvskällan. Vid taxeringen medges ett schablonmässigt beräknat avdrag för de egenavgifter som hänför sig till beskattningsåret. Schablonavdraget skall med vissa undantag beräknas på ett underlag, som motsvarar bruttointäkterna i förvärvskällan efter avdrag för andra omkostnader än schablonavdraget. Avdraget utgör för skattskyldiga, som erlägger oreducerade egenavgifter, 10 % av den del av underlaget, som inte överstiger 10 000 kr., 20 % av den del av underlaget, som ligger mellan 10 000 och 100 000 kr., och 15 % av överskjutande del av underlaget. För vissa skattskyldiga med låga egenavgifter utgör schablonavdraget 4 % av underlaget.

En avstämning skall göras mellan de slutligt debiterade egenavgifterna och schablonavdraget. Om de debiterade avgifterna är större än schablonavdraget, får överskjutande belopp dras av som omkostnad i jordbruket eller rörelsen vid följande års taxering. I det omvända fallet skall skillnadsbeloppet tffs upp som intäkt i förvärvskällan vid den följande taxeringen. Restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter skall redovisas som in -

SkU 1975/76:68

täkt av jordbruksfastighet eller rörelse vid taxeringen för det beskattningsår under vilket avgiften ändrats. Egenavgifter, som påförts som tillkommande skatt, får dras av i resp. förvärvskälla.

Som ovan nämnts skall de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Egenavgifter, som påförts på grund av 1976 års taxering, får dras av som allmänt avdrag men avdraget skall i allmänhet fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977-1979 års taxeringar.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av egenavgiftema har uppmärksammats i ett flertal motioner, som väckts under den allmänna motionstiden. I motionerna 1975/76:953 och 2114 begärs att regeringen skall lägga fram förslag om rätt för egenföretagare att göra avdrag för egenavgifterna i resp. förvärvskälla. Motionärerna i motionerna 1975/76:1044,1045 och 1996 (punkten 4) yrkar att riksdagen omedelbart fattar beslut om författningsändringar i samma syfte. I motionen 1975/76:954 begärs förslag, som undanröjer de skillnader i skatte- och avgiftsuttag som föreligger mellan enskilda företagare och aktiebolag. Vidare begärs i motionen 1975/76:1031 skyndsam utredning för att eliminera de konsekvenser som ändringarna i lagen om allmän försäkring medfört för vissa rörelseidkare. Motionärerna anser också att frågan om införande av en ny skattegrupp för egenföretagare bör prövas i samband därmed. Slutligen begärs i motionen 1975/76:1033 att riksdagen beslutar, att socialförsäkringsavgifter som belöper på den del av egenföretagares inkomster under 1976, som överstiger 7,5 basbelopp, får dras av som omkostnad i jordbruk eller rörelse vid 1977 års taxering.

Den föreslagna reformen, som utskottet i princip redan förordat i ett yttrande till socialförsäkringsutskottet den 25 november 1975 och nu i sin allmänna uppläggning tillstyrker, innebär, som framgår av den ovan lämnade redogörelsen för bestämmelserna, att de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna får dras av som omkostnad med ett schablonmässigt beräknat belopp i den förvärvskälla från vilken den avgiftsbelagda inkomsten härrör. En överflyttning av avdragsrätten från allmänt avdrag till resp. förvärvskälla på sätt föreslås i propositionen innebär dels att socialförsäkringsavgifterna och den allmänna arbetsgivaravgiften kommer att beräknas på i huvudsak samma sätt oavsett i vilken företagsform verksamheten bedrivs, dels att den nuvarande eftersläpningen av avdragsrätten försvinner. Dessutom elimineras de ogynnsamma marginaleffekter, som genom ändringarna i lagen om allmän försäkring (AFL) skulle ha uppkommit för egenföretagarna fr. o. m. nästa års taxering. Såvitt utskottet kan bedöma torde yrkandena i de ovannämnda motionerna i allt väsentligt vara tillgodosedda genom förslaget i propositionen. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandena i motionerna 1975/76:953, 954, 1031 och 2114 samt till lagstiftningsyrkandena i motionerna 1975/76:1033, 1044, 1045 och 1996 punkten 4.

SkU 1975/76:68

16 Utskottet behandlar härefter de med anledning av propositionen väckta motionerna.

Om en skattskyldig har inkomst av såväl jordbruksfastighet som rörelse, utgör enligt nuvarande bestämmelser i AFL, lagen om allmän arbetsgivaravgift och förordningen angående beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring summan av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten av jordbruksfastighet och av rörelse underlag för beräkning av egenavgifterna. Underskott i en förvärvskälla får kvittas mot överskott i annan förvärvskälla inom samma inkomstslag.

I motionen 1975/76:2563 yrkas att vid beräkning av egenavgifterna underskott i inkomstkällan jordbruksfastighet får kvittas mot överskott i inkomstkällan rörelse och tvärtom.

Reglerna om avgiftsunderlag och avgiftsfinansiering i socialförsäkringssystemet är f. n. föremål för överväganden inom pensionskommittén. Enligt vad utskottet erfarit kommer kommittén, som enligt uppgift i årets kommittéberättelse har för avsikt att före utgången av 1976 avlämna ett betänkande om bl. a. avgiftsreglerna i socialförsäkringssystemet, att pröva den fråga som motionärerna uppmärksammat. I avvaktan på kommitténs ställningstagande är utskottet inte berett att biträda motionärernas förslag och avstyrker således bifall till motionen 1975/76:2563.

I motionen 1975/76:2560 behandlas vissa frågor om beräkning av schablonavdraget. Under punkten 1 i motionens hemställan yrkas att schablonavdraget skall fastställas för ett år i taget.

Schablonavdraget bör självfallet vara så utformat att det så nära som möjligt överensstämmer med de slutliga egenavgiftema. Föredraganden framhåller i propositionen, att det sannolikt finns anledning att på nytt ta upp frågan hur avdragsrätten för egenavgifterna skall konstrueras, när pensionskommittén slutfört sitt arbete. Utskottet förutsätter emellertid att utformningen av schablonavdraget kommer att omprövas dessförinnan, om basbelopp, grundavdrag och avgifternas storlek ändras mera väsentligt. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandet under punkten 1 i motionen 1975/76:2560.

Enligt förslaget i propositionen skall schablonavdraget för egenavgifter i regel beräknas på skillnaden mellan bruttointäkten och samtliga avdrag i förvärvskällan utom schablonavdraget. Underlaget för fastställande av schablonavdraget motsvarar alltså i normalfallet den enligt nuvarande bestämmelser beräknade nettointäkten av förvärvskällan.

Motionärerna i motionen 1975/76:2560 framhåller, att det är oklart hur schablonavdraget skall beräknas i fråga om företag, i vilka båda makarna arbetar, bl. a. i de fall då den nya tredjedelsregeln i tredje stycket av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (KL) äger tillämpning. Det framgår inte av propositionen, om schablonavdraget skall beräknas på den gemensamma inkomsten av förvärvskällan, innan denna fördelas mellan makarna, eller först sedan inkomstfördelningen skett. Med hänvisning till att

SkU1975/76:68

den förra beräkningsmetoden leder till felaktigt resultat yrkas under punkten 3 i motionen en komplettering av bestämmelserna av innebörd att innan schablonavdraget beräknas för makar, som gemensamt driver jordbruk eller rörelse, inkomsten skall fördelas mellan makarna enligt gällande bestämmelser. I fråga om den del av inkomsten som understiger 10 000 kr. bör makarna enligt motionärernas mening få beräkna schablonavdraget efter 15 %.

Om ingen av makarna eller om båda har en ledande ställning i företaget, skall enligt bestämmelserna i femte stycket av anvisningarna till 52 § KL vardera maken taxeras för den inkomst av verksamheten, som med hänsyn till hans arbete och övriga insatser skäligen tillkommer honom. I dessa fall kan utan svårighet en beräkning av schablonavdraget för vardera maken göras på grundval av den mellan makarna fördelade nettointäkten av förvärvskällan. Frågan hur schablonavdraget skall beräknas i de fall som regleras i tredje stycket av anvisningarna till 52 § KL - de s. k. medhjälparfallen - är däremot, som motionärerna påpekat, oklar. Utskottet är för sin del inte berett att utan närmare utredning ta ställning till hur schablonavdraget skall beräknas i sistnämnda fall. Det har emellertid kommit till utskottets kännedom att frågan om beräkning av egenavgifter i medhjälparfallen är under övervägande i socialdepartementet. Utskottet förutsätter att förslag till lösning av den fråga, som aktualiserats i motionen, kommer att föreläggas riksdagen i den proposition rörande ändring av 80/85-procentregeln som aviserats till hösten och att dessa bestämmelser skall tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering.

Av det anförda framgår att utskottet f. n. inte är berett biträda lagstiftningsyrkandet under punkten 3 i motionen 1975/76:2560.

Även frågan om beräkning av de slutliga egenavgifterna behandlas i motionen 1975/76:2560. Hur beräkningen av avgifterna skall gå till vid debiteringen kan bäst åskådliggöras med följande exempel. En skattskyldigs nettointäkt av rörelse visst år utgör 100 000 kr. Det vid taxeringen medgivna schablonavdraget för egenavgifter uppgår då till 19 000 kr. Enligt förslaget i propositionen skall egenavgifterna vid debiteringen beräknas på ett belopp av (100 000- 19 000=) 81 000 kr. istället för såsom för närvarande på 100 000 kr.

Motionärerna anser att egenföretagaren enligt förslaget i propositionen kommer att påföras egenavgifter med felaktiga belopp och yrkar därför under punkten 2 att de verkliga avgifterna och inte de schablonmässigt beräknade skall ligga till grund för debiteringen av de slutliga egenavgifterna.

Den i propositionen förordade metoden för beräkning av de slutliga egenavgifterna medför givetvis inte ett i alla lägen exakt resultat men är enkel i den praktiska tillämpningen. I vissa fall är den till fördel och i andra fall till nackdel för egenföretagaren, men avvikelserna torde i flertalet fall bli relativt obetydliga. En exakt beräkning av de slutliga avgifterna på sätt motionärerna förordar är svår att kontrollera av den skattskyldige och kom -

SkU 1975/76:68

plicerar det administrativa förfarandet. Utskottet avstyrker därför yrkandet under punkten 2 i motionen 1975/76:2560.

Under punkten 4 yrkas i motionen 1975/76:2560 att i de fall preliminär inbetalning av egenavgifter gjorts med belopp motsvarande schablonavdraget, kvarskatleavgift inte skall tas ut på det belopp, som utgör skillnaden mellan slutliga egenavgifter och schablonavdraget.

Vid preliminär inbetalning av skatt och fyllnadsinbetalning av sådan skatt görs ingen uppdelning av det inbetalade beloppet på olika skatter och avgifter. Det finns således ingen möjlighet att konstatera om egenföretagaren gjort en preliminär inbetalning av egenavgifter med belopp motsvarande schablonavdraget. Ett bifall till motionärernas yrkande förutsätter en genomgripande omläggning av skatte- och avgiftsinbetalningarna, som utskottet inte är berett tillstyrka. 1 detta sammanhang vill utskottet emellertid erinra om att kvarskatteavgift inte utgår, om den kvarstående skatten uppgår till högst 899 kr. Om den skattskyldige efter upprättandet av deklarationen och beräkningen av sina slutliga skatter och avgifter konstaterar, att den kvarstående skatten kommer att överstiga sistnämnda belopp, har han möjlighet att undvika kvarskatteavgift genom att göra fyllnadsinbetalning av preliminär skatt senast den 30 april under taxeringsåret.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet under punkten 4 i motionen 1975/76:2560.

Vid tillämpningen av den s. k. 80/85-procentregeln i lagen om begränsning av skatt i vissa fall tas f. n. inte hänsyn till egenavgifter. Föredraganden upplyser i propositionen att han har för avsikt att till hösten lägga fram en proposition om sådan ändring av 80/85-procentregeln att även egenavgiftema helt eller delvis beaktas vid bedömningen av om den totala skatten skall begränsas.

1 motionen 1975/76:2560 punkten 5 begärs ett riksdagsuttalande om att den förutskickade utvidgningen av 80/85-procentregeln till att omfatta även egenavgifterna skall tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering.

Även utskottet förutsätter att eventuella ändringar såvitt avser egenavgifterna i lagen om begränsning av skatt i vissa fall kommer att äga tilllämpning fr. o. m. 1977 års taxering. Härigenom torde yrkandet under punkten 5 i motionen 1975/76:2560 vara tillgodosett.

En speciell fråga rörande avdrag för egenavgifter på grund av 1976 års taxering tas upp i motionen 1975/76:2562. Förslaget i propositionen innebär att om en skattskyldig nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningsår, för vilket taxering sker år 1976, allmänt avdrag medges för egenavgifter, som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, i sin helhet vid 1977 års taxering.

I motionen begärs sådan ändring av övergångsbestämmelserna att uppdelning av avdraget för egenavgifter på grund av 1976 års taxering på tre

SkU 1975/76:68

år endast skall gälla den som 1976 fortfarande är egenföretagare. Yrkandet motiveras med att många egenföretagare 1975 ombildat sina företag till aktiebolag eller kommanditbolag och vid årsskiftet 1975-1976 ingivit preliminärdeklarationer, vari antagits att hela beloppet av de på år 1976 belöpande egenavgifter^ skulle få dras av vid 1977 års taxering. En fördelning av avdragsbeloppet på tre år skulle enligt motionärens uppfattning medföra en besvärande förändring i den finansiella planeringen för dessa företagare.

De föreslagna övergångsbestämmelserna vid företagsnedläggelse innebär att en egenföretagare, som under år 1975 eller motsvarande beskattningsår överlåtit sin jordbruksfastighet eller rörelse till ett aktiebolag eller kommanditbolag, anses ha lagt ned sin tidigare bedrivna verksamhet under samma år. Med hänsyn härtill är han berättigad att vid 1977 års taxering tillgodoföra sig avdrag med hela beloppet av de egenavgifter som påförts honom vid 1976 års taxering. Då syftet med motionen 1975/76:2562 således redan är tillgodosett avstyrker utskottet bifall till densamma.

En fråga, som ligger utanför ramen för de i propositionen behandlade spörsmålen, tas upp i motionen 1975/76:2561, nämligen frågan om avdrag för premier för gruppliv- och gruppsjukförsäkringar. Enligt gällande bestämmelser är premier för sådana försäkringar avdragsgilla endast inom ramen för försäkringsavdraget, som är maximerat till 250 kr. för ensamstående och 500 kr. för makar.

Enligt motionärernas uppfattning är det från rättvisesynpunkt angeläget att egenföretagare och andra, som inte åtnjuter skattefria försäkringsförmåner, tillerkänns rätt till avdrag för premier för motsvarande försäkringar, vare sig dessa premier ryms inom beloppsgränserna för försäkringsavdraget eller ej. Motionärerna yrkar därför att företagares och fria yrkesutövares premier för egna gruppliv- och gruppsjukförsäkringar skall få dras av som omkostnad i resp. förvärvskälla fr. o. m. 1977 års taxering, vilket medför en ökad likställighet med löntagarna också i det hänseendet att avgiftsunderlaget för egenavgifterna sjunker.

Utskottet har vid tidigare behandling av frågan uttalat sig positivt för en omläggning av avdragsrätten för premier för gruppliv- och gruppsjukförsäkringar men ansett att det utredningsarbete som pågår inom livförsäkringsskattekommittén och 1972 års skatteutredning bör avvaktas, innan definitiv ställning tas till frågan. Dessa utredningars arbete har emellertid försenats. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en omläggning av avdragsrätten för ifrågavarande försäkringspremier är angelägen. Med hänsyn till den korta tid som stått till buds för behandlingen av motionen och i avsaknad av närmare utredning är utskottet inte berett att tillstyrka omedelbar lagstiftning i ämnet utan förordar att förslag till ändrade relger föreläggs riksdagen i den proposition angående ytterligare ändringar i fråga om egenavgifterna som aviserats till hösten. Av det anförda framgår att utskottet inte kan biträda lagstiftningsyrkandet i motionen 1975/76:2561.

SkU 1975/76:68

20 De förslag i propositionen, som inte närmare behandlats i det föregående, har inte föranlett några erinringar eller särskilda uttalanden från utskottets sida. Beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen föreslår utskottet emellertid dels en följdändring i 53 § 1 mom. a), dels ändringar av teknisk natur i fjärde stycket av anvisningarna till 41 b § och i punkt 4 av ikraftträdandebestämmelserna. Utskottet föreslår också en teknisk ändring i punkt 3 av ikraftträdandebestämmelserna till lagen om ändring i lagen om statlig inkomstskatt.

Utskottet hemställer

1. beträffande underlaget för beräkning av egenavgifter att riksdagen avslår motionen 1975/76:2563;

2. beträffande ändrade avdragsregler för egenavgifter

a. att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2560 punkterna 2-4 och 1975/76:2562 samt med bifall till propositionen 1975/76:178 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att 35 § 1 morn., 46 § 2 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 b §, samt anvisningar till nämnda paragraf, av nedan angivna lydelse, dels att till anvisningarna till 21 § skall fogas en ny punkt, 15, till anvisningarna till 22 § en ny punkt, 2 a, till anvisningarna till 28 § en ny punkt, 10, och till anvisningarna till 29 § en ny punkt, 9 a, av nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att 35 § 1 morn., 46 § 2 morn., 53 § l mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 b §, samt anvisningar till nämnda paragraf av nedan angivna lydelse, dels att till anvisningarna till 21 § skall fogas en ny punkt, 15, till anvisningarna till 22 § en ny punkt, 2 a, till anvisningarna till 28 § en ny punkt, 10, och till anvisningarna till 29 § en ny punkt, 9 a, av nedan angivna lydelse.

dels 53 § 1 mom. och anvisningarna till 41 b § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

SkU 1975/76:68

21 Nuvarande lydelse

53 §

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för

all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av pensionsförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Utskottets förslag

all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av pensionsförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

SkU 1975/76:68

22 Nuvarande lydelse

och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom elier olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring; för

dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för

timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 § 2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

b) staten: - -- -- -- - Riksskatteverket må, - - - - -

R ege ringens förslag

Utskottets förslag

och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring; för

dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för

timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskriva egenavgifter, allt i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b j;

-------av fastighet.

- - - - — icke föras.

Utskottets förslag

Anvisningar till 41 b §

Med egenavgifter - -- -- -- — - allmän arbetsgivaravgift.

Avdrag medges _____ som intäkt.

Avdrag medges - -- -- -- -- - åtnjutet schablonavdrag. Belopp som - efter beaktande i fö- Belopp som - efter beaktande i förekommande fall av tidigare med- rekommande fall av tidigare med -

SkU 1975/76:68

23 R ege ringens förslag givet schablonavdrag - är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra stycket hänfdres till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkommande skatt har påfdrts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsåtgärden icke föranleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.

Har den - -- -- -- -

U tskotteis förslag

givet schablonavdrag - är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt andra eller tredje stycket hänföres till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkommande skatt har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsåtgärden icke föranleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.

- - tillfällig förvärvsverksamhet.

dels punkt 4 av ikraftträdandebestämmelsema erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

R egeringens förslag

Utskottets förslag

4. Bestämmelserna i - - - Beträffande avdrag enligt 46 § 2 mom. i dess äldre lydelse för egenavgifter hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 gäller dock följande, såvida avgifterna sammanlagt överstiger 3 000 kr. Avdraget får icke åtnjutas på en gång utan skall fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977-1979 års taxeringar. Har skattskyldig avlidit under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller år 1977, får dock hela avdraget åtnjutas vid 1977 års taxering. Har skattskyldig nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningår för vilket taxering sker år 1976, får avdraget, i den mån det avser avgifter som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, likaledes i sin helhet åtnjutas vid 1977 års taxering. Avlider skattskyldig

------- tidigare år.

Beträffande avdrag enligt 46 § 2 mom. i dess äldre lydelse för egenavgi fter, som ingår i slutlig skatt och är hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976, gäller dock följande, såvida avgifterna sammanlagt överstiger 3 000 kronor. Avdraget får icke åtnjutas på en gång utan skall fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977-1979 års taxeringar. Har skattskyldig avlidit under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller år 1977, får dock hela avdraget åtnjutas vid 1977 års taxering. Har skattskyldig nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976, får avdraget, i den mån det avser avgifter som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, likaledes i sin helhet åtnjutas vid 1977

SkU 1975/76:68

24 Regeringens förslag

Utskottets förslag

under beskattningsår, för vilket taxering sker år 1978, får hela det då återstående avdraget åtnjutas vid 1978 års taxering.

års taxering. Avlider skattskyldig under beskattningår, för vilket taxering sker år 1978, får hela det då återstående avdraget åtnjutas vid 1978 års taxering.

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att punkt 3 av ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

Regeringens förslag

3. Äldre bestämmelser - - - Beträffande avdrag enligt äldre bestämmelser för avgifter, som avses i föregående stycke och är hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976, gäller dock följande, såvida avgifterna sammanlagt överstiger 3 000 kronor. Avdraget får icke åtnjutas på en gång utan skall fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977-1979 års taxeringar. Har skattskyldig avlidit under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller år 1977, får dock hela avdraget åtnjutas vid 1977 års taxering. Har skattskyldig nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningår för vilket taxering sker år 1976, får avdraget, i den mån det avser avgifter som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, likaledes i sin helhet åtnjutas vid 1977 års taxering. Avlider skattskyldig under beskattningsår, för vilket taxering sker år 1978, får hela det då återstående avdraget åtnjutas vid 1978 års taxering.

Utskottets förslag

------- tidigare år.

Beträffande avdrag enligt äldre bestämmelser för avgifter, som avses i föregående stycke och ingär i slutlig skatt samt är hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976, gäller dock följande, såvida avgifterna sammanlagt överstiger 3 000 kronor. Avdraget får icke åtnjutas på en gång utan skall fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977-1979 års taxeringar. Har skattskyldig avlidit under beksattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller år 1977, får dock hela avdraget åtnjutas vid 1977 års taxering. Har skattskyldig nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976, får avdraget, i den mån det avser avgifter som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, likaledes i sin helhet åtnjutas vid 1977 års taxering. Avlider skattskyldig under beskattningsår, för vilket taxering sker år 1978, får hela det då återstående avdraget åtnjutas vid 1978 års taxering.

b. att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:953,

2. motionen 1975/76:954,

3. motionen 1975/76:1031,

4. motionen 1975/76:1033,

SkU 1976/76:68

5. motionen 1975/76:1044,

6. motionen 1975/76:1045,

7. motionen 1975/76:1996 punkten 4,

8. motionen 1975/76:2114,

9. motionen 1975/76:2560 punkterna 1 och 5,

i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört och under moment 2 a hemställt;

3. beträffande avdrag för premier för gruppliv- och gruppsjukförsäkringar att

riksdagen avslår motionen 1975/76:2561 i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 28 maj 1976

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Josefson (c), Carlstein (s), Wikner (s), Stadling (s), Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c), fru Troedsson (m), herrar Boström (s), Hörberg* (fp), Marcusson (s) och Rosqvist (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

beträffande underlaget för beräkning av egenavgifter

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med ”Reglerna om” och slutar med ”motionen 1975/76:2563” bort ha följande lydelse: Som anförs i motionen 1975/76:2563 bör man få kvitta underskott i inkomstkällan jordbruksfastighet mot överskott i inkomstkällan rörelse och tvärtom. Denna rättvisefråga, som det knappast kan råda delade meningar om, bör för egenavgifternas del lösasigod tid före 1977 års taxering. Eftersom även andra frågor rörande egenavgifterna kommer att tas upp i en särskild proposition till hösten, bör även denna detalj få sin lösning i det sammanhanget. Med det anförda är syftet med motionen 1975/76:2563 tillgodosett.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2563 hos regeringen begär förslag till hösten 1976 om ändrade regler för beräkning av egenavgift i de fall den avgiftsskyldige har in -

SkU 1975/76:68

komst av en förvärvskälla och underskott av en annan förvärvskälla av annat slag i enlighet med vad ovan anförts.

beträffande beräkning av de slutliga egenavgifterna

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 17 med ”Motionärerna anser” och slutar överst på s. 18 med ”motionen 1975/76:2560” bort ha följande lydelse:

De i propositionen föreslagna schablonreglerna innebär att egenavgifterna kommer att beräknas till felaktiga belopp, även om avvikelserna blir mindre betydande än f. n. Som framhålls i motionen 1975/76:2560 bör därför de verkliga avgifterna och inte de schablonmässigt beräknade ligga till grund för debiteringen av de slutliga egenavgifterna. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå omedelbar lagstiftning på denna punkt utan anser att frågan bör tas upp tillsammans med andra detaljfrågor i den proposition som aviserats till hösten 1976. Med det anförda är syftet med yrkandet i motionen 1975/76:2560 punkten 2 tillgodosett.

dels att utskottet under moment 2 a i denna del bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2560 punkten 2 hos regeringen begär förslag till hösten 1976 om beräkning av egenavgifterna med hänsyn till verkliga avgifter i stället för schablonmässigt beräknade i enlighet med vad ovan anförts.

beträffande kvarskatteavgift

3. av herr Magnusson i Borås (ml och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Vid preliminär” och slutar med ”motionen 1975/76:2560” bort ha följande lydelse: Den

som vid beräkning av sina inbetalningar av preliminär skatt tar upp egenavgifterna enligt den schablon, som föreslås i propositionen, bör - som framhålls i motionen - inte rimligen riskera att bli påförd kvarskatteavgift av den anledningen att de slutligt debiterade egenavgifterna överstiger schablonbeloppet. Enligt utskottets uppfattning bör därför förslag i enlighet med motionärernas yrkande läggas fram av regeringen hösten 1976 i den tidigare omtalade propositionen. Med det anförda är syftet med yrkandet i motionen 1975/76:2560 punkten 4 tillgodosett.

dels att utskottet under moment 2 a i denna del bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2560 punkten 4 hos regeringen begär förslag till hösten 1976 angående ändrade regler för kvarskatteavgift i enlighet med vad ovan anförts.