Med anledning av propositionen 1977/78:141 om kompetensprov för jägare jämte motioner
JoU 1977/78:28
Jordbruksutskottets betänkande 1977/78:28
med anledning av propositionen 1977/78:141 om kompetensprov för jägare jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1977/78:141 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för kompetensprov för jägare som förordats i propositionen.
I propositionen anges riktlinjer för ett utvidgat kompetensprov för jägare. Provet, som avses bli infört år 1981, föreslås uppdelat i en teoretisk och en praktisk del. Prov skall i första hand avläggas av den som avser att förvärva vapen för jaktändamål för första gången eller vapen av annan klass än som tidigare innehas.
Motionerna
I motionen 1977/78:1874 av Nils Hjorth (s)och Pär Granstedt (c) föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till erforderliga personalförstärkningar till statens naturvårdsverk i anslutning till propositionen 1977/78:141 om kompetensprov för jägare.
1 motionen 1977/78:1884 av Rolf Dahlberg (m) hemställs att riksdagen beslutar uttala att den praktiska delen av kompetensprovet skall gälla för utländska jägare som jagar i Sverige med undantag av de utländska jägare som är jaktgäster hos svensk jaktvärd och bedriver jakt under dennes ledning.
I motionen 1977/78:1885 av Tore Nilsson och Lars Ljungberg (båda m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den särskilda arbetsgruppen för samefrågor bereds tillfälle att ge synpunkter på kurslitteraturen för utbildning av jägare.
I motionen 1977/78:1919 av Rolf Sellgren (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den särskilda arbetsgruppen för samefrågor bereds tillfälle att ge synpunkter på kurslitteraturen för utbildning av jägare.
Utskottet
Som framgår av propositionen har jaktmarksutredningen i betänkandet (SOU 1974:80-81) Jaktmarker i ett särskilt avsnitt behandlat frågan om kompetensprov för jägare. Utredningen har därvid föreslagit att den som vill utöva jakt bör genomgå prov som visaratt han besitter sådana teoretiska och praktiska kunskaper att han kan bedriva väl anpassad och säker jakt samt ett meningsfullt viltvårdsarbete. Vid remissbehandlingen av jaktmarksutred 1
Riksdagen 1977/78. 16 sami. Nr 28
JoU 1977/78:28
ningens betänkande mottogs förslaget om obligatoriskt kompetensprov för jägare genomgående positivt av remissinstanserna. Regeringen uppdrog i juni 1976 åt statens naturvårdsverk att utarbeta närmare förslag till anordnande av kompetensprov för jägare i huvudsak enligt de riktlinjer som föreslagits av jaktmarksutredningen.
Naturvårdsverket har i juni 1977 redovisat uppdraget som i vissa delar utförts i samråd med en referensgrupp med företrädare för berörda parter. Målsättningen för provet bör enligt naturvårdsverket vara att skapa en grundläggande kunskap hos varje jägare eller innehavare av jaktvapen så att jakten blir mer ekologiskt anpassad och att större hänsyn visas viltet. En sådan kunskap bör också leda till att jakten bättre anpassas till samhällets krav och att större förutsättningar och motivation skapas för vidareutbildning.
Naturvårdsverkets förslag har remissbehandlats. Remissinstanserna är eniga om behovet av särskilda kompetensprov för jägare och tillstyrker allmänt verkets förslag till mål för provet. Den av verket föreslagna utformningen av provet godtas i huvudsak av remissinstanserna. Erinringar och avvikande meningar framförs dock av några remissinstanser.
Regeringen föreslår i överensstämmelse med naturvårdsverkets förslag att ett obligatoriskt kompetensprov införs i hela landet fr. o. m. år 1981 efter viss försöksverksamhet.
Naturvårdsverkets förslag innebär att samtliga jägare som avser att på något sätt förändra sitt vapeninnehav eller för första gången köpa vapen skall omfattas av provet. Åtskilliga remissinstanser har emellertid avstyrkt förslaget om att den som redan har ett vapen inom en viss vapenklass och som endast vill skaffa annat vapen inom samma vapenklass skall omfattas av provet. Enligt föredragandens mening bör provet av främst praktiska skäl i första hand inriktas på dem vilkas kompetens det finns särskild anledning att pröva. Provet föreslås således tills vidare omfatta dem som avseratt förvärva vapen för jaktändamål för första gången eller vapen av annan vapenklass än som tidigare innehas.
Kompetensprovet föreslås uppdelat i en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen avses uppdelad i ett grundprov och ett påbyggnadsprov. Föredraganden anför i detta hänseende bl. a. att jakt- och viltvård, artkännedom, lagar och författningar, säkerhetsfrågor samt djurskydd bör ägnas särskild uppmärksamhet. Samtidigt understryker han vikten av att proven inte blir alltför omfattande och teoretiska. De bör utformas så att de i princip kan vara gemensamma för alla kategorier av jägare.
Beträffande naturvårdsverkets förslag i fråga om det praktiska provet anför föredraganden att han f. n. inte är beredd att närmare gå in på dessa frågor. Han förutsätter att provet utformas i samråd med berörda parter.
Enligt föredraganden talar sakliga skäl för att de resurser som finns såväl inom Svenska jägareförbundet som inom Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens jägare bör tas i anspråk vid provens genomförande. Båda jägarorgani -
JoU 1977/78:28
sationerna anses sålunda böra i samarbete svara för provens praktiska genomförande på fältet. De bör därvid på lika villkor erhålla bidrag ur jaktvårdsfonden för den verksamhet som de utför i anledning av kompetensprovet.
Liksom flera remissinstanser anser föredraganden att polismyndigheten bör utse examinatorer. Eftersom person kännedom är betydelsefull i detta sammanhang bör den lokala polismyndigheten inom det distrikt där examinatorn skall ha sitt verksamhetsområde besluta om auktorisation. Examinator bör utses på ansökan eller förslag av jägarorganisationerna. Registrering av avlagt godkänt prov bör enligt förslaget ske hos polisen i samband med ansökan om licens.
Föredraganden anser i princip att kostnaderna för provet jämte tillsynen helt bör finansieras genom avgifter. Provtagaren bör själv betala kostnaden för eget kursmaterial och annat material som förbrukas under utbildningen. Vidare skall provtagaren erlägga avgift för själva provet. Avgiften skall täcka framför allt ersättning till examinator, registreringskostnader och kostnader för provmaterial sorn förbrukas vid provtillfället.
Ansvaret för den centrala administrationen och organisationen av kompetensprovet skall enligt förslaget anförtros åt naturvårdsverket. Kostnaderna för central administration torde enligt föredraganden få täckas inom ramen för naturvårdsverkets befintliga resurser. Därjämte anser han jaktvårdsfonden böra utnyttjas, särskilt vad gäller kostnader för utformning av kompetensprov och övriga förberedelser. Enligt propositionen ankommer det på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela de närmare föreskrifter som behövs i fråga om provens omfattning, utformning och finansiering m. m.
Utskottet tillstyrker för sin del att ett kompetensprov för jägare införs i enlighet med de allmänna riktlinjer som förordats i propositionen och som översiktligt redovisats i det föregående. Beträffande i ärendet väckta motioner får utskottet anföra följande.
I motionen 1874 anförs synpunkter på utformningen av kursmaterial och prov i anslutning till det föreslagna kompetensprovet. Stor omsorg måste enligt motionärerna, bl. a. från pedagogisk synpunkt, ägnas utformningen av materialet. Behovet av samråd med framför allt den personal som arbetar med jakt och viltvård på fältet understryks. Med hänvisning till det anförda framhåller motionärerna vikten av att tillräckliga resurser ställs till förfogande för att utforma och genomföra provet på ett tillfredsställande sätt. Enligt motionärerna har faunavårdssektionen vid statens naturvårdsverk tillförts allt flera arbetsuppgifter utan att erhålla någon motsvarande personalförstärkning. Den förväntade uppgiften att svara för administration m. m. av kompetensprovet kan, framhåller motionärerna, inte lösas inom ramen för de resurser som verket nu förfogar över.
Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen räknar man
JoU 1977/78:28
från regeringens sida inte med att naturvårdsverket skall behöva tillföras ytterligare resurser för här åsyftat ändamål. Det framhålls att stor restriktivitet råder för all offentlig verksamhet vad gäller nya åtaganden.
Utskottet finner för sin del inte anledning till erinran mot vad i propositionen anförs i nu förevarande avseende. Självfallet är det viktigt att naturvårdsverket ges reella möjligheter att möta de ökade krav i fråga om arbetsbelastning m. m. som förslaget åtminstone inledningsvis får antas medföra. Utskottet vill härvidlag bl. a. peka på den i propositionen angivna möjligheten för verket att utnyttja jaktvårdsfonden för utformning av kompetensprov och övriga förberedelser. Som anförts i propositionen ankommer det på regeringen att efter framställning av naturvårdsverket besluta i denna fråga. Utskottet finnér motionen 1874 i övrigt inte påkalla något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Enligt motionen 1884 börden praktiska delen av kompetensprovet omfatta även vissa utländska jägare som avseratt bedriva jakt i Sverige. Detta skulle i första hand gälla de utländska jägare som arrenderar jaktmark och på egen hand bedriver jakt i vårt land. Däremot anser motionären att behovet inte synes lika angeläget när det gäller utländska jägare som under svensk jaktvärds ledning utövar jakt under någon eller några dagar.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vapenlagen (1973:1178) och vapenkungörelsen (1974:123) innehåller vissa bestämmelser om införsel av vapen till riket i samband med jakt och tävling. I princip krävs särskilt tillstånd till sådan införsel, varvid som förutsättning gäller att vederbörande har tillstånd att inneha vapnet i fråga. Frågan om tillstånd till införsel prövas, beträffande den som ej har hemvist i riket, av polismyndigheten i den ort där förtullning skall äga rum. Införsel av skjutvapen lår ske utan särskilt tillstånd i vissa, närmare angivna fall. Bl. a. får svensk, dansk, finsk eller norsk medborgare från Danmark, Finland eller Norge för tillfällig användning vid jakt eller tävling här i riket införa jakt- och tävlingsskjutvapen med tillhörande ammunition (16 !j 2. vapenlagen). Generaltullstyrelsen har utfärdat närmare föreskrifter i anslutning till vapenlagstiftningen, innefattande bl. a. regler för kontrollen av sådan införsel som nyss nämnts (TSF 1974:73). Den som vill införa jakt- och tävlingsskjutvapen utan särskilt tillstånd skall sålunda för tullmyndigheten på införselorten dels förete licens eller sådan tillstånds- eller anmälningshandling som erfordras för att inneha vapnet i hemlandet, dels avlämna deklaration med närmare beskrivning av vapnet m. m. samt försäkran att egendomen skall användas tillfälligt här i riket för jakt eller tävling.
Av det nu anförda framgår att införsel av vapen till riket för sådana syften som avses i motionen 1884 är kringgärdad med noggranna kontrollföreskrifter. Huruvida utländska jägare härutöver skall åläggas genomgå vissa kompetensprov är en fråga som det enligt propositionen skall ankomma på regeringen att besluta om i samband med utfärdandet av tillämpningsföreskrifter i ämnet. Utskottet vill för sin del i sammanhanget peka på att
JoU 1977/78:28
skyldigheten att avlägga kompetensprov föreslås knuten till vapenförvärvet och inte till jakttillfallet som sådant. Med hänsyn härtill synes en föreskrift med i motionen åsyftad innebörd kunna medföra vissa praktiska svårigheter. Enligt vad utskottet erfarit kan det f. ö. på goda grunder antas att en stor del av de utländska jägare som besöker Sverige genomgått någon,form av kompetensprov på grund av att bestämmelser härom införts i bl. a. flera europeiska länder.
Med hänsyn till vad utskottet här anfört synes motionen 1884 inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
1 motionerna 1885 och 1919 hemställs att den särskilda arbetsgruppen för samefrågor bereds tillfälle att ge synpunkter på kurslitteraturen för utbildning av jägare. Arbetsgruppen i fråga inrättades år 1977 med utbildningsministern som ordförande och med uppgift bl. a. att samordna de statliga insatserna för samekulturens bevarande. Av motionerna framgår att yrkandet grundas bl. a. på att meningsskiljaktigheter i vissa sammanhang förekommit angående omfattningen och innebörden av samernas jakträtt. Motionärerna kritiserar en av Svenska jägareförbundet utgiven kursbok, som enligt motionen innehåller en missvisande framställning angående nyssnämnda jakträtt.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det skall ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande naturvårdsverket att efter samråd med bl. a. jägarorganisationerna slutligt fastställa det nya kompetensprovets utformning. Vad motionärerna anfört i fråga om samernas jakträtt m. m. synes inte vara av den beskaffenheten att det bör tas upp till behandling i förevarande sammanhang och föranleder därför inget särskilt uttalande från utskottets sida. Det får givetvis förutsättas att kursmaterialet för den teoretiska delen av kompetensprovet utformas på ett sätt som tillgodoser berättigade krav på objektivitet och saklighet. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1885 och 1919 är inte påkallad.
Propositionen föranleder i övrigt inget särskilt uttalande från utskottets sida.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för kompetensprov för jägare som förordats i propositionen,
2. lämnar motionen 1977/78:1874 utan åtgärd,
3. lämnar motionen 1977/78:1884 utan åtgärd,
4. lämnar motionerna 1977/78:1885 och 1977/78:1919 utan åtgärd.
Stockholm den 3 maj 1978
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
JoU 1977/78:28
6 Närvarande: Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Maj Britt Theorin (s). Eric Enlund (fp), Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c)*, Arne Andersson i Ljung (m), Gunnar Olsson (s), Håkan Strömberg (s), Tage Adolfsson (m). Ingemar Hallenius (c), Stig Alftin (s), Ove Karlsson (s), Rune Johnsson i Mölndal (c)* och Wivi-Anne Radesjö (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 58123 Stockholm 1978