SOU 1974:80
Jaktmarker
Till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
Kungl. Maj:t bemyndigade den 6 oktober 1967 chefen för jordbruksde- partementet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att utreda vissa jaktfrågor.
Med stöd av Kungl. Maj: ts bemyndigande tillkallades som sakkunniga generaldirektören, numera verkställande direktören Per Sköld, tillika ordförande, kommunalrådet Fritiof Boo, riksdagsmannen Helge Karlsson, riksdagsmannen Sigvard Rimås, riksdagsmannen Per-Eric Ringaby, dåva- rande riksdagsmannen lantbrukaren Folke Trana och dåvarande riksdags- mannen hemmansägaren Axel Wikberg. Kanslirådet, numera rådmannen Per Hildebrand förordnades som expert åt de sakkunniga. Till sekreterare åt de sakkunniga förordnades den 20 november 1967 biträdande överjägmästaren Knut Hagman. Den 8 november 1972 förordnades hovrättsassessorn, numera kammarrättsrådet, Gunnar Dyhre, att vara biträdande sekreterare.
Ledamoten Rimås avled 1972. Principdiskussionerna var då avslutade och ersättare för Rimås har därför inte utsetts.
De sakkunniga har arbetat under benämningen jaktmarksutredningen. Sedan utredningsuppdraget nu slutförts, får jaktmarksutredningen härmed överlämna förslag angående åtgärder inom viltvården och jakten.
Stockholm den 17 december 1974.
Per Sköld Fritiof Boo Per-Eric Ringaby Axel Wikberg Helge Karlsson Folke Trana Per Hildebrand
/Knut Hagman
Gunnar Dyhre
3. Principbeslut beträffande tillstånd avseende jaktutövning, jaktvapen och jaktammunition
Frågor om älgjakt på särskild tid och reglerad älgjakt är enligt utredningen att hänföra under punkten 3. Enligt utredningens förslag skall viltvårdsintendent ha rätt att inom sitt
distrikt närvara och avge förslag vid länsstyrelsernas naturvårdsråds sammanträden vad avser frågor om viltfaunan och jakten.
Viltvårdsintendenten blir genom att förordnas som föredragande i länsstyrelse underkastad ämbetsansvar för sina åtgärderi denna funktion. Handläggningen av ärenden som rör kompetensprov för tillstånd att inneha jaktvapen föreslås likaledes ske under ämbetsansvar.
Ett s. k. intendentråd för ledning av viltvårdsintendentens arbete från länsjaktvårdsföreningarnas sida föreslås inrättat inom varje intendents distrikt. Intendent skall enligt förslaget biträdas av viltvårdsassistent.
Jaktmarksutredningen har övervägt olika former för representation från Jägarnas Riksförbund — Landsbygdens Jägare i ledningen för det regionala och lokala jaktvårdsarbetet. Utredningen anser att till länsjakt- vårdsförenings jaktvårdskrets eller länsjaktvårdsförening — om kretsindel- ning saknas — skall kunna anslutas lokala avdelningar av Jägarnas Riksförbund — Landsbygdens Jägare, därvid dessa avdelningar dock bibehåller sin tillhörighet till huvudorganisationen. Inom varje viltvårds- intendents distrikt där sådan anslutning sker av samtliga lokalavdelningar av Jägarnas Riksförbund — Landsbygdens Jägare bör detta förbund ha rätt att utse en egen ledamot i intendentrådet.
Bilagorna
Bilaga 1. Redovisning av resultat från jaktmarksutredningens postenkät till landetsjägare, den s. k. jaktundersökningen.
Bilaga 2. Rapport från en expertgrupp vars uppgift varit att undersöka grunderna för korttidsupplåtelser av jaktutövningsrätt i landet. Gruppen redovisar sitt arbete i form av en planeringsmodell för områden med korttidsupplåtelser av jakt.
Bilaga 3. Plan för ett av jaktmarksutredningen startat försök med korttidsupplåtelser, Skultuna viltvårdsområde, jämte redovisning av detta ärendes gång.
Bilaga 4. Rapport från en expertgrupp med uppgift att närmare överväga frågor i samband med införande av kompetensprov för jägare.
Bilaga 5. Rapport från en expertgrupp med uppgift att redogöra för nuvarande organisation av jaktens administration samt lämna förslag till ändringar.
Bilaga 6. Svenska jägareförbundets skrivelse till chefen för jordbruks- departementet, vilken skrivelse delvis föranledde tillsättandet av utred- ningen.
Bilaga 7. Föredrag vilka hållits inför utredningen av särskilt inbjudna föreläsare i syfte att belysa vissa allmänna frågor rörande jakt och angränsande ämnesområden.
,Iv'fr utr. tra/ritualen: ;svjus'
* '"'E'T tets iakmädw. Milium ' %: m'a—19131 Mistral amplituden» * hän—'"balzlrlååwribfiivé stämt! . 1," - & > >. . . __
_ , lgréMF..mW1WMÅth$Elt-- ' Erja-haluguqqlmimmeim 1” .te-T.. '!Ealtåttlfå ullig åswllNTWW-L_ del-mad huudiölrrljfi transit film*! . ,, rvvwhflmilmumahq uttagna * ål WWW-*Wåvåuwt :. big-=: . kiwi-”39% ligg rmg r; . - Wi. anmärkning.-W ' law” lill. mantimmar = * 'FWkthbtméle tigtnher-t intre-i.e.- .waiua. demi-'ta ,'Äiwglll ; ”matstressen? _alvew. _ .. .1. il Illmn' "ri" Illlk' | 11 HFIIIM
fl.-| ring-inte .drzu lur
.? 4£ "WMvmmamewm-hdem
-m1.vl wanibmmwuw __ astra—.ruurltlmwåk SPW ' .. .mlwmabirtmnä.m mrkuuk—mi i | 95105 tunika! _ DN 11" (en [atäummllmq *. '! Hull. wmrllolniflamfitii- ' ."' '
5 1! : arm.:råzlrtranmtlmhy , —._ determinant ' ** Wnantmn Fist-trattenm autumn immun &:me
infauåwlatmlerlmm ...i ' . amanie. .. -
Jr: numret 111- .: mer artttv 'aél
I Författningsförslag
1. Förslag till Lag om jaktvårdsområden
Härigenom förordnas som följer.
Inledande bestämmelser
1 5
För att gemensamt för flera fastigheter handha jaktutövning, viltvård och andra frågor av betydelse för jaktvårdens främjande får jaktvårdsområde bildas enligt bestämmelserna i denna lag.
I skärgård får jaktvårdsområde bildas även för endast en fastighet med flera ägare.
25
[ jaktvårdsområde får ej utan ägarens samtycke intagas mark som med hänsyn till läge, omfång och beskaffenhet i övrigt lämpligen kan utgöra eget område för jakt och viltvård.
35
1 jaktvårdsområde får ej ingå fastighet som huvudsakligen utgör tomt eller trädgård eller som eljest med hänsyn till läge, omfång och beskaffenhet i övrigt saknar betydelse för jaktvården inom området.
43
Beslut om bildande av jaktvårdsområde meddelas av länsstyrelsen i det lån till vilket området eller större delen därav hör. Länsstyrelsen fastställer därvid även grundstadgar för området.
Så
Sedan jaktvårdsområde bildats, får länsstyrelsen ifråga om jaktvårdsom- rådet meddela beslut angående
anslutning eller uteslutning av mark, ombildning, ändring av grundstadgarna, upplösning eller fortsatt bestånd.
65
Länsstyrelsen skall vid prövning av fråga som avses i4 och 5 %% tillse att jaktvårdsområdesbildningen dels är förenlig med en ändamålsenlig indel- ning i jaktvårdsområden inom länet, dels är tjänlig för jaktvårdens främjande och överensstämmer med lag och författning samt ej kränker enskild rätt.
7å
Övergår fastighet till ny ägare får denne ej rubba vad förre ägaren medgivit eller godkänt ifråga om jaktvårdsområdets bildande.
Sedan jaktvårdsområde bildats gäller länsstyrelsens beslut enligt denna lag även mot ny delägare.
85
Tillkommer jakträtten på mark, som intages ijaktvårdsområde, annan än markägaren på grund av avtal om jordbruksarrende ellerjakträttsupplåtel- se, får jakträttsinnehavaren med de inskränkningar som kan följa av avtalet utöva den jakt som enligt jaktvårdsområdets stadgar tillkommer markägaren i hans egenskap av delägare i området.
95
Har i fall som avses i 8 & jakträttsinnehavarens rätt genom jaktvårdsom- rådesbildningen undergått förändring av betydelse för hans jaktutövning äger 7 kap. 30 å andra och tredje stycket jordabalken motsvarande tillämpning. Talan om nedsättning av utgående vederlag skall väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.
Delägare och rösträtt
105
Delägare i jaktvårdsområde är ägarna till den mark som ingår iområdet.
Är rätt till all jakt på sådan mark upplåten som servitut, anses den härskande fastighetens ägare i markägarens ställe som delägare i jaktvårds— området.
11%
Varje delägare har en röst. Har en delägare flera fastigheter eller har flera delägare under samäganderätt en eller flera fastigheter i området räknas endast en röst.
12%
Den som har lagfart på fastighet med mark i området anses som markens ägare, om det ej visas att marken tillhör annan.
Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som fastighetens ägare.
Äges fastighet av dödsbo och saknar dödsboet behörig företrädare är dödsbodelägare, som brukar eller förvaltar fastigheten, behörig att företräda boet i frågor som avses i denna lag.
13%
Vill delägare avge röst genom ombud skall skriftlig fullmakt i original kunna företes vid omröstningen.
Bildande av jaktvårdsområde
l4å
Fråga om bildande av jaktvårdsområde skall behandlas vid förberedande sammanträde med fastighetsägare och andra jakträttsinnehavare vilkas rätt till jakt berörs av frågan.
Beslutar flertalet av de vid sammanträdet närvarande att söka bilda jaktvårdsområde, skall de utse minst tre personer att tills vidare handha frågan.
15%
Ansökan med förslag om bildande av jaktvårdsområde skall göras skriftligen hos länsstyrelsen av fastighetsägare, myndighet som Kungl. Maj: t bestämmer eller kommun.
Till ansökan skall fogas förslag till grundstadgar för området samt teckningsbevis, vari delägare tecknat förbindelse att, under förutsättning att jaktvårdsområde bildas i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget, ansluta marken till området.
16%
Framgår av teckningsbevisen att förslaget biträdes av minst två tredjede- lar av hela antalet delägare, vilka tillika företräder mer än hälften av hela
områdets areal, skall länsstyrelsen genom kungörelse utställa förslaget till granskning.
Den som vill anmärka mot den föreslagna jaktvårdsområdesbildningen får inom två månader från kungörandet inge påminnelser till länsstyrel- sen.
17%
Inges inga påminnelser och finner länsstyrelsen att förslaget uppfyller de i 6 & angivna förutsättningarna, skall länsstyrelsen förklara jaktvårdsom- rådet bildat.
Finner länsstyrelsen i anledning av gjorda påminnelser att mindre avvikelse från förslaget lämpligen bör göras, får länsstyrelsen förklara jaktvårdsområdet bildat med den ändring som avvikelsen föranleder.
l8å
Föreligger för förslaget ej den i 16 & föreskrivna majoriteten eller föranleder gjorda påminnelser eller annat förhållande att jaktvårdsområde ej bör bildas i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget, får länsstyrel- sen, om den finner att förutsättningar ändock finns för bildande av jaktvårdsområde, förordna att frågan skall prövas vid förrättning inför särskilt utsedd förrättningsman.
Hånskjutes frågan ej till förrättning, skall ansökan om bildande av jaktvårdsområde avslås.
195
Har vid förrättning, som avses i 18 %, förslag till bildande av jaktvårdsområde biträtts av delägare som utgör minst två tredjedelar av de röstande och som tillika äger mer än hälften av den areal de röstande företräder, skall länsstyrelsen, om förslaget uppfyller förutsättningarna i 6 &, förklara jaktvårdsområdet bildat.
Jaktvårdsområdes bestånd
205
Jaktvårdsområde äger bestånd från dagen för länsstyrelsens beslut om bildande av området och tills vidare.
Vill delägare att jaktvårdsområdet ej längre skall bestå, får han skriftligen hos jaktvårdsområdesföreningens styrelse väcka fråga om upplösning av området. Sådan fråga får väckas tidigast tolv och senast sex månader före utgången av varje tidsperiod om fem år, räknat från dagen för beslutet om bildande av jaktvårdsområdet eller från annan dag som länsstyrelsen bestämmer i beslutet.
21%
Har länsstyrelsen erhållit underrättelse att fråga om jaktvårdsområdets upplösning ej väckts på sätt och inom tid som sägs i 20 å och möter ej hinder till följd av 6 &, skall länsstyrelsen förklara jaktvårdsområdet bestå.
225
Väcker delägare fråga om jaktvårdsområdets upplösning skall frågan, snarast efter utgången av den tid inom vilken sådan fråga får väckas, företagas till omröstning bland delägarna på jaktstämma.
Har på jaktstämman flertalet av de röstande samtyckt till jaktvårdsom- rådets fortsatta bestånd, och möter ej hinder till följd av 6 &, skall länsstyrelsen förklara jaktvårdsområdet bestå.
23%
Kan länsstyrelsen ej med stöd av 21 eller 22 55 förklara att jaktvårdsom- rådet skall bestå men finner länsstyrelsen att frågan om jaktvårdsområ- dets fortsatta bestånd bör ytterligare prövas, får länsstyrelsen förordna att frågan skall företagas till förrättning inför särskilt utsedd förrättnings- man. För sådan förrättning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna ifråga om förrättning vid bildande av jaktvårdsområde.
Hänskjutes frågan ej till förrättning, skall länsstyrelsen förklara jaktvårdsområdet upplöst.
245
Har vid förrättningen uppnåtts i 19 & föreskriven majoritet och möter ej hinder till följd av 6 5, skall länsstyrelsen förklara jaktvårdsområdet bestå.
Anslutning av mark
25%
Fastighet eller del av fastighet som ej ingår ijaktvårdsområde får på ansökan av fastighetens ägare anslutas till bestående jaktvårdsområde.
26%
Ansökan om anslutning göres skriftligen hos jaktvårdsområdesför- eningens styrelse. Frågan skall företagas till omröstning bland delägarna på jaktstämma.
275
Har på jaktstämman flertalet av de röstande samtyckt till anslutning och möter ej hinder till följd av bestämmelsen i 6 5, skall länsstyrelsen på begäran av jaktvårdsområdesföreningens styrelse förklara fastigheten ingå ijaktvårdsområdet.
Ombildning av jaktvårdsområde
28 & Genom ombildning av jaktvårdsområde får
1. mark överföras från ett jaktvårdsområde till annat jaktvårdsområde, 2. flera jaktvårdsområden sammanföras till ett jaktvårdsområde,
3. ett jaktvårdsområde uppdelas i flera jaktvårdsområden,
4. mark avskiljas från ett jaktvårdsområde för att ingå i annat jaktvårdsområde, som samtidigt nybildas.
295
Förslag till ombildning göres skriftligen hos föreningsstyrelsen inom varje jaktvårdsområde som berörs av ombildningen. Behörig att väcka förslag är förutom delägare även myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer eller kommun.
Förslag till ombildning enligt 28 ä 2 skall omfatta förslag till stadgar för det jaktvårdsområde som tillkommer genom den föreslagna ombild- ningen. Förslag till annan ombildning skall omfatta förslag till stadgeänd- ring som ombildningen föranleder.
305
Förslaget skall för godkännande företagas till omröstning bland delägarna på jaktstämma.
315
Förslag till ombildning enligt 28 5 1 och 2 anses godkänt av delägarna om det biträtts, dels av flertalet röstande delägare ivarje berört jaktvårdsområde sådant detta är före ombildning enligt förslaget,
dels av minst två tredjedelar av antalet röstande delägare i varje jaktvårdsområde sådant detta är avsett att bli efter ombildning enligt förslaget eller, vid ombildning enligt 28 5 2, i det jaktvårdsområde som avses tillkomma genom ombildningen.
32%
Förslag till ombildning enligt 28 5 3 anses godkänt om det biträtts av minst två tredjedelar av antalet röstande delägare ivarje jaktvårdsområde som avses tillkomma genom den föreslagna ombildningen.
335
Skall ombildning ske enligt 28 5 4, gäller 31 å i tillämpliga delar ifråga om jaktvårdsområde varifrån mark överföres, sådant detta är dels före och dels efter den föreslagna ombildningen, samt 14—19 %% ifråga om det jaktvårdsområde som nybildas.
345
Föreligger godkänt förslag till ombildning och uppfyller förslaget förutsättningarna i 6 5, skall länsstyrelsen efter ansökan förklara berörda jaktvårdsområden ombildade enligt förslaget. Ifråga om ombildning enligt 28 5 4 får jaktvårdsområde, varifrån mark avskiljes, förklaras ombildat först i samband med att det nya jaktvårdsområdet förklaras bildat.
Uteslutning av mark
355
Om fastighet i jaktvårdsområde på grund av förändringar i fastigheten eller dess nyttjande finnes med hänsyn till bestämmelsen i 3 % ej längre böra ingå i jaktvårdsområdet, får länsstyrelsen förklara fastigheten utesluten ut området.
Ansökan om uteslutning göres hos länsstyrelsen av jaktvårdsområdes- föreningens styrelse. Fastighetens ägare skall beredas tillfälle yttra sig över ansökan.
365,
Bildas inom jaktvårdsområde fastighet för bostads-, industri- eller fritidsändamål, skall fastigheten anses utesluten ur jaktvårdsområdet, om ej länsstyrelsen på ansökan av jaktvårdsomrädesföreningens styrelse och efter hörande av fastighetens ägare förklarar att fastigheten skall ingå i området.
Uppkommer eljest inom jaktvårdsområde fastighet som med hänsyn till bestämmelsen i 3 & ej får ingå i jaktvårdsområdet, gäller 35 å i tillämpliga delar.
Upplåtelse av jakträtt
375
1 jaktvårdsområde får rätten till all jakt eller till alljakt efter viss djurart ej upplåtas till annan, om ej samtliga delägare är ense därom.
385
Har, sedan jaktvårdsområde bildats, delägare upplåtit jakträtt på mark i området och är upplåtelsen ej uppenbart olämplig med hänsyn till jaktvården eller eljest till avsevärt men för övriga delägare, får jakträtts- innehavaren med de inskränkningar som kan följa av avtalet utöva den jakt som enligt jaktvårdsområdets stadgar tillkommer delägaren.
Jaktvårdsområdes förvaltning
395
För varje jaktvårdsområde skall finnas en jaktvårdsområdesförening. Föreningen är en enligt denna lag bildad sammanslutning, som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
405
Föreningens medlemmar utgöres av delägarna i jaktvårdsområdet. Medlemskap tillkommer även den som på grund av jordbruksarrende eller jakträttsupplåtelse äger utöva jakt på mark inom jaktvårdsområdet, om arrende- eller upplåtelsetiden omfattar minst ett helt jaktår. Annan innehavare av stadigvarande jakträtt inom jaktvårdsområdet får invåljas som medlem i föreningen.
415
Föreningens ändamål är att förvalta jaktvårdsområdets angelägenheter.
Föreningen får ej driva verksamhet som är främmande för det ändamål för vilket jaktvårdsområdet bildats. Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning.
425
Jaktvårdsområdesförening bildas vid sammanträde med delägarna i jaktvårdsområdet och övriga innehavare av jakträtt, som avses i 40 5 andra stycket, genom att de antager stadgar och utser styrelse. Hålles sammanträdet innan länsstyrelsens beslut om bildande av jaktvårdsområ-
de vunnit laga kraft, gäller beslut på sammanträdet endast under förutsättning att jaktvårdsområde kommer till stånd.
435
Föreningens namn skall innehålla ordet förening och jaktvårdsområdets namn.
44%
Föreningens medlemmar utövar sin rätt att deltaga ijaktvårdsområdets förvaltning på jaktstämma. På jaktstämma har varje medlem rätt att närvara och yttra sig.
455
Endast delägare äger rösträtt på jaktstämma vid beslut angående
l. fråga som avses i 5 eller 37 5, 2. förvaltning av och utdelning från delägarfond, 3. viltvårdsåtgärd som åvilar endast delägarna.
Vid omröstning i fråga som avses i första stycket gäller 115. Vid avgörande av annan fråga äger varje medlem en röst.
465
Som jaktstämmans beslut gäller den mening som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträdes av stämmans ordförande.
Första stycket gäller ej, om annat föreskrives i denna lag.
475
För föreningen skall finnas en styrelse bestående av en eller flera ledamöter.
Består styrelsen av flera ledamöter skall antalet styrelseledamöter, som är delägare i jaktvårdsområdet, med minst en ledamot överstiga antalet övriga ledamöter.
485
Finnes i jaktvårdsområdesförening ej föreskriven styrelse, får länsstyrel- sen på begäran av den vars rätt är beroende därav utse en eller flera sysslomän att fullgöra styrelsens åligganden till dess behörig styrelse är vald.
495
Styrelsen företräder föreningen i förhållande till tredje man.
Jaktstämma får uppdraga åt styrelsen att avgöra ärende som ankom- mer på stämman och som ej gäller val av styrelseledamot, fråga om ansvarsfrihet eller fråga som avses i 45 5 första stycket.
Fråga som avses i 35, 36 eller 38 5 får dock avgöras av styrelsen om ej delägarna på jaktstämma beslutar annat.
505
Jaktstämma skall för varje jaktår fastställa de villkor som skall gälla för nyttjandet av jakten inom jaktvårdsområdet. Det åligger styrelsen att efter samråd med företrädare för delägarna och övriga medlemmar i föreningen framlägga förslag till villkor som avses i första stycket.
515
Innehåller villkor som avses i 50 5 att ersättning skall utgå till delägarna för nyttjandet av jakten, skall sådan ersättning tillföras en delägarfond.
525
Av delägarfondens medel skall avsättning göras för kostnader avseende viltvårdsåtgärder som endast åvilar delägarna. Sedan sådana kostnader betalats skall, om ej samtliga delägare ijaktvårdsområdet är ense om annat, av fondens medel utdelning ske till varje delägare efter storleken av hans markinnehav i jaktvårdsområdet.
535
Räcker ej delägarfondens medel till betalning av kostnader som avsesi 52 5 skall styrelsen utan dröjsmål upprätta och på jaktstämma framlägga debiteringslängd som upptar det belopp varje delägare har att betala. Sådant belopp skall bestämmas efter storleken av varje delägares markinnehav i jaktvårdsområdet.
Övergår mark inom jaktvårdsområdet till ny ägare på annat sätt än genom försäljning på exekutiv auktion, svarar den nye ägaren tillsammans med den förre ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan påförts den förre ägaren enligt första stycket och som ej förfallit till betalning tidigare än ett år före den bestämda tillträdesdagen. Mot den nye ägaren anses beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt debiteringslängden förfaller först efter denna dag.
Sedan jaktstämma fastställt debiteringslängd får till betalning förfallet belopp uttagas enligt gällande bestämmelser om fordran för vilken betalningsskyldighet ålagts genom dom som äger laga kraft.
545
I fråga om skyldighet för styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, annan föreningsfunktionär eller medlem att ersätta skada, som han tillskyndat föreningen, medlem eller tredje man, och om talan om sådan ersättning äger 63—66 och 106—109 55 lagen (1951 : 308) om ekonomis- ka föreningar motsvarande tillämpning.
555
Upphör jaktvårdsområdet att bestå skall föreningen upplösas.
Innan föreningen upplöses skall alla dess skulder ha betalats eller de medel som fordras för betalningen ha nedsatts hos länsstyrelsen. I samband med upplösningen får kallelse sökas på föreningens okända borgenärer. De i förordningen (1862: 10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer meddelade bestämmelserna om sådan kallelse äger därvid motsvarande tillämpning.
Överstiger vid upplösningen av föreningen dess tillgångar skulderna gäller beträffande delägarfonden 52 5 i tillämpliga delar. Överskottet i övrigt skall tillfalla jaktvårdsfonden om ej annat beslutas av medlemmar- na eller följer av stadgarna.
Stadgar
565
Grundstadgarna för jaktvårdsområde skall innehålla de huvudsakliga reglerna i fråga om
1. jaktutövning och viltvård inom området,
2. villkoren för rätt till jaktutövning inom området och om ersättning för där nyttjad jakt,
3. delägares skyldighet att på sin mark tåla, anlägga eller underhålla inrättning för viltvårdsändamål samt i övrigt deltaga i viltvårdsåtgärder inom jaktvårdsområdet,
4. avlysning av jakt på mark, vars ägare hyser ideella betänkligheter mot jakt.
575
De i 56 5 angivna reglerna skall innehålla att jakt inom området ej får utövas av annan än den som innehar jakträttsbevis utfärdat enligt jaktvårdsområdets grundstadgar. Därvid får föreskrivas att jakträttsbevis tillhandahålles endast mot avgift ävensom att jakträttsbevis berättigar till jakt endast inom viss del av jaktvårdsområdet eller till jakt efter visst viltslag endast i begränsad utsträckning.
585
Föreningsstadgarna skall återge jaktvårdsområdets grundstadgar samt ange
1. föreningens namn, 2. den ort där styrelsen skall ha sitt säte, 3. styrelsens sammansättning, det sätt på vilket den skall utses samt grunderna för dess beslutförhet, 4. tid och sätt för hållande av jaktstämma och när stämma är beslutför,
5. hur räkenskaperna skall föras och hur revision skall ske.
595
Beslut om stadgeändring fattas på jaktstämma.
För beslut om ändring av grundstadgarna för jaktvårdsområdet fordras att delägare, som utgör minst två tredjedelar av antalet röstande och som tillika äger mer än hälften av den areal de röstande företräder, samtyckt till ändringen. Uppnås sådan majoritet och är ändringen förenlig med de i 6 5 angivna förutsättningarna, skall länsstyrelsen förklara grundstadgarna ändrade i enlighet med stämmans beslut.
I fråga om stadgeändring vid ombildning gäller omröstningsreglerna i 30—34 55.
Ändring av föreningsstadgarna sker genom beslut vid två på varandra följande jaktstämmor, varav den första skall vara ordinarie och den andra ej hållen tidigare än två veckor därefter. För giltigt beslut fordras att flertalet av de röstande samtyckt till ändringen.
Ansvarsbestämmelse m. m
605
Bryter delägare eller annan som är berättigad tilljakt inom jaktvårdsom- rådet mot de för jaktutövningen inom området gällande reglerna dömes till böter. Av böter som ådömas enligt första stycket skall hälften tillfalla jaktvårdsfonden och återstoden kronan.
615
Gör någon sig skyldig till förseelse som avses i 60 5 skall villebråd som han olovligen dödat, fångat eller tillägnat sig eller fallvilt, som han tillvaratagit, förklaras förverkat, om det ej är uppenbart obilligt.
I stället för villebrådet eller fallviltet kan dess värde förklaras
förverkat.
625
Anser medlem vars rätt beröres av beslut på jaktstämma eller beslut av jaktvårdsområdesföreningens styrelse att beslutet ej tillkommit ibehörig ordning eller att det strider mot denna lag eller annan författning eller mot grundstadgarna, får han föra talan mot beslutet genom besvär hos länsstyrelsen.
Besvären skall inges till länsstyrelsen inom fyra veckor från beslutets dag.
Jaktstämmans eller styrelsens beslut går iverkställighet utan hinder av förd talan om ej länsstyrelsen förordnar annat.
Besvär
635
Mot länsstyrelsens beslut om förrättning får talan ej föras.
Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos kammarrätten genom besvär.
Meddelande om länsstyrelsens eller kammarrättens beslut angående bildande av jaktvårdsområde, jaktvårdsområdes bestånd, ombildning av jaktvårdsområde samt ändring av grundstadgarna skall införas i ortstid- ning. Delgivning av beslutet skall anses ha skett den dag då meddelandet infördes i tidningen.
Länsstyrelses eller kammarrätts beslut länder till efterrättelse utan hinder av förd talan, om ej annorlunda förordnas.
Övriga bestämmelser
645
Närmare bestämmelser angående tillämpningen av denna lag meddelas av Kungl. Maj: t.
Denna lag träder i kraft den
2. Förslag till lag om upplåtelse av jakt
Härigenom förordnas som följer.
1 5
Denna lag är tillämplig på avtal, varigenom någon mot vederlag åt annan upplåter rätt till jakt. Lagen gäller dock icke upplåtelse som ingår i jordbruksarrende eller upplåtelse på mark, som avses i 32 5 rennärings- lagen (1971 : 437). Lagen gäller ej heller upplåtelse som omfattar kortare tid än två månader om icke upplåtelsen på grund av förlängning eller eljest fortlöper under två månader eller längre tid.
Förbehåll som strider mot bestämmelse i denna lag är utan verkan mot nyttjanderättshavaren eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges.
1 de fall då enligt vad därom är föreskrivet arrendenämndens godkännande fordras för giltighet av förbehåll, som nyss nämnts, eller annat avtalsvillkor, får godkännande sökas endast om detta angivits i avtalet. Avslår nämnden framställning om godkännande, förfaller avtalet, om ej annat överenskommits.
25
Avtal om jaktupplåtelse skall upprättas skriftligen, om ej annat överens- kommes.
35
Avtal om jaktupplåtelse skall träffas för viss tid eller för nyttjanderätts- havarens livstid. Vid upplåtelse för viss tid skall upplåtelsetiden utgöra minst fem år eller, om upplåtaren är kommun, minst ett år. Avser upplåtelsen fastighet, varöver upplåtaren icke kan förfoga utöver sin egen besittningstid, får avtal träffas för sådan tid. Omfattar upplåtelsen mark som ingår i jaktvårdsområde får upplåtelsetiden göras beroende av jaktvårdsområdets bestånd. Är tiden icke bestämd enligt vad som nu sagts, gäller avtalet för fem år. Har avtal träffats för kortare tid, gäller det dock för den överenskomna tiden, om arrendenämnden godkänt avtalet i denna del.
Förbehåll om rätt för upplåtaren att i annat fall än som anges i lag eller annan författning återtaga jakten eller del därav före upplåtelsetidens utgång gäller endast om det godkänts av arrendenämnden.
45
Vid upplåtelse för viss tid som ej understiger ett år skall uppsägning alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid upplåtelsetidens utgång. Uppsägningen skall ske senast sex månader före upplåtelsetidens utgång.
Om avtalet ej uppsäges inom rätt tid, anses det förlängt på tid som motsvarar upplåtelsetiden, dock längst fem år.
Förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot nyttjanderättshavaren, om det godkänts av arrendenämnden. Förbehåll om längre tid för förlängning av avtalet än som anges i andra stycket gäller utan sådant godkännande.
55
Uppsäges _avtalet med anledning av att nyttjanderätten är förverkad upphör det genast att gälla.
Om avtal uppsäges av annan orsak, som ger upplåtaren eller nyttjande- rättshavaren rätt att frånträda avtalet, upphör avtalet att gälla vid jaktårets utgång. Sker uppsägningen innan nyttjanderättshavaren tillträtt jakten upphör avtalet dock genast att gälla.
I fråga om sättet för uppsägning äger 8 kap. 8 5 jordabalken motsvarande tillämpning.
6?)
Om upplåtaren uppsagt avtalet eller om nyttjanderättshavaren uppsagt avtalet enligt 45 och i uppsägningen begärt förlängning på ändrade villkor, har nyttjanderättshavaren rätt till förlängning av avtalet, utom när upplåtaren gör sannolikt, att han själv eller honom närstående skall utöva jakten eller upplåtaren i annat fall har befogad anledning att upplösa nyttjanderättsförhållandet.
I fråga om förlängning av avtal om jaktupplåtelse äger 9 kap. 8 5 andra stycket och 9—13 55 jordabalken motsvarande tillämpning.
Förbehåll att nyttjanderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning gäller mot nyttjanderättshavaren om det godkänts av arrendenämnden.
75
Nyttjanderätten är förverkad och upplåtaren således berättigad att uppsäga avtalet, om nyttjanderättshavaren underlåter att i rätt tid erlägga avgift för nyttjanderätten eller på annat sätt försummar sina skyldigheter eller missbrukar jakten.
Nyttjanderätten är icke förverkad, om det som ligger nyttjanderätts- havaren till last är av ringa betydelse. '
85
Är nyttjanderätten förverkad på grund av att nyttjanderättshavaren icke i rätt tid erlagt avgiften för nyttjanderätten men sker rättelse innan upplåtaren gjort bruk av sin rätt att uppsäga avtalet, kan avtalet därefter icke uppsägas på den grunden. Detsamma gäller, om upplåtaren icke uppsagt avtalet inom tre månader från det han fick kännedom om annat förhållande som avses i 7 5.
95
Avlider nyttjanderättshavaren före upplåtelsetidens utgång, upphör av- talet att gälla vid jaktårets utgång, om ej annat avtalats.
105
Om arrendenämnd finnes bestämmelser i 8 kap. jordabalken och i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder.
115
Om part ej godtager arrendenämnds beslut i fråga om förlängning av avtal om upplåtelse av jakträtt eller fastställande av villkoren för sådan förlängning, får parten klandra beslutet genom att väcka talan mot den andra parten inom två månader från den dag beslutet meddelades. Klandras icke beslutet inom denna tid är parts rätt till talan förlorad.
Arrendenämnds beslut i ärende enligt 3 5, 4 5 eller 6 5 sista stycket får ej klandras.
125
Tvist som ej ankommer på arrendenämnds prövning skall upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Även klandertalan som avses i l l 5 upptages av samma domstol.
Tvist som efter klander mot arrendenämnds beslut är anhängig vid domstol får återförvisas till nämnden.
135
Talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av villkor i fall som avses i 6 5 och ej heller mot hovrätts dom i fråga om förlängning av nyttjanderättsavtal eller fastställande av villkor för upplåtelse i fall som nyss angivits.
Övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den I fråga om avtal om jaktupplåtelse, som ingåtts före lagens ikraft— trädande, äger äldre bestämmelser fortfarande tillämpning, om ej annat följer av vad nedan sägs.
Är avtal, som ingåtts före lagens ikraftträdande, träffat för obestämd tid eller med förbehåll om rätt för såväl upplåtaren som nyttjanderätts- havaren att uppsäga avtalet och sker ej, sedan lagen trätt i kraft, uppsägning till den tidpunkt då på grund av sådan uppsägning avtalet tidigast kunnat frånträdas, äger denna lag tillämpning på avtalet från nämnda tidpunkt.
3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1938: 274) om rätt till jakt
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1938: 274) om rätt till jakt dels att 1 1-13 55 skall upphöra att gälla dels att 7,9,10 och 27 55 samt 29 5 2 mom. och 34 5 skall ha nedan angivna lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 %
Boställshavare, kronohemmans åbo och, inom de sex nordligaste länen, innehavare av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenhet å kronomark samt den som med nyttjanderätt innehar å sådan mark upplåtet kolonat ävensom innehavare av fjällägenhet ovan odlingsgränsen inorn Norrbottens och Västerbottens län äge jakträtt å fastighetens ägor; dock skall den innehavare av kronotorp, skogstorp, odlingslägenhet, kolonat ell