Bet. 1977/78:SkU46

Med anledning av propositionen 1977/78:64 om ändrade regler för beräkning av avdrag för pensionsförsäkringspremier, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1978-04-04
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1977/78:46

Skatteutskottets betänkande 1977/78:46

med anledning av propositionen 1977/78:64 om ändrade regler för beräkning av avdrag för pensionsförsäkringspremier, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1977/78:64 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m. m.,

3. lag om ändring i lagen (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

I propositionen föreslås vissa ändringar i 1975 års lagstiftning om nya beskattningsregler för pensionsförsäkringar m. m.

Denna lagstiftning bygger på principen att det skall vara möjligt att med obeskattade medel bygga upp en pensionsstandard som motsvarar vad som utgår enligt allmän pensionsplan. Sedan lagstiftningen genomfördes har en ny ITP-plan med väsentligt utökade förmåner antagits. De arbetsgivare som tillämpar ITP-planen får med nuvarande regler automatiskt det ökade avdragsutrymme som behövs för att täcka kostnader enligt den nya planen. För egenföretagare m.fl. som saknar pensionsskydd i anställning och för arbetsgivare som inte tillämpar allmän pensionsplan står avdragen däremot kvar på tidigare nivå. För att återställa likställigheten i avdragshänseende föreslås nu att avdragen höjs för de sistnämnda grupperna. Förslaget innebär att den som saknar rätt till tjänstepension i fortsättningen får avdrag för premier för egen pensionsförsäkring med 35% av Ainkomst intill en inkomst på 20 basbelopp och med 25% av A-inkomst mellan 20 och 30 basbelopp. Även i övrigt föreslås vissa smärre ändringar i reglerna om allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremier. Vidare föreslås att arbetsgivare i fråga om anställd som inte omfattas av allmän pensionsplan skall få avdrag med 35 % av utgiven lön intill en lön på 20 basbelopp och med 25 % av lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp (den s. k.alternativregeln).

Samtidigt föreslås ändringar i de avdragsregler som gäller för arbetsgivare som tillämpar allmän pensionsplan. En sådan arbetsgivare får enligt gällande regler avdrag för vad det kostar att trygga åtagande enligt planen. Enligt förslaget skall fortfarande som huvudregel gälla att avdrag medges för kostnader för att trygga åtagande enligt allmän pensionsplan. Det föreslås dock att huvudregeln skall få tillämpas endast under förutsättning 1 Riksdagen 1977178. 6 samt. Nr 46

SkU 1977/78:46

att planen såvitt gäller högsta pensionsgrundande lön och ålderspension inte ger förmåner utöver en viss nivå. Som godtagbar nivå räknas vad som gällde enligt planen vid 1977 års utgång. Ändras en plan efter denna tidpunkt, får ändringen inte leda till att planen i nämnda hänseenden ger förmåner överstigande en nivå som i huvudsak motsvarar förmånsnivån enligt 1977 års ITP-plan. Sistnämnda begränsning gäller även om en ny plan fastställs efter utgången av år 1977. Om planen bryter mot dessa bestämmelser, medges inte längre avdrag enligt huvudregeln. Arbetsgivaren får i stället avdrag enligt den nyssnämnda alternativregeln. Det föreslås också att avdrag för kostnader för att trygga s. k. smärre avvikelser från allmän pensionsplan i fortsättningen i princip skall medges endast i de fall då utfästelse om sådana avvikelser har lämnats före utgången av år 1977.

I propositionen föreslås vidare att avdragsrätt skall införas för den avgift för kostnadsutjämning som arbetsgivare i vissa fall skall utge enligt den nya ITP-ptanen.

Slutligen föreslås ett förtydligande av övergångsbestämmelserna till de regler om beskattning av personskadeersättning som infördes i början av år 1977.

De nya reglerna om avdrag för pensionsförsäkringspremier och arbetsgivares avdrag för kostnader för att trygga anställdas pensionering föreslås bli tillämpliga första gången vid 1979 års taxering. Reglerna om avdragsrätt för kostnadsutjämning avses kunna tillämpas fr. o. m. 1978 års taxering medan ändringen i nyssnämnda övergångsbestämmelser föreslås bli tilllämplig redan vid 1977 års taxering.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1977/78:46

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. samt punkt 2 e av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

2 moni.' 1 hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §;

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt förförsäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje barn;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den män det belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.

'Senaste lydelse 1976: 1099,

Kartong: S. 21, rad 14 Står: 3a Rättat till: 4a

SkU 1977/78:46

4 Nuvarande lydelse

Avdrag för avgift sorn avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller äret närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får uppnå lill hånst JO procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och icke är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. samt 10 procent av övrig A-inkomst. beräknat på en sammanbind A-inkomst av honst tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad aret närmast före taxeringsåret. men får i stället beräknas till högst 7000 kronor jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av 23000 kronor. Avdraget beräknas i sin helhet antingen pa inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller pä inkomst äret närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

Föreslagen lydelse

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I frana om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och icke är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29 S, far avdranet uppnå till sammanlant honst 35 procent av inkomsten till den del den icke överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt honst 25 procent av den de! av inkomsten som överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fräna om övrig A-inkomst får avdranet uppnå till hönst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med Ainkomst enlint förenåiende meninn icke överstiner tjuno nånner nämnda basbelopp. / stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd Ainkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen pä inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller pä inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

SkU 1977/78:46

5 Nuvarande lydelse

Om särskilda skäl föreligga, får liksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar sex gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan

Föreslagen lydelse

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan

lt Riksdagen 1977178. 6 sami. Nr 46

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som angives i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

Anvisningar

till 29 §

2.e.2 Arbetsgivares rätt till avdrag för kostnader avsedda att trygga pensionsåtagande skall motsvara högst vad sorn behövs för att trygga åtagande enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse.

Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4 § lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall

2.e. Arbetsgivare hur — under de förutsättningar sorn anges i tredje stycket - rätt till avdrag för kostnader/dr att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tilllämpning av planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4 S lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän

2 Senaste lydelse 1976: 1099.

SkU 1977/78:46

7 Nuvarande lydelse

där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även

a) pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och antagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Föreslagen lydelse pensionsplan icke föreligger, även

b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och antagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även annat pensionsåtagande vid tillämpning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

A vdrag srätt enligt första stycket föreligger endast under förutsättning dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pensionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad

SkU 1977/78:46

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

året närmast före taxeringsåret eller det högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977, dets att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tillläggspension enligt lagen om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får - även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan - i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som innebär rätt till pension före 65 års ålder - härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder - medges i den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna lag.

SkU 1977/78:46

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första-femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser från allmän pensionsplan och utfästelserna tiM den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses

SkU 1977/78:46

10 Nuvarande lydelse

Tryggas pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan genom pensionsförsäkring, får arbetsgivaren, om han så önskar, i stället göra avdrag för kostnaderna för denna försäkring med högst ett belopp motsvarande 30 procent av vad arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren i lön antingen under beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret. Vid beräkning av avdrag enligt detta alternativ får ej inräknas lön som överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret.

Föreslagen lydelse

i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riks skatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den det den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 S lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 8.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1979 års taxering.

SkU 1977/78:46

2 Förslag till

Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Har arbetsgivare tryggat åtagande om ålderspension enligt allmän pensionsplan genom att redovisa pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner och innehåller planen regler om utjämning av pensionskostnaden mellan olika arbetsgivare gäller bestämmelserna i 2 och 3 §§.

2 S Avgift som arbetsgivare enligt planens bestämmelser utger till det organ som administrerar planen för att utjämna andra arbetsgivares pensionskostnader utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt av nettointäkt av den förvärvskälla till vilken pensionsutfästelsen hänför sig.

3 § Medel, som i enlighet med planens bestämmelser tillgodoförs arbetsgivare av det organ som administrerar planen för att utjämna pensionskostnader, utgör skattepliktig intäkt för arbetsgivaren i den förvärvskälla till vilken pensionsutfästelsen hänför sig.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1978 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsema till lagen (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1. De nya bestämmelserna i 19 § - utom såvitt avser ersättning på grund av skadeståndsförsäkring — samt i 32 § I morn., anvisningarna till 19 §, punkt 11 av anvisningarna till 32 § och punkt 1 av anvisningarna till 50 § tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Har livränta som utgår på grund Har livränta som utgår på grund av personskada och icke avser er- av personskada och icke avser ersättning för förlorat underhåll fast- sättning för förlorat underhåll fastställts före den 1 januari 1976 gäller ställts före den 1 januari 1976 gäller

dock följande. Vid tillämpning av dock följande. Vid tillämpning av

32 § 1 mom. i dess nya lydelse skall 32 § 1 mom. i dess nya lydelse skall

hälften av det till ett beskattningsår hälften av det till ett beskattningsår

hänförliga livräntebeloppet, till den hänförliga livräntebeloppet, till den

SkU 1977/78:46

12 Nuvarande lydelse

del delta icke överstiger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för januari månad beskattningsåret, anses avse ersättning för annat än förlorad inkomst av skattepliktig natur (skattefri del av livräntan). Om den skattskyldige under beskattningsåret uppburit flera sådana livräntor, beräknas för totalbeloppet på motsvarande sätt en skattefri del som hänföres till de olika livräntorna i förhållande till deras storlek. Utbytes livränta som här avses mot engångsbelopp, skall vid tillämpning av de nya bestämmelserna i anvisningarna till 19 § så stor del av engångsbeloppet anses utgöra icke skattepliktig inkomst som motsvarar förhållandet mellan den skattefria delen av det till året för utbytet hänförliga livräntebeloppet och hela detta livräntebelopp, beräknat som om livräntan utgått hela året på oförändrade villkor. I fråga om livränta som utgår enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande och som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket samt i fråga om utbyte av sådan livränta mot engångsbelopp skall vad nu sagts gälla även beträffande livränta som har fastställts den 1 januari 1976 eller senare på grund av skadefall som har inträffat före den 1 juli 1977.

Föreslagen lydelse

del detta icke överstiger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för januari månad beskattningsåret, anses avse ersättning för annat än förlorad inkomst av skattepliktig natur (skattefri del av livräntan). Om den skattskyldige under beskattningsåret uppburit flera sådana livräntor, beräknas för totalbeloppet på motsvarande sätt en skattefri del som hänföres till de olika livräntorna i förhållande till deras storlek. Utbytes livränta som här avses helt eller delvis mot engångsbelopp, skall vid tillämpning av de nya bestämmelserna i anvisningarna till 19 § så stor del av engångsbeloppet anses utgöra ersättning för annat än förlorad inkomst av skattepliktig natur som motsvarar förhållandet mellan den skattefria delen av det till året för utbytet hänförliga livräntebeloppet och hela detta livräntebelopp, beräknat som om livräntan utgått hela året på oförändrade villkor. I fråga om livränta som utgår enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande och som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket samt i fråga om utbyte av sådan livränta mot engångsbelopp skall vad nu sagts gälla även beträffande livränta som har fastställts den 1 januari 1976 eller senare på grund av skadefall som har inträffat före den I juli 1977.

2. De nya bestämmelserna i 19 § angående ersättning på grund av skadeståndsförsäkring och i punkt 5 av anvisningarna till 46 § tillämpas första gången vid 1978 års taxering. Nämnda anvisningspunkt i dess äldre lydelse tillämpas dock alltjämt vid 1978 och senare års taxeringar i fråga om periodisk utbetalning av skadestånd som har fastställts före utgången av år 1976.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit frän trycket i Svensk författningssamling, och tilläm -

SkU 1977/78:46

pas första gången vid 1977 års taxering. Har skattskyldig till följd av utbyte av personskadelivränta vid 1977 års inkomsttaxering blivit beskattad för högre belopp än som följer av de nya bestämmelserna i denna lag, får han genom besvär i särskild ordning, som anförs före utgången av år 1978, föra talan om sådan ändring av nämnda inkomsttaxering som föranleds av de nya bestämmelserna i denna lag. I sådant fall får inom samma tid besvär även anföras av taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån. 1 fråga om besvär som här avses gäller 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.

SkU 1977/78:46

14 Motionerna

Till utskottet har hänvisats följande med anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

1977/78:1771 av Joakim Ollén (m) vari hemställs att riksdagen antar propositionen 1977/78:64 med den ändringen, att tredje och åttonde styckena av punkt 2e i anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen erhåller följande lydelse:

Anvisningar

till 29 §

2e tredje stycket

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger inte för avsättning för tryggande av pensionsåtaganden för den del av pensionsgrundande lön enligt den allmänna pensionsplanen som överstiger trettio gånger basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret eller det högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977 och i den mån livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 70 % för tid före 65 års ålder och 15 % därefter av den pensionsgrundande lönen, till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 % av den pensionsgrundande lönen, till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp, 70 % av den pensionsgrundande lönen, till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension efter 65 års ålder utöver 15 % av den pensionsgrundande lön, som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, utgör dock inte hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring. Innehåller planen löfte om kompensation för försämring av penningvärdet efter pensioneringstillfället, föreligger avdragsrätt även för tryggande av sådan kompensation.

2e åttonde stycket

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för anställd, som ger denna förmåner som icke omfattas av allmän pensionsplan enligt definitionen i 4 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., får arbetsgivaren - under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — i stället avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 % av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren

SkU 1977/78:46

intill en lön, som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret, samt 25 % av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

1977/78:1772 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar om ändrade regler för beräkning av avdrag för pensionsförsäkringspremier, i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

År 1975 genomfördes en maximering av den tidigare obegränsade avdragsrätten för premier för egna pensionsförsäkringar och för arbetsgivares kostnader för att trygga anställdas pensionering. Syftet var att begränsa avdragsutrymmet på sådant sätt att endast verkliga pensioneringsbehov kunde tillgodoses med bibehållen avdragsrätt vid beskattningen. De allmänna pensionsplaner — t. ex. ITP-planen — som då tillämpades på arbetsmarknaden ansågs utgöra en godtagbar standard. Efter vissa detaljuusteringar 1976 innebär reglerna att avdrag för premier för egen pensionsförsäkring medges med högst 10% av A-inkomst av tjänst och 30% av Ainkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, beräknat på en sammanlagd Ainkomst av högst 20 basbelopp. Den som - bortsett från ATP - saknar pensionsrätt i anställningen och som saknar bestämmande inflytande i företaget är också berättigad till avdrag med högst 30% av A-inkomst av tjänst. Alternativt får avdrag medges med 7 000 kr. plus 30% av A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av 23 000 kr.

Reglerna kompletteras dessutom av en dispensregel enligt vilken riksskatteverket genom dispens får medge att den som upphört med driften av en förvärvskälla kan få avdrag med högre belopp. Detta belopp beräknas med beaktande av det antal år som den skattskyldige drivit verksamheten, dock högst 10 år, och med hänsyn bl. a. till det pensionsskydd som redan föreligger. Avdraget får inte överstiga sex basbelopp per år.

Arbetsgivarens avdragsmöjligheter för kostnader för att trygga anställdas pensionering är i princip begränsade till kostnader för att trygga utfästelser enligt allmän pensionsplan plus högst 8% härav för kostnader för smärre tilläggsförmåner. Om avdragsrätt inte föreligger enligt dessa regler får arbetsgivaren i stället göra avdrag med högst 30% av utgiven lön.

Den ITP-plan som låg till grund för 1975 års beslut ger en pensionsnivå inklusive ATP och folkpension på 65% av lönen upp till 12,5 basbelopp och 32,5% av lönebelopp mellan 12,5 och 20 basbelopp. Hösten 1976

SkU 1977/78:46

antogs emellertid en ny ITP-plan där pensionsnivåerna höjts väsentligt med verkan fr. o. m. den 1 januari 1977.

Vid full intjänandetid och vid en pensionsålder av 65 år kommer ålderspension i princip att utgå med 10% på lön upp till 7,5 basbelopp, 65% på lönedelar mellan 7,5 och 20 basbelopp och 32,5 % på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp. För löner upp till 7,5 basbelopp är ITP anpassad till beräknade nivåer av ATP och folkpension på så sätt att de tre förmånerna tillsammans i princip skall medföra en pension på minst 65% av lönen. Därtill kommer en särskild kompletteringspension, ITPK, med normalt 2— 4% av pensionsgrundande lön.

Eftersom avdragsrätten för kostnader för planpension inte har knutits vid 1975 års pensionsnivåer har avdragsutrymmet för sådana kostnader automatiskt anpassats till de nya pensionsnivåerna. Avdragsgränserna för dem som inte är anslutna till allmän pensionsplan har däremot legat fast.

I syfte att återställa likställigheten i avdragshänseende mellan de olika kategorierna föreslås i propositionen att arbetsgivare som inte tillämpar allmän pensionsplan skall få avdrag med belopp motsvarande 35% av utgiven lön upp till 20 basbelopp och 25 % av lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp. Motsvarande höjningar föreslås också för egenföretagare och andra som saknar rätt till tjänstepension. Dispensregeln ändras med hänsyn härtill så att avdragsgränsen höjs från sex till tio basbelopp per år.

Med hänvisning till penningvärdeutvecklingen föreslås att också alternativregeln för egna försäkringar höjs till ett basbelopp plus 30% av Ainkomst av jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av tre basbelopp.

Vidare föreslås att arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för planpension i princip låses vid den nya pensionsnivån i ITP-planen.

Motionärerna i motionen 1772 instämmer i att den höjda ITP-planen bör leda till att också avdragsrätten för egenföretagare m.fl. utvidgas. De anser dock att de nya avdragsgränserna, som grundar sig på schabloner, är för generösa och kan leda till överförsäkring i förhållande till dem som omfattas av ITP-planen. De yrkar att avdragsgränsen bibehålls vid 30% för A-inkomster som understiger 20 basbelopp men har i övrigt inte något att erinra mot propositionen i denna del. De yrkar också avslag på propositionen i vad avser ändring av den angivna beloppsspärren i dispensregeln för egenförsäkring.

På grund av nuvarande utformning av avdragsreglerna på tjänstepensionssidan medför höjningarna av planpensionerna automatiskt ett ökat avdragsutrymme. Den anpassning härtill, som nu måste genomföras för att en likställighet mellan olika grupper skall kunna bevaras, innebär enligt propositionen att det maximala avdraget för egenpension höjs med 50 % till ca 112000 kr. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att denna automatik inte bör accepteras i fortsättningen. Propositionen innehåller

SkU 1977/78:46

också förslag i syfte att förebygga en fortsatt utveckling i denna riktning. Utskottet återkommer till denna fråga.

I den nu aktuella frågan grundar sig propositionen på beräkningar av utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner. Beräkningarna grundar sig på de principer som tillämpats vid 1975 års beslut och som kommer att bedömas närmare i utredningens fortsatta arbete. Motionärerna har inte pekat på några felaktigheter i dessa beräkningar, och det ligger i sakens natur att de nya pensionsnivåerna medför kostnadsstegringar också i inkomstskikten under 20 basbelopp. Beträffande beloppsgränsen i dispensregeln bör framhållas att den föreslagna höjningen utgör en rent teknisk följdändring och att man med hänsyn till de principer som skall tillämpas vid dispensprövningen inte har anledning att befara någon överförsäkring.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1772 och tillstyrker propositionen i denna del.

Arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för tryggande av planpension låses enligt förslaget i propositionen i princip vid de pensionsnivåer i den allmänna pensionsplan som arbetsgivaren tillämpade vid utgången av 1977. Det blir dock möjligt att höja förmånerna så att de kommer upp till ITPplanens nivå, som - efter avrundning - förs in i avdragsreglerna som ett högsta tak. Om detta tak överskrids medges avdrag endast enligt den s. k. alternativregeln (35/25-procentregeln). Samtidigt begränsas rätten till avdrag för s. k. smärre avvikelser från planen till i huvudsak sådana fall då utfästelse om tilläggsförmåner lämnats senast den 31 december 1977.

Sveriges industriförbund har i en skrivelse till utskottet bl. a. anfört att förslaget strider mot företagsekonomiska redovisningsprinciper och att det av principiella skäl ej bör genomföras. Förbundet anför också att kollektivavtal angående pension i sin helhet skall respekteras vid inkomsttaxeringen och att skattereglerna ej skall ingripa i avtalsfriheten på arbetsmarknaden.

Utskottet anser att förslaget bör genomföras. Med anledning av förbundets skrivelse kan framhållas att skattelagstiftningen givetvis inte innehåller några begränsningar i avtalsfriheten. Avtalsfriheten innebär emellertid inte att parterna på arbetsmarknaden kan göra anspråk på att själva få bestämma över innehållet i skattelagstiftningen. Det kan tilläggas att den tekniska utformningen av förslaget i propositionen ligger helt i linje med den teknik som valdes år 1975 för att begränsa avdragsrätten.

I motionen 1771 framställs tekniska invändningar mot utformningen av begränsningarna i avdragsrätten för kostnader för tryggande av planpension.

Om utfästelsen om pension inte ryms inom den accepterade nivån, bör enligt motionärens uppfattning avdragsrätt dock föreligga för de kostnader som ligger inom denna nivå.

SkU 1977/78:46

18 Enligt utskottets uppfattning skulle det medföra alltför stora praktiska svårigheter för den enskilde och för beskattningsmyndigheterna att räkna ut och kontrollera det avdragsutrymme som skulle föreligga med motionärens förslag. Motsvarande bedömning har också redovisats i propositionen. Utskottet avstyrker således motionen i denna del.

Yrkandet i motionen om en annan utformning av lagtexten motiveras också med att de nya bestämmelserna inte direkt omnämner löften om pension före 65 års ålder och med att bestämmelserna enligt motionärens uppfattning inte lämnar utrymme för tryggande av utlovad kompensation för försämrat penningvärde sedan den anställde gått i pension. Även SPP har i en skrivelse till utskottet anfört att bestämmelserna om förtidspension är oklara.

Det tak för avdragsrätten som föreslås i propositionen har tagits in som ett tredje stycke i punkt 2 e av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Frågan om förtidspension regleras i femte stycket i samma anvisningspunkt, och dessa regler står kvar oförändrade. Bestämmelserna i femte stycket infördes för att arbetsgivaren skall kunna erbjuda förtidspension upp till den nivå som gäller enligt planen vid ordinarie pensionsålder inklusive ATP och folkpension och för att avdrag skall kunna medges för kostnader för tryggande av en sådan förtidspension. Det bör framhållas att de regler som nu införs i tredje stycket givetvis inte bör medföra någon ändring av de principer som hittills tillämpats beträffande förtidspension. Den nya spärren bör i dessa fall således innebära att pensionen före 65 års ålder inte får överstiga de angivna nivåerna i tredje stycket ökat med den ATP och folkpension som utgår först från 65 års ålder.

Det i propositionen framlagda förslaget riktar sig således inte mot löften om pension före 65 års ålder och avser inte heller att hindra kompensation för försämrat penningvärde. Såvitt utskottet nu kan bedöma erfordras inte något ytterligare förtydligande i dessa hänseenden. Utskottet som utgår från att dessa frågor kommer att uppmärksammas i utredningens fortsatta arbete avstyrker med hänvisning härtill motionen 1771 även i denna del.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker propositionen även i här behandlade delar.

I propositionen föreslås också vissa förtydliganden i övergångsbestämmelserna till de regler som genomfördes 1977 om beskattning av vissa ersättningar vid personskada. Frågan gäller vissa livräntor som fastställts före den 1 januari 1976 eller som - oavsett när livräntan fastställts — utgår eller kommer att utgå enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller anslutande författningar på grund av skada som inträffat före den 1 juli 1977.

Reglerna innebär att livräntor av detta slag, som inte avser förlorat underhåll, skall uppdelas i en skattepliktig och en skattefri del enligt en särskild schablonregel. Den skattefria delen skall anses motsvara 50% av det under beskattningsåret utbetalade livräntebeloppet till den del detta

SkU 1977/78:46

inte överstiger basbeloppet vid årets ingång. Om livräntan byts ut mot engångsbelopp, skall en ej skattepliktig del av engångsbeloppet beräknas.

Utskottet har inte något att erinra mot de förtydliganden som lämnas i propositionen angående den närmare innebörden av bestämmelserna.

Svenska försäkringsbolags riksförbund har i en skrivelse till utskottet framhållit att reglerna om utbyte av dessa livräntor mot engångsbelopp kan utnyttjas för att genom successiva utbyten uppnå avsevärda förmåner vid beskattningen.

Utskottet delar uppfattningen att viss risk kan föreligga för att de nya reglerna kommer att utnyttjas på sätt som inte avsetts. Den av förbundet föreslagna ändringen medför emellertid att reglerna från taxeringssynpunkt blir svårhanterliga, t. ex. om livräntetagaren åtnjuter flera små livräntor. Utskottet är därför inte berett att förorda några omedelbara åtgärder. Utskottet förutsätter att regeringen och riksskatteverket noga följer utvecklingen och föreslår de åtgärder som kan finnas motiverade med hänsyn till kommande erfarenheter.

Mot de delar av propositionen som inte närmare behandlats i det föregående har utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

1. beträffande avdragsrätten för egenpension

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1772 och bifaller propositionen 1977/78:64 i denna del;

2. beträffande planpensioner

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1771 och bifaller propositionen i denna del;

3. beträffande vissa livräntor

att riksdagen bifaller propositionen i denna del;

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid propositionen fogade förslagen till

a. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

b. lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m. m.,

c. lag om ändring i lagen (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Stockholm den 4 april 1978 På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson* (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s). Nils Hörberg (fp), Olle Westberg i Hofors (s). Hagar Normark (s), Curt Boström (s). Margit Odelsparr (c), Bo Lundgren (m), Bo Forslund* (s), Ingemar Hallenius (c), Wilhelm Gustafsson (fp) och Sixten Pettersson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1977/78:46

20 Reservation

av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Tage Johansson (s), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s), Curt Boström (s) och Bo Forslund (s) som

dels anfört följande:

De genomförda höjningarna av pensionsnivåerna i ITP-planen har på grund av avdragsreglernas nuvarande utformning medfört att arbetsgivarnas avdragsutrymme för kostnader för pensionsåtagandena automatiskt ökat. Detta innebär i sin tur att avdragsrätten för egna pensionsförsäkringspremier bör utvidgas för att en likställighet mellan olika grupper skall kunna bevaras. Det bör understrykas att denna automatik inte kommer att accepteras om pensionsnivåerna höjs ytterligare i framtiden. Enighet råder om de regler som nu genomförs i syfte att förebygga en fortsatt utveckling i denna riktning.

De redan genomförda förbättringarna av ITP-planen bör däremot följas upp med en motsvarande utvidgning av avdragsrätten för egenföretagare och anställda som saknar rätt till tjänstepension. Som anförs i motionen 1977/78:1772 skulle i princip den bästa lösningen av denna fråga vara att bestämma avdragsrätten till exakt de försäkringsmatematiskt beräknade belopp som motsvarar kostnaderna för pensionsförmånerna enligt ITPplanen. Av praktiska skäl innehåller gällande regler i stället schabloner som syftar till att i princip motsvara dessa kostnader. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att det förslag som läggs fram i propositionen om uppräkning av dessa schabloner är för generöst.

Propositionen grundar sig på beräkningar som - i likhet med de beräkningar som ligger till grund för nuvarande regler - bortser från att egenföretagaren i motsats till den anställde själv betalar kostnaden för sin pensionering. Det kan givetvis ifrågasättas om inte beräkningarna i båda fallen rätteligen borde utgå från den nettoinkomst som återstår sedan dessa kostnader erlagts, en fråga som f. n. uppmärksammas inom utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner. Inte heller om man bortser härifrån kan beräkningarna anses utvisa att den nuvarande 30-procentregeln i fråga om inkomster upp till 20 basbelopp i allmänhet är otillräcklig för att uppnå den eftersträvade likställigheten. Det kan t. ex. anföras att ITP-planen utgår från en intjänandetid på 30 år för fulla pensionsförmåner, medan de beräkningar som ligger till grund för propositionen godtar väsentligt kortare betalningstider för egna pensionsförsäkringar.

Som anförs i motionen innebär förslaget i propositionen att egenföretagare m.fl. tillförsäkras en avdragsrätt som leder till en överförsäkring i förhållande till dem som omfattas av ITP-planen. Vi yrkar därför bifall till motionen i denna del, vilket innebär att avdrag liksom hittills medges med 30% av A-inkomsten intill en inkomst av 20 basbelopp men att förslaget i

SkU 1977/78:46

propositionen om avdrag med högst 25% av A-inkomst mellan 20 och 30 basbelopp godtas.

Vidare föreslås i propositionen att avdragsgränsen i dispensregeln för den som avyttrat en jordbruksfastighet eller rörelse utvidgas från högst 6 till högst 10 basbelopp för varje år — dock högst 10 år — som driften av förvärvskällan pågått. Förslaget innebär i denna del att avdragsutrymmet ökar till 1 180000 kr. vid ett basbelopp på 11 800 kr. och att möjligheterna till överförsäkring i förhållande till andra grupper ökar avsevärt. Motionärerna anser att den nuvarande gränsen, som medger avdrag på en gång med högst 60 basbelopp, f. n. drygt 700000 kr., är tillräcklig för att följa principen om likställighet med den anställde. Vi instämmer i denna uppfattning och tillstyrker således det i motionen framställde yrkandet om avslag på propositionen i denna del.

dels ansett att utskottet under moment 1 och 4 a bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1772 antar det vid propositionen 1977/78:64 fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att 46 § 2 mom. och punkt 2 e av anvisningarna till 29 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknande lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

46 §

2 mom. I hemortskommunen den skattskyldige.

Har skattskyldig eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig nämnda tid.

Avdrag för under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i för- Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den sta stycket 6) får ej överstiga den

skattskyldiges A-inkomst för an- skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året tingen beskattningsåret eller året

närmast dessförinnan och beräknas närmast dessförinnan och beräknas

med hänsyn till storleken av sådan med hänsyn till storleken av sådan

inkomst. I fråga om sådan A-in- inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruks- komst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hän- fastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skatt- för sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i skyldige helt saknar pensionsrätt i

anställning och icke är anställd i ak- anställning och icke är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening tiebolag eller ekonomisk förening

vari han har sådant bestämmande vari han har sådant bestämmande

inflytande som avses i punkt 2 e inflytande som avses i punkt 2 e

femte stycket av anvisningarna till femte stycket av anvisningarna till

29 §, får avdraget uppgå till sam- 29 §, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av in- manlagt högst 30 procent av inkomsten till den del den icke över- kornsten till den del den icke överstiger tjugo gånger det basbelopp stiger tjugo gånger det basbelopp

som enligt lagen (1962:381) om all- sorn enligt lagen (1962:381) om all -

SkU 1977/78:46

22 Utskottets förslöf;

män försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med Ainkomst enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd Ainkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

Reservanternas förslag

män försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med Ainkomst enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd Ainkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

SkU 1977/78:46

23 Utskottets förslag Reservanternas förslag

29 §. Har skattskyldig, som drivit 29 §. Har skattskyldig, som drivit

jordbruk, skogsbruk eller rörelse, jordbruk, skogsbruk eller rörelse,

upphört med driften i förvärvskäl- upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhets- lan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande tiden ej skaffat sig ett betryggande

pensionsskydd, får avdrag beräk- pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som en- nas även på sådan inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen ligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt

är att anse som B-inkomst. Avdra- är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med be- get får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder aktande av det antal år varunder

den skattskyldige drivit jordbruket, den skattskyldige drivit jordbruket,

skogsbruket eller rörelsen, dock skogsbruket eller rörelsen, dock

högst för tio år. Hänsyn skall vid högst för tio år. Hänsyn skall vid

bedömningen av avdragets storlek bedömningen av avdragets storlek

tagas till den skattskyldiges övriga tagas till den skattskyldiges övriga

pensionsskydd och andra möjlighe- pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i ter till avdrag för avgift som avses i

första stycket 6). Avdraget får dock första stycket 6). Avdraget får dock

ej överstiga ett belopp som för varje ej överstiga ett belopp som för varje

år som driften pågått motsvarar tio år som driften pågått motsvarar sex

gånger det basbelopp som enligt la- gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts gen om allmän försäkring bestämts

för januari månad det år varunder för januari månad det år varunder

driften i förvärvskällan upphört och driften i förvärvskällan upphört och

ej heller summan av de belopp som ej heller summan av de belopp som

under beskattningsåret redovisats under beskattningsåret redovisats

som nettointäkt av förvärvskällan som nettointäkt av förvärvskällan

och sådan inkomst av tillfällig för- och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänfö- värvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av över- ra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot be- låtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som slut av riksskatteverket i fråga som

avses i detta stycke får talan ej avses i detta stycke får talan ej

föras. föras.

Har skattskyldig femte stycket.

Oavsett föreskrifterna paragraf åtnjutits.

Anvisningar till 29 §

2e. Arbetsgivare har tecknat borgen.

Om särskilda ej föras.

Avdragsrätt enligt allmän försäkring.

Vid bestämmande i åtagandet.

Avdrag för denna lag.

För medel denna anvisningspunkt.

Dock medges ej föras.

SkU 1977/78:46

24 Utskottets förslag

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som

Vid beräkning

Om särskilda

Reservanternas förslag

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring - avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 30 procent av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

över företaget.

till 31 §.

ej föras.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978