Den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.

1991/92

FiU8

I detta betänkande behandlar utskottet propositionen jämte åtta motioner om den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen.

I propositionen föreslås att uppgiften att förvalta statens fastighetsinnehav skall skiljas från myndigheternas ansvar för lokalförsörjningen. Detta skall ske genom att

en fastighetskoncern bildas för förvaltning av huvuddelen av statens fastighetsbestånd, fastighetskoncernen skall bestå av ett helägt statligt moderbolag och fyra dotterbolag; moderbolaget får rätt att avyttra hela eller delar av sitt aktieinnehav i dotterbolagen, en ny förvaltningsmyndighet bildas för de fastigheter som inte lämpar sig för bolagisering (slott, museer etc.), en ny stabs- och servicemyndighet inrättas för uppdrag från regeringen och myndigheterna.

I betänkandet görs tre tillkännagivanden till regeringen med anledning av tre motioner om förvaltningen av universitetens och högskolornas fastigheter.

Ytterligare ett tillkännagivande görs med anledning av två motioner som tar upp frågor rörande statens ansvar för slotten och kronomarkerna samt förvaltningen av nationella kulturinstitutioner.

Utskottet godkänner i stort den föreslagna omorganisationen av statens fastighetsförvaltning i enlighet med här redovisade riktlinjer. Utskottet anser emellertid att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som beaktar de ställningstaganden som redovisas i betänkandet.

Tre reservationer har fogats till betänkandet. I reservation nr 1 från utskottets socialdemokratiska ledamöter avvisas propositionens förslag i sin helhet. Ämnesområdena för övriga reservationer framgår av innehållsförteckningen i slutet av betänkandet. En meningsyttring har avgivits av vänsterpartiet.

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1991/92:44 om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c), 1991/92:Fi24 av Sture Ericsson m.fl. (s), 1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s), 1991/92:Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s), 1991/92:Fi27 av Åke Gustavsson m.fl. (s), 1991/92:Fi28 av Carl Olov Persson (kds), 1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) och 1991/92:Fi30 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c).

Utskottet har berett försvarsutskottet, kulturutskottet och utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet. Yttrandena (1991/92:FöU1y, 1991/92:KrU2y och 1991/92:UbU2y) återfinns som bilagorna 1--3 i betänkandet.

Professor Håkan Westling, ordförande för Svenska akademiska rektorskonferensen, och rektor Hans Wieslander, ordförande för de nya högskolornas rektorskonvent, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet samt överlämnat en skrivelse till utskottet.

Regeringen har i proposition 1991/92:44--efter föredragning av statsrådet Anne Wibble--föreslagit att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen i propositionen som förordats,

2. godkänner att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet,

3. bemyndigar regeringen att genom apportförfarande föra över huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av byggnadsstyrelsen till en fastighetskoncern,

4. godkänner att huvuddelen av byggnadsstyrelsens förvaltningsverksamhet i enlighet med vad i propositionen anförts förs över till fastighetskoncernen,

5. bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen,

6. godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna om storleken på statens andel av aktierna i moderbolaget och riksdagens medverkan vid beslut om eventuella ändringar av aktieinnehavet i moderbolaget,

7. godkänner att regeringen inrättar en ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning,

8. godkänner att förvaltningen av den del av det redovisade fastighetsbeståndet som inte är lämplig att förvalta i bolagsform förs över till den nya fastighetsförvaltande myndigheten,

9. godkänner att de medel som beräknas inflyta till följd av återbetalningen av byggnadsstyrelsens nuvarande lån tillförs en ny inkomsttitel på statsbudgeten från vilken medlen skall överföras till riksgäldskontoret i syfte att minska statsskulden.

I propositionen föreslås nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen. Uppgiften att förvalta statens fastigheter skall enligt förslaget skiljas från myndigheternas ansvar för lokalförsörjningen.

Förslaget innebär att huvuddelen av byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd skall överföras till bolag och fortsättningsvis förvaltas i aktiebolagsform. Med hänsyn till verksamhetens omfattning föreslås en fastighetskoncern med ett statligt helägt moderbolag och ett antal dotterbolag, uppdelade sakområdesvis i bärkraftiga enheter. För fastighetsdriften föreslås ett särskilt dotterbolag.

För den del av fastighetsbeståndet som av skilda skäl bedömts olämplig att föra över till aktiebolag föreslås att förvaltningen skall handhas av en nybildad statlig myndighet.

Vissa delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet som bl.a. skall lämna råd och stöd till regeringen och de statliga myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor. Ombildningen av byggnadsstyrelsen skall enligt förslaget påbörjas den 1 juli 1992.

Riktlinjer för statlig fastighetsförvaltning och lokalförsörjning

1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att de s.k. placerings- och ändamålsfastigheterna skall överföras till ett av staten helägt bolag,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en organisationskommitté tillsätts med uppgift att upprätta detaljerat förslag till den angivna omorganisationen av statens fastigheter.

1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhyrning av lokaler för högskolans räkning.

1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens och högskolornas lokaler, i denna del.

Bildandet av en fastighetskoncern

1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala fastighetsbolag för universitet och högskolor.

1991/92:Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition i den del som avser ändamålsfastigheter, i denna del.

1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens och högskolornas lokaler, i denna del.

En ny stabs- och servicemyndighet

1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att den nuvarande byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet,

4. att riksdagen beslutar att förvaltningen av rikshistoriska fastigheter skall ingå i stabs- och servicemyndighetens uppgift, i denna del.

Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning

1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att förvaltningen av rikshistoriska fastigheter skall ingå i stabs- och servicemyndighetens uppgift, i denna del.

1991/92:Fi27 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nationella kulturinstitutioner inte skall ingå i den föreslagna statliga fastighetskoncernen, 2. att riksdagen beslutar att nationella kulturinstitutioner skall förvaltas i myndighetsform.

1991/92:Fi30 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för slotten och kronomarkerna.

Donationsfastigheter

1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. donationsfastigheter.

1991/92:Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition i den del som avser ändamålsfastigheter, i denna del.

1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens och högskolornas lokaler, i denna del.

Översyn av fastighetsförvaltningen inom försvarsdepartementets område

1991/92:Fi24 av Sture Ericsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förvaltningen av försvarets uthyrningsbostäder.

Översyn av delar av fastighetsförvaltningen inom näringsdepartementets område

1991/92:Fi28 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vad i motionen anförts om utförsäljning av domänverkets skogar till privatpersoner tas med i den analys som kommer att föregå bolagiseringen.

Allmänt

Statens fastighetsbestånd är mycket blandat. En stor del består av s.k. placeringsfastigheter, dvs. vanliga kontorsfastigheter. En annan del består av s.k. ändamålsfastigheter, dvs. byggnader som saknar, eller har en mycket liten, alternativ användning eller har skräddarsytts för sitt ändamål. Staten äger även stora markområden för produktivt jord- och skogsbruk, men också lågavkastande mark som naturreservat och liknande. Staten äger slutligen fastigheter som av historiska och andra skäl har ansetts böra vara i statlig ägo.

I propositionen har byggnadsstyrelsens placeringsfastigheter åsatts ett värde på ca 23 miljarder kronor och ändamålsfastigheterna ett värde på ca 15 miljarder kronor. Det sammanlagda värdet uppgår sålunda till 38 miljarder kronor.

Riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och lokalförsörjning

I propositionen sammanfattas riktlinjerna för fastighetsförvaltningen i följande sju punkter.

1. Den statliga fastighetsförvaltningen bör skiljas från brukandet av lokaler och mark.

2. En mer rättvisande bild bör ges av mark- och lokalkostnaderna i statsbudgeten, både vad avser fastighetsförvaltarnas resultat- och balansräkningar och de nyttjande myndigheternas eller uppdragsgivarens/statens utgifter.

3. Fastighetsförvaltningen bör bedrivas med ett -- så långt möjligt -- marknadsmässigt avkastningskrav. För förvaltning av ändamålsfastigheter bör som minimum ställas sådana krav på avkastning som inkluderar täckning av kapitalkostnader, dvs. huvudsakligen anskaffningskostnad, samt på att det skapas utrymme för uppbyggnad av eget kapital motsvarande reinvesteringar m.m. så att förmögenhetens värde bevaras under fastighetens ekonomiska livslängd. Därmed uppnås högre effektivitet såväl hos myndigheterna som brukare, som hos staten som fastighetsförvaltare.

4. Fastighetsförvaltningen bör bedrivas i separata resultatenheter, som så långt möjligt formas efter olika fastigheters särart.

5. Statens ägarroll bör renodlas. Graden av kapitalbindning och avkastningen på kapitalet bör fortlöpande bli föremål för prövning. Marknadsmässiga redovisningsprinciper bör därför tillämpas.

6. Styrelsens och den verkställande ledningens ansvar för fastighetsförvaltningen bör klaras ut på ett bättre sätt än vad som är möjligt inom myndighetsformen. Förvaltningen bör därför företrädesvis bedrivas i aktiebolagsform. Regeringen skall företräda staten som ägare i denna typ av bolag.

7. De fastigheter som av historiska och/eller andra skäl inte kan överföras till bolag bör -- oavsett nuvarande förvaltare -- läggas under samordnad förvaltning i myndighetsform.

Riktlinjerna för myndigheternas lokalförsörjning innebär bl.a. att myndigheterna inte skall förvalta fastigheter. Myndigheterna kommer att vara hyresgäster hos olika hyresvärdar i såväl statliga som kommunala eller privata fastigheter. I propositionen framhålls att myndigheterna bör ges möjlighet att träffa hyresavtal med upp till sex års löptid. För att myndigheterna skall kunna träffa affärsmässiga hyresavtal bör de kunna upphandla biträde från en nyinrättad särskild stabs- och servicemyndighet. I de fall hyresavtal avser längre löptid än tre år bör beslut alltid fattas i samråd med stabs- och servicemyndigheten. Vid längre löptider än sex år bör alla hyresavtal av ekonomisk betydelse prövas av regeringen, så att den långsiktiga bindningen kan tydliggöras för statsmakterna.

I propositionen understryks att här angivna riktlinjer i princip bör tillämpas inom hela statsförvaltningen. Nuvarande fastighetsförvaltande myndigheters uppgifter är eller kommer därför att bli föremål för översyn och förändringar. Detta gäller byggnadsstyrelsen, myndigheterna inom försvarsdepartementets område, domänverket, riksantikvarieämbetet, statens naturvårdsverk m.fl. myndigheter. Däremot finns det för närvarande inga skäl att vidta några principiella förändringar i hur affärsverken skall bedriva sin fastighetsförvaltning. En sådan omprövning kommer att ske inom ramen för en fortlöpande översyn av affärsverken.

Förslag till direktiv till de organisationskommittéer som erfordras för att förbereda genomförandet av de organisatoriska förändringar som erfordras vid en omläggning av den statliga fastighetsförvaltningen kommer att utarbetas i början av nästa år.

När det gäller ägandet av fastigheterna delar utskottet föredragandens uppfattning att det inte får vara en utgångspunkt i arbetet med att effektivisera den statliga fastighetsförvaltningen att det nuvarande statliga fastighetsbeståndet skall vara kvar i statlig ägo. Utskottet återkommer till denna fråga senare i betänkandet men vill här ändå framhålla att bl.a. sådana omständigheter som bevarandeintressen och på vilket sätt en fastighet utnyttjas givetvis är faktorer som har betydelse för om staten skall kvarstå som ägare.

Socialdemokraterna har tidigare i regeringsställning ställt sig bakom förslaget att större delen av byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd bolagiseras och att myndigheterna själva tar över ansvaret för sin lokalförsörjning. I motion Fi25 yrkandena 1 och 2 av Hans Gustafsson m.fl. (s) riktas emellertid stark kritik mot propositionens förslag. Huvudpunkten i denna kritik är att motionärerna främst ser de i propositionen angivna riktlinjerna som en inriktning mot privatisering även om regeringen gör en reservation för att utförsäljningen skall ske på affärsmässiga grunder. En sådan inriktning motsätter sig motionärerna bestämt. Tvärtom bör staten värna om sitt under många år uppbyggda fastighetskapital. I det bolag som avses bli bildat för placeringsfastigheter kan andra ägare inbjudas men staten bör alltid äga majoriteten av aktierna. När det gäller ändamålsfastigheter kan ett alternativ till statligt ägande över huvud taget aldrig komma i fråga.

I motionen reses också starka tvivel på det rationella i att sälja ut statens fastighetsinnehav också från lönsamhetssynpunkt. Vid en försäljning avhänder sig staten all framtida avkastning av fastigheterna. Den intäkt staten får genom försäljningen torde enligt motionärernas uppfattning inte motsvara värdet av denna långsiktiga avkastning.

Som motionärerna ser det innebär den syn på den statliga fastighetsförvaltningen som redovisas i motionen att propositionen måste omarbetas, och ett nytt detaljerat förslag till omorganisation av fastighetsförvaltningen måste utarbetas. I yrkande 5 i här aktuell motion förordas därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en organisationskommitté för att utarbeta ett sådant förslag.

Utskottet kan inte dela den dogmatiska syn på ägandefrågan som förs fram i motion Fi25(s). Utskottet delar helt föredragandens ståndpunkt att det inte är nödvändigt att staten, direkt eller indirekt, äger placeringsfastigheter. Ett ställningstagande till ägandet av ändamålsfastigheter är dock mer komplicerat. Som nämnts kan det finnas goda motiv för att vissa av dessa fastigheter bör kvarstå i statlig ägo.

Vid en eventuell försäljning av enskilda fastigheter är det självfallet viktigt att detta sker på ett sätt och vid en sådan tidpunkt att statens intressen tillgodoses på bästa sätt. Det finns här också med anledning av vad som sägs i motion Fi25 (s) om försäljning av statliga fastigheter skäl att erinra om motiven för att bolagisera delar av statens fastighetsbestånd. De viktigaste motiven är en strävan att åstadkomma en marknadsstyrd inriktning av verksamheten, att åstadkomma en flexiblare hantering av det statliga fastighetsinnehavet och därmed bidra till en effektivare förmögenhetsförvaltning. Det är därför nödvändigt att ägaren får möjlighet att besluta om förvärv eller avyttring av enskilda fastigheter utifrån företagsekonomiska överväganden.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi25 (s) yrkandena 1, 2 och 5.

I motionerna Fi23, yrkande 2, av Elving Andersson och Rune Thorén (c) och Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) ifrågasätts restriktionen att även universitet och högskolor endast skall kunna träffa hyresavtal med en löptid av högst sex år. I de fall hyresavtal avser längre tid än tre år bör enligt propositionen beslut alltid fattas i samråd med den föreslagna stabs- och servicemyndigheten. Vid längre löptider än sex år bör alla hyresavtal av ekonomisk betydelse prövas av regeringen.

Utbildningsutskottet delar i sitt yttrande (UbU2y) till finansutskottet motionärernas uppfattning att universitet och högskolor, för att verkligen kunna ta det lokalförsörjningsansvar som den nya ordningen är avsedd att ge dem, bör ges större utrymme att själva förhyra sina lokaler.

Den främsta orsaken till att restriktioner föreslås vad gäller hyresavtalens längd är, som finansutskottet ser det, att den statliga myndighetsstrukturen kommer att vara utsatt för förändringar. Detta gäller dock med stor sannolikhet inte i någon större utsträckning för universiteten och högskolorna. Finansutskottet delar mot den bakgrunden utbildningsutskottets ståndpunkt att de förslag till restriktioner som gäller hyresavtalens längd bör kunna omprövas. Av direktiven till organisationskommittéerna bör därför framgå att dessa frågor skall uppmärksammas.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi23 (c) och Fi29 (fp) i berörda delar om hyresavtalens längd bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot de allmänna riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen som här redovisats.

Ombildning av delar av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning till en fastighetskoncern

I propositionen föreslås att mot bakgrund av den statliga fastighetsförvaltningens betydande omfattning bör en fastighetskoncern bildas. Koncernen bör bestå av ett moderbolag och ett antal dotterbolag. Dotterbolagen bör vara uppdelade sakområdesvis i bärkraftiga enheter. Koncernen bör kunna fungera som en gemensam statlig fastighetskoncern, till vilken fastigheter från skilda statliga verksamhetsområden successivt kan överföras. Samtliga aktier i moderbolaget bör ägas av svenska staten. Moderbolaget äger i sin tur aktierna i dotterbolagen. Statens ägande i dotterbolagen blir således indirekt. Riksdagen bör som den yttersta företrädaren för staten ha möjlighet till inflytande i avgörande frågor. Därför bör t.ex. en eventuell avyttring av aktier -- eller annan förändring av statens ägarandel -- i moderbolaget underställas riksdagens prövning. Moderbolaget bör inledningsvis äga samtliga aktier i koncernens dotterbolag. Efter det att koncernen bildats bör moderbolaget -- utan riksdagens och regeringens prövning -- fritt få avyttra hela eller delar av sitt aktieinnehav i dotterbolagen, eller på annat sätt få förändra sin ägarandel i dessa.

Dotterbolagen föreslås bli fyra till antalet. Ett av dotterbolagen bör förvalta främst s.k. placeringsfastigheter, dvs. generellt användbara fastigheter främst avsedda för kontorsändamål. Fastigheter som upplåts till universitet och högskolor utgör en betydande del av det statliga fastighetsbeståndet. Med hänsyn till dessa fastigheters särart bör dessa samlas i ett särskilt dotterbolag. Övriga s.k. ändamålsfastigheter bör föras över till ett tredje dotterbolag. Om en ytterligare uppdelning på bolag senare skulle visa sig ändamålsenlig bör en utgångspunkt vara att detta skall ske sakområdesvis. I koncernen bör en uppdelning göras mellan ägandet av fastigheterna resp. den tekniska förvaltningen av fastigheterna. Ett dotterbolag bör därför bildas för att sälja tekniska förvaltningstjänster till de fastighetsägande bolagen i koncernen.

Moderbolaget i fastighetskoncernen bör i enlighet med förslaget i propositionen formellt vara bildat och etablerat senast den 1 juli 1992. Av praktiska skäl torde överföringen av verksamheten komma att behöva ske stegvis. Hela ombildningen bör dock i huvudsak vara avslutad den 31 december 1992.

Den kritik som i motion Fi25 (s) riktas mot denna bolagsbildning har tidigare i betänkandet behandlats i avsnittet om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen.

I ytterligare tre motioner tas frågor upp som anknyter till hur den nya förvaltningen av statens fastigheter skall organiseras. I samtliga tre motioner är det problem rörande universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning som behandlas.

I motion Fi23, yrkande 1, av Elving Andersson och Rune Thorén (c) bejakas de grundläggande principer för den statliga fastighetsförvaltningen som föreslås i propositionen. Motionärerna är dock kritiska mot att universitets- och högskolefastigheterna skulle överföras till ett enda dotterbolag, vilket de menar är en alltför centralistisk modell. Det skulle vara bättre att bilda regionala bolag, vilket skulle ge utrymme för ett närmare samarbete mellan resp. högskoleenhet och fastighetsbolaget. Dotterbolagens rätt att avyttra fastigheter måste enligt motionärerna knytas till förutsättningen att samförstånd uppnåtts med de berörda lokalutnyttjarna, så att inte verksamheten där skadas.

I motion Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) föreslås att riksdagen skall avslå propositionen. Motionärerna anser att ändamålet med högskolefastigheterna -- att tjäna forskning och utbildning -- skjutits i bakgrunden till förmån för det kortsiktiga lönsamhetsperspektivet och att propositionen över huvud taget inte berör frågan hur avkastningskravet på bolaget skall kunna förenas med fastigheternas ändamål. Motionärerna påpekar att statsmakternas strävan de senaste åren gått ut på att öka friheten och stärka kreativiteten i högskolesystemet och anser att de aktuella förslagen går i motsatt riktning. De ifrågasätter hur den föreslagna överföringen av universitets- och högskolefastigheterna till ett dotterbolag inom den statliga fastighetskoncernen går ihop med regeringens deklarerade avsikt att skapa mer autonoma universitet och högskolor som skall vara enskilda juridiska rättssubjekt. En så genomgripande förändring som den i propositionen föreslagna av universitetens och högskolornas verksamhet bör, heter det i motionen, inte behandlas oberoende av forskningspolitiken i övrigt och utan att berörda universitet och högskolor får tillfälle att yttra sig över förslagen.

I motion Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) framförs synpunkter om ökad frihet och ansvar för högskoleenheterna. Motionärerna hävdar att friheten för dessa att söka andra hyresvärdar än det nya bolaget är illusorisk.

Utbildningsutskottet understryker med anledning av dessa motioner i det tidigare nämnda yttrandet (UbU2y) att det är viktigt att fastighetsförvaltningen på högskolans område organiseras på ett sätt som tar hänsyn till verksamhetens särart och ger utrymme för självständigt agerande från högskoleenheternas sida. Mot bakgrund av den strävan efter ökad frihet och autonomi för högskoleenheterna, som riksdagen bejakat (prop. 1990/91:150 del II, UbU21, rskr. 389) finns det anledning att pröva, om det är nödvändigt att för högskolefastigheternas del skilja fastighetsförvaltningen från brukandet av lokalerna. Frågan hur en, enligt regeringens förslag, förändrad fastighetsförvaltning skulle påverka verksamheten, dvs. forskning och utbildning samt förslagens konsekvenser för de framtida behoven av anslag till utbildning och forskning behöver ytterligare belysas.

Som utbildningsutskottet ser det bör riksdagen begära att regeringen återkommer med redovisning på dessa punkter innan slutlig ställning tas till bolagisering av statens fastigheter på universitets- och högskoleområdet.

Finansutskottet är av samma uppfattning som utbildningsutskottet att här behandlade frågor ingående bör analyseras innan slutlig ställning tas till en ny organisation av statens fastighetsförvaltning på universitetens och högskolornas område. Finansutskottet anser emellertid att det skulle vara olyckligt om en ändring av den nuvarande organisationen av universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning skulle dra ut på tiden på grund av krav på ytterligare utredningar. Finansutskottet vill samtidigt erinra om att avsikten med förslaget i propositionen är att i betydande utsträckning öka universitetens och högskolornas bestämmanderätt i lokalförsörjningsfrågor. Finansutskottet föreslår därför att riksdagen gör ett uttalande med den innebörden att i de direktiv till de organisationskommittéer som regeringen ämnar tillsätta skall de frågor som här tagits upp i utbildningsutskottets yttrande beaktas.

I utbildningsutskottets yttrande tas även frågor upp rörande ägandebilden när det gäller mark och fastigheter som brukas av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Enligt uppgift från SLU finns det jordbruksfastigheter som finns uppförda både på domänverkets fond och på byggnadsstyrelsens fastighetsfond, samtidigt som SLU själv har andel i den fasta egendomen i form av egna investeringar i byggnader, markanläggningar, skogsplanteringar m.m. Det är enligt utbildningsutskottets uppfattning angeläget att dessa förhållanden klarläggs, innan överföring av de berörda fastigheterna sker till de bolag som bildas enligt förslagen i proposition 44 och den aviserade propositionen om bolagisering av domänverket. Även i detta fall är det viktigt att fastighetsförvaltningen organiseras på ett sätt som står i samklang med fastigheternas ändamål att tjäna forskningen och utbildningen vid SLU.

Finansutskottet förutsätter att dessa frågor tas upp till behandling i organisationskommittéerna.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi23 (c) yrkande 1, Fi26 (s) i berörd del och Fi29 (fp) i berörd del bör av riksdagen som sin mening ges regeringen till känna.

Med hänsynstagande till vad utskottet anfört om universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning godkänner utskottet i övrigt att huvuddelen av byggnadsstyrelsens förvaltningsverksamhet, i enlighet med vad som föreslås i propositionen, förs över till den föreslagna fastighetskoncernen.

Utskottet har heller ingen erinran mot de i propositionen angivna riktlinjerna om storleken på statens andel av aktierna i moderbolaget och riksdagens medverkan vid beslut om eventuella ändringar av aktieinnehavet i moderbolaget.

I propositionen begär regeringen två bemyndiganden av riksdagen.

Det första avser ett bemyndigande att genom apportförfarande föra över huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av byggnadsstyrelsen till en fastighetskoncern. Det andra bemyndigandet innebär att regeringen bör få besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.

Utskottet har inget att erinra mot dessa förslag till bemyndiganden.

I propositionen föreslås också att ansvaret för återbetalning av byggnadsstyrelsens investeringslån och riksgäldslån, som belöper på verksamhet som skall överföras till aktiebolag, bör övertas av bolagen. Återbetalning bör, enligt föredraganden, ske vid tidpunkt som regeringen bedömer som lämplig och ersättas med motsvarande lån som upptas på kapitalmarknaden. En återbetalning av byggnadsstyrelsens nuvarande lån bör inte påverka statsbudgeten utan bör i stället användas för att reducera statsskulden.

Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen föreslagna hanteringen av byggnadsstyrelsens nuvarande samlade lånestock.

En ny stabs- och servicemyndighet

I propositionen föreslås att en stabsfunktion bör inrättas, som efter uppdrag förser regeringen med underlag för bedömning av myndigheternas resursanspråk såvitt avser lokalförsörjning, bistår regeringen med utredningar i lokalförsörjningsärenden samt svarar för viss byggadministrativ kompetens och för vissa förhandlingsuppgifter. Vidare föreslås att en servicefunktion bör inrättas som kan tillhandahålla myndigheter tjänster inom lokalförsörjningsområdet och det byggadministrativa området.

Regeringens behov av stabsfunktioner och myndigheternas behov av service i lokalförsörjningsfrågor bör, enligt föredraganden, ges en samlad organisatorisk lösning. I propositionen förordas att en statlig myndighet får i uppdrag att svara för dessa uppgifter. På grund av byggnadsstyrelsens breda kunnande inom fastighets- och byggområdet föreslås att den nya stabs- och servicemyndigheten bör skapas genom ombildning av delar av nuvarande byggnadsstyrelsen.

För förvaltning av fastigheter som av olika skäl inte bör ingå i den föreslagna fastighetskoncernen föreslås i propositionen att en särskild förvaltningsmyndighet inrättas. Utskottet återkommer senare i betänkandet till de uppgifter som skall åläggas denna myndighet.

I motion Fi25 (s) yrkandena 3 och 4 anförs att förslaget att inrätta en myndighet för vad man kallar stabs- och servicefrågor och en ny statlig förvaltningsmyndighet innebär en onödig splittring av byggnadsstyrelsens nuvarande resurser. Motiven för att inte bolagisera hela det statliga fastighetsbeståndet ser motionärerna som väl underbyggda. Däremot ifrågasätts om en ny myndighet behöver bildas för förvaltning av dessa fastigheter. Riksdagen beslutade redan med anledning av kompletteringspropositionen i våras att byggnadsstyrelsen skulle leva vidare. Enligt motionärerna kan en samlad myndighet mycket väl förvalta de icke bolagiserbara fastigheterna och sköta de uppgifter som i propositionen ålagts den föreslagna stabs- och servicemyndigheten.

Utskottet delar inte de synpunkter som framförs i motionen vad gäller de statliga myndighetsuppgifterna inom fastighetsområdet. Som framhålls i propositionen och i detta betänkande bör servicefunktionen hållas skild från stabs- och förvaltningsuppgiften. Därigenom kan stabs- och servicemyndigheten agera utan bindningar till ett eget fastighetsbestånd i sitt arbete med att bistå myndigheterna vid utvärdering av olika lokalförsörjningsalternativ.

Utskottet avstyrker mot här angiven bakgrund motion Fi25 (s) yrkandena 3 och 4 och förordar att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet i enlighet med propositionens förslag.

Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning

Statens fasta egendom omfattar vissa fastigheter som enligt föredraganden inte är lämpliga att förvalta i aktiebolagsform. Detta gäller bl.a. fastigheter för utrikesförvaltningen, kungliga slott, donationsfastigheter och monument. Utifrån de i propositionen och i detta betänkande angivna utgångspunkterna att man bör skilja förvaltningen av fastigheterna från stabs- och servicefunktionen bör en särskild myndighet inrättas, som skall ha som uppgift att bl.a. förvalta de fastigheter som inte bör överföras till bolag.

I propositionen framhålls att merparten av byggnadsstyrelsens nuvarande fastighetsbestånd kommer att överföras till bolag. Överlåtelsen omfattar ett stort antal fastigheter.

I de fall där det kan visa sig svårt att praktiskt klara av fastighetsbildning, skyddsföreskrifter för byggnadsminnen och liknande frågor i god tid före den 1 januari 1993 bör den nya fastighetsförvaltande myndigheten övergångsvis kunna förvalta dessa fastigheter. Enligt föredraganden bör det ankomma på regeringen att närmare besluta i dessa övergångsfrågor.

I motion Fi27 av Åke Gustavsson m.fl. (s) framhålls att det finns flera slag av fastigheter än de i propositionen nämnda, som inte är lämpliga att bolagisera. Motionärerna anför att nationella kulturinstitutioner såsom Operan, Dramatiska Teatern och de statliga museerna bör kvarstå i statlig ägo och förvaltas i myndighetsform. Motionärerna erinrar om att det finns mycket små möjligheter att bedriva verksamheten i andra lokaler, varför fastighetsägaren kommer att ha ett faktiskt monopol på lokalförsörjningen och därmed också bestämma villkoren för hyressättningen.

Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande (KrU2y) till finansutskottet att det finns skäl som talar för att även andra kulturmiljöer och objekt bör myndighetsförvaltas än de som åsyftas i propositionen. Kulturutskottet åsyftar de fastigheter som används och/eller byggts för sådan mycket specialiserad kulturell verksamhet som bedrivs av nationella kulturinstitutioner såsom Operan, Dramatiska Teatern och de statliga museerna. Regeringen bör därför noga överväga frågan om huruvida även sådana fastigheter bör myndighetsförvaltas. Resultatet av dessa överväganden får, menar kulturutskottet, även betydelse för bedömningen av frågan om i vilka former nybyggda lokaler för opera-, teater- och museiverksamhet skall förvaltas. Kulturutskottet anser därför att även dessa frågor bör övervägas vid det kommande arbetet inom organisationskommittéerna och inom regeringskansliet.

I likhet med kulturutskottet anser finansutskottet att riksdagen med anledning av motion Fi27 som sin mening bör ge regeringen till känna vad som här anförts om nationella kulturinstitutioner.

I motion Fi30 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) understryks att långsiktiga bevarandeintressen måste tas till vara vid urvalet av de fastigheter som bör kvarstå i statens ägo som ett nationellt arv. Motionärerna anser att stor omsorg måste ägnas åt den viktiga uppgiften att ur såväl byggnadsstyrelsens som domänverkets fastighetsbestånd avgränsa de objekt som bör tillhöra detta nationella arv. Motionärerna anför att det är nödvändigt att ta hänsyn till många olika aspekter vid urvalet och exemplifierar detta med sådana objekt som Vasaslotten, Vasaminnena i Dalarna, "rikets fästningar", vissa landshövdingeresidens, Mora äng utanför Uppsala, Vadstena kloster och Linnés Hammarby. I motionen tas främst upp frågan om statens ansvar för slotten och kronomarkerna. Motionärerna betonar att det är viktigt att de historiska helheterna bibehålls särskilt i fråga om slottsegendomarna, där förvaltningen av slotten och parkerna nu åvilar byggnadsstyrelsen och förvaltningen av kronomarkerna åvilar domänverket. Denna uppdelning av förvaltningen får, enligt motionärerna, inte hindra att de värdefulla och historiskt intressanta kulturmiljöer som dessa egendomar utgör i fortsättningen hålls samman och i sin helhet behålls av staten.

Riksdagen bör enligt motionärerna som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för slotten och kronomarkerna.

I likhet med kulturutskottet (KrU2y) ser finansutskottet det som ytterst angeläget att, när urvalet görs av de statliga fastigheter som skall myndighetsförvaltas -- och således inte överföras till den nya fastighetskoncernens dotterbolag eller till det nya aktiebolag som skall komma i domänverkets ställe -- så måste ställningstagandet ske även utifrån kulturpolitiska bedömningar. Enligt propositionen skall de organisatoriska förändringarna förberedas av särskilda organisationskommittéer. Som kulturutskottet framhåller i sitt yttrande bör regeringen i direktiven till dessa kommittéer betona de kulturpolitiska aspekterna. Vidare bör expertis från kultursektorn medverka i arbetet inom dessa kommittéer.

I propositionen exemplifieras olika slag av statliga fastigheter som inte är lämpliga att förvalta i aktiebolagsform. I likhet med kulturutskottet anser finansutskottet att urvalet inte bör begränsas till vad som nämns i denna exemplifiering. Det finns starka kulturpolitiska skäl för en vidgning. Kulturutskottet, som hänvisar till det synsätt som numera präglar kulturmiljövården, anser att sådana kulturhistoriska miljöer som slottsegendomar med omgivande kronomarker utgör bör hållas samman som helheter och behållas som nationellt kulturarv. Finansutskottet delar denna uppfattning. Som framhålls i motion Fi30 får inte det faktum att förvaltningen av slottsanläggningar och av omgivande mark som i dag är delad mellan byggnadsstyrelsen och domänverket medföra att de även fortsättningsvis förvaltas åtskilda. Detta bör beaktas vid urvalet av fastigheter som inte skall bolagiseras och vid utarbetandet av den aviserade propositionen om bolagisering av domänverkets fastigheter.

Finansutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Fi30 (fp, m, c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark samt att vad som här anförts bör ingå i direktiven för arbetet i organisationskommittéerna.

Som framgått av det tidigare avsnittet om stabs- och servicemyndigheten avvisas i motion Fi25 (s) yrkande 4 förslaget att inrätta en myndighet för förvaltning av statens fastigheter.

Utskottet biträder förslaget i propositionen att inrätta en ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning, som skall förvalta de fastigheter som inte är lämpliga att förvalta i bolagsform.

Donationsfastigheter

Byggnadsstyrelsen sköter förvaltningen av ett antal egendomar som donerats till svenska staten. I propositionen framhålls att, om egendomen är testamenterad till staten med villkor att staten inte får avhända sig egendomen är det inte möjligt att överföra den till bolag. Förslaget i propositionen innebär att donationsfastigheter även fortsättningsvis skall förvaltas i myndighetsform.

I motionerna Fi23 (c), Fi26 (s) och Fi29 (fp) anförs att det är oklart hur donationsfastigheter vid universitet och högskolor skall behandlas fortsättningsvis. Som motionärerna ser det är risken stor att det inte blir några donationer i framtiden om dessa fastigheter löper risk att bolagiseras.

I det tidigare nämnda yttrandet från utbildningsutskottet (UbU2y) framhålls att donationsfastigheternas ställning måste klargöras innan slutlig ställning tas till bolagisering av statens fastigheter på universitets- och högskoleområdet.

Finansutskottet vill med anledning av motionerna Fi23 (c), Fi26 (s) och Fi29 (fp) vad gäller donationsfastigheter anföra följande.

Uskottet delar motionärernas och utbildningsutskottets mening att proposition 44 på denna punkt är något oklar. Bl.a. rubriken till detta avsnitt i propositionen, "Vissa donationsfastigheter" (s. 23), ger en antydan om att även donationsfastigheter i vissa fall skulle kunna bolagiseras.

Utskottet har från finansdepartementet erfarit att avsikten är att samtliga donationsfastigheter skall förvaltas i myndighetsform. För att det inte i framtiden skall råda något missförstånd angående donationsfastigheternas status föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motionerna Fi23 (c), yrkande 3, Fi26 (s) i berörd del och Fi29 (fp) i berörd del gör ett uttalande med innebörden att dessa fastigheter skall förvaltas av staten.

Försvarets uthyrningsbostäder

I motion Fi24 av Sture Ericsson m.fl. (s) framhålls att försvarets uthyrningsbostäder positivt bidrar till försvarets möjligheter att bistå sina anställda med deras bostadsproblem. Enligt motionärernas uppfattning är det lämpligt att dessa fastigheter såväl förvaltas som brukas av den lokala myndigheten. Ett sådant avsteg från principen att skilja förvaltandet från brukandet torde inte, menar motionärerna, få någon negativ ekonomisk eller administrativ effekt sett i det större sammanhanget. Motionärerna vill att denna fråga beaktas av den pågående utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur.

I sitt yttrande (FöU1y) till finansutskottet delar försvarsutskottet motionärernas uppfattning om vikten av att den pågående utredningen beaktar frågan om förvaltningen av försvarets uthyrningsbostäder. I övrigt ställer sig försvarsutskottet bakom de i propositionen föreslagna allmänna riktlinjerna för fastighetsförvaltningen och att roll- och ansvarsfördelning för lokalförsörjning och fastighetsförvaltning slutligt bereds i utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur.

Finansutskottet har inget att erinra mot vad försvarsutskottet anfört och förutsätter att frågor rörande försvarets uthyrningsbostäder behandlas i här nämnda utredning. Med hänvisning härtill avstyrks motion Fi24 (s).

Domänverkets skogar

I motion Fi28 av Carl Olov Persson (kds) anförs att domänverket i dag låser produktionsresurser som kan värderas i storleksordningen 25 miljarder kronor och som enligt motionären förräntas dåligt. En utförsäljning av domänverkets mark till privatpersoner skulle betyda mycket för glesbygden och därvid delvis ersätta en dyrbar glesbygdspolitik. I den analys som kommer att föregå bolagiseringen av domänverket vill motionären att frågan om försäljning av domänverkets mark till enskilda utreds.

I en kommande proposition om bolagisering av domänverket, som regeringen avser att presentera i början av år 1992, kommer de frågor som rör domänverkets markinnehav att behandlas. Med hänvisning härtill avstyrks motion Fi28 (kds).

Ärendets fortsatta behandling

I propositionen meddelas att regeringen inom kort avser att utarbeta direktiv till de organisationskommittéer som erfordras för att förbereda genomförandet av de organisatoriska förändringar som aktualiseras vid en ändring av den statliga fastighetsförvaltningen.

Utskottet har i betänkandet i fyra tillkännagivanden rörande fastighetsförvaltningen inom universitets- och högskoleområdet och inom kultursektorn pekat på frågor som måste klarläggas vid en ändring av den nuvarande fastighetsförvaltningen. Utskottet anser att dessa frågor är av stor vikt.

Mot denna bakgrund bör regeringen återkomma till riksdagen med nytt förslag baserat på organisationskommittéernas överväganden.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och lokalförsörjning att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi25 yrkandena 1, 2 och 5 samt med anledning av motionerna 1991/92:Fi23 yrkande 2 och 1991/92:Fi29 i denna del godkänner vad som förordats i proposition 1991/92:44 yrkande 1 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om universitetens och högskolornas hyresavtal,

res. 1 (s) men. (v) - delvis

2. beträffande ombildning av delar av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning till en fastighetskoncern att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:44 yrkande 4 och motionerna 1991/92:Fi23 yrkande 1, 1991/92:Fi26 i denna del och 1991/92:Fi29 i denna del godkänner att huvuddelen av byggnadsstyrelsens förvaltningsverksamhet förs över till fastighetskoncernen samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning,

3. beträffande riktlinjer om storleken på statens andel av aktierna i moderbolaget m.m. att riksdagen godkänner de i proposition 1991/92:44 yrkande 6 angivna riktlinjerna om storleken på statens andel av aktierna i moderbolaget och riksdagens medverkan vid beslut om eventuella ändringar av aktieinnehavet i moderbolaget,

4. beträffande bemyndigande att föra över fastighetsbestånd till en fastighetskoncern att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44 yrkande 3 bemyndigar regeringen att genom apportförfarande föra över huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av byggnadsstyrelsen till en fastighetskoncern,

5. beträffande bemyndigande angående genomförande av bolagsbildningen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44 yrkande 5 bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen,

6. beträffande återbetalning av byggnadsstyrelsens nuvarande lån att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44 yrkande 9 godkänner att de medel som beräknas inflyta till följd av återbetalningen av byggnadsstyrelsens nuvarande lån tillförs en ny inkomsttitel på statsbudgeten från vilken medlen skall överföras till riksgäldskontoret i syfte att minska statsskulden,

7. beträffande en ny stabs- och servicemyndighet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44 yrkande 2 och med avslag på motion 1991/92:Fi25 yrkandena 3 och 4 i denna del godkänner att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet,

res. 2 (s) men. (v) - delvis

8. beträffande ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44 yrkande 7 och med avslag på motion 1991/92:Fi25 yrkande 4 i denna del godkänner att regeringen inrättar en ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning,

res. 3 (s) men. (v) - delvis

9. beträffande urval av fastigheter som skall överföras till den nya fastighetsförvaltande myndigheten att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:44 yrkande 8 och motionerna 1991/92:Fi27 och 1991/92:Fi30 godkänner att förvaltningen av den del av det redovisade fastighetsbeståndet som inte är lämplig att förvalta i bolagsform förs över till den nya fastighetsförvaltande myndigheten samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört dels om förvaltningen av nationella kulturinstitutioner, dels om statens ansvar för slotten och kronomarkerna,

10. beträffande donationsfastigheter att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi23 yrkande 3, 1991/92:Fi26 i denna del och 1991/92:Fi29 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande försvarets uthyrningsbostäder att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi24,

12. beträffande domänverkets skogar att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi28,

13. beträffande ärendets fortsatta behandling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ärendets fortsatta behandling.

Stockholm den 5 december 1991

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Allan Larsson (s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Olle Schmidt (fp) och Karin Starrin (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

1. Riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och lokalförsörjning (mom. 1)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6 börjar med "När det" och på s.7 slutar med "som ägare" bort utgå.

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av propositionen och motion Fi25 (s) yrkandena 1, 2 och 5 anföra följande.

Riksdagen fattade redan i våras ett principiellt beslut om en ändrad organisation av statens fastighetsförvaltning. I beslutet ingick att en arbetsgrupp inom regeringskansliet skulle tillsättas för att förbereda en proposition. Dess egentliga arbete påbörjades först efter sommaren. Det är därför helt naturligt -- särskilt med tanke på regeringsskiftet -- att beredningen av ärendet varit forcerad. Bl.a. har ju ingen remiss till berörda myndigheter hunnits med.

Trots tidsbristen har arbetsgruppen presenterat ett mycket intressant resultat särskilt beträffande värderingen av det statliga fastighetsbeståndet. Den inventering som gjorts av oberoende värderingsinstitut visar att även i dagens vikande fastighetsmarknad betingar statens fastigheter ett betydande värde. Fastigheterna är i allmänhet väl belägna och har ofta tillkommit under gynnsamma ekonomiska förhållanden. Det är därför troligt att de också för framtiden utgör en mycket god kapitalplacering genom den värdetillväxt som kan påräknas.

Beträffande placeringsfastigheterna, värda 23 miljarder kronor, anser regeringen att det inte är nödvändigt att staten äger sådana fastigheter. Utskottet tolkar detta som en inriktning mot privatisering även om regeringen gör en reservation för att utförsäljningen skall ske på affärsmässiga grunder. En sådan inriktning kan utskottet ej godta. Tvärtom bör, vilket utskottet starkt vill betona, staten värna om sitt under många år uppbyggda fastighetskapital. I det bolag som avses bli bildat för placeringsfastigheter kan andra ägare inbjudas men staten bör alltid äga majoriteten av aktierna.

Det vore också enligt utskottets uppfattning direkt olämpligt om staten i det läge som nu råder på fastighets- och finansmarknaden skulle öppna för ett stort utbud av statliga fastigheter på marknaden. Det skulle ytterligare fördjupa fastighetskrisen.

När det gäller ändamålsfastigheter som egentligen inte medger något alternativt utnyttjande uttalar regeringen ingen särskild uppfattning i ägarfrågan. Inte heller är argumenten helt övertygande för en bolagisering av dessa fastigheter. Men om det ändå skall ske har utskottet förstått att det närmast är utifrån perspektivet att så stor del som möjligt av det samlade fastighetsbeståndet skall bolagiseras.

Om nu placeringsfastigheterna successivt skall utbjudas till försäljning blir endast ändamålsfastigheterna kvar. Man kan då fråga sig vad man egentligen har vunnit i fråga om en effektivare fastighetsförvaltning med anpassning till marknaden när ändamålsfastigheterna knappast har någon alternativ marknad. Utskottet drar av detta slutsatsen att den struktur för en statlig fastighetskoncern som regeringen föreslår måste ifrågasättas.

Att privatisera ändamålsfastigheterna vore ur statens synpunkt som utskottet ser det än värre. De är mycket nära knutna till brukaren som i realiteten saknar alternativ. Det ger hyresvärden ett starkt övertag i kommande hyresförhandlingar.

Även vissa placeringsfastigheter är av en sådan karaktär att det knappast kan bli tal om försäljning. Regeringskvarteren är ett sådant exempel.

Mot denna bakgrund kan inte utskottet se det rationella i att från lönsamhetssynpunkt sälja ut statens fastighetsinnehav. Vid en försäljning avhänder sig staten all framtida avkastning av fastigheterna. Den intäkt staten får genom försäljningen torde inte motsvara värdet av denna långsiktiga avkastning.

Med utgångspunkt från den kritik som utskottet här riktat mot propositionens förslag till en genomgripande förändring av den statliga fastighetsförvaltningen, drar utskottet slutsatsen att propositionen tvingats fram under alltför stor tidspress av skäl som utskottet inte är informerat om. Utskottet ser det som mycket betänkligt om en myndighet som byggnadsstyrelsen, som förvaltar en stor del av statens förmögenhet, skall upphöra utan att ett väl genomtänkt alternativ föreligger.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att en organisationskommitté tillsätts med uppgift att upprätta ett detaljerat förslag till en omorganisation av förvaltningen av statens fastigheter. Regeringen får därefter återkomma till riksdagen med ett nytt förslag.

Utskottet kan mot här angiven bakgrund sålunda inte ställa sig bakom de riktlinjer som redovisas i propositionen. Utgångspunkten för ett omarbetat förslag bör i stället vara att större delen av byggnadsstyrelsens fastigheter -- dvs. både placerings- och ändamålsfastigheter -- förs över till ett av staten helägt bolag. Vidare bör den nuvarande byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet som också skall förvalta de fastigheter som inte lämpar sig för bolagisering.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi25 (s) yrkandena 1, 2 och 5.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och lokalförsörjning att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi23 yrkande 2 och 1991/92:Fi29 i denna del samt med avslag på proposition 1991/92:44 yrkande 1 godkänner vad som anförts i motion 1991/92:Fi25 yrkandena 1, 2 och 5 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. En ny stabs- och servicemyndighet (mom. 7)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "propositionens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi25 (s) att de uppgifter som enligt propositionen skall utföras dels av en stabs- och servicemyndighet, dels av en förvaltningsmyndighet mycket väl kan utföras av en enda myndighet.

Utskottet tillstyrker motion Fi25 (s) yrkandena 3 och 4 i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande en ny stabs- och servicemyndighet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi25 yrkandena 3 och 4 i denna del och med avslag på proposition 1991/92:44 yrkande 2 beslutar att den nuvarande byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet,

3. Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning (mom. 8)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.14 som börjar med "Som framgått" och slutar med "i bolagsform" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi25 (s) att någon särskild myndighet för fastighetsförvaltning inte bör inrättas. De fastigheter som utskottet behandlat i detta avsnitt bör tillföras den s.k. stabs- och servicemyndigheten.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi25 (s) yrkande 4 i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi25 yrkande 4 i denna del och med avslag på proposition 1991/92:44 yrkande 7 beslutar att förvaltningen av rikshistoriska fastigheter skall ingå i stabs- och servicemyndighetens uppgift,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Lars-Ove Hagberg (v) anför:

Jag instämmer i de reservationer som fogats till betänkandet av de socialdemokratiska företrädarna i utskottet.

Försvarsutskottets yttrande

1991/92:FöU1y

Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 21 november 1991 beslutat bereda försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1991/92:44 om den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen m.m. samt den med anledning härav avgivna motionen 1991/92:Fi24.

Bakgrund

Propositionen

I proposition 1991/92:44 föreslår chefen för finansdepartementet, som samrått med chefen för försvarsdepartementet, att de i propositionen angivna riktlinjerna för fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen skall tillämpas även inom försvarsdepartementets område. Riktlinjerna måste dock preciseras och anpassas så att de överensstämmer med utvecklingen av ansvars- och rollfördelningen inom försvaret.

Innebörden av detta är enligt propositionen för det första att förvaltningen av mark, anläggningar och lokaler som upplåts åt försvaret även fortsättningsvis skall vara skild från brukandet. För det andra innebär det att kostnaderna för fastighetsförvaltningen måste visas även inom försvarsdepartementets område. Ett system bör därför införas där kapitalkostnader beaktas och där möjlighet ges till lånefinansiering av investeringar. För det tredje skall fastighetsförvaltningen bedrivas i särskilda resultatenheter. Propositionen slår vidare fast att fastigheter som inte är specifika för försvaret skall läggas under samma förvaltning som liknande fastigheter under byggnadsstyrelsens ansvarsområde men att associationsformerna för den dominerande andelen fastigheter som upplåts åt försvaret behöver övervägas ytterligare. Dessa överväganden sägs lämpligen kunna ske i utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur (Fö 1991:04).

Motionen

I motion 1991/92:Fi24 (s) konstaterar motionärerna att försvaret har ca 700 uthyrningsbostäder och att det finns ett fortsatt behov av sådana, främst för personal som tjänstgör viss tid på platser där det inte finns en normal hyres- och fastighetsmarknad. Motionärerna befarar att tillämpningen av den i propositionen angivna principen att myndigheterna inte skall förvalta fastigheter kan få olämpliga konsekvenser för försvarets uthyrningsbostäder. Enligt deras uppfattning vore det därför lämpligare att ifrågavarande fastigheter såväl förvaltas som brukas av den lokala myndigheten.

Enligt motionärerna är det viktigt att frågan om förvaltningen av försvarets uthyrningsbostäder behandlas i den pågående översynen av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur och att förvaltningen utformas i enlighet med vad som anförts i motionen.

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet framhöll i sitt betänkande 1990/91:FöU8 (s. 42--43) att det är angeläget att få ett bättre grepp om kostnaderna för mark, anläggningar och byggnader liksom att ta till vara effektiviserings- och besparingsmöjligheter. Utskottet ställde sig därför bakom regeringsförslaget i den i betänkandet behandlade propositionen 1990/91:102 att införa kapitalkostnader, möjligheter till lånefinansiering och reinvestering av försäljningsintäkter. Samtidigt framhöll utskottet vikten av en särskild granskning av möjligheterna att få ett hanterbart system utan för mycket byråkrati. Bl.a. borde fortifikationsförvaltningens roll klarläggas bättre.

Försvarsutskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot de i propositionen (1991/92:44) föreslagna allmänna riktlinjerna för fastighetsförvaltningen och att roll- och ansvarsfördelning för lokalförsörjning och fastighetsförvaltning slutligt bereds i utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur.

När det gäller det i motion Fi24 (s) aktualiserade problemet med förvaltningen av uthyrningsbostäder vill utskottet erinra om att det i sitt nyligen avgivna betänkande 1991/92:FöU2 bl.a. behandlade frågan om försvarets uthyrningsbostäder. Utskottet uppgav sig därvid ha erfarit att det såväl inom det militära försvaret som inom övrig statsförvaltning finns ett fortsatt behov av uthyrningsbostäder och att det inom regeringskansliet pågår en beredning i syfte att ändra 1981 års beslut att avveckla ifrågavarande bostäder.

Med hänsyn till det som här har anförts delar försvarsutskottet motionärernas uppfattning om vikten av att i utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur beakta frågan om förvaltningen av försvarets uthyrningsbostäder.

Stockholm den 28 november 1991

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Hans Lindblad (fp), Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s) och Bo Frank (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Kulturutskottets yttrande

1991/92:KrU2y

Bilaga 2

Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 21 november 1991 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1991/92:44 om den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen m.m. jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna berör utskottets beredningsområde.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionen samt motionerna 1991/92:Fi27 och 1991/92:Fi30.

Utskottet

Riksdagen godkände våren 1991 riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen, vilka bl.a. innebar att förutsättningarna för att driva hela eller delar av den statliga fastighetsförvaltningen i aktiebolagsform snarast borde prövas och att inriktningen borde vara att en bolagsbildning skulle ske per den 1 juli 1992 (prop. 1990/91:150 bil. I:1 s. 82--91 och 95, FiU30, rskr. 386). I enlighet med detta principbeslut föreslår regeringen i proposition 44 att riksdagen skall godkänna i propositionen framlagda riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen (yrkande 1).

I propositionen föreslås också att riksdagen skall godkänna att huvuddelen av det fastighetsbestånd som nu förvaltas av byggnadsstyrelsen skall föras över till en fastighetskoncern (yrkande 3). Den nya fastighetskoncernen föreslås bestå av ett moderbolag och fyra dotterbolag, varav tre skall svara för fastighetsförvaltning och ett för försäljning av teknisk fastighetsförvaltning till de övriga tre. Till ett av de fastighetsförvaltande dotterbolagen avses s.k. placeringsfastigheter, dvs. generellt användbara kontorsfastigheter, överlåtas. Till ett annat skall de fastigheter föras som upplåts till universitet och högskolor. Det tredje dotterbolaget skall förvalta övriga s.k. ändamålsfastigheter, dvs. sådana fastigheter som det är svårt att använda för något annat ändamål än det de används för i dag eller det de byggts för. Till denna kategori hör fastigheter inom kultursektorn, t.ex. teaterbyggnader och museer. Ändamålsfastigheter kommer att värderas enligt den s.k. produktionskostnadsmetoden, dvs. efter en bedömning av fastigheternas återanskaffningsvärde. I avvaktan på att en sådan värdering gjorts kommer fastigheterna att värderas utifrån en förräntning som motsvarar nu utgående hyror. På sikt torde de verkliga kostnaderna komma att motivera viss uppjustering av hyrorna. Staten måste enligt propositionen vara beredd att i vissa fall betala den lokalhyra som marknaden kräver även för ändamålsfastigheterna. I annat fall kommer statsbudgeten att visa en oriktig kostnadsbild. Dotterbolagen kommer att få besluta om förvärv eller avyttring av enskilda fastigheter. Moderbolaget kommer att få avyttra hela eller delar av sitt aktieinnehav i dotterbolagen.

I propositionen föreslås riksdagen vidare godkänna att den mindre del av de statliga fastigheterna, som av historiska eller andra skäl inte är lämplig att förvalta i bolagsform, i fortsättningen skall förvaltas av en nyinrättad statlig myndighet (yrkande 8). De kungliga slotten och kungliga Djurgården bör enligt propositionen förvaltas enligt de principer som gäller i dag. Även förvaltningen av fästen och en del andra historiska byggnader samt monument och statyer bör ske i myndighetsform och följa de principer som gäller i dag.

Under våren 1991 godkände riksdagen att domänverket skall ombildas till aktiebolag och att försäljning av domänmark skall få ske inom en ram av 950 milj.kr. (prop. 1990/91:87, NU38, rskr. 318). Därvid gjorde riksdagen ett tillkännagivande om vikten av att mark av stort naturvårdsvärde får ett betryggande skydd även fortsättningsvis, t.ex. genom överföring av marken till naturvårdsfonden. Frågan om särskilt skydd av fastigheter av intresse för kulturmiljövården aktualiserades inte. I proposition 44 aviserar regeringen att den skall återkomma till riksdagen i början av år 1992 med förslag i en särskild proposition om bolagiseringen av domänverket. Till de mera komplexa frågor som måste lösas hör de särintressen som är kopplade till markinnehavet. Inriktningen skall vara att produktiv skogs- och jordbruksmark skall överlåtas till ett aktiebolag. Där en effektiv förmögenhetsförvaltning inte bör vara enda kriteriet -- exempelvis i fråga om vissa kulturhistoriskt värdefulla objekt av särskilt värde -- bör fastigheterna kvarstå i statlig ägo och förvaltas av den nya förvaltningsmyndigheten. I en del fall, anförs det, bör den del av en fastighet som berörs av särintressen avskiljas och förvaltas av denna myndighet, medan resterande del överlåts till aktiebolaget. I andra fall kan mark med särintressen överlåtas till bolaget om bolaget i överlåtelseavtalet gör sådana åtaganden att särintresset även i framtiden kan åtnjuta ett fullgott skydd. I de fall det inte går att säkert bedöma om en fastighet bör stanna i statens ägo eller överlåtas till aktiebolaget bör fastigheten stanna i statlig ägo i avvaktan på ett slutligt ställningstagande.

I två motioner väckta med anledning av proposition 44, nämligen Fi27 (s) och Fi30 (fp, m, c), tas upp frågor som rör statliga lokaler och statlig mark inom kultursektorn.

I båda motionerna betonas att man vid den kommande bolagiseringen av lokaler och mark och vid urvalet av de fastigheter som skall kvarstå i statens ägo måste utgå från statens kulturpolitiska ansvar.

I motion Fi30 understryks att långsiktiga bevarandeintressen måste tas till vara vid urvalet av de fastigheter som bör kvarstå i statens ägo som ett nationellt arv. Motionärerna anser att stor omsorg måste ägnas åt den viktiga uppgiften att ur såväl byggnadsstyrelsens som domänverkets fastighetsbestånd avgränsa de objekt som bör tillhöra detta nationella arv. Motionärerna anför att det är nödvändigt att ta hänsyn till många olika aspekter vid urvalet och exemplifierar detta med sådana objekt som Vasaslotten, Vasaminnena i Dalarna, "rikets fästningar", vissa landshövdingeresidens, Mora äng utanför Uppsala, Vadstena kloster och Linnés Hammarby. I motionen tas främst upp frågan om statens ansvar för slotten och kronomarkerna. Motionärerna betonar att det är viktigt att de historiska helheterna bibehålls särskilt i fråga om slottsegendomarna, där förvaltningen av slotten och parkerna nu åvilar byggnadsstyrelsen och förvaltningen av kronomarkerna åvilar domänverket. Denna uppdelning av förvaltningen får enligt motionen inte hindra att de värdefulla och historiskt intressanta kulturmiljöer, som dessa egendomar utgör, i fortsättningen hålls samman och i sin helhet behålls av staten. Riksdagen bör enligt motionen som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om statens ansvar för slotten och kronomarkerna.

Även i motion Fi27 framhålls att det finns flera slag av fastigheter än de i propositionen nämnda, som inte är lämpliga att bolagisera. Motionärerna anför att nationella kulturinstitutioner såsom Operan, Dramatiska teatern och de statliga museerna bör kvarstå i statlig ägo och förvaltas i myndighetsform. Motionärerna erinrar om att det finns mycket små möjligheter att bedriva verksamheten i andra lokaler, varför fastighetsägaren kommer att ha ett faktiskt monopol på lokalförsörjningen och därmed också bestämma villkoren för hyressättningen. Det kan i sammanhanget nämnas att motsvarande synpunkter beträffande ändamålsfastigheter i allmänhet framförs i en annan motion, nämligen Fi25 (s). Även i denna motion -- över vilken kulturutskottet inte yttrar sig -- konstateras att sådana fastigheter är så nära knutna till brukaren att denne i realiteten saknar alternativ. I motionen anförs därför att ändamålsfastigheter inte får privatiseras. Kulturutskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna Fi27 och Fi30, att det är mycket viktigt att ställningstagandena i samband med genomförandet av de nya formerna för ägande och förvaltning av statliga lokaler och statlig mark utgår från det kulturpolitiska ansvar som staten har. Detta kulturpolitiska ansvar avser såväl bevarandet av det nationella kulturarvet som hänsynstagandet till att vissa kulturverksamheter är mycket nära knutna till och beroende av de lokaler där de finns i dag.

Det är enligt utskottets mening ytterst angeläget att, när urvalet görs av de statliga fastigheter som skall myndighetsförvaltas -- och således inte överföras till den nya fastighetskoncernens dotterbolag eller till det nya aktiebolag som skall komma i domänverkets ställe -- ställningstagandet sker även utifrån kulturpolitiska bedömningar. Enligt propositionen skall de organisatoriska förändringarna förberedas av särskilda organisationskommittéer. Kulturutskottet anser att regeringen i direktiven till dessa kommittéer bör betona de kulturpolitiska aspekterna. Vidare bör expertis från kultursektorn medverka i arbetet inom dessa kommittéer.

I propositionen exemplifieras olika slag av statliga fastigheter som inte är lämpliga att förvalta i aktiebolagsform. Kulturutskottet anser att urvalet inte bör begränsas till vad som nämns i denna exemplifiering. Det finns starka kulturpolitiska skäl för en vidgning. Kulturutskottet, som hänvisar till det synsätt som numera präglar kulturmiljövården, anser att sådana kulturhistoriska miljöer som slottsegendomar med omgivande kronomarker utgör bör hållas samman som helheter och behållas som nationellt kulturarv. Som framhålls i motion Fi30 får inte det faktum att förvaltningen av slottsanläggningar och av omgivande mark i dag är delad mellan byggnadsstyrelsen och domänverket medföra att de även fortsättningsvis förvaltas åtskilda. Detta bör beaktas vid urvalet av fastigheter som inte skall bolagiseras och vid utarbetandet av den aviserade propositionen om bolagisering av domänverkets fastigheter.

Kulturutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Fi30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om direktiv till och arbetet i organisationskommittéerna samt om förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark.

Kulturutskottet har vid sina överväganden funnit att det finns skäl som talar för att även andra kulturmiljöer och objekt bör myndighetsförvaltas än de som åsyftas i propositionen eller de som kulturutskottet behandlat i det föregående. Utskottet åsyftar de fastigheter som används och/eller byggts för sådan mycket specialiserad kulturell verksamhet som bedrivs av nationella kulturinstitutioner såsom Operan, Dramatiska teatern och de statliga museerna. Regeringen bör därför noga överväga frågan om huruvida även sådana fastigheter bör myndighetsförvaltas. Resultatet av dessa överväganden får betydelse även för bedömningen av frågan om i vilka former nybyggda lokaler för opera-, teater- och museiverksamhet skall förvaltas. Utskottet anser därför att även dessa frågor bör övervägas vid det kommande arbetet inom organisationskommittéerna och inom regeringskansliet. Kulturutskottet anser att riksdagen med anledning av motion Fi27 som sin mening bör ge regeringen till känna vad kulturutskottet anfört i denna fråga.

Stockholm den 28 november 1991

På kulturutskottets vägnar

Elisabeth Fleetwood

I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s) och Ronny Karlsson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Utbildningsutskottets yttrande

1991/92:UbU2y

Bilaga 3

Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m. (prop. 1991/92:44)

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 21 november 1991 beslutat bereda utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m. jämte motioner såvitt propositionen och motionerna berör utbildningsutskottets beredningsområde.

I propositionen föreslås nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen. Uppgiften att förvalta statens fastigheter skall enligt förslaget skiljas från myndigheternas ansvar för lokalförsörjningen. I propositionen föreslås vidare att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet, som bl.a. skall lämna råd och stöd till regeringen och de statliga myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor. Ombildningen föreslås påbörjas den 1 juli 1992.

Det föreslås vidare i propositionen att huvuddelen av byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd skall överföras till bolag och fortsättningsvis förvaltas i aktiebolagsform. Med hänsyn till verksamhetens omfattning föreslås en fastighetskoncern med ett statligt helägt moderbolag och ett antal dotterbolag, uppdelade sakområdesvis i bärkraftiga enheter. De fastigheter som upplåts för universitet och högskolor föreslås sammanföras i ett sådant dotterbolag. För fastighetsdriften föreslås ett särskilt dotterbolag.

För den del av fastighetsbeståndet som av skilda skäl bedöms olämplig att föra över till aktiebolag -- bl.a. vissa donationsfastigheter -- föreslås att förvaltningen skall handhas av en nybildad statlig myndighet.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till de tre motioner som direkt tar upp frågor om fastigheter för statlig utbildningsverksamhet, nämligen motionerna 1991/92:Fi23, 1991/92:Fi26 och 1991/92:Fi29.

I motion 1991/92:Fi23 (c) bejakas de grundläggande principer för den statliga fastighetsförvaltningen som föreslås i propositionen. Motionärerna är dock kritiska mot att universitets- och högskolefastigheterna skulle överföras till ett enda dotterbolag, vilket de menar är en alltför centralistisk modell. Det skulle vara bättre att bilda regionala bolag, vilket skulle ge utrymme för ett närmare samarbete mellan respektive högskoleenhet och fastighetsbolaget. Dotterbolagens rätt att avyttra fastigheter måste enligt motionärerna knytas till förutsättningen att samförstånd uppnåtts med de berörda lokalutnyttjarna, så att inte verksamheten där skadas (yrkande 1). Vidare bör enligt motionärerna universitetens donationsfastigheter undantas från bolagiseringen och även fortsättningsvis kunna ägas och förvaltas av respektive högskoleenhet (yrkande 3). I motion 1991/92:Fi26 (s) föreslås att riksdagen skall avslå propositionen. Motionärerna anser att ändamålet med högskolefastigheterna -- att tjäna forskning och utbildning -- skjutits i bakgrunden till förmån för det kortsiktiga lönsamhetsperspektivet och att propositionen över huvud taget inte berör frågan hur avkastningskravet på bolaget skall kunna förenas med fastigheternas ändamål. Vidare hävdas i motionen att det i framtiden kan bli mycket svårt att motivera donationer till fastigheter då dessa skall ägas av det nya bolaget. Motionärerna påpekar att statsmakternas strävan de senaste åren gått ut på att öka friheten och stärka kreativiteten i högskolesystemet och anser att de aktuella förslagen går i motsatt riktning. De ifrågasätter hur den föreslagna överföringen av universitets- och högskolefastigheterna till ett dotterbolag inom den statliga fastighetskoncernen går ihop med regeringens deklarerade avsikt att skapa mer autonoma universitet och högskolor som skall vara enskilda juridiska rättssubjekt. En så genomgripande förändring som den i propositionen föreslagna av universitetens och högskolornas verksamhet bör, heter det i motionen, inte behandlas oberoende av forskningspolitiken i övrigt och utan att berörda universitet och högskolor får tillfälle att yttra sig över förslagen. I motion 1991/92:Fi29 (fp) slutligen framförs liknande synpunkter om ökad frihet och ansvar för högskoleenheterna. Motionärerna påtalar att friheten för dessa att söka andra hyresvärdar än det nya bolaget är illusorisk. De anser också att det i propositionen är oklart hur donationsfastigheter vid universitet och högskolor skall behandlas och att det knappast kommer att bli några donationer i framtiden, om dessa fastigheter också skall överföras till det nya bolaget.

Utbildningsutskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande.

En större frihet och autonomi för universitet och högskolor måste eftersträvas. Det är viktigt att fastighetsförvaltningen på högskolans område organiseras på ett sätt som tar hänsyn till verksamhetens särart och ger utrymme för självständigt agerande från högskoleenheternas sida. De bör t.ex. ges möjlighet att själva svara för fastighetsdriften och därvid vara fria att köpa tjänster på marknaden var de finner bäst, samt även att äga vissa fastigheter. Frågan hur en enligt regeringens förslag förändrad fastighetsförvaltning skulle påverka verksamheten, dvs. forskning och utbildning, samt förslagens konsekvenser för de framtida behoven av anslag till utbildning och forskning behöver ytterligare belysas. När det gäller donationsfastigheter är det oklart vilka sådana som skulle komma att övertas av fastighetsbolaget för högskolefastigheter, och hur den föreslagna ordningen skulle inverka på potentiella donatorers vilja att i framtiden donera fastigheter eller investeringsmedel för fastigheter för högskoleändamål. Riksdagen bör enligt utbildningsutskottets mening begära att regeringen återkommer med redovisning på dessa punkter innan slutlig ställning tas till bolagisering av statens fastigheter på universitets- och högskoleområdet.

I propositionen redovisas även vad de av riksdagen beslutade nya riktlinjerna för den statliga lokalförsörjningen (prop. 1990/91:150 bil. I:1, bet. FiU30, rskr. 386) enligt regeringens mening kommer att innebära för myndigheternas ansvar och befogenheter på detta område. Bl.a. sägs att myndigheterna, som själva skall svara för sin lokalförsörjning, skall kunna träffa hyresavtal med upp till sex års löptid. I de fall hyresavtal avser längre löptid än tre år bör beslut dock alltid fattas i samråd med den nya stabs- och servicemyndigheten. Vid längre löptider än sex år bör alla hyresavtal av ekonomisk betydelse enligt propositionen prövas av regeringen. I motionerna 1991/92:Fi23 (c) yrkande 2 och 1991/92:Fi29 (fp) ifrågasätts dessa restriktioner.

Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att universitet och högskolor, för att verkligen kunna ta det lokalförsörjningsansvar som den nya ordningen är avsedd att ge dem, bör ges större utrymme att själva förhyra sina lokaler.

Utskottet har av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gjorts uppmärksamt på att ägandebilden när det gäller mark och fastigheter som brukas av SLU i många fall är oklar. Enligt uppgift finns det jordbruksfastigheter som finns uppförda både på domänverkets fond och på byggnadsstyrelsens fastighetsfond, samtidigt som SLU själv har andel i den fasta egendomen i form av egna investeringar i byggnader, markanläggningar, skogsplanteringar m.m. Det är enligt utbildningsutskottets uppfattning angeläget att dessa förhållanden klarläggs, innan överföring av de berörda fastigheterna sker till de bolag som bildas enligt förslagen i proposition 1991/92:44 och den aviserade propositionen om bolagisering av domänverket. Även i detta fall är det viktigt att fastighetsförvaltningen organiseras på ett sätt som står i samklang med fastigheternas ändamål att tjäna forskningen och utbildningen vid SLU.

Utbildningsutskottet anser att finansutskottet med anledning av propositionen och motionerna 1991/92:Fi23, 1991/92:Fi26 och 1991/92:Fi29 bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört.

Stockholm den 28 november 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s) och Lena Öhrsvik (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid ärendebehandlingen.

Avvikande mening

Ann-Cathrine Haglund (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds) och Ulf Melin (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "En större" och slutar med "på universitets- och högskoleområdet" bort ha följande lydelse:

En större frihet och autonomi för universitet och högskolor måste eftersträvas. Det är viktigt att fastighetsförvaltningen på högskolans område organiseras på ett sätt som tar hänsyn till verksamhetens särart och ger utrymme för självständigt agerande från högskoleenheternas sida. De bör t.ex. ges möjlighet att själva svara för fastighetsdrift och därvid vara fria att köpa tjänster på marknaden var de finner bäst, samt även att äga vissa fastigheter. Frågan hur en enligt regeringens förslag förändrad fastighetsförvaltning skulle påverka verksamheten, dvs. forskning och utbildning, samt förslagens konsekvenser för de framtida behoven av anslag till utbildning och forskning behöver ytterligare belysas. När det gäller donationsfastigheter är det nämligen oklart vilka sådana som skulle komma att övertas av fastighetsbolaget för högskolefastigheter, och hur den föreslagna ordningen skulle inverka på potentiella donatorers vilja att i framtiden donera fastigheter eller investeringsmedel för fastigheter för högskoleändamål. Utbildningsutskottet förutsätter att regeringen beaktar dessa punkter innan slutlig ställning tas till bolagisering av statens fastigheter på universitets- och högskoleområdet.

Innehåll Sammanfattning1 Inledning2 Propositionen2 Motionerna3 Utskottet5 Allmänt5 Riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och lokalförsörjning5 Ombildning av delar av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning till en fastighetskoncern8 En ny stabs- och servicemyndighet11 Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning12 Donationsfastigheter14 Försvarets uthyrningsbostäder15 Domänverkets skogar16 Ärendets fortsatta behandling16 Hemställan16

Reservationer 1. Riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och lokalförsörjning (mom. 1) (s)18 2. En ny stabs- och servicemyndighet (mom. 7) (s)20 3. Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning (mom. 8) (s)21

Meningsyttring av suppleant (v)21

Bilagor 1. Försvarsutskottets yttrande (1991/92:FöU1y)22 2. Kulturutskottets yttrande (1991/92:KrU2y)25 3. Utbildningsutskottets yttrande (1991/92:UbU2y)30