Ändring i riksdagsordningen

1993/94 KU8

I betänkandet föreslår utskottet med begagnande av sin initiativrätt vissa ändringar i riksdagsordningen.

Utskottet föreslår till en början att det pågående försöket med att anslagspropositioner skall avges senast den 25 februari förlängs i avvaktan på behandlingen av Riksdagsutredningens förslag. Härutöver föreslår utskottet vissa förenklingar i fråga om sammanträdeskallelser och föredragningslistor. Föreskriften om kallelse till sammanträden genom dagliga tidningar kan enligt utskottets uppfattning tas bort, och talmannen bör få besluta om annonsering av kommande verksamhet i riksdagen. Talmannen bör också få besluta om hur föredragningslistan till kammarsammanträden skall hållas tillgänglig förutom genom anslag i plenisalen. Utskottet anser slutligen att rubrikerna på föredragningslistan bör kunna utformas mera upplysande, så att syftet med att ett ärende antecknas på listan direkt framgår.

1. Avlämnande av anslagspropositioner

I och med riksmötet 1988/89 inleddes en treårig försöksperiod med delvis nya regler för en sammanhållen budgetbehandling i riksdagen (prop. 1987/88:22, bet. KU 43, rskr. 405). Ett motiv bakom försöket var att redan under den allmänna motionstiden ge riksdagsledamöterna ett underlag för en samlad bedömning av den ekonomiska politik som regeringen ämnade föra. Utskottet uttalade i samband därmed att det var önskvärt att budgetpropositionen gjordes mer fullständig än tidigare. En annan avsikt med försöket var att pröva möjligheten att genom tidigareläggning av budgetbehandlingen komma till rätta med den ojämna arbetsbelastningen under våren och ärendeanhopningen mot slutet av riksmötet. En tredje målsättning var att få till stånd en mera samlad behandling av varje utskottsområde i kammaren.

För att göra det möjligt att uppnå de ovan redovisade målsättningarna beslöts att anslagspropositioner skulle avlämnas senast den 25 februari i stället för som tidigare den 10 mars. En tidsbegränsad bestämmelse om detta infördes i 3 kap. 2 § riksdagsordningen.

Arbetsplanering för utskott och kammare skulle vidare inriktas mot att betänkanden över andra budget- och anslagspropositioner än kompletteringspropositionen skulle behandlas i kammaren före den 30 april.

Utskottet gjorde hösten 1989 en utvärdering av utfallet under det första försöksåret och fann sammanfattningsvis att erfarenheterna talade för en fortsatt försöksverksamhet (se bet. 1989/90:KU19).

Försöksverksamheten har därefter förlängts så att sista dagen för avlämnande av anslagspropositioner fastställts till den 25 februari även för följande riksmöten. Utskottet behandlade den frågan senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:KU37. Utskottet hänvisade därvid bl.a. till att Riksdagsutredningen förväntades avge sitt slutbetänkande under nästkommande riksmöte och föreslog att tidsgränsen för att avlämna anslagspropositioner skulle fastställas till den 25 februari även för riksmötet 1992/93.

Den statliga budgetprocessen diskuterades av Budgetpropositionsutredningen i dess betänkande (SOU 1990:83) Ny budgetproposition. Utredningen föreslog ett alternativ till den nuvarande budgetprocessen i riksdagen. Alternativet innebar bl.a. att tidpunkten för budgetpropositionens överlämnande skulle senareläggas, att budgetpropositionen skulle vara heltäckande och att kompletteringspropositionen skulle ersättas av en skrivelse från regeringen till riksdagen. Utredningen diskuterade bl.a. också effekterna för budgetarbetet i riksdagen av en omläggning av budgetåret till att sammanfalla med kalenderåret.

Den statliga budgetprocessen och riksdagens budgetbehandling har vidare övervägts inom den av talmanskonferensen tillsatta Riksdagsutredningen, som i juni 1993 avlämnade ett betänkande "Reformera riksdagsarbetet!". I detta föreslås bl.a. följande. Budgetpropositionen skall vara heltäckande avseende statens utgifter och inkomster och bör presenteras mer översiktligt. Det statliga budgetåret läggs om till kalenderår. Budgetpropositionen lämnas på hösten. Tilläggsbudget och förslag om ekonomiska riktlinjer lämnas i en ekonomisk proposition på våren. Kompletteringspropositionen avskaffas. En ny form för riksdagens budgetbehandling, kallad rambeslutsmodellen, införs. Modellen bygger på att riksdagen först tar ställning till ramar för de totala utgifterna och inkomsterna och därefter fattar beslut om de olika anslagen.

Riksdagsutredningen har under hösten 1993 arbetat vidare bl.a. med förslag till författningsändringar och vidareutveckling av den föreslagna ordningen för riksdagens budgetberedning. Avsikten är att utredningen skall lämna ytterligare ett betänkande i slutet av år 1993 och att utredningens förslag skall behandlas i riksdagen under våren 1994.

I avvaktan på behandlingen av Riksdagsutredningens förslag föreslår utskottet med stöd av sin initiativrätt att tidsgränsen för att avlämna anslagspropositioner även under riksmötet 1993/94 sätts till den 25 februari. Detta innebär att en ändring måste göras i 3 kap. 2 § riksdagsordningen.

2. Underrättelser om kammarsammanträden

Bestämmelser om kallelser till andra kammarsammanträden än det första under ett riksmöte finns i 2 kap. 6 § riksdagsordningen och i tilläggsbestämmelser till paragrafen. Sådana kallelser utfärdas av talmannen. Av kallelsen skall framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum, vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till avgörande. Kallelsen skall normalt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. I tilläggsbestämmelsen 2.6.1 anges att kallelse om möjligt bör införas i en eller flera dagliga tidningar. I bestämmelsen anges vidare att, om ett sammanträde avses att fortsätta efter klockan 19.00, talmannen före klockan 17 skall underrätta kammaren muntligen och genom anslag.

I praxis är tidpunkterna för kammarens sammanträden fixerade lång tid i förväg. En preliminär plan för sammanträdena brukar delas ut vid första sammanträdet för hösten respektive våren. Med ledning av uppgifter från utskotten utarbetas senare ärendeplaner som för varje arbetsplenum anger vilka ärenden som beräknas bli avgjorda. Även dessa ärendeplaner kan givetvis senare behöva revideras.

Kammarens sammanträden är således normalt inplanerade sedan länge, och riksdagsledamöterna har därigenom information om dem långt innan kallelsen införs i dagliga tidningar. Kallelse anslås vidare inom riksdagens lokaler och information går ut genom intern-TV. Som information till ledamöterna måste enligt utskottets mening införandet i tidningarna av kallelsen anses ha spelat ut sin roll.

En annan fråga gäller betydelsen av annonsering i dagspressen som information till allmänheten. Riksdagens annonsering sker i dag enligt följande. Alla kammarsammanträden, inkl. bordläggningssammanträden, annonseras dag för dag i fyra Stockholmstidningar. Annonserna om bordläggningssammanträde kostar över 4 000 kr per gång. Utöver dessa annonser anges samlat i veckovis införda annonser vad som avses hända i riksdagen under den kommande veckan och som bedöms kunna vara av allmänt intresse. I dessa annonser anges även offentliga utskottsutfrågningar men däremot inte bordläggningssammanträden, som är ointressanta för allmänheten.

Utskottet anser det vara betydelsefullt att information sprids till allmänheten om kommande sammanträden och annan verksamhet i riksdagen som allmänheten har tillträde till. Enligt utskottets uppfattning bör det dock kunna anförtros talmannen att besluta om annonseringens omfattning och utformning. Härigenom bör tillgängliga resurser kunna utnyttjas effektivare. Såsom i andra frågor av liknande slag förutsätts det att talmannen samråder med partigruppernas företrädare i talmanskonferensen.

Underrättelse till ledamöterna om kvällssammanträde sker i dag på följande sätt. Om det förutses att ett sammanträde fortsätter efter klockan 19 anges detta på talarlistan. För att informera ledamöterna om sammanträdens längd, fråga om voteringar, kvällsplenum m.m. används numera intern-TV. Är det vid plenums början ovisst om kvällen behöver tas i anspråk, får ledamöterna meddelande genom bl.a. intern-TV så snart som detta låter sig göras, som regel i god tid före klockan 17.

Den tekniska utvecklingen kan därmed enligt utskottets mening anses ha gjort det onödigt att sätta upp anslag i pappersform om kvällsplenum. Syftet med bestämmelsen om sådana anslag tillgodoses numera på annat sätt. I fråga om muntlig underrättelse utgår utskottet från att talmännen utan särskild föreskrift informerar kammaren om bl.a. kvällsplenum. Bestämmelsen synes därmed kunna utgå.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet med stöd av sin initiativrätt riksdagen att besluta om ny lydelse av tilläggsbestämmelsen 2.6.1 i riksdagsordningen.

3. Föredragningslistan till kammarsammanträden

Bestämmelser om föredragningslista till kammarsammanträden finns i 2 kap. 7 § riksdagsordningen med tilläggsbestämmelser.

Anteckning på föredragningslistan

Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta föredragningslista över alla på kammarens bord vilande ärenden. Undantag får göras för ärenden som antas bli behandlade inom stängda dörrar. Av listan skall framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till avgörande. Val som skall förrättas vid sammanträdet jämställs med ärenden. -- Bestämmelser om bordläggning av ärenden finns i 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 §. Innan ett ärende hänvisas till utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om inte kammaren beslutar omedelbar hänvisning. Ett utskottsbetänkande skall normalt bordläggas vid två sammanträden innan ärendet i betänkandet avgörs.

Enligt 2.7.2 skall för varje ärende göras anteckning om bordläggning. Syftet med denna bestämmelse är att ledamöterna skall kunna räkna ut om ett ärende skall bordläggas, debatteras eller kunna avgöras vid sammanträdet. Till följd av bestämmelsen har ärenden tidigare samlats under huvudrubrikerna "En gång bordlagda ärenden" och "Två gånger bordlagda ärenden". Under innevarande riksmöte har ärendena i stället sorterats under rubrikerna "Ärenden för bordläggning", "Ärenden för hänvisning till utskott", "Ärenden för avgörande" med tilläggsanteckning om att de är slutdebatterade och "Ärenden för debatter och avgörande". Vid sorteringen under dessa rubriker iakttas huvudbestämmelserna i riksdagsordningen om bordläggning. För att tillgodose kravet i tilläggsbestämmelsen 2.7.2 antecknas i en not antalet bordläggningar för ärendena.

Utskottet anser att de rubriker som införts under innevarande riksmöte är mer upplysande än de tidigare använda. Den särskilda anteckningen om tidigare bordläggning fyller med den nya uppläggningen av föredragningslistan inte något behov utan bör kunna ersättas med en bestämmelse om för vilket ändamål ärendet antecknas på listan. Utskottet föreslår därför med stöd av sin initiativrätt att riksdagen beslutar om ny lydelse av tilläggsbestämmelsen 2.7.2 i riksdagsordningen.

Tillhandahållande av föredragningslistan

Enligt tilläggsbestämmelsen 2.7.4 skall före varje kammarsammanträde föredragningslistan anslås i plenisalen och på de övriga platser som talmannen bestämmer samt delas ut till ledamöter och utskott. Den skall vidare med tillhörande handlingar finnas tillgängliga på kammarkansliet.

Pappersutskrifter av föredragningslistan läggs dagen före sammanträdet ut i kammarfoajén och på informationsdisken i bankhallen. Den dag då plenum hålls, anslås listan i plenisalen. Om sammanträdet är ett arbetsplenum, delas listan ut på ledamöternas bänkar. Om det är ett annat sammanträde, t.ex. bordläggningsplenum eller frågestund, finns en upplaga av listan vid podiet i plenisalen och ute i kammarfoajén. Listan finns givetvis också tillgänglig på kammarkansliet tillsammans med underlagsmaterial. -- Sedan datarutiner införts i kammarkansliets arbete, har föredragningslistan blivit tillgänglig genom riksdagens datasystem för både externa och interna avnämare så snart den färdigställts dagen före sammanträdet.

Enligt utskottets uppfattning bör distributionen av föredragningslistan i pappersform kunna inskränkas. Härigenom kan både pappersåtgång och manuell distribution minskas. Det bör enligt utskottets mening vara tillräckligt att listan anslås i plenisalen och därutöver hålls tillgänglig på det sätt talmannen bestämmer. Även i denna fråga förutsätts det att talmannen samråder med partigruppernas företrädare i talmanskonferensen.

Utskottet föreslår med stöd av sin initiativrätt att riksdagen beslutar om ny lydelse av tilläggsbestämmelsen 2.7.4 i riksdagsordningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande riksdagens budgetprocess att riksdagen antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser 3 kap. 2 §,

2. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen i den mån det inte omfattas av vad utskottet tidigare hemställt.

Stockholm den 2 december 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Bertil Fiskesjö

I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 2.6.1, 2.7.2 och 2.7.4 samt 3 kap. 2 § riksdagsordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2.6.1¶Kallelse till sammanträde Talmannen beslutar om bör om möjligt annonsering av kammarens införas i en eller flera sammanträden och av dagliga tidningar. Avses att övrig verksamhet i sammanträde skall riksdagen. fortsätta efter klockan 19, skall talmannen före klockan 17 sammanträdesdagen underrätta kammaren muntligen och genom anslag.

2.7.2¶För varje ärende Anteckning göres om att göres anteckning om ärende avses att bordläggning. Har utskott bordläggas, hänvisas eller talmannen hemställt till utskott eller avgöras. att ärende skall avgöras Har utskott eller talmannen efter endast en hemställt att ärende bordläggning, anmärkes skall avgöras efter endast det särskilt. en bordläggning, anmärkes det särskilt.

2.7.4¶Före varje sammanträde Föredragningslistan skall anslås före varje sammanträde föredragningslistan i anslås i plenisalen och i plenisalen och på de övrigt finnas övriga platser som tillgänglig på sätt talmannen bestämmer. Den talmannen bestämmer. skall dessutom delas ut till ledamöterna och till utskotten. Föredragningslistan och 1 Riksdagsordningen omtryckt tillhörande handlingar 1992:43. skall finnas tillgängliga i kammarkansliet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §2

Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10 januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat regeringsskifte, snarast möjligt därefter avlämna proposition med förslag till statsbudget (budgetproposition) för det närmast följande budgetåret. Propositionen skall innehålla finansplan och nationalbudget. Regeringen skall avgiva särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten (kompletteringsproposition). Sådant förslag skall om hinder ej möter avlämnas före utgången av april månad.

Annan proposition angående Annan proposition angående anslag för det närmast anslag för det närmast följande budgetåret följande budgetåret skall avlämnas senast den skall avlämnas senast den 10 mars, såvida regeringen 10 mars, såvida regeringen icke finner att propositionens icke finner att propositionens behandling kan uppskjutas till behandling kan uppskjutas till följande riksmöte. Vid följande riksmöte. Vid 1992/93 års riksmöte 1993/94 års riksmöte skall dock en sådan skall dock en sådan proposition avlämnas senast proposition avlämnas senast den 25 februari. den 25 februari.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i 9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

2 Senaste lydelse 1992:793.