om vissa grundlagsfrågor m.m.

Regeringens proposition &

. [ok fa]

1987/88: 22 25

om vissa grundlagsfrågor m. m.

Prop. 1987/88: 22

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 8 oktober 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sten Wickbhom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag på grundval'av folkstyrelsekommitténs betänkande (SOU 1987: 6) Folkstyrelsens villkor. Propositionen behandlar ett flertal frågor som rör främst de allmänna valen och riksdagens arbete.

Tiden för genomförande av extra val föreslås förkortad från nuvarande 50 dagar till 35 dagar mellan beslutet om extra val och valdagen. Partier som Önskar delta i ett allmänt val skall anmäla sitt deltagande viss tid före valet. Partier som inte har anmält sig får inte delta i mandatfördelningen. Den nuvarande ordningen med registrering av partibeteckningar avskaffas, men skyddet för partibeteckningar upprätthålls i samma omfattning som hittills.

Möjlighet öppnas till offentliga utskottssammanträden i riksdagen för inhämtande av upplysningar. Ljud- eller bildupptagningar skall få göras efter överenskommelse med utskottet. Den minsta tid som enligt huvudregeln skall förflyta mellan den tidpunkt då ett förslag till grundlagsändring första gången anmäls i riksdagens kammare och valet förkortas från tio till nio månader.

Däremot föreslås — på grund av bristande politisk enighet — inte några förändringar av mandatperiodens längd. Den gemensamma valdagen behålls. Inte heller skall tidpunkten för kyrkofullmäktigval ändras. Vikten framhålls av att partierna i sitt uppträdande inför valen slår vakt om de grundläggande förutsättningarna för vårt valsystem med riksproportionalitet och s. k. småpartispärr.

Folkstyrelsekommittén lade också fram ett antal andra förslag i fråga om riksdagens arbetsformer, bl. a. att finansutskottet och skatteutskottet skall

ti Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 22

slås samman till ett utskott. Flertalet av dessa förslag tar regeringen inte Prop. 1987/88: 22 ställning till utan de överlämnas endast till riksdagen för övervägande där.

Avsikten är att offentliga utskottssammanträden skall kunna hållas efter

den 1 januari 1988. Övriga förslag föreslås träda i kraft den I januari 1989.

[9

1¶Förslag till Prop. 1987/88: 22 Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 §, 4 kap. 3 §& samt 8 kap. 6 och 15 55 regeringsformen! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7§8

Mandaten fördelas mellan parti- Mandaten fördelas mellan de par-

er. Med parti avses varje samman- tier som inom den tid och på det slutning eller grupp av väljare, som sätt som angives i lag anmält sitt uppträder i val under särskild be- deltagande i valet. teckning.

Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

4 kap.

3§ Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna rege-

ringsform.

Riksdagen väljer inom sig ut- Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsut- skott, däribland ett konstitutionsut-

skott, ett finansutskott och ett skat- skott och ett finansutskott, enligt teutskott, enligt bestämmelser i bestämmelser i riksdagsordningen. riksdagsordningen. Ärende som Ärende som väckes av regeringen väckes av regeringen eller riksdags- eller riksdagsledamot beredes före

ledamot beredes före avgörandet av avgörandet av utskott, om ej annat

utskott. om cj annat är bestämt i är bestämt i denna regeringsform. denna regeringsform.

8 kap.

6 § Under tid då riksmöte ej pågår Under tid då riksmöte ej pågår

kan finans- och skatteutskotten, ef- kan finansutskottet, efter bemynditer bemyndigande i lag om annan gande i lag om annan skatt än skatt

skatt än skatt på inkomst, förmö- på inkomst, förmögenhet, arv eller

genhet, arv eller gåva, på förslag av gåva, på förslag av regeringen beregeringen bestämma om skatte- stämma om skattesatsen eller besatsen eller besluta att skatt som sluta att skatt som avses i lagen

avses i lagen skall börja eller upp- skall börja eller upphöra att utgå. höra att utgå. Bemyndigande kan Bemyndigande kan innefatta rätt

innefatta rätt att göra skillnad mel- att göra skillnad mellan olika slag

lan olika slag av verksamhet och av verksamhet och olika delar av olika delar av riket. Finans- och riket. Beslut fattas på riksdagens skatteutskotten utövar sin beslu- vägnar genom lag.

! Regeringsformen omtryckt 1985: 866.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 tanderätt vid gemensamt samman- Handläggs ärende om skatt som

träde. Beslut fattas på riksdagens avses med förslag enligt första

vägnar genom lag. stycket av annat utskott än finans-

utskottet, skall bemyndigandet avse både finansutskottet och detta utskott. Utskotten utövar i så fall sin beslutanderätt vid gemensamt sammanträde.

Lag som finans- och skatteut- Lag som har beslutats med stöd

skotten har beslutat med stöd av av denna paragraf skall av regeförsta stycket skall av regeringen ringen underställas riksdagen inom underställas riksdagen inom en må- en månad från början av närmast

nad från början av närmast följande följande riksmöte. Riksdagen prö-

riksmöte. Riksdagen prövar lagen var lagen inom en månad härefter. inom en månad härcfter.

15 § Grundlag stiftas genom två lika- Grundlag stiftas genom två lika-

lydande beslut. Det andra beslutet lydande beslut. 'Det andra beslutet

får ej fattas, förrän det efter det får ej fattas, förrän det efter det

första beslutet har hållits val till första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vi- nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst zio månader förfly- dare skall minst niv månader förfly-

ta mellan den tidpunkt då ärendet ta mellan den tidpunkt då ärendet

första gången anmäldes i riksda- första gången anmäldes i riksda-

gens kammare och valet, såvida gens kammare och valet. sävida icke konstitutionsutskottet genom icke konstitutionsutskottet genom

beslut, som fattas senast vid ären- beslut, som fattas senast vid ärendets beredning och varom minst dets beredning och varom minst

fem sjättedelar av ledamöterna för- fem sjättedelar av Iedamöterna förenar sig. medgiver undantag här- enar sig, medgiver undantag här-

ifrån. ifrån.

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av

grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant

yrkande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog

grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som

avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet

förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Förslaget är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit

godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget till slutlig prövning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

2¶Förslag till | Prop. 1987/88: 22

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen!

dels att tilläggsbestämmelserna 3.11.2 och 3.13.1 skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 11 och 13 §§, 4 kap. I, 5, 8 och 10-12 §§ samt tilläggsbe-

stämmelserna 4.2.1, 4.8.1, 4.11.3, 7.2.3 och 8.12.2 skall ha följande lydel-

se,

dels att i riksdagsordningen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 3 a

och 3 b §§, samt tre nya tilläggsbestämmelser, 1.7.4, 4.8.2 och 4.12.1, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.

1.7.4¶Ärenden i talmanskonferensen

bereds av en delegation bestående

av talmannen och de av partigrup-

perna utsedda ledamöterna t tal-

manskonferensen.

3 kap.

118 Utöver vad som följer av 10 § får motion med anledning av proposition avlämnas inom femton dagar från den dag då propositionen anmäldes i

kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen kan besluta att med högst tio dagar förlänga tiden för avlämnande av motion med anledning av proposition i vilken redovisas

plan som avses 1 2 § tredje stycket.

Motion får i de fall som riksda- Motion får väckas även med an-

gen föreskriver väckas med anled- ledning av skrivelse från regering-

ning av skrivelse från regeringen en. Därvid rillämpas bestämmelsermed redogörelse för viss verksam- na i första stycket, om inte annat het. Därvid äger bestämmelserna i följer av 198. första stycket motsvarande tillämpning.

Vid beräkning av motionstid enligt denna paragraf kan bortses från dag som infaller under uppehåll i riksdagsarbetet en vecka eller längre tid under riksmöte.

13 § Bestämmelserna i 11 och 12 §§ Bestämmelserna i 11 och 12 88 äger motsvarande tillämpning på tillämpas också på motion med anmotion med anledning av förslag av ledning av förslag eller redogörelse sådant riksdagens organ som avses av sådant riksdagens organ som av-

188. Riksdagen kan föreskriva att ses i 8 §.

motion får väckas också med anledning av redogörelse till riksda-

gen från sådant organ.

I Riksdagsordningen omtryckt 1985: 1068.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

4 kap.

Proposition, motion samt förslag Proposition, annan skrivelse än och redogörelse från riksdagsorgan som avses i 2 kap. 10§ andra som sägs i 3 kap. 8 § skall för be- stycket regeringsformen eller som

redning hänvisas till utskott. Det- innebär återkallelse av proposition, samma skall gälla ansökan som motion samt förslag och redogörel-

åsyftas i 3 kap. 18 § och som tal- se från riksdagsorgan som avses i mannen har anmält i kammaren 3 kap. 8 § skall för beredning hänsamt skrivelse från regeringen med visas till utskott. Detsamma skall

redogörelse för viss verksamhet. gälla ansökan som åsyftas i 3 kap.

18 § och som talmannen har anmält

i kammaren.

Innan ärende hänvisas till utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.

4.2.1 Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta följande sexton utskott:

. ett konstitutionsutskott (KU),

. ett finansutskott (FiU),

. ett skatteutskott (SKU),

BIIAPNM— . ett justitieutskott (JuU),

UN . ett lagutskott (LU), . ett utrikesutskott (UU).

. ett försvarsutskott (FöU),

ONA . ett socialförsäkringsutskott

(SU),

9. ett socialutskott (SoU). 10. ett kulturutskott (KrU),

11. ett utbildningsutskott (UbU), 12. ett trafikutskott (TU), 13. ett jordbruksutskott (JoU),

14. ett näringsutskott (NU). 15. ett arbetsmarknadsutskott (AU)

och 16. ett bostadsutskott (BoU).

Utskotten väljs i den ordning de har

tagits upp ovan.

3a§

Vid tillsättning av utskott som avses i 2 § första stycket skall det. sammanlagda antalet utskottsplat-

ser fördelas mellan de partigrupper

som motsvarar partier med minst

fyra procent av rösterna i hela riket

vid senaste val till riksdagen. Plat-

serna fördelas mellan partierna ge-

nom att de en efter en tilldelas det

parti som för varje gång visar det

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 största jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med partiets mandatantal i riksdagen, så länge ingen plats har tilldelats partiet, och erhålls därefter genom att partiets mandatantal delas med det tal som motsvarar antalet platser som redan har tilldelats partiet, ökat med ett. Vid lika jämförelsetal skiljs genom lottning.

På valberedningens förslag beslutar riksdagen hur platserna skall fördelas mellan utskotten. Därvid får inget parti i något utskott ges en sådan representation att den med mer än en plats avviker från representationen i övriga utskott.

Inom en vecka från riksmötets öppnande anmäler partigrupperna till talmannen vilka ledamöter som skall inneha partiets platser. Görs ej sådan anmälan utser talmannen , ledamöterna. Talmannen meddelar därefter kammaren vilka som blivit utsedda till ledamöter i utskotten.

3b§

Bestämmelserna i 7 kap. 7- 14 §§ med tilläggsbestämmelser tillämpas också på utskotten.

5§ Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 §& samt 9 kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt ärenden som rör riksbankens verksamhet. Skatteutskottet skall, utöver sin Skatteutskottet — skall bereda uppgift enligt 8 kap. 6 § regerings- ärenden om statliga och kommunaformen, bereda ärenden om statliga la skatter och har till följd härav och kommunala skatter. dessutom den uppgift som angives i 8 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

8§ Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen. Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

Betänkande i ärende vars be-

handling har uppskjutits från ett

riksmöte till nästa inom samma valperiod skull avgivas före den I no-

vember. Riksdagen kan dock beslu-

ta att betänkande i sådant ärende

får avgivas även efter denna tid-

punkt. -

Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i

3 kap. 16 §& foga yttrande i ärendet.

Har Jagförslag vilat enligt 2 kap. 12 3 tredje stycket regeringsformen,

skall utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet.

4.8.1 Beslut av finans- och skatteut- Beslut av utskott i fråga som avskotten i fråga som avses i 8 kap. ses i 8 kap. 6 § regeringsformen

6 § regeringsformen och av finans- meddelas regeringen genom skri-

utskottet i fråga om godkännande velse. Detsamma gäller finansutenligt 9 kap. 11 § regeringsformen skottets godkännande enligt 9 kap.

meddelas regeringen genom skri- 11 § regeringsformen. velse.

4.8.2 . s

Beslut om att betänkande får av-

givas efter utgången av oktober i

ärende, vars behandling har upp-

skjutits från ett riksmöte till nästa

inom samma valperiod, fattas på

framställning av det utskott till vars

handläggning ärendet hör. Utskot-

tet skall inhämta yttrande från tal-

manskonferensen.

108 Statlig myndighet skall lämna Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, upplysningar och avgiva yttrande,

då utskott begär det. Sådan skyldig- då utskott begär det, om ej annat

het åligger dock ej regeringen. följer av 12 § andra stycket. Sådan

Myndighet som ej lyder under riks- skyldighet åligger dock cj regering-dagen kan hänskjuta begäran från en. Myndighet som ej lyder under

utskott till regeringens avgörande. riksdagen kan hänskjuta begäran

från utskott till regeringens avgö-

rande.

Begär minst en tredjedel av leda- Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behand- möterna i ett utskott vid behand-

lingen av ett ärende att upplysning- lingen av ett ärende att upplysning-.

ar eller yttrande skall inhämtas från ar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första styc- myndighet som avses i första styck-

ket, skall utskottet föranstalta om et, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke finner att där- detta, såvida det icke finner att där-

med förenat dröjsmål med ärendets med förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt behandling skulle leda till avsevärt

men. men. Utskottet skall i sitt betänkan-

de i ärendet redovisa skälen till att

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

en sådan begäran om upplysningar eller yttrande har avslagits. Konstitutionsutskottet får icke avgiva förklaring, att 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen icke är tillämpligt i fråga om visst Jagförslag. utan att lagrådet har yttrat sig i saken.

118 Utskott får sammanträda också Utskott skall sammanträda också under tid då riksmöte icke pågår, under tid då riksmöte icke pågår,

om dess uppgifter kräver det. om riksdagsarbetet kräver det.

4.11.3¶Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de närvarande ledamö-

terna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt sammanträde Vid gemensamt sammanträde med finans- och skatteutskotten en- med finans- och skatteutskotten för

ligt 8 kap. 6 § regeringsformen fö- behandling av ärende som avses i

res ordet av den av utskottsordfö- 8 kap. 6 § regeringsformen föres randena som har varit ledamot av ordet av den av utskottsordföran-

riksdagen längst tid. Om de har till- dena som har varit ledamot av riks-

hört riksdagen lika länge, har den dagen längst tid. Om de har tillhört äldste av dem företräde. riksdagen lika länge, har den äldste

av dem företräde.

12 § Utskott skall sammanträda inom Utskott skall sammanträda inom

stängda dörrar. Om särskilda skäl stängda dörrar. Det kan dock besluföreligger, kan utskottet medgiva ta att sammanträde för inhämtande att även annan än ledamot, supple- av upplysningar helt eller delvis ant och tjänsteman i utskottet är skall vara offentligt. Om särskilda närvarande. skäl föreligger, kan utskottet med-

giva att även annan än ledamot,

suppleant och tjänsteman i utskot-

tet är närvarande vid sammanträde

inom stängda dörrar.

Vid offentligt utskottssamman-

träde är företrädare för statlig

myndighet ej skyldig att lämna upp-

gift för vilken sekretess gäller hos

myndigheten.

4.12.1 Ljud- eller bildupptagning vid of-

fentligt utskottssammanträde får

äga rum efter överenskommelse

med utskottet.

7 kap.

7.2.3¶Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde

samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

Bestämmelserna i 4 kap. 12§ Bestämmelserna i 4 kap. 125§ samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 första stycket första och tredje me-

andra stycket och 4.11.2—-4 äger ningarna samt tilläggsbestämmel-

motsvarande tillämpning på valbe- serna 4.11.1 andra stycket och

redningen. 4.11.2—4 tillämpas också på valbe-

redningen.

8 kap. 8.12.2 Bestämmelserna i 4 kap. 12§ Bestämmelserna i 4 kap. 128 samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 första stycket första och tredje me-

andra stycket och 4.11.2 och 4 äger ningarna samt tilläggsbestämmelmotsvarande tillämpning på krigs- serna 4.11.1 andra stycket och delegationen under tid då delegatio- 4.11.2 och 4 tillämpas också på

nen ej är i riksdagens ställe. krigsdelegationen under tid då dele-

gationen ej är i riksdagens ställe.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 12 § samt tilläggsbestämmel-

serna 4.12.1, 7.2.3 och 8.12.2 den I januari 1988, och i övrigt den I januari

1989. .

3¶Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972: 620)!

dels att 5 kap. 1—9 §§, 6 kap. 3, 5 och 9 §§, 7 kap. 28, 9 kap. 6 §,

10 kap. I, 7 och 13 §§, Il kap. 6 a §, 14 kap. 4, 5, 9 och 15 b §§ samt rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. Registrering av partibe- 5 kap. Anmälan om deltagande i teckning och anmälan av kandida- val och av kandidater ter

Parti kan efter ansökan och på Partier som skall delta i ett val

de villkor som anges i 2--4 §§ få sin skall anmäla sitt deltagande till den

partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten. De kan

centrala valmyndigheten samt an- också anmäla kandidater i valet. mäla kandidater i valet enligt 8 §. Av I4 kap. 4 § följer att valsedlar

för sådana partier som inte har an-

mält sitt deltagande är ogiltiga.

Om valsedel med registrerad I 6 kap. 3 § tredje stycket och partibeteckning finns bestämmel- 14 kap. 5 § finns bestämmelser om

ser i 6 kap. 3 § tredje stycket och valsedlar för de partier som har an-

14 kap. 5 8. mält kandidater.

! Lagen omtryckt 1985: 203.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

2¶Ansökan om registrering av par- En anmälan om ett partis deltatibeteckning görs skriftligen. I an- gande i ett val skall göras sknriftlisökningshandlingen skall anges för gen. Av anmälningen skall framgå vilket slag av val registrering söks vilket slag av val den avser och, om och, om ansökningen avser regist- den avser val av landstingsledamörering för val av landstingsledamö- ter eller kommunfuilmäktige, vilter eller kommunfullmäktige, för ken landstingskommun eller kom-

vilken — landstingskommun = eller mun det gäller.

kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förkla-

ringar enligt 3 § tredje stycket eller intyg av notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för

honom.

För att partibeteckning skall åt- En anmälan skall vid ordinarie

njuta skydd vid val skall ansökan val till riksdagen och val i hela lan-

om registrering av beteckningen ha det av landstingsledamöter och

kommit in till centrala valmyndig- kommunfullmäktige göras senast heten, vid ordinarie val till riksda- en månad före det val den avser. gen och val i hela riket av lands- Vid ett annat val skall anmälan gö-

tingsledamöter och kommunfull- ras inom två veckor efter det att mäktige före utgången av februari beslutet om valdagen meddelades. valåret och vid annat val inom en För att ett parti skall kunna an-

vecka efter det att beslut om val- mäla kandidater enligt 6 § skall

dagen meddelades. dock dess anmälan om deltagande i

valet ha kommit in till den centrala

valmyndigheten före utgången av

februari månad valåret i fråga om

ett ordinarie val till riksdagen och

ett val i hela landet av landstingsle-

damöter och kommunfullmäktige. Vid ett annat val skall en anmälan

om deltagande ha kommit in till

den centrala valmyndigheten inom

en vecka efter det att beslutet om

valdagen meddelades, om partiet

skall anmäla kandidater.

3§

Partibeteckning får registreras, Av en anmälan skall framgå unom der vilken beteckning partiet går till

1. partibeteckningen består av el- val (partibeteckning). ler innehåller ord, 2. partiet icke utgör underavdel-

ning av politisk sammanslutning,

3. ansökan biträds, vid registrering för val till riksdagen av minst

1500 röstberättigade medlemmar i

hela riket och vid registrering för

val av landstingsledamöter och för

val av kommunfullmäktige av minst

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 100 respektive minst 50 röstberätti-

gade medlemmar i den landstings-

kommun eller kommun för vilken

registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej

leda till förväxling med beteckning

som redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan, kan komma att registreras med giltighet för det valet eller för annat val för vilket den nya registreringen enligt 4 § första stycket kommer att gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning

som för högst fem år sedan har av-

förts ur registret efter namnbyte

och vars registrering hade sådan giltighet som avses i punkt 4.

I fråga om parti som är representerat i riksdagen gäller inte första

stycket 3. De medlemmar som enligt första

stycket 3 biträder en ansökan skall

lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid

uppge personnummer och kyrko-

bokföringsort.

4 § första stycket 4§

Registreras partibeteckning för Anmäls ett parti för val till riksval till riksdagen, gäller registre- dagen, gäller anmälan även för val ringen även för val av landstingsle- av landstingsledamöter och komdamöter och kommunfullmäktige i munfullmäktige i hela riket, om så-

hela riket. Registreras purtibeteck- dana val äger rum samtidigt med

ning för val av landstingsledamö- riksdagsvalet. Anmäls ett parti för ter. gäller registreringen val i den val av landstingsledamöter, gäller landstingskommun som anges i re- anmälan valet i den landstingskom-

gistreringsbeslut samt val av kom- mun som anmälan avser samt val munfullmäktige i de kommuner av kommunfullmäktige i de kom-

som är belägna inom landstings- muner som är belägna inom landskommunen. Registreras partibe- tingskommuncen. Anmäls ett parti teckning för val av kommunfull- för val av kommunfullmäktige. gälmäktige, gäller registreringen val i ler anmälan valet i den kommun den kommun som anges i registre- anmälan avser.

ringsbeslutet.

7§ 58

När partibeteckning registrerats När en anmälan om deltagande i eller avförts ur registret, skall cen- val har gjorts, skall den centrala trala valmyndigheten kungöra detta valmyndigheten kungöra detta i i Post- och Inrikes Tidningar. Post- och Inrikes Tidningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

8§ 65

För att registrerad partibeteck- Ett parti, som har anmält sitt delning skull åtnjuta skydd vid val tagande i ett val inom den tid som skall partiet som kandidater anmä- anges i 2 § tredje stycket, uppnår la skydd för sin partibeteckning, om

partiet som kandidater anmäler

för val till riksdagen i viss val- för val till riksdagen i en viss valkrets minst fyra och högst femton krets minst fyra och högst femton

personer och personer och

för val av landstingsledamöter el- för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige minst fyra ler kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer i lands- och högst tjugo personer i landstingskommunen eller kommunen. tingskommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten be- Den centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmä- stämmer inför varje val en dag efter lan av kandidater senast skail gö- utgången av den tid som anges i2 § ras. Kungörelse härom skall föras tredje stycket när anmälan av kanin i Post- och Inrikes Tidningar. didater senast skall göras. En kun- Underrättelse om beslutet skall vi- görelse om beslutet skall föras in i dare tillställas varje registrerat par- Post- och Inrikes Tidningar. Vidare ti. skall varje parti som har anmält

kandidater vid närmast föregående

val underrättas om beslutet.

Anmälan av kandidater skall gö- En anmälan av kandidater skall ras hos centrala valmyndigheten el- göras hos den centrala valmyndig-

ler, i den mån regeringen eller myn- heten. Regeringen eller den myn-

dighet som bestäms av regeringen dighet som regeringen bestämmer föreskriver det, länsstyrelsen. An- får dock föreskriva att anmälan i mälan skall göras skriftligen av par- stället skall göras till länsstyrelsen. tiets ombud eller av person som Anmälan skall göras skriftligen av ombudet utsett. Fill anmälnings- partiets ombud eller av en person handlingen skall fogas skriftlig för- som ombudet har utsett. Till anmälklaring från varje kandidat att han ningshandlingen skall fogas en givit partiet tillstånd att anmäla ho- skriftlig förklaring från varje kandi-

nom. dat att han gert partiet tillstånd att

anmäla honom.

7§

Ett parti får inte anmäla kandi-

dater till skydd för sin partibeteck-

ning, om denna kan antas komma

att leda till förväxling med beteck-

ningen för något annat parti som

redan har anmält sitt deltagande

eller som har anmält sitt deltagan-

de i tidigare val och därför kan an-

tas komma att anmäla sitt delta-

gande i det val anmälan avser eller

i något annat val för vilket anmälan

kommer att gälla enligt 4 §. Det-

samma gäller, om partiets beteck-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

ning i annat fall kan antas leda till

förväxling med en beteckning un-

der vilken något annat parti har an-

mält sitt deltagande i något av de

två närmast föregående motsva-

rande valen. Därvid bortses från

extra val till riksdagen och från så-

dana val av landstingsledamöter

och kommunfullmäktige som inte

omfattar hela landet.

4 § andra stycket

Avser ansökan registrering för Om ett parti anmäler sitt deltaval till riksdagen och är partibe- gande i ett val till riksdagen och teckningen redan registrerad eller något annat parti redan har anmält är ansökan om dess registrering re- sitt deltagande i något annat val dan gjord för annat val, får regist- under samma partibeteckning, får rering beviljas utan hinder av 3 § trots detta det först angivna partiet första stycket 4, om det parti för anmäla kandidater till skydd för sin vilket registrering sålunda har skett partibeteckning under förutsätteller sökts har lämnat sitt medgi- ning att det andra partiet har lämvande. Detsamma gäller om ansö- nat sitt medgivande. Detsamma gälkan avser registrering för val av ler om en anmälan avser ett val av landstingsledamöter och purtibe- landstingsledamöter och något anteckningen redan är registrerad el- nat parti redan har anmält sitt deller ansökan om dess registrering ti- tagande i ett val av kommunfuldigare är gjord för val av kommun- mäktige inom landstingskommunen fullmäktige inom landstingskom- under samma partibeteckning. Bemunen. Behörig att lämna medgi- hörig att lämna medgivande är det vande är det ombud som partiet har ombud som partiet har anmält enanmält enligt 5 §. ligt 8 § eller partiets styrelse.

5§ 8§

För parti som fått sin partibe- För varje parti som anmäler kanteckning registrerad skall finnas didater skall det finnas ert ombud. ombud. Ombud skall anmälas till Ombudet skall anmälas till den cencentrala valmyndigheten inom en trala valmyndigheten senast i sammånad efter det att registreringen band med utt partiet anmäler sitt av beteckningen kungjorts enligt valdeltagande. 7§.

Finner den myndighet hos vilken Finner den myndighet som tar anmälan görs anledning till anmärk- emot en anmälan av kandidater anning mot anmälningshandlingen el- ledning till anmärkning mot anmäller handling som åtföljer denna, ningshandlingen eller någon annan skall myndigheten genast underrät- handling som har lämnats in tillta den som gjort anmälan. Därvid sammans med denna, skall myndigskall anges tid för ändring och kom- heten genast underrätta den som plettering av anmälningshandling- har gjort anmälan. Därvid skall en. Därefter skall centrala valmyn- myndigheten ange tid för ändring digheten så snart som möjligt slut- och komplettering av anmälningsligt pröva ärendet. handlingen. När den tiden har gått

ut skall den centrala valmyndighe- 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

ten så snart som möjligt slutligt prö-

va ärendet. :

Har det ej visats att anmäld kan- Om det inte har visats att en andidat givit partiet tillstånd att anmä- mäld kandidat har gett partiet tillla honom, skall hans namn på an- stånd att anmäla honom, skall hans mälningshandlingen anses obefint- namn på anmälningshandlingen anligt. ses obefintligt.

6 kap.

3§ Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen upptagas i

en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registre- Om en valsedel för ett parti upp-

rad partibeteckning namn på kandi- tar namn på kandidater och partiet dater. skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 6 § har anmält kandienligt 5 kap. 8 § anmält kandidater dater för valet, skall valsedeln som

för valet, som första namn upptaga första namn ha namnet på någon namnet på kandidat som tagits upp kandidat som har tagits upp på lispå listan över kandidater partiet an- tan över kandidater partiet anmält. mält.

58 I fråga om ett parti, som deltar i I fråga om ett parti, som har an-

riksdagsval och som vid något av mält sitt deltagande i riksdagsval de två senaste riksdagsvalen har och som vid något av de två senaste

fått eller vid det förestående valet riksdagsvalen har fått eller vid det

får mer än en procent av rösterna i förestående valet får mer än en prohela landet, svarar staten för kost- cent av rösterna i hela landet, sva-

naden för blanketter till valsedlar rar staten för kostnaden för blan-

till ett antal som motsvarar fyra ketter till valsedlar till ett antal som gånger antalet röstberättigade i motsvarar fyra gånger antalet röstvalkretsen. Detta gäller även ett berättigade i valkretsen. Detta gälparti som utan att ha uppnått den ler även ett parti som utan att ha angivna röstandelen är eller genom uppnått den angivna röstandelen är

det förestående valet blir represen- eller genom det förestående valet

terat i riksdagen. blir representerat i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i I fråga om eft parti, som har an-

val av landstingsledamöter eller mält sitt deltagande i val av landskominunfullmäktige och som är el- tingsledamöter eller kommunfulller genom det förestående valet blir mäktige och som är eller genom det representerat i den församling valet förestående valet blir representerat gäller, svarar statsverket för kost- i den församling valet gäller, svarar naden för blanketter till valsedlar staten för kostnaden för blanketter till ett antal som motsvarar fyra till valsedlar till ett antal som mot-

gånger antalet röstberättigade i va- svarar fyra gånger antalet röstbe-

let. rättigade i valet.

” Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året.

7a§

Om någon har angetts som kandidat på en valsedelsblankett som

tillhandahålls med kandidatnamn

vid ett val utan att han har sam-

tyckt till det, kan han anmäla detta

till länsstyrelsen. Till anmälningen, som skall göras skriftligen, skall fogas ett exemplar av valsedeln. Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före valet.

98 Hokal där röstning äger rum skall I lokaler där röstning äger rum väljarna för varje val ha tillgång till skall väljarna för varje val ha till-

gång till

I. valsedlar som försetts med 1. valsedlar som har försetts med parti- och valbeteckning för varje parti- och valbeteckning för de

parti som vid något av de två senas- partier som har anmält sitt delta-

te riksdagsvalen har fått mer än en gande i valen och som vid något av procent av rösterna i hela landet de två senaste riksdagsvalen har (partimarkerade valsedlar) samt fått mer än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade val-

sedlar) samt

2. blanketter till valsedlar 2. blanketter till valsedlar. Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti-

markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandahälles genom centrala valmyndighetens försorg.

7 kap.

28 Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsle- och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige damöter och kommunfullmäktige

skall röstkorten sändas till de röst- skall röstkorten sändas till de röst-

berättigade senast 30 dagar före berättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall röst- valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas till de röstberättigade korten sändas tull de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen. senast /6 dagar före valdagen. För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

" Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

9 kap.

68"

Kommunen skall tillhandahålla Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som nas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ut sina val- efter anmälan deltar i valen kan sedlar. Valförrättaren skall se till lägga ut sina valsedlar. Valförrättaatt väljarna där har tillgång till blan- ren skall se till att väljarna där har ketter för valsedlar och partimarke- tillgång till blanketter för valsedlar rade valsedlar för varje parti som och partimarkerade valsedlar för de vid något av de två senaste riks- partier som har anmält sitt deltadagsvalen har fått mer än en pro- gande i något av valen och som vid cent av rösterna i hela landet. ett av de två senaste riksdagsvalen

har fått mer än en procent av rös-

terna i hela landet.

10 kap.

18 Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsle- och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige damöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postkontor får röstning ske på varje postkontor inom riket från och med den tju- inom riket från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till gofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid annat val och med valdagen. Vid andra val får röstning på postkontor ske från får röstning på postkontor ske från och med den sjuttonde dagen före och med den tionde dagen före valvaldagen till och med valdagen. dagen till och med valdagen.

Att röstning på postkontor kan begränsas i vissa fall framgår av 2 §.

7§

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd” med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet Vid ordinarie val till riksdagen får börja tidigast den tjugofjärde da- och val i hela landet av landstingsgen före valdagen och pågå så länge ledamöter och kommunfullmäktige att avgivna valsedlar kan beräknas får röstning hos en utlandsmyndigvara centrala valmyndigheten till het börja tidigast den tjugofjärde handa senast klockan 12 dagen före dagen före valdagen. Vid andra val valdagen. får röstning hos en utlandsmyndig-

het börja tidigast den tjugonde da-

gen före valdagen.

Röstningen hos en utlandsmyn-

dighet får pågå så länge att avgivna

valsedlar kan beräknas vara den

> Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21. 5 Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

centrala valmyndigheten till handa

senast klockan 12 dagen före val-

dagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser.

13 §

Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen

och val i hela riket av landstingsle- — och val i hela landet av landstings-

damöter och kommunfullmäktige ledamöter och kommunfullmäktige

får röstning på fartyg börja tidigast — får röstning på ert fartyg börja tididen femtiofemte dagen före val- gast den femtiofemte dagen före

dagen. Vid annat val får röstning på — valdagen. Vid andra val får röst-

fartyg börja tidigast den fyrtiofemte — ning på ett fartyg börja tidigast den dagen före valdagen. trettionde dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före

valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt

underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

11 kap.

| 6 a 8"

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

Vid annat val får valsedelsför- Vid andra val får en valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen = sändelse som lämnas i vallokalen eller på postkontor vara anordnad = eller på ett postkontor vara anordtidigast 17 dagar före valdagen. nad tidigast /0 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas hos ut- En försändelse som lämnas hos en

landsmyndighet får vara anordnad = utlandsmyndighet får vara anordtidigast 24 dagar före valdagen och = nad tidigast 20 dagar före valdagen

försändelse som lämnas på fartyg och en försändelse som lämnas på tidigast 45 dagar före valdagen. "ett fartyg tidigast 30 dagar före val:

dagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

14 kap.

48 Valsedel är ogiltig, om den En valsedel är ogiltig. om den

1. saknar partibeteckning eller 1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteck- — inte klart utvisar vilket parti den avning, eller ser,

S Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21. 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

2. upptar beteckningen för ett

parti som inte har gjort föreskriven

anmälan om sitt deltagande i valet,

eller |

2. är försedd med kännetecken 3. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på som uppenbarligen blivit anbragt på valsedeln med avsikt. valsedeln med avsikt. Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål-

ler valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna olikheter i fråga om kandidatnamn, skall namnen på sedlarna anses obefintliga.

5§ Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel anses obefintligt,

I. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,

2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller

3. om valsedeln gäller registrerat 3. om valsedeln gäller ett parti,

parti, för vilket anmälts kandidater för vilket har anmälts kandidater

enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej enligt 5 kap. 6 §, och valsedeln inte som första namn upptager namnet som första namn Aar namnet på nåpå någon av de anmälda kandida- gon av de anmälda kandidaterna.

terna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första skall namn cj anses obefintligt därför att kandidaten har avlidit eller visat sig ej vara valbar.

9§

Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval av

protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6—8 §§

regeringsformen. |

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första

stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för

varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är I högre än dubbla antalet mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som

parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för att bli

proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat

som behövs för att detta antal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som Av de utjämningsmandat som ert parti erhållit tillföres det första den parti har erhållit tillförs det första valkrets där partiet efter fördelning- den valkrets där partiet efter fördel-

en av de fasta valkretsmandaten ningen av de fasta valkretsmandauppvisar större jämförelsetal än i ten uppvisar större jämförelsetal än

övriga valkretsar. Återstående ut- i övriga valkretsar. Återstående ut-

jämningsmandat tillföres ett efter jämningsmandat tillförs ett efter an-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 annat den valkrets där partiet för nat den valkrets där partiet för varvarje gång uppvisar störst jämförel- je gång uppvisar störst jämförelsesetal vid fortsatt tillämpning av för- tal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i andra stycket på delningsregeln i andra stycket på partiets röstetal i valkretsarna. partiets röstetal i valkretsarna. I en

valkrets där partiet inte har erhållit

något fast valkretsmandat är dock

Jjämförelsetalet vid tilldelningen av

det första utjämningsmandatet lika

med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

ISb$

De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat. det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som

redan tilldelats partiet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i landstinget som parti skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i första stycket på hela landstingskommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i landstinget för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av utjämnings-

mandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit.

Av de utjämningsmandat som Av de utjämningsmandat som ett

parti erhållit rillföres det första den parti har erhållit tillförs det första valkrets där partiet efter fördelning- den valkrets där partiet efter fördel-

en av de fasta valkretsmandaten ningen av de fasta valkretsmanda-

uppvisar större jämförelsetal än i ten uppvisar större jämförelsetal än övriga valkretsar. Återstående ut- i övriga valkretsar. Återstående ut-

jämningsmandat tillföres ett efter Jämningsmandat tillförs ett efter anannat den valkrets där partiet för nat den valkrets där partiet för var-

varje gång uppvisar störst jämförel- je gång uppvisar störst jämförelsc-

setal vid fortsatt tillämpning av för- tal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i första stycket på delningsregeln i första stycket på partiets röstetal i valkretsarna. partiets röstetal i valkretsarna. I en

valkrets där partiet inte har erhållit

något fast valkretsmandat är dock

jämförelsetalet vid tilldelningen av 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

det första utjämningsmandatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

2. Vid tillämpningen av 5 kap. 7 §i dess nya lydelse skall en registrering av en partibeteckning som har gjorts vid val som ägde rum innan denna lag

trädde i kraft jämställas med en anmälan om valdeltagande. 3. Vid tillämpningen av 6 kap. 5 § i dess nya lydelse krävs inte att ett parti som deltog i ett val innan denna lag trädde i kraft gjort anmälan om

valdeltagandet.

4¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972: 704) om kyrkofullmäk-

tigval!

dels att 15, 28, 30 och 37 §§ skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 8 a och 13 a §§, samt närmast före den nya 8 a § en rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anmälan om deltagande i val

8a§

Partier som önskar delta i val

som avses i denna lag skall senast

en månad före valet anmäla sitt

deltagande till den centrala valmyndigheten eller någon annan

myndighet som regeringen bestäm-

mer. Vid omval skall anmälan dock göras inom två veckor efter det att

beslutet om valdagen meddelades.

En anmälan skall göras skriftligen. Av anmälningen skall framgå vilket eller vilka val den avser och under vilken beteckning purtiet går till val (partibeteckning).

När en anmälan om deltagande i

val har gjorts, skall den myndighet

som har tagit emot anmälningen kungöra detta på lämpligt sätt.

! Lagen omtryckt 1985: 204.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

l3a8

Om någon har angetts som kan-

didat på en valsedelsblankett som

tillhandahålls av någon vid ett val utan att han har samiyvckt till det,

kan han anmäla detta till länssty-

relsen. Till unmälningen, som skall

- göras skriftligen, skall fogas ett ex-

emplar av valsedeln. Länsstyrelsen

skall föra en förteckning över de

anmälningar som kommer in före

valet.

15 § I fråga om röstkort tillämpas 7 I fråga om röstkort tillämpas kap. 1§ andra stycket, 2 § förs- 7 kap. 1 § andra stycket, 2 8 första stycket och 38 vallagen ta stycket och 3§ vallagen

(1972:620). Röstkorten skall sändas (1972: 620). Rästkorten skall vid val

till de röstberättigade, vid val i hela i hela landet sändas till de röstberiket senast 30 dagar och vid annat rättigade senast 30 dagar före valval senast 20 dagar före valdagen. dagen. Vid annat val skall röstkor-

ten sändas till de röstberättigade

senast /6 dagar före valdagen.

285 Kommunen skall tillhandahålla Kommunen skall tillhandahålla

lämpliga vallokaler. I anslutning till lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som nas lämplig plats där de partier som

deltager i valen kan lägga ut sina efter anmälan deltar i valen kan

valsedlar. Valförrättaren skall tillse lägga ut sina valsedlar. Valförrätta-

att väljarna där har tillgång till blan- ren skall se till att väljarna där har ketter för valsedlar. tillgång till blanketter för valsedlar.

30 8?

Röstning får ske på varje post- Röstning får ske på varje post-

kontor inom riket, vid val i hela kontor inom riket. vid val i hela

riket från och med den tjugofjärde landet från och med den tjugofjärde

dagen och vid annat val från och dagen och vid annat val från och med den sjuttonde dagen före val- med den tionde dagen före val-

dagen till och med torsdagen före dagen till och med torsdagen före

valdagen, om ej annat följer av and- valdagen, om fnte annat följer av ra eller tredje stycket. andra eller tredje stycket.

Röstning på postkontor äger rur” under tid då postkontor är öppet för allmänheten. På förslag av postverk-t får centrala valmyndigheten begränsa den tid då röstning får. ske på postkontor. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postkontoret är öppet för allmänheten.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa

postkontor. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alltid

kunna äga rum på minst ett postkontor i varje kommun.

? Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse Prop. 1987/88: 22

Inrättas med anledning av valet postkontor vid sjukhus, ålderdomshem,

kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger.

röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med

valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med val-

nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på postkontoret.

37§

I fråga om anordnande av valse- I fråga om anordnande av valse-

delsförsändelse tillämpas 11 kap. delsförsändelser tillämpas 11 kap.

1 § andra stycket, 3 § andra styc- I $ andra stycket, 3 8 andra styc-

ket, 5 § andra stycket samt 6 a 8 ket. 5 § andra stycket samt 6 a § tredje stycket vallagen (1972:620). tredje stycket vallagen (1972: 620). Valsedelsförsändelse får vara an- En valsedelsförsändelse får vara ordnad, vid val i hela riket tidigast anordnad, vid val i hela landet tidi-

24 dagar och vid annat val tidigast gast 24 dagar och vid annat val tidi- 17 dagar före valdagen. I fråga om gast /0 dagar före valdagen. I fråga

avlämnande av valsedelsförsändel- om avlämnande av valsedelsförsänse till lantbrevbärare tillämpas vi- delser till lantbrevbärare tillämpas

dare 11 kap. 5 § tredje stycket val- vidare 11 kap. 5 § tredje stycket lagen. vallagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987:000) om brevröstning i För- : bundsrepubliken Tyskland! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 Brevröstning skall gå till på följande sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter

skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt och att försändelsen har ställts i ordning i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet dels den dag då

brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning, dels sitt personnummer.

Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäk-

ran samt att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller

makens barn får inte vara vittne.

! Lydelse enligt prop. 1987/88: 21. 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1972: 620) skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändelsen = får Vid val till riksdagen, vid val i vara iordninggjord tidigast 24 dagar hela landet av landstingsledamöter före valdagen och skall avges se- och kommunfullmäktige och vid en nast dagen före valdagen. Försän- folkomröstning får brevröstningsdelsen skall anses avgiven den dag försändelsen vara iordninggjord tidå den är poststämplad. Brevröst- digast 24 dagar före valdagen och ningsförsändelsen bör lämnas för skall avges senast dagen före valpostbefordran i så god tid att den dagen. Vid extra val till riksdagen kan beräknas vara valnämnden till och vid folkomröstning samtidigt handa senast andra dagen efter val- med sådana val får brevröstningsdagen. försändelsen vara iordninggjord ti-

digast 20 dagar före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad. Brevröstningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så god tid att den kan beräknas vara valnämnden till handa senast andra dagen efter valdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

6¶Förslag till Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979: 369)

Härigenom föreskrivs att 6 § folkomröstningslagen (1979: 369) skall ha följande lydelse.

6 8!

När folkomröstning skall förrät- När en folkomröstning skall förtas, skall, i den mån centrala val- rättas, skall, i den mån den centrala myndigheten inte förordnar annat, valmyndigheten inte bestämmer för var och en som enligt gällande annat, för var och en som enligt röstlängd är röstberättigad vid om- gällande röstlängd är röstberättigad röstningen upprättas röstkort med vid omröstningen upprättas ert uppgifter om den röstberättigade. röstkort med uppgifter om den röst- Röstkortet skall dessutom innehålla berättigade. Röstkortet skall dessuppgifter om omröstningen till led- utom innehålla uppgifter om omning för den röstberättigade. För röstningen till ledning för den röstfolkomröstning och val till riksda- berättigade. För folkomröstning gen som äger rum samtidigt upprät- och val till riksdagen som äger rum

! Senaste lydelse 1982: 148.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 tas gemensamt röstkort. I fråga om samtidigt upprättas gemensamt

röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. I $ röstkort. I fråga om röstkort tillämandra stycket, 2 § första och tredje pas i övrigt 7 kap. 1 § andra stycstyckena samt 3§ = vallagen ket, 2 § första och tredje styckena (1972: 620). Röstkorten skall sändas samt 3 § vallagen (1972: 620). Röst-

till de röstberättigade senast 30 da- korten skall sändas till de röstberät-

gar eller, om omröstningen äger tigade senast 30 dagar eller, om omrum i samband med extra val till röstningen äger rum i samband med riksdagen eller om den inte omfat- extra val till riksdag eller om den tar hela riket, senast 20 dagar före inte omfattar hela riket, senast !6

valdagen. dagar före valdagen.

Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser 1 övrigt som gäller för folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkom-

röstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänhe-

ten om lydelsen av det förslag som omröstningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1.januari 1989.

7¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1972: 625) om statligt stöd till

politiska partier

Härigenom föreskrivs att I $ Jagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Till politiskt parti som deltagit i Till ert politiskt parti som efter val till riksdagen utgår statligt stöd föreskriven anmälan har deltagit i

enligt denna lag. Stödformerna är ett val till riksdagen utgår statligt

partistöd och kanslistöd. stöd enligt denna lag. Stödformerna

är partistöd och kanslistöd.

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

2. Vid tillämpningen av I $i dess nya lydelse krävs inte att ett parti som deltog 1 ett val innan denna lag trädde i kraft har gjort anmälan om valdeltagandet.

I Lagen omtryckt 1987: 876. 25

Justitiedepartementet Prop. 1987/88: 22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987 .

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson. Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om vissa grundlagsfrågor m. m:

I Inledning

Folkstyrelsekommittén tillkallades år 1984 för att föreslå åtgärder för att förbättra folkstyrelsens villkor. | SS

Kommittén bestod vid arbetets avslutande av fil. dr Hilding Johansson,

ordförande, riksdagsledamöterna Nils Berndtson och Anders Björck, för-

bundsordföranden Lars Eric Ericsson, tredje vice talmannen Bertil Fiske-

sjö, landshövdingen Björn Molin, riksdagsledamöterna Mona Sahlin och

Olle Svensson samt partisekreteraren Bo Toresson.

Kommittén överlämnade i början av år 1985 delbetänkandet Försök med

nya arbetsformer i riksdagen. Förslaget har lett till lagstiftning (prop. 1984/85: 190, KU 36, rskr. 397, SFS 1985: 517). .

Vidare har kommittén överlämnat delbetänkandet (SOU 1986: 28) Folkstyrelsen under krig och krigsfara. En proposition på grundval av det förslaget har nyligen överlämnats till riksdagen (prop. 1987/88: 6).

På kommitténs initiativ har också givits ut uppsatssamlingen Makten

från folket, rapporten (Ds Ju 1986: 1) Valsystemet i 20 länder och under-

sökningarna (SOU 1986:27) Folkets främsta företrädare. Dessa utgör en del av underlaget för kommitténs huvudbetänkande (SOU 1987: 6) Folk-

styrelsens villkor, vilket avgavs i-februari 1987. |

Jag avser att i avsnitt 2—8 ta upp de frågor som kommittén behandlar i huvudbetänkandet.

Av folkstyrelsekommitténs förslag i huvudbetänkandet har två delar

behandlats i en nyligen beslutad proposition (1987/88:21) om ändring i vallagen m. m. Det gäller utläggning av valsedlar och brevröstning i För-

sammanhang.

Kommitténs sammanfattning av innehållet i betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. De av kommittén framlagda lagförslagen bör fogas som bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-

serna bör fogas som bilaga 3 till protokollet i detta ärende. En samman-

ställning av remissyttrandena har upprättats inom justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 87—560). 26

Kommittén överlämnade samtidigt med huvudbetänkandet promemo- Prop. 1987/88: 22

rian (Ds Ju 1987:2) Offentlighet och sekretess i utrikesnämnden. Efter

remissbehandling bereds detta ärende för närvarande i regeringskansliet.

Miljöpartiet de gröna har i en framställning den 24 juni 1987 begärt att

gränsen för att ett parti skall få del av det statliga stödet till politiska partier

skall sänkas från nuvarande 2,5 procent till I procent av antalet röster vid riksdagsval (dnr 87— 1836). Jag tar upp framställningen i avsnitt 9.

2¶Det författningspolitiska reformarbetet

2.1¶Allmänna utgångspunkter för reformarbetet

Folkstyrelsekommitténs arbete utgör den senaste — men förmodligen inte

den sista — etappen av det omfattande författningspolitiska reformarbete som har bedrivits sedan lång tid tillbaka i Sverige. En viktig milstolpe i detta arbete utgörs av den partiella författningsre-

form som beslutades av riksdagen åren 1968 och 1969. Två huvudinslag i denna reform var införandet av enkammarriksdagen och ett nytt valsys-

tem. Valen till enkammarriksdagen skulle hållas vart tredje år samtidigt med de kommunala valen. De 350 (numera 349) mandaten i den nya riksdagen skulle fördelas enligt ett riksproportionellt valsystem med en småpartispärr på fyra procent. Reformen innebar vidare att parlamentarismen skrevs in i grundlagen genom att riksdagen fick möjlighet att rikta

misstroendeförklaring mot statsråden.

I samband med övergången till enkammarriksdagen skedde även vissa förändringar av riksdagens arbetsformer. Bl.a. fick riksdagen en ny ut-

skottsorganisation.

Åren 1973 och 1974 beslutade riksdagen en total författningsreform genom att den antog en ny regeringsform (RF, omtryckt 1985:866). Den nya regeringsformen medförde inga ändringar av betydelse i de frågor som hade reglerats genom de tidigare reformerna. Bland nyheterna i RF kan nämnas regler om proceduren vid regeringsbildning och bestämmelser om skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna. Samtidigt antogs en ny riksdagsordning (RO, omtryckt 1985: 1068), som dock inte fick ställning

som grundlag. |

Efter antagandet av den nya regeringsformen har utredningsarbetet på

författningsområdet fortsatt på två huvudområden.

På det ena av dessa, fri- och rättighetsområdet har riksdagen i två

omgångar, åren 1976 och 1979, beslutat om ändringar i RF i syfte att förstärka och bygga ut grundlagsskyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. Det särskilda skyddet för tryckfriheten har likaså varit före-

mål för reformarbete (se prop. 1986/87: 151). Det arbetet fortsätter.

Utmärkande för arbetet med RF och de konstitutionella reformer som därefter genomförts har varit att det har byggt på en bred anslutning i grundläggande frågor. Det-har i vårt land ansetts ligga ett särskilt värde i

politisk enighet kring konstitutionella och andra frågor av central betydelse

för demokratins och parlamentarismens funktionssätt.

En sådan bred enighet har dock inte alltid kunnat uppnås. Detta är Prop. 1987/88: 22 förklaringen till att det författningspolitiska utredningsarbetet inte har varit lika fruktbärande på sitt andra huvudområde, nämligen de centrala frågorna i 1968-1969 års partiella reform: den gemensamma valdagen, mandatperiodens längd, valsättet och riksdagens arbetsformer.

I samband med att den nya regeringsformen antogs tillkom en utredning om ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval samt en av talmanskonferensen tillkallad utredning för en allmän översyn av riksdagens arbetsformer.

De förslag som lades fram av personvals- och valkretsutredningen i betänkandet (SOU 1977: 94) Personval och valkretsindelning saknade bred anslutning och har inte lett till lagstiftning.

Riksdagens arbetsformsutredning som var verksam åren 1974—1979 lämnade under dessa år förslag i en rad mer avgränsade frågor som bl. a. berörde riksdagens arbetsplanering samt års- och veckorytmen i riksdagsarbetet. Förslagen har i huvudsak antagits av riksdagen. Efter det att arbetsformsutredningen avslutade sitt arbete har arbetsförhållandena i riksdagen behandlats i en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet.

År 1980 tillsatte regeringen en kommitté som antog namnet grundlagskommittén. De frågor som kommittén skulle behandla var främst den gemensamma valdagen, mandatperiodens längd, nyvalsinstitutet, regeringsbildningsproceduren och regeringens beslutsformer.

I det betänkande (SOU 1981: 15) Grundlagsfrågor som kommittén lade fram föreslog fem av de nio ledamöterna att skilda valdagar för riksdagsval och kommunala val skulle införas samt att mandatperioden skulle förlängas till fyra år. Någon ändring i möjligheterna att anordna nyval eller av regeringsbildningsproceduren föreslogs inte av dessa ledamöter. De ansåg vidare att frågan om regeringens beslutsformer borde övervägas ytterligare.

Tre av de andra ledamöterna reserverade sig gemensamt. De ansåg att kritiken mot den gemensamma valdagen var överdriven och missriktad. Enligt deras mening krävdes det ytterligare utredning innan tiden var mogen för ett definitivt ställningstagande. I avvaktan härpå var dessa ledamöter dock beredda att medverka till en effektivisering av nyvalsinstitutet. De önskade också avskaffa omröstningarna om talmannens förslag till statsminister. Även den återstående ledamoten reserverade sig. Han förordade att ordningen med gemensam valdag och treårig mandatperiod skulle behållas.

Sedan betänkandet remissbehandlats hölls på hösten 1981 överläggningar mellan riksdagspartierna för att diskutera den fortsatta behandlingen av frågorna. Vid överläggningarna enades man om att det arbete som grundlagskommittén hade inlett skulle fortsätta med sikte på en reform som riksdagen kunde ta ställning till i samband med 1985 års val. Beredningen skulle ske i justitiedepartementet under ledning av justitieministern och tillsammans med företrädare för de fem riksdagspartierna. De frågor som i första hand skulle tas upp var desamma som de som grundlagskommittén hade behandlat.

I början av år 1984 stod det emellertid klart att det inte fanns förutsätt-

ningar för att uppnå enighet i huvudfrågorna i tid för att ett förslag till Prop. 1987/88: 22 grundlagsändringar skulle kunna läggas fram för riksdagsbehandling i samband med 1985 års val. Arbetsgruppen var emellertid enig om att de frågor som hade behandlats av gruppen borde utredas ytterligare med sikte på att en författningsreform skulle kunna beslutas i bred parlamentarisk enighet. Det fortsatta arbetet borde enligt arbetsgruppen bedrivas i en parlamentarisk kommitté.

Även konstitutionsutskottet framhöll i ett betänkande våren 1984 att det var angeläget att utredningsarbetet på författningsområdet fortsatte på det sätt som arbetsgruppen föreslagit. Konstitutionsutskottet uttalade vissa önskemål om vilka frågor som skulle tas upp i det kommande utredningsarbetet. Riksdagen ställde sig bakom utskottet (KU 1983/84:26, rskr. 246).

Det är mot denna bakgrund som man skall se tillkallandet av folkstyrelsekommittén och det arbete som nu har redovisats av kommittén.

Kommitténs arbete har syftat till att förbättra medborgarnas möjligheter att göra sitt inflytande gällande i politiken, att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och att skapa ökade förutsättningar för handlingskraftiga regeringar. Som grund för övervägandena har kommittén i enlighet med sina direktiv gjort en bred analys av folkstyrelsens villkor i dagens och morgondagens samhälle.

För min del anser jag att kommitténs analys av folkstyrelsen och de förändrade villkor som den har att verka under är värdefull, och jag ansluter mig till de bedömningar som görs där.

Som kommittén pekar på har olika faktorer medfört ändrade villkor för folkstyrelsen. En sådan faktor är förändringen av den kommunala självstyrelsen som inneburit bl. a. att en omfattande förvaltningsapparat har vuxit fram och ersatt den tidigare lekmannaförvaltningen. En konsekvens av den kommunala utvecklingen är att riksdagsledamöterna i allt mindre utsträckning har kvar förtroendeuppdrag i landstings- och primärkommuner.

Jag anser i likhet med kommittén att det är viktigt att riksdagsledamöterna ges tid och möjlighet att informera sig om den kommunala verksamheten i valkretsarna och att fungera som kontaktlänkar mellan den lokala verksamheten och rikspolitiken. Flera av de framlagda förslagen tar sikte på att förbättra förutsättningarna för detta.

Man kan vidare som kommittén konstatera att, även om en rad nya organ och kanaler för information och påverkan tillkommit, de politiska partierna fortfarande spelar en ledande roll. Partierna är ett fundamentalt element i vår demokrati. Jag vill i likhet med kommittén betona det viktiga i att partierna bevarar sin folkrörelsekaraktär och samlar många medborgare till politisk aktivitet inte endast vid valrörelserna utan även mellan dessa.

Olika organisationer har också en viktig roll i detta sammanhang. Som framhölls vid förarbetena till 1974 års RF fördjupar organisationerna demokratin genom att verka som opinionsbildare vid sidan av partierna. Detta gäller fortfarande. Organisationerna ger möjligheter för ett stort antal människor att mellan valen påverka samhällsutvecklingen och vidgar därmed den representativa demokratin.

Det har under de senaste årtiondena förts en mera omfattande debatt än

tidigare om organisationernas, särskilt intresseorganisationernas, ställning Prop. 1987/88: 22

i samhället. Debatten har gällt deras maktställning i förhållande till de folkvalda organen, organisationernas och organisationsföreträdarnas representativitet för medlemsopinioner i skilda frågor, samt formerna för den opinionsbildningsverksamhet organisationerna bedriver.

Maktutredningen (Ju 1985: 02) har fått i uppdrag att studera bl. a. intresseorganisationernas ställning i samhället. Innan resultatet av detta arbete föreligger är det svårt att dra bestämda slutsatser om vilka förändringar

som kan ha inträffat eller kan komma att inträffa i den roll intresseorganisationerna spelar i den offentliga beslutsprocessen och i opinionsbildningen. . Jag är liksom kommittén övertygad om organisationernas värde och

betydelse för den fria opinionsbildningen. Kommittén har samtidigt pekat

på den fara som kan ligga i ett stort inflytande för organisationerna över

den offentliga beslutsprocessen. Staten bör dock iaktta stor varsamhet när det gäller lagreglering av partiernas och organisationernas verksamhet.

Det är glädjande att konstatera att vi i Sverige har ett mycket högt valdeltagande. Högt valdeltagande är ett mycket viktigt inslag i ett funge- ' rande representativt demokratiskt system. Därutöver krävs det också att de politiska budskapen presenteras för väljarna i sådana former att dessa har möjlighet och förmåga att värdera dem. Det kan med fog hävdas att förutsättningarna för detta aldrig har varit så goda som nu. Den allmänna utbildningsnivån är hög och informationsutbudet rikt. De studier som" utförts visar också att väljarnas information om politiska sakfrågor:och om kandidater i valen har ökat. Speciellt gäller det för kunskaperna om de

kommunala valen. |

Möjligheterna för människorna här i landet att delta i den politiska

beslutsprocessen har ökat också på annat sätt. Jag tänker då på att utländs-

ka medborgare sedan år 1976 har rösträtt i de kommunala valen, om de har varit bosatta i Sverige i mer än tre år. Tyvärr kan det konstateras att valdeltagandet inom gruppen sjunker. Första gången deltog nästan 60 % av de röstberättigade utländska medborgarna medan valdeltagandet sedan

sjunkit så att det i det senaste valet var 48 Zo.

I syfte att förbättra möjligheterna till politisk påverkan för de utlänningar här i landet som av olika skäl inte önskar bli svenska medborgare föreslog

en majoritet i 1983 års rösträttskommitté i betänkandet (SOU 1984: 11 och

12) Rösträtt och medborgarskap att i en första etapp medborgare i de nordiska länderna skulle ges rösträtt i svenska riksdagsval under samma förutsättningar som gäller 1'de kommunala valen. Fyra av kommitténs ledamöter reserverade sig mot förslaget. |

Remissutfallet över förslaget var övervägande negativt. och det visade

sig att det inte skulle gå att uppnå tillräcklig enighet i riksdagen kring

förslaget. Detta får därför för närvarande anses sakna aktualitet.

I stället utreder medborgarskapskommittén (A 1985:01) bl.a. i vilken

mån man kan öka möjligheterna för medborgare i andra stater att samtidigt vara medborgare i Sverige. Om möjligheterna att tillåta dubbla medborgarskap ökar, skulle flera invånare här i landet kunna få fullständiga politiska rättigheter. Starka skäl talar nämligen för att invånare från annat 30

land skall kunna bli svenska medborgare utan att ge upp sitt ursprungliga Prop. 1987/88: 22 medborgarskap.

Det är min förhoppning ätt det den vägen skall gå att förbättra de i Sverige bosatta utländska medborgarnas möjligheter till aktivt deltagande i folkstyrelsen. Det är också viktigt att den politiska informationen når fram till dessa grupper.

Vid en analys av folkstyrelsens villkor är också massmediernas roll i den politiska debatten av intresse. Som folkstyrelsekommittén konstaterar har det blivit svårare för partierna och riksdagen att i konkurrens med etermcedierna verka som aktuella politiska fora.

Den analys av folkstyrelsens villkor som folkstyrelsekommittén har gjort har inte lett till några meningsskillnader inom kommittén, och den har i allt väsentligt vunnit anslutning bland de remissinstanser som har behandlat den. Jag ser det som värdefullt att kunna konstatera att det alltså föreligger en gemensam grund för den författningspolitiska diskussionen.

Med utgångspunkt i analysen har kommittén tagit upp ett stort antal frågor och lagt fram en rad förslag i syfte att förbättra folkstyrelsens villkor. Huvuddelen av övervägandena avser valfrågor i vid bemärkelse och frågor beträffande riksdagens arbetsformer. Rent allmänt kan man om kommitténs arbete säga att detta har tagit sikte på en vidareutveckling på den grundval som vår nya författning vilar på och inte har avsett sådana förändringar som skulle innebära avsteg från den författningspolitiska utvecklingen hittills i vårt land. Så t.ex. har kommittén inte ansett att möjligheterna att anordna folkomröstningar skall vidgas genom någon regel om beslutanderätt för en riksdagsminoritet eller genom s.k. folkinitiativ eller att det bör införas någon författningsdomstol i vårt land. Jag delar kommitténs uppfattning i dessa frågor. Ett ökat inslag av folkomröstningar skulle försvaga det representativa styrelseskicket i vårt land och motverka strävandena att stärka riksdagens ställning. Konstruktionen med en författningsdomstol är främmande för vårt samhällsskick.

De förslag som folkstyrelsekommittén har lagt fram är enligt min mening väl underbyggda, och jag anser att de skulle förbättra folkstyrelsens villkor på en rad punkter. Sammantagna skulle de med all sannolikhet förstärka medborgarnas möjligheter att göra sitt inflytande gällande i politiken, stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och skapa bättre förutsättningar för handlingskraftiga regeringar. allt i enlighet med syftet med utredningsarbetet.

En förutsättning för att sådana författningspolitiska reformer skall kunna genomföras är dock som framgått att de har en tillräckligt stor anslutning. I kommitténs direktiv framhölls också det angelägna i att de förslag som skulle läggas fram hade en bred politisk förankring. Tyvärr måste man konstatera att någon tillräcklig bred politisk enighet inte har kunnat uppnås i en del av de frågor som kommittén har behandlat och där förslag har lagts fram. Remissbehandlingen och kontakter som senare tagits med riksdagspartierna tyder inte på någon åsiktsförändring av betydelse. Förutsättning-

mån. Detta är att beklaga. Min förhoppning är dock att ett gemensamt ställningstagande i de huvudfrågor som kommittén har tagit upp eller i varje fall en del av dessa, ändå bör kunna åstadkommas på sikt.

Prop. 1987/88: 22

2.2¶Valfrågor

De kanske viktigaste av valfrågorna är de som avser mandutperiodens längd och den gemensamma valdagen, närmare bestämt förutsättningarna för en förlängning av mandatperioden för riksdagen, landstingen och kommunfullmäktige från tre till fyra år samt frågan om gemensamma eller skilda valdagar för riksdagsval. landstingsval och kommunfullmäktigval.

Jag noterar med tillfredsställelse att de fyra största riksdagspartierna i och för sig är ense om att mandatperioden bör förlängas. I detta avseende är enigheten också hos remissinstanserna nästan total. Det är endast i frågan om valdagarna skall vara gemensamma eller ej som det råder delade meningar. Kommitténs majoritet förordar sålunda att den gemensamma valdagen skall bevaras. För att det politiska intresset inte skall minska i avsaknad av allmänna val under en period av fyra år kopplas till förslaget vissa åtgärder och rekommendationer. Tre ledamöter föreslår däremot att val till riksdagen skall hållas för sig och val till kommunfullmäktige och landsting för sig. Med fyraåriga mandatperioder innebär detta att allmänna val kommer att hållas vartannat år. En ledamot i kommittén föreslår att förhållandena skall förbli som de är, dvs. treåriga mandatperioder och bevarad gemensam valdag.

Mot denna bakgrund vill jag inte nu lägga fram något förslag i frågan, men som jag redan har antytt är det min förhoppning att det förr eller senare skall gå att få en tillräcklig enighet, så att mandatperioderna kan förlängas. |

En annan fråga där det inte har gått att uppnå politisk enighet av tillräcklig grad är kommitténs förslag om ändrad tidpunkt för kyrkofullmäktigvalen. I denna fråga är också remissutfallet alltför splittrat för att man enligt min mening skall kunna lägga fram några förslag till förändringar. Frågan om sambandet mellan kyrkan och staten är inte heller slutligt löst. Jag anser inte att några förslag skall läggas fram som skulle kunna försvåra möjligheterna till en lösning av detta spörsmål. Härtill kommer att frågan har sådant samband med spörsmålet om mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen att den inte bör behandlas separat från detta.

Av övriga valfrågor som folkstyrelsekommittén har behandlat står frågan om valsättet i centrum. Den gäller främst det riksproportionella valsättet med spärr mot småpartier.

Frågan har aktualiserats bl. a. därför att två partier under hösten 1984 slöt avtal med varandra om samarbete i 1985 års val, ett avtal som enligt min uppfattning stred mot den överenskommelse i författningsfrågan som ett av dessa båda partier träffade med tre av de andra riksdagspartierna år 1967 och som var grundvalen för den partiella författningsreformen åren 1968 och 1969. Överenskommelsen innebär bl. a. att partier som får färre än fyra procent av rösterna inte skall erhålla någon tilldelning av mandat. Genom avtalet kan ett av de partier som ingått denna författningspolitiska överenskommelse sägas ha ensidigt ändrat de politiska spelreglerna i en fråga där bred enighet har utgjort grundvalen för utformningen av regleringen.

Efter en genomgång av frågan kommer kommittén till slutsatsen att man

bör slå vakt om det nuvarande valsättet. Den föreslår därför inte några Prop. 1987/88: 22

förändringar av de grundlagsregler som gäller valsystemet. Samtidigt stäl-

ler den sig helt bakom de riktpunkter för konstruktionen av valsystemet som antogs vid 1967 års fyrpartiuppgörelse. Jag ansluter mig också helt till den uppgörelse (SOU 1967:26 s. 149),

som innebär att valsystemet bör vara så utformat

1. att man med det undantag som anges i punkt 5 får en fördelning av riksdagsmandaten mellan partierna som är rättvisande med hänsyn till valresultatet i hela landet (riksproportionalitet), .

2. att riksproportionaliteten inte kan rubbas genom konstlade partibild-

ningar eller andra valtaktiska manövrer,

3. att riksproportionaliteten inte kan rubbas genom ändringar i valkrets-

indelningen,

4, att systemet leder till en tillfredsställande regional representation som också är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionali-

tet,

5. att det försvårar för mycket små partier att vinna representation i

riksdagen.

Däremot är jag I likhet med folkstyrelsekommittén inte för närvarande

beredd att föreslå någon ytterligare författningsreglering av vårt valsätt

eller någon förändring av grundlagsreglerna om detta. Att förbjuda valteknisk samverkan av den typ som förekom i 1985 ärs val skulle kräva att man

i RF inför ett nytt partibegrepp. som ställer upp ett absolut hinder mot att

olika former av konstlade partibildningar kan uppträda i valen och rubba

proportionaliteten mellan övriga partier. Det är svårt att se att detta skulle

låta sig göra utan att andra demokratiska värden sätts äsido. Såvitt kan bedömas skulle sålunda en sådan reglering bl. a. strida mot traditionen i

vårt land att inte reglera partiernas interna förhållanden.

Det riksproportionella valsättet skall skapa styrkeförhållanden mellan partierna i riksdagen som rättvist återspeglar opinionen i väljarkåren. Det

har därigenom ett stort demokratiskt egenvärde. Erfarenheterna från andra länder visar att det för demokratins funktionsduglighet är väsentligt att valsättet inte leder till en långtgående partisplittring i parlamentet. Regeln

om att partier som inte har stöd hos minst fyra procent av hela väljarkåren inte skall kunna erhålla representation i riksdagen syftar till att förhindra sådan splittring. Då tanken att förhindra kringgående av dessa regler genom lagstiftning inte innebär någon bra utväg, är det desto viktigare att partierna i enlighet med de nyss angivna riktpunkterna handlar på ett sådant sätt att fyraprocentsspärren upprätthålls och att proportionaliteten inte rubbas mellan de partier som har ett röstetal som överstiger denna gräns. Jag vill inte utesluta att en annan utveckling kan framtvinga förny-

ade överväganden om lagstiftning i ämnet trots de nackdelar som enligt det förut anförda är förenade med en sådan utväg.

Avslutningsvis vill jag i denna del liksom kommittén framhålla att de

politiska partierna är ett bärande element i den svenska folkstyrelsen och

att deras kamp om väljarnas förtroende utgör demokratins livsnerv. Det

måste därför ankomma på partierna att i sitt uppträdande inför valen slå

vakt om de grundläggande förutsättningar på vilka vårt valsystem vilar.

3 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 22

Flertalet av de övriga förslag i valfrågor som folkstyrelsekommittén har Prop. 1987/88: 22 lagt fram skall jag behandla i följande tre avsnitt. Jag vill bara här anmäla att jag avser att förorda dessa förslag. som i allt väsentligt har godtagits av

remissinstanserna. I detta sammanhang finns det därför anledning att ta upp endast ett förslag som har fått mera blandad remisskritik. Det gäller en förstärkning av personvalsmomentet . De svenska valen är i allt väsentligt ett val mellan partier. Vissa möjligheter till personval finns emellertid i nuvarande system: val mellan alterna-

tiva listor med samma partibeteckning, strykning av namn på kandidater

på valsedlar, ändring av rangordningen mellan kandidaterna eller uppfö-

rande av nya kandidater med stöd av den fria nomineringsrätten. Personvalsmomentet är dock i praktiken ganska litet.

Folkstyrelsekommittén har ansett att man bör underlätta för väljarna att inom ramen för sitt partival påverka vilka kandidater som väljs för ett

parti. Ökade kontakter mellan väljare och valda skulle bli följden av en

sådan förändring. Kommittén har därför föreslagit att väljarna genom en siffermarkering i en särskild ruta på valsedeln får ange om något annat än listans första namn skall placeras överst på valsedeln. Det översta namnet skulle i så fall inte behöva vara en kandidat som partiet har anmält till

skydd för sin partibeteckning, något som innebär ett undantag från vad som nu gäller om första namn på valsedlar. Kommitténs förslag är dock inte enhälligt; en ledamot har reserverat sig

och en annan anmält tveksamhet i ett särskilt yttrande.

Ett flertal remissinstanser har invändningar mot kommitténs förslag. Så hart. ex. nästan alla länsstyrelser som yttrat sig ansett att sammanräkningen skulle försvåras och att det skulle behövas resursförstärkningar. Också valprövningsnämnden har haft invändningar mot förslaget.

För min del kan jag vara ense med kommittén om att det är bra om

kontakterna mellan väljare och valda förbättras på olika sätt. Jag hyser

dock en viss tvekan om det förstärkta personvalsmomentet verkligen kan leda till sådana förbättringar och om fördelarna med det uppväger de nackdelar som kan vara förenade med förslaget.

Jag tror att det blir ganska svårt att utan omfattande informationsinsatser få väljarna att förstå hur ett sådant system skall fungera. Risk finns att man komplicerar röstningen så att antalet underkända valsedlar ökar. 1 praktiken kan markeringar tänkas bli gjorda på ett sådant sätt att det blir

svårt att fastställa gränsen gentemot sådana ändringar av valsedlar som gör

dessa ogiltiga. Man kan också tvivla på att det föreslagna systemet skulle

få ett sådant genomslag i valen att det får någon praktisk betydelse. Skulle emellertid möjligheten att flytta upp olika kandidatnamn på en

valsedel verkligen få praktisk betydelse, finns det. å andra sidan risk för att

sammanräkningsförfarandet kompliceras så att det kan bli svårt att få fram

valresultaten i rätt tid. Redan i dag är det ett ganska ansträngt tidsschema för denna procedur. Enligt min mening är det inte acceptabelt, om man

skapar ett system som kan befaras innebära att resultatet av ett val inte är färdigt i rätt tid. Risken för att valresultatet blir behäftat med fel kan också

öka. Till detta kommer de kostnader som ett förstärkt personvalsmoment

skulle föra med sig och som skulle avse såväl information till väljare som Prop. 1987/88: 22 ökade behov av valadministrativa resurser för valmyndigheterna.

Jag noterar också den tveksamhet som kommer till uttryck i valprövningsnämndens enhälliga yttrande.

Härtill kommer att det under beredningen av ärendet i regeringskansliet med företrädare för riksdagspartierna visat sig att någon tillräcklig uppslutning kring förslaget inte finns.

Mot den nu angivna bakgrunden är jag inte beredd att tillstyrka kommitténs förslag i denna del.

2.3¶Riksdagsfrågor

Riksdagens ställning i den politiska debatten Som har framgått av min tidigare redogörelse har det varit en viktig uppgift för folkstyrelsekommittén att föreslå åtgärder i syfte att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum.

Kommitténs bedömning är att riksdagens ställning i detta hänseende har försvagats under senare tid, ett förhållande som framför allt torde hänga samman med konkurrensen från massmedierna. Riksdagen bör därför enligt kommittén hävda sin ställning genom att ändra sina arbetsformer på flera sätt.

Kommittén anser för det första att det är nödvändigt att viktiga och intressanta debattärenden sprids ut bättre över året. För det andra måste aktualiteten i riksdagsarbetet förbättras. För det tredje är det viktigt att själva formerna för debatterna i riksdagen förändras med sikte på förkortning av inläggen och ökad livaktighet. Några förslag med den inriktningen lägger kommittén dock inte fram i sitt huvudbetänkande. I stället hänvisar den till att riksdagen under våren 1985 efter förslag av kommittén beslutade (prop. 1984/85: 190, KU 36, rskr. 397, SFS 1985:517) att på försök införa vissa ändrade regler som skulle skapa möjligheter att åstadkomma mer aktuella debatter.

Reformen innebar att det som en försöksverksamhet skulle prövas ett nytt frågeinstitut där frågorna skulle besvaras snabbare än tidigare. Vidare ändrades debattreglerna för bl. a. fråge- och interpellationssvar. Vid reformen framhölls också andra möjligheter att få till stånd aktuella debatter i riksdagen, vilka däremot inte krävde författningsändring. Debatter i aktuella ämnen kunde vid behov anordnas på förslag av regeringen eller en partigrupp, remissdebatter — dvs. debatter i anslutning till att en proposition hänvisas till utskott — skulle kunna anordnas i större utsträckning och det skulle kunna införas informationsstunder på torsdagseftermiddagarna där regeringen redovisade viktigare regeringsbeslut.

Försöksverksamheten med det förändrade frågeinstitutet avsåg ursprungligen 1985/86 års riksmöte. Verksamheten har därefter, med vissa justeringar, förlängts vid ett par tillfällen så att de nu gäller vid 1987/88 å års riksmöte (KU 1986/87: 34, rskr. 321, SFS 1987: 723).

I samband med det senaste beslutet om förlängning uttalade utskottet att det måste prövas ytterligare hur förbättringar skall kunna uppnås. Vid en

sådan prövning borde även vägas in hur olika lösningar inverkar på rege- Prop. 1987/88: 22 ringens och regeringskansliets arbetsrutiner. Ett förslag skulle kunna föreligga under hösten 1987 (KU 1986/87: 34 s. 5). Det finns därför enligt min mening inte någon anledning för regeringen att nu lägga fram några förslag i denna fråga. Min bedömning stämmer överens med kommitténs.

Liksom kommittén konstaterar jag vidare att förändringar på dessa områden inte kan åstadkommas enbart genom lagstiftningsåtgärder och rekommendationer. Alla goda krafter måste samverka.

En annan fråga som kommittén har berört och där det heller inte finns någon anledning för regeringen att nu föreslå några förändringar gäller

spörsmålsinstitutets innebörd såvitt avser förhållandet mellan regeringen

och de statliga myndigheterna. Denna fråga behandlades av verksledningskommittén i betänkandet (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning. Den kommittén ansåg att det förelåg oklarheter

om institutets rätta innebörd när det gäller förhållandet mellan regeringen

och de statliga myndigheterna. Enligt verksledningskommittén borde folkstyrelsekommittén söka undanröja dessa oklarheter.

Frågan diskuterades i riksdagen i samband med behandlingen av propo-

sitionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99). Kon-

stitutionsutskottet förklarade att frågan skulle komma att behandlas inom utskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor (KU 1986/87:29 s. 14 f.). Riksdagen hade ingen annan uppfattning i frågan (prot. 1986/87: 122

Jag återkommer i det följande till.andra frågor som rör arbetsformerna i riksdagen. |

Innan jag gör det vill jag emellertid understryka det i och för sig självklara förhållandet att riksdagens ställning som centralt politiskt forum inte endast beror på riksdagens arbetsformer utan främst är en spegling av vilken betydelse riksdagens verksamhet i praktiken har i den politiska beslutsprocessen. Olika tendenser gör sig här gällande såsom framgår av

folkstyrelsekommitténs analys av folkstyrelsens villkor. Enligt min mening

måste man vara på vakt mot eventuella tendenser till en utveckling som skulle innebära att riksdagens ställning försvagas.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning att beröra en särskild fråga som har behandlats både av verksledningskommittén och folkstyrelsekommittén, nämligen bruket av s. k. ramlagstiftning och denna lagstiftningstek-

niks betydelse för fördelning av det politiska beslutsfattandet mellan riks-

dagen, regeringen och myndigheterna. Frågan har också tagits upp av bl. a. Svenska arbetsgivareföreningen i dess remissyttrande. Arbetsgivareförcningen varnar för utvecklingen mot ökad användning av ramlagstiftning

och betonar vikten av att arbetet med avreglering drivs med kraft. Kritiken mot användningen av ramlagstiftning går bl. a. ut på att riksda-

gen avhänder sig sin normgivningsmakt till förmån för regeringen och dess

myndigheter och att det blir svårt att överblicka regelbeståndet och dess effekter. |

Konstitutionsutskottet anförde i sitt betänkande med anledning av den s.k. verksledningspropositionen (KU 1986/87: 29 s. 18 f.) att det var angeläget att statsmakterna bättre följde upp de materiella, ekonomiska och

administrativa effekterna av beslutade föreskrifter. Eu första steg i denna 36

strävan skulle enligt utskottet vara att statsmakterna skaffade sig en bättre Prop. 1987/88: 22 överblick av författningsbeståndet. Ett led i detta utgjordes av myndigheternas förteckningar över föreskrifter och allmänna råd som gällde den 1 juli 1986 samt den sammanställning över givna normgivningsbemyndiganden som hade gjorts inom statsrådsberedningen. Dessa redskap underlättade enligt utskottet för departementen att i samarbete med berörda myndigheter verka för att obehövliga och oklara bemyndiganden inom såväl riksdagens som regeringens primärområde skulle bli upphävda och oklara bemyndiganden i förekommande fall ersatta av tydligare delegeringsföreskrifter. Ett andra led i strävandena att förbättra normgivningskontrollen skulle vara att skapa en effektiv organisation för utövandet av kontrollen. Utskottet pekade på flera möjligheter till detta.

Jag har i dessa delar ingen annan uppfattning än utskottet utan instämmer helt i vad detta har anfört om kontroll av normgivningsmakten. Detta arbete pågår också kontinuerligt i regeringskansliet.

Jag noterar också att frågan om behovet av ramlagstiftningstekniken för närvarande är föremål för riksdagens behandling med anledning av en motion (1986/87:K232) och att den också tidigare har varit aktuell där (se KU 1983/84: 24 s. 13 ff. och 1986/87:13 s. 4 ff.).

För egen del vill jag avslutningsvis bara framhålla att regeringen givetvis fortlöpande prövar frågan om hur författningar lämpligen bör vara utformade och därvid beaktar sådana omständigheter som har åberopats som skäl mot användning av ramlagstiftning. Jag vill tillägga att jag är tveksam till bruket av själva termen, eftersom denna i debatten används som beteckning på olika företeelser som man vill kritisera utan att man alltid gör klart för sig vad man avser: Varje lagstiftning som lämnar ett spelrum för tillämparen att göra olika bedömningar kan ju f.ö. betraktas som ramlagstiftning i vid bemärkelse. I själva verket torde praktiskt taget all normgivning ha inslag av denna karaktär. Vad saken snarare gäller är — som jag ser det — vilken detaljeringsnivå som bör tillämpas i lagstiftningen. All lagstiftning kan ju utformas mer eller mindre detaljerat. I den mån förutsebara fall ingående regleras ökar naturligtvis de lagstiftande organens inflytande samtidigt som den tillämpande myndighetens eller domstolens blir mera begränsat. |

En sådan ordning kan ha fördelar från förutsebarhetssynpunkt men kan även vara förenad med nackdelar. Verkligheten låter sig inte alltid beskrivas och regleras i detalj och ett visst utrymme för anpassning i tillämpningen bör ofta finnas. Frågan om hur detaljerat en lag bör utformas måste därför prövas noggrant utifrån de förutsättningar som föreligger i det särskilda fallet.

Jämnare arbetsrytm och effektivare budgetarbete i riksdagen Kommittén har lagt fram flera förslag som avser att åstadkomma en jämnare arbetsrytm och effektivare budgetarbete i riksdagen. Syftet med förslagen är att stärka riksdagens möjligheter att skaffa sig ett samlat grepp om budgetfrågorna, att få till stånd en jämnare arbetsbelastning i riksdagen och att åstadkomma en fördjupning av budgetarbetet med jämna mellan- 37 rum. |

Förslagen innebär i korthet följande. Prop. 1987/88: 22 Finans- och skatteutskotten slås samman till ett utskott, finansutskottet.

Härigenom uppnås ett närmare institutionellt samarbete mellan beredningen av statsinkomsterna och riktlinjerna för utgiftspolitiken.

Behandlingen av budgetpropositionen och senare framlagda anslagspropositioner tidigareläggs så att den i huvudsak är avslutad senast den 30 april. En förutsättning för detta anser Kommittén vara att propositioner som rör ur budgetpropositionen utbrutna punkter läggs fram senast den 25 februari i stället för som nu den 10 mars. Vidare anser kommittén det nödvändigt att utskotten i större utsträckning än för närvarande avstår från att i samband med budgeten behandla motioner utan direkt koppling till anslag för kommande budgetår. Organisationen av utskottsbehandlingen bör också förändras. För att kunna slutföra budgetarbetet vid den föreslagna tidpunkten måste alla utskott engageras i budgetarbetet på ett mer likvärdigt sätt än nu.

För att åstadkomma den ökade koncentrationen av budgetprocessen föreslår kommittén att riksdagen tar initiativ till en översyn av utskottsorganisationen med sikte på att åstadkomma en jämnare fördelning av budgetärendena.

Kommittén föreslår också att systemet med fördjupad budgetprövning vart tredje år av myndigheternas förvaltningsanslag utvidgas till att gälla också sakanslag.

För att åstadkomma att utskotten i större utsträckning än för närvarande sammanträder under sommaruppehållet och tidigt under riksmötet förordar kommittén som huvudregel att betänkanden i ärenden som uppskjutits från ett riksmöte till nästa inom samma valperiod skall avges av utskotten före den 1 november.

Slutligen föreslår kommittén att en beredningsdelegation till talmanskonferensen skall inrättas för att förstärka talmannens och partigruppernas inflytande över arbetsplaneringen.

Remissutfallet på dessa delar av betänkandet är genomgående positivt. Inledningsvis vill jag för egen del framhålla att frågor om riksdagens

arbetsformer av tradition behandlas internt inom riksdagen och utan sådana initiativ från regeringens sida som annars är det vanliga i lagstiftningsarbetet. Om en sådan fråga har beretts i en av regeringen tillsatt utredning, ligger det i princip närmast till hands att regeringen överlämnar utredningsförslagen till riksdagen utan något eget ställningstagande. Vissa arbetsformsfrågor som gäller riksdagen kan emellertid ha mera generell räckvidd och även t. ex. inverka på regeringens eget arbete, och det är då naturligt att regeringen behandlar dem som det stora flertalet ärenden men med beaktande av att det kanske ändå primärt är en fråga som rör riksdagens interna förhållanden.

Bland de förslag från folkstyrelsekommittén som jag nyss har redovisat finns både sådana som enbart avser riksdagens interna arbetsformer och sådana som får anses ha betydelse både från allmän synpunkt och för regeringens verksamhet. Till den första kategorin hör förslagen om en översyn av utskottsorganisationen, tidsfristen för utskottsbetänkanden i uppskjutna ärenden och en beredningsdelegation till talmanskonferensen. 38 Jag förordar därför att regeringen i dessa delar bara överlämnar förslagen till riksdagen för överväganden där. Av praktiska skäl bör detta lämpligen

ske på det sättet att kommitténs förslag till lagändringar tas in i det förslag Prop. 1987/88: 22 till ändring i RO som skall föreläggas riksdagen i detta ärende.

Beträffande övriga här behandlade förslag av kommittén vill jag göra den allmänna kommentaren att jag anser att de i huvudsak förefaller väl avvägda och bör kunna leda till förbättringar i riksdagsarbetet. Vissa av dem behöver dock övervägas ytterligare.

En central fråga i sammanhanget är förslaget att skapa en ökad samordning i budgetarbetet bl. a. genom en sammanslagning av finans- och skatteutskotten. Efter samråd med chefen för finansdepartementet vill jag i princip ställa mig bakom kommitténs förslag i denna del med den helt självklara utgångspunkten att en sammanslagning av utskotten inte får leda till att förutsättningarna för beredningen av skatteärenden försämras. Jag är också beredd att godta den föreslagna ändringen av tiden för avgivande av anslagspropositioner. Dessa frågor hänger dock så nära samman med förslaget om en allmän översyn av utskottsorganisationen att jag inte anser att det nu finns underlag för att gå fram med något förslag.

För egen del vill jag därför — efter kontakter med företrädare för de andra partierna — förorda att genomförandet av de förslag som senast har berörts och som har med budgetprocessen att göra får anstå till dess översynen av utskottsorganisationen är genomförd.

Samtliga dessa frågor med anknytning till budgetprocessen är av primärt intresse för riksdagen. Det ligger därför enligt min mening närmast till hands att det fortsatta arbetet i frågorna bedrivs i anslutning till det angivna översynsarbetet. Jag utgår från att man vid de fortsatta övervägandena i så fall tar del av vissa av de erfarenheter som har gjorts i samband med

budgetberedningen i regeringskansliet.

För att ett genomförande av de förslag kommittén har lagt fram inte skall försenas i avvaktan på att en grundlagsändring kan genomföras, föreslår jag emellertid att de grundlagsbestämmelser som gäller finans- och skatteutskotten ändras så att riksdagen har valfrihet i frågan om dessa bör slås samman eller ej. I RO bör göras de följdändringar som föranleds av detta.

Däremot bör andra ändringar i RO som kommittén har föreslagit och som avser här behandlade frågor alltså inte genomföras förrän riksdagen har tagit ställning i huvudfrågan. De förslag som jag då avser är de som gäller tidpunkten för anslagspropositioner och ändrad utskottsorganisation.

Till slut vill jag i frågan om fördjupad budgetprövning vart tredje år erinra om att det i propositionen (1986/87:99) om ledning av den statliga förvaltningen föreslogs att den försöksverksamhet som bedrevs med fördjupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar borde fortsätta och att ytterligare utvecklingsarbete borde ske.

Frågan diskuterades våren 1987 i konstitutionsutskottet (KU 1986/87: 29 s. 41) i samband med behandlingen av verksledningspropositionen. Utskottet uttalade då att eftersom regeringen hade uppmärksamheten riktad på denna fråga det inte fanns anledning för riksdagen att göra något uttalande i ärendet. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning (rskr. 1986/87: 226).

För min del anser jag att det i detta sammanhang inte finns anledning för regeringen eller riksdagen att på nytt behandla denna fråga.

Övriga frågor om riksdagens arbetsformer Prop. 1987/88: 22

Av de övriga förslag som kommittén lagt fram gäller vissa enbart riksdagens egna arbetsformer. Sådana förslag finns det som nämnts inte någon anledning för regeringen att ta egen ställning till. Jag tänker då på förslagen

om proportionell fördelning av samtliga utskottsplatser. om krav på att utskotten i sina betänkanden skall redovisa skälen till att en begäran om

upplysning eller yttrande har avslagits och om sammanträden i utskott när riksmöte inte pågår. Jag förordar därför att förslagen överlämnas till riksdagen för övervägande.

Andra av kommitténs förslag är av intresse för både riksdagen och regeringen, nämligen förslagen om offentliga utskoltsutfrågningar. utökad

motionsrätt och tidsfristen vid grundlagsändringar. Jag återkommer till

dessa frågor i avsnitt 6—8. |

2.4¶Vissa frågor som rör regeringen

Två frågor som har ingått i utredningsarbetet på det konstitutionella områ-

det gäller proceduren för regeringsbildning och regeringens beslutsformer.

Folkstyrelsekommittén har inte föreslagit några förändringar såvitt avser dessa frågor.

Kommittén har diskuterat om talmannens förslagsfunktion vid statsministervalet skulle kunna ersättas med en rätt för honom att utse statsminis-

ter. Kommittén har enhälligt stannat för att inte föreslå några förändringar i detta avseende. Även om jag har kvar den uppfattning som jag uttalade i

kommitténs direktiv — att den obligatoriska omröstningen om talmannens statsministerkandidat borde kunna avskaffas — vill jag i detta läge inte driva frågan vidare. |

I likhet med folkstyrelsekommittén anser jag att det inte i RF bör läggas fast en regel om regeringens beslutsformer. Behovet av och utformningen av beslutsregler kan vara olika för olika regeringar. Att då i RF ha en beslutsregel som blir tillämplig på varje typ av regering kan inte vara lämpligt. Det står ju varje regering fritt att anta en beslutsregel i form av förordning, intern arbetsordning eller på annat sätt. Något behov av lag-

stiftning i frågan föreligger därför inte.

3¶Förkortad tid för extra val

Mitt förslag: Tiden för genomförande av extra val skall förkortas

från 50 dagar till 35 dagar mellan beslutet om extra val och själva

valet. Vissa tidsfrister för bl. a. förtidsröstning måste till följd härav

ändras.

Kommitténs förslag är detsamma som mitt.

Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser som har yttrat sig i denna del är positiva till förslaget. En del länsstyrelser och kommuner 40

pekar dock på att det kan uppkomma vissa praktiska svårigheter med att Prop. 1987/88: 22 t.ex. rekrytera valförrättare och få fram valsedlar i tid. Några remissinstanser instämmer i en kommittéledamots reservation som går ut på att rätten att besluta om extraval och riksdagsupplösning bör ligga hos riksdagen.

Skälen för mitt förslag: Enligt 3 kap. 4 § RF skall extra val till riksdagen hållas inom tre månader från det att regeringen har förordnat om ett sådant val. Efter ett extra val löper valperioden under den tid som återstår till nästa ordinarie val.

I ett parlamentariskt system kan detta institut i vissa fall vara ett verkningsfullt medel för regeringen att genomföra sin politik i en situation när den inte har någon egen majoritet i riksdagen. Det är därför angeläget att söka effektivisera detta s.k. upplösningsinstitut. Detta gäller oavsett vilken längd mandatperioden har.

Mot denna bakgrund har kommittén diskuterat olika möjligheter att effektivisera upplösningsinstitutet men stannat för att inte förorda några ändrade grundlagsregler men väl en förkortning av tiden mellan ett beslut om extra val och valet genom ändringar i vallagen (1972: 620, omtryckt 1985: 203).

Jag delar kommitténs och de flesta remissinstansers uppfattning att de nuvarande reglerna om extra val och riksdagsupplösning i stort bör bibehållas och att tiden för genomförande av extra val bör förkortas. För att ett extra val skall ha den avsedda funktionen att snabbt lösa cen parlamentarisk krissituation är det enligt min mening nödvändigt att tiden mellan beslutet om extra val och själva valet blir så kort som möjligt. Annars är det svårt alt utnyttja möjligheten till extra val i en parlamentarisk krissituation. En förtroendekonflikt kan väntas ha bättre förutsättningar'att bli löst, om regeringen har effektiva möjligheter att snabbt hänskjuta frågan till väljarnas avgörande i ett allmänt val.

Vad gäller tanken att riksdagen skall kunna upplösa sig själv vill jag, i likhet med kommittén, hänvisa till den möjlighet som riksdagen redan i dag har att efter misstroendeförklaring rösta emot talmannens fyra förslag till ny statsminister med ett extra val som följd. Dessa regler i 6 kap. 3 och 5 §§ RF innebär att en riksdagsmajoritet kan framtvinga ett extra val mot regeringens vilja. Med hänsyn härtill anser jag att det inte finns skäl att ändra lagstiftningen på denna punkt.

Den i grundlagen angivna tidsfristen för extra val är en maximitid. Andra tidsfrister t. ex. för förtidsröstning, utsändning av röstkort m. m. finns i vallagen. Genom de ändringar i vallagen som genomfördes år 1982 (prop. 1981/82:83, KU 19, rskr. 137, SFS 1982: 146) gjordes det möjligt att hålla ett extra val inom ca 50 dagar i stället för som tidigare 80 dagar. Bl.a. begränsades perioden för förtidsröstning vid sådana val.

Folkstyrelsekommittén har nu visat att det är möjligt att förkorta tiden ytterligare, till 35 dagar. Remissinstanserna har inte gjort några avgörande invändningar mot förslaget även om vissa praktiska problem har påtalats.

Jag delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning att tiden för genomförande av extra val bör förkortas från 50 till 35 dagar.

En sådan förkortning av tidsfristen för extra val förutsätter emellertid 41

ändringar i flera delar av valförfarandet, främst i fråga om nomineringen av Prop. 1987/88: 22 kandidater, framställningen och distributionen av valsedlar och röstkort samt röstningen på postkontor, hos utlandsmyndigheter och på fartyg. Jag kommer i det följande att närmare kommentera den översiktliga tidsplan för extra val till riksdagen som kommittén presenterar och till vilken jag för egen del kan ansluta mig.

Vad gäller själva valförberedelserna har flera remissinstanser pekat på problemet med rekryteringen av valförrättare. Detta problem är särskilt stort i Stockholm, Göteborg och Malmö, där man vid ett extra val snabbt måste kunna förfoga över en mycket stor personalstyrka för att kunna bemanna alla vallokaler. Med den nya datorbaserade valorganisationen, som bl. a. valnämnderna i dessa tre städer numera förfogar över bör det emellertid kunna bli lättare att hålla sig underrättad om vilka som är beredda att på nytt åta sig uppdrag som valförrättare, att löpande föra in nya valförrättare i organisationen och att kalla dessa till valen. Förberedetserna inför ett extra val torde bl. a. härigenom och genom en även i övrigt ökad beredskap kunna genomföras inom kortare tid än som för närvarande gäller.

Med anledning av vad Stockholms valnämnd har anfört under remissbehandlingen vill jag vidare framhålla att det enligt min mening inte finns något behov av att vidta sådana åtgärder som att slå samman valdistrikt vid extra val eller att generellt begränsa vallokalers öppethållande.

Även i Övrigt anser jag att det bör vara fullt möjligt att bemästra de praktiska svårigheter som en förkortning av tidsfristerna vid extra val kan medföra.

I fråga om partiernas nomineringar av kandidater kommer den föreslagna förkortade tiden för extra val att innebära en hård tidspress för de politiska partierna. Det är en hävdvunnen princip att partiernas nomineringsförfarande inte skall regleras i vallagstiftningen. I praktiken innebär dock förslaget att den tid som kan avsättas för nomineringsförfarandet kommer att inskränkas från 17 till 12 dagar. Enligt tidsplanen skall nämligen anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen till handa senast 12 dagar efter beslutet om extra val. Denna tidsgräns beror på att ett grundläggande önskemål har varit att namnvalsedlarna skall vara tryckta och levererade till partierna när poströstningen inleds.

Den korta tiden för nomineringsproceduren kan förstås innebära svårigheter för partierna. Den har emellertid godtagits av samtliga ledamöter i

anfört bör man kunna räkna med att partierna har haft möjlighet att i någon mån förbereda sig, eftersom ett extra val knappast utlyses utan att det politiska läget sedan viss tid har gett tydliga signaler om att ett sådant val kan bli aktuellt. : : .

Ett snabbare anordnande av extra val påverkar också tidsfristen för förhandsanmälan av partier som avser att delta i extra valet. Mitt förslag om obligatorisk förhandsanmälan behandlas i avsnitt 4. Jag föreslår där att . tidsfristen för anmälan skall vara en månad vid ordinarie val. Vid extra val bör emellertid denna anmälan göras inom två veckor efter det att beslutet om valdag har meddelats.

Enligt tidsplanen skall valsedelsproduktionen kunna ske på I1 dagar. Prop. 1987/88: 22 Marginalen för att man skall hinna leverera valsedlar innan poströstningen börjar är visserligen knapp om partiernas nomineringar försenas. I likhet med kommittén anser jag att detta är något som emellertid borde kunna undvikas.

Eftersom det tar ca 15 dagar för tryckning av röstkort bör det inte föreligga något problem att följa den föreslagna tidsplanen att röstkortet skall sändas ut 16 dagar före valdagen jämfört med 20 dagar enligt gällande regler. I och med att poströstningsperioden, som jag föreslår nedan, skall förkortas till 10 dagar före valet finns ändå några dagars marginal så att de röstberättigade verkligen hinner få röstkorten innan poströstningen börjar.

För att ett extra val skall kunna genomföras inom den föreslagna kortare tiden krävs också förutom nu nämnda åtgärder att tidsfristerna för förtidsröstningen förkortas.

Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning att poströstningsperioden bör förkortas från 17 till 10 dagar vid ett extra val. Vid de ordinarie valen inleds poströstningen redan 24 dagar före valdagen. Förslaget att tiden för poströstning skall förkortas betydligt vid ett extra val beror på önskemålet att namnvalsedlarna skall vara levererade till partierna när poströstningen inleds. Detta önskemål kan inte uppfyllas med nuvarande poströstningsperiod, om tiden för extra val förkortas till 35 dagar, eftersom nomineringen av kandidater och tryckningen av valsedlar beräknas ta ca 25 dagar i anspråk. Det finns skäl att anta att poströstningen vid:ett extra val i ännu högre grad än vid de ordinarie valen kommer att koncentreras till poströstningsperiodens senare del. Väljarnas möjligheter att delta i valet kan därför anses endast i ringa grad bli begränsade genom den föreslagna förkortningen.

Vad sedan gäller röstningen hos utlandsmyndigheterna vid ett extra val bör enligt kommittén tidsfristen förkortas från 24 dagar, som för närvarande gäller både vid ordinarie och extra val, till 20 dagar. Häremot har Utlandssvenskarnas förening 1 sitt remissyttrande gjort invändningar och begärt att tiden för röstmottagning hos utlandsmyndigheterna utsträcks till 30 dagar, en frist som motsvarar vad kommittén har föreslagit för röstmottagningen på fartyg.

Jag har inhämtat att redan den föreslagna tidsperioden för röstning om 20 dagar innebär att tiden blir knapp för det förberedelsearbete som krävs för att välja ut de utlandsmyndigheter där röstmottagning skall äga rum. Tid behövs också för utlandsmyndigheterna så att de hinner arrangera särskild röstmottagning på vissa platser som saknar stationerad utlandsmyndighet men där antalet väljare motiverar att röstmottagning ordnas. Enligt gällande regler har utrikesförvaltningen ca 25 dagar på sig för arbetet med att förbereda ett val. Kommittéförslaget innebär att denna tid minskar till 15 dagar. Att förkorta tiden ytterligare skulle innebära avsevärda problem. Med hänsyn härtill ansluter jag mig till kommitténs uppfattning, vilken också majoriteten av remissinstanserna instämmer i, att röstningsperioden för utlandsröstning vid ett extra val bör vara 20 dagar. Enligt min mening kan den begränsade förkortningen av röstningsperioden med fyra dagar inte anses äventyra utlandssvenskarnas möjligheter att delta i valet.

Regeringen har i en nyligen avlämnad proposition (prop. 1987/88:21) Prop. 1987/88: 22 föreslagit att förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland skall komma till användning såväl vid 1988 års val som vid eventuella extra val som infaller under valperioden. Frågan uppkommer då om den period under vilken brevröstning får ske skall förkortas vid extra val. Enligt nuvarande regler får en brevröstningsförsändelse inte göras i ordning tidigare än den dag då röstmottagningen hos utlandsmyndigheterna får börja, alltså tidigast 24 dagar före valdagen. Eftersom brevröstningsförfarandet i tidshänseende bör jämställas med röstningen hos utlandsmyndigheterna anser jag att lidsfristen bör förkortas till 20 dagar också i dessa fall. Ytterligare ett skäl till denna kortare tidsfrist är att RSV behöver viss tid för att distribuera erforderligt brevröstningsmaterial.

Beträffande fartygsröstningen är förberedelserna inte lika omfattande som vid utlandsröstningen. Eftersom hemsändningen av röster kan ta lång tid bör röstningen på fartyg börja så fort som möjligt efter det att beslutet om extra val har fattats. Jag föreslår därför, i likhet med kommittén, att tidsfristen förkortas från 45 till 30 dagar.

En förkortning av dessa tidsfrister för förtidsröstning medför självfallet också en motsvarande begränsning av den tid under vilken valsedelsförsändelser får anordnas.

4¶Krav införs på förhandsanmälan av partier inför

val

Mitt förslag: Partier som skall delta i något allmänt val skall anmäla sitt deltagande viss tid före valet. Partier som inte har anmält sig får inte delta i mandatfördelningen. Den nuvarande ordningen med registrering av partibeteckningar avskaffas, men skyddet för partibeteckningar upprätthålls i samma omfattning som hittills.

Kommitténs förslag överensstämmer i allt väsentligt med mitt.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Några remissinstanser 'har satt i fråga om det behövs några ändringar i den nu gällande ordningen. Ett mindre antal har avstyrkt förslaget.

Skälen för mitt förslag: Valen till riksdagen och till de beslutande kommunala församlingarna är självfallet av central betydelse i vår representativa demokrati. Det är också självklart att valen bör ske i former som ger så goda förutsättningar som möjligt för att väljaropinionen skall få ett rättvisande utslag i valresultatet. Väljarna måste inför ett val kunna ta ställning till olika alternativ på ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Från den synpunkten är det av vikt att det inför ett val stär fullt klart vilka partier som deltar i detta. Det ligger i sakens natur att valen i vårt system sker mellan partier som uppträder före dessa och som i egentlig mening deltar i dem.

Denna verklighet återspeglas emellertid ganska ofullständigt i valbe- Prop. 1987/88: 22 stämmelserna.

Den grundläggande definitionen av vad som avses med ett parti (3 kap. 7 & RF) är tillkommen för att reglera fördelningen av mandat i riksdagen efter ett val. Vallagens bestämmelser om registrering av partibeteckningar och anmälan av kandidater (5 kap.) kan ur denna synvinkel te sig mera verklighetsnära.

I syfte att ge väljarna möjlighet att veta vilka partier som deltar i ett val har folkstyrelsekommittén föreslagit att deltagandet skall föregås av en anmälan. Tre av kommitténs ledamöter har i särskilda yttranden uttalat viss tvekan i fråga om förslaget.

Förutom fördelen att väljarna på förhand får veta vilka alternativ som presenteras i valet skulle en vinst med kommitténs förslag vara att man slipper den partidefinition i grundlagen som får sägas mindre väl återspegla realiteterna i den politiska processen.

Förhandsanmälan innebär också att den nuvarande registreringen av partibeteckningar kan avvaras. Som kommittén har pekat på får de namnunderskrifter som nu lämnas till centrala valmyndigheten av personer som biträder en ansökan om registrering en karaktär av åsiktsregister. Möjligheten att komma ifrån denna hantering är otvivelaktigt en fördel med förslaget om förhandsanmälan av partier som önskar delta i val.

En annan fördel, som har anknytning till redovisningen efter ett val, har framhållits både av folkstyrelsekommittén och av flera remissinstanser. Den består i att sådana enstaka röster som i dag avges under mer eller mindre parodiska partibeteckningar inte längre kommer att godkännas. Dessa röster avser regelmässigt påhittade partibeteckningar utan motsvarighet i någon sammanslutning eller grupp av väljare.

En ordning med förhandsanmälan som förutsättning för att ett parti skall få delta i mandatfördelningen är emellertid också förenad med vissa nackdelar. Onekligen innebär en ordning med obligatorisk förhandsanmälan av partier som skall delta i ett val en viss inskränkning i den hos oss sedan länge rådande fria nomineringsrätten. Det blir inte längre möjligt för nya politiska formationer som utkristalliserar sig under slutet av en valrörelse att göra sig gällande i valet. Den nackdelen torde erfarenhetsmässigt kunna uppfattas som mest besvärande vid kyrkliga val och val till kommunfullmäktige. Men det är också just vid sådana val som svårigheter att överblicka vilka partier som deltar oftast ger sig till känna. Man bör inte heller överbetona denna nackdel eftersom de nuvarande reglerna om registrering av partibeteckning i praktiken innebär en form av förhandsanmälan av partier, låt vara att denna inte är ett formellt villkor för valdeltagande.

Förutom denna mera principiella invändning som sålunda kan göras har kommittéförslagets utformning vissa mera praktiska svagheter.

En har påpekats av ett par remissinstanser. Man kan inte utesluta att ett parti av misstag försitter tiden för anmälan. Enligt min mening bör det dock vara möjligt att förebygga sådant genom en lämplig information inför varje val. Särskilt inför det första valet där förhandsanmälan är ett krav måste särskilda informationsinsatser göras.

En annan svaghet har framhållits i valprövningsnämndens remissyttran-

de. Nämnden har pekat på att en partibeteckning kan förhandsanmälas av Prop. 1987/88: 22

vem som helst. Det går därför att beröva andra partier möjligheten att anmäla kandidater till skydd för samma partibeteckning. Det hinder som lagen enligt kommittéförslaget skulle resa mot sådana illojala förfaranden

består i att det inte slulle vara tillåtet att anmäla kandidater till skydd för en partibeteckning som något annat parti har anmält i tidigare val. Men det saknas i kommitténs förslag en regel som hindrar att någon efter den nya lagens ikraftträdande anmäler ett parti under en beteckning som dessförin-

nan har använts av ett parti. Detta bör enligt min mening kunna rättas till genom en övergångsbestämmelse som jämställer nuvarande registrering med en anmälan i den nya ordningen.

En olägenhet som också måste kunna förebyggas är som kommittén

själv har framhållit risken för att partibeteckningar som kan förväxlas

kommer till användning i ett val. Kommittén anser att samma skydd mot sådana förfaranden som föreligger i dag kan uppnås i ett system med förhandsanmälningar. Det kan ske i huvudsak genom att man inte får

anmäla kandidater till skydd för en partibeteckning som kan förväxlas med

beteckningen för något annat parti som redan anmält sitt deltagande eller som med anledning av en tidigare gjord anmälan kan förväntas komma att

anmäla sitt deltagande.

Den ordningen ger en godtagbar garanti mot att ett parti som har för

avsikt att för egen del söka vinna representation i den församling som valet avser skulle gå fram under en förväxlingsbar beteckning. I så måtto upprätthålls det skydd som den nu gällande ordningen med registrering av partibeteckningar erbjuder. Men den reglering som kommittén har föresla-

git innebär inte något skydd mot att listor utan kandidatnamn upptar en förväxlingsbar partibeteckning. Det kan inte uteslutas att sådana listor skulle kunna tillhandahållas väljarna i syfte att minska väljarandelen för ett parti vars beteckning efterliknats på valsedlarna.

Visserligen kan ett förfarande av det slaget tänkas vara straffbart som otillbörligt verkande vid röstning (17 kap. 8 § brottsbalken). Men detta kan knappast anses tillräckligt som skydd. En fällande dom mot gärningsman-

nen påverkar inte valresultatet. Det enda sättet att reparera skadan är att

valet görs om, något som rimligen inte kan ske annat än i undantagsfall.

Enligt min mening skulle det därför vara bra om kommitténs förslag kunde kompletteras med en regel som hindrar anmälan av förväxlingsbara

partinamn. En sådan reglering skulle emellertid i viss utsträckning strida

mot cn viktig grundtanke bakom kommittéförslaget, nämligen att systemet

med anmälan av partier inte skall ha något inslag av statlig kontroll av

partierna. En mindre ingripande utväg skulle vara att centrala valmyndig-

heten försöker motverka förväxlingsrisker genom information till partier

och väljare. Information är dock inte verkningsfullt, om avsikten är att

förvanska valresultatet så att vissa röster inte kommer något riktigt parti till del. Jag tror dock att risken för detta är ganska liten.

Jag har också noterat att valprövningsnämnden har anfört önskemålet

atl partibeteckningar skall vara uttydbara i klartext på svenska språket.

Min inställning till denna fråga är dock ungefär densamma som beträffande

förväxlingsbara partibeteckningar, nämligen att intresset av att lämna par- Prop. 1987/88: 22 tiverksamheten oreglerad gör att man får inrikta sig på att genom informa-

tion komma åt avarter.

Även om jag således är medveten om att kommitténs förslag är behäftat

med vissa nackdelar anser jag att fördelarna väger över jämfört med

nuvarande ordning.

Möjligen skulle det kunna vara lämpligt att undanta kyrkofullmäktigva-

len från kravet på förhandsanmälan; registrering av partibeteckningar förekommer inte i de valen. Jag anser dock att det skulle bli krångligt att ha olika regler för olika val. Dessutom måste beaktas att behovet av förhands-

information till väljarna om vilka partier som deltar får bedömas vara störst i de kommunala valen.

Min samlade bedömning är alltså att jag — fastän med viss tvekan — vill tillstyrka det förslag som kommittén enhälligt har lagt fram. Jag förordar i

konsekvens med detta i allt väsentligt de följdändringar i fråga om kandi-

datanmälan m. m. som kommittén också har föreslagit.

5¶Vissa andra valfrågor

Mitt förslag: Personer, vilkas namn förekommer på valsedlar utan

att de har samtyckt till detta, skall ges möjlighet att till länsstyrelsen

anmäla att de inte önskar kandidera på dessa valsedlar.

Den nuvarande regeln att en valsedel är ogiltig, om den upptar

mer än en partibeteckning, skall ersättas av en bestämmelse om att

en valsedel är ogiltig, om det inte av den klart framgår vilket parti

den avser. Den s. k. jämkade uddatalsmetoden skall inte användas vid fördelningen inom ett parti av utjämningsmandat vid val till riksdagen och landsting.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig över förslaget tillstyrker eller lämnar detta utan erinran.

Skälen för mitt förslag:

OQvilliga kandidater

Som kommittén har anfört förekommer det ibland att en person mot sin vilja eller utan att bli tillfrågad sätts upp som kandidat på ett partis tryckta valsedlar. I likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag att man

bör försöka komma till rätta med detta problem. Väljarna bör få veta vilka personer som har avböjt inval på en valsedel innan de avger sin röst. Att mot sin vilja tas upp på en valsedel kan ju också anses utgöra ett intrång i den vederbörande kandidatens personliga integritet. Den som inte över huvud taget önskar kandidera kan å ena sidan känna att hans valhemlighet har blivit avslöjad, om hans namn förekommer på en valsedel för det parti som han sympatiserar med, och å andra sidan känna sig kränkt, om han har

salts upp på något annat partis valsedel. Det är således angeläget att den Prop. 1987/88: 22 som mot sin vilja har tagits upp på en valsedel ges en möjlighet att offentligt manifestera att han inte önskar kandidera.

Jag ansluter mig därför till kommitténs förslag att den som inte önskar kandidera skall ges möjlighet att anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Denna skall diarieföra skrivelsen och göra en förteckning av de anmälningar som har kommit in men i övrigt inte vidta någon åtgärd. Jag anser alltså inte, i motsats till vad några remissinstanser föreslår, att länsstyrelsen skall behöva kungöra en sådan anmälan. Den som mot sin vilja har satts upp på en valsedel har ju själv möjlighet att på olika sätt, t.ex. genom att ta kontakt med massmedia, låta väljarna få kännedom om att han inte kandiderar. En hänvisning kan då samtidigt göras till att en officiell anmälan har gjorts.

Flera remissinstanser anser att en anmälan till länsstyrelsen borde medföra någon form av rättsverkan. Det kan i och för sig diskuteras, om man inte vid röstsammanräkningen borde bortse från namnen på de personer som har förklarat att de inte önskar kandidera. För min del vill jag dock instämma i kommitténs bedömning att en sådan ordning skulle vara ägnad att komplicera röstsammanräkningen utan att för den skull några verkliga fördelar kan uppnås. Enligt min mening finns det således inte tillräckliga skäl för att vederbörandes namn skall anses obefintligt på valsedeln. Om den ovillige kandidaten skulle få så högt röstetal att han blir invald, vilket dock i praktiken får anses vara rätt osannolikt, kan han emellertid avsäga sig uppdraget och ställa sin plats till förfogande för den som enligt suppleantordningen står i tur att träda till.

Det kan också inträffa att personer som önskar kandidera för ett visst parti sätts upp på valsedlar för detta parti men tillsammans med personer som de inte önskar kandidera i sällskap med. Som också kommittén har funnit går det inte att med bibehållande av väljarnas fria nomineringsrätt komma åt denna form av missbruk. Vad partierna kan göra är att försöka uppmärksamma sina väljare på att det cirkulerar valsedlar som är förvillande lika de officiella”.

Valsedlar med mer än en partibeteckning Jag vill här också ta upp frågan om när en valsedel skall anses ogiltig. Enligt 14 kap. 4 § vallagen är en valsedel ogiltig, om den saknar partibeteckning, upptar mer än en partibeteckning eller avsiktligt har märkts. Av 43 § lagen om kyrkofullmäktigval följer att samma ogiltighetsgrunder gäller vid kyrkofullmäktigval som vid övriga allmänna val.

I fråga om valsedlar som upptar mer än en partibeteckning har emellertid en sådan praxis utvecklats att länsstyrelserna vid bedömningen av valsedlars giltighet har betraktat en valsedel som giltig fastän den egentligen har innehållit beteckningar för flera partier. I dessa fall har länsstyrelserna nämligen ansett att valsedeln i stället upptagit en helt ny partibeteckning bestående av samtliga förekommande namn. Detta har varit särskilt vanligt vid valen till kyrkofullmäktige.

Av reglerna om sammanräkning i 14 kap. vallagen framgår att valsedlar- 48

na för ett parti sorteras i undergrupper efter det kandidatnamn som står Prop. 1987/88: 22 överst på dem. Tidigare var det ganska vanligt att valsedlar förutom

partibeteckningen upptog t.ex. kartellbeteckning. När detta system avskaffades år 1952 infördes förbudet mot att på valsedlar uppta mer än en

partibeteckning för att förtydliga att man inte längre fick använda sig av

andra beteckningar än partibeteckningen på valsedeln. Eftersom valsedlarna för ett parti inte längre sorteras efter olika beteckningar på dem fyller

förbudet inte längre samma behov. Det kan emellertid uppstå problem i fråga om sådana valsedlar med att fastställa vilket parti väljaren egentligen har velat stödja med sin röst.

Jag vill i detta sammanhang också nämna att valprövningsnämnden i ett beslut från år 1986 (Dnr 61— 1985) beträffande valsedlar, som under valbeteckningen hade texten ”HEMBYGDENS KYRKA” i versaler och där-

under i mindre, gemena tecken "Centerpartiet Folkpartiet Moderata Samlingspartiet”', inte ansåg namnen på de tre partiorganisationerna som en del av partibeteckningen utan som en upplysning till väljaren om vilken gruppering som stod bakom listan. Grunden för detta beslut var enligt nämnden den typografiska utformningen.

Att valsedlar kan läsas på olika sätt beroende på deras typografiska

utformning finner jag inte vara någon fullt tillfredsställande ordning: Ett

sätt att lösa problemet skulle kunna vara att, vilket också har skett i praxis, betrakta valsedlar som upptar namnen på flera partier som röster på ett särskilt parti med den sammansatta partibeteckningen. Den nuvarande bestämmelsen att en valsedel är ogiltig om den upptar mer än en partibe-

teckning skulle då kunna upphävas helt. Denna lösning förutsätter dock att

man använder sig av det nuvarande partibegreppet i regeringsformen, dvs. att med ett parti anses varje sammanslutning som uppträder i val under en

särskild beteckning.

Genom en obligatorisk förhandsanmälan av de partier som skall delta i

ett visst val, vilket jag har föreslagit i avsnitt 4, kommer emellertid saken i

ett annat läge. Problemet med att kunna konstatera vilket parti som rösten avser blir nämligen mindre i och med detta förslag, eftersom endast röster på partier som i förväg har anmält sitt deltagande i valet skall godkännas. Om det av en valsedel framgår vilket parti den avser, bör väljarens röst tillfalla detta parti oberoende av valsedelns utformning. Om en valsedel däremot upptar partibeteckningarna för flera partier som har anmält sitt deltagande och det av valsedeln inte framgår vilket parti rösten avser, bör

valsedeln ogiltigförklaras. Mot bakgrund av mitt förslag om obligatorisk förhandsanmälan anser jag, i likhet med kommittén och remissinstanserna, att den ogiltighetsregel

som för närvarande finns vad gäller valsedlar som saknar partibeteckning eller som upptar mer än en partibeteckning bör ersättas med en bestämmelse om att en valsedel är ogiltig, om den saknar partibeteckning eller om

det inte klart framgår vilket parti den avser.

4¶Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 22

Prop. 1987/88: 22

Fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsar En annan fråga som jag här vill behandla är fördelningen inom partierna av utjämningsmandat på valkretsar.

Den mandatfördelningsmetod som används i Sverige är den s.k. jämkade uddatalsmetoden. För varje parti räknar man fram ett antal successiva

jämförelsetal. Mandaten fördelas ett och ett till det parti som vid varje

tillfälle har det högsta jämförelsetalet, varpå ett nytt jämförelsetal beräknas för detta parti. Jämförelsetalet får man fram genom att partiernas röstetal successivt divideras med ett tal som motsvarar dubbla antalet erhållna mandat plus 1. Liksom i det valsystem som gällde vid andrakam-

marvalen före den partiella författningsreformen åren 1968 och 1969 är den första divisorn, så länge ett parti ännu inte har tilldelats något mandat, satt vid 1,4. Det är denna jämkning till 1,4 som har givit metoden dess namn.

Vid en icke jämkad uddatalsmetod är första divisorn 1.

Den här beskrivna jämkade uddatalsmetoden tillämpas också vid fördelningen inom ctt parti när-de utjämningsmandat som partiet har erhållit skall

tillföras valkretsar.

Den jämkade uddatalsmetoden är grundlagsfäst när det gäller fördelningen av mandat i riksdagsval mellan partier (3 kap. 8 § RF) men inte vid fördelningen inom ett parti av utjämningsmandat på olika valkretsar. I 14 kap. 9 § vallagen föreskrivs emellertid att av de utjämningsmandat som

ett parti har erhållit vid riksdagsvalet det första, med tillämpning av den

jämkade uddatalsmetoden, skall tillföras den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än 1 Övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillförs ett efter annat den valkrets där partiet varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt

tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden. Av 14 kap. 15 b § vallagen

framgår att liknande bestämmelser finns i fråga om fördelningen av utjämningsmandat vid landstingsvalen.

Som kommittén har konstaterat har jämkningsregeln den effekten att den systematiskt missgynnar små valkretsar vid utläggningen av utjämningsmandat på valkretsar. Detta hänger samman med att det för ett parti, som inte har erhållit fasta mandat i alla valkretsar, genom jämkningen blir svårare att få utjämningsmandaten förlagda till de valkretsar där partiet inte har fått något mandat. De största valkretsarna, främst Stockholms kommun och län, favoriseras därför av jämkningsregeln..

I likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag att man vid

fördelningen av utjämningsmandaten bör använda uddatalsmetoden utan jämkning i fråga om de valkretsar där partiet ännu inte har tilldelats något mandat, om partiet inte har fått fasta valkretsmandat i samtliga valkretsar.

Det betyder att divisorn 1,4 inte kommer till användning vid fördelningen

av utjämningsmandaten inom ett parti.

Om jämkningen av uddatalsmetoden slopas 1 dessa situationer bör fördelningen av utjämningsmandat bli mera rättvis och möjligheterna bli större att få en riksdags- eller landstingsledamot med önskad lokal anknyt-

ning. Över huvud taget torde förslaget ge en bättre regional fördelning. Det får anses ligga ett stort värde i att väljarna i en valkrets har någon som de 50

kan betrakta som ”sin” riksdags- resp. landstingsledamot. Förslaget bör Prop. 1987/88:22 vara ägnat att minska förekomsten av fall där ett av de stora riksdagspartierna saknar representation från någon eller några valkretsar.

Valkretsindelningen Enligt sina direktiv har folkstyrelsekommittén haft till uppgift också att utreda bl. a. valkretsindelningen vid riksdagsvalen. Folkstyrelsekommittén anser dock att det inte finns förutsättningar för några ändringar av valkretsindelningen vid dessa val. Jag delar denna bedömning, som inte har mött någon gensaga vid remissbehandlingen. |

Förtidsröstning Kommittén har också diskuterat väljarnas möjligheter till förtidsröstning men har inte föreslagit några andra lagändringar än dem som föranleds av det snabbare förfarandet vid extra val (se avsnitt 3). I likhet med kommittén anser jag att det inte finns skäl att nu föreslå ytterligare förändringar beträffande förtidsröstningen. Jag erinrar om att frågan om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland har behandlats i prop. 1987/88: 21.

Vissa kyrkliga valfrågor Folkstyrelsekommittén har tagit upp frågan om de överskottsröster som uppkommer vid val till kyrkofullmäktige i större kyrkliga samfälligheter till följd av att sådana samfälligheter ofta består av många valkretsar och att ett relativt stort antal röster kan komma att bli outnyttjade vid mandatfördelningen. Jag delar kommitténs bedömning att man inte nu bör införa ett. system med utjämningsmandat vid dessa val. För att ett system med fasta mandat och utjämningsmandat skall fungera krävs nämligen att valkretsindelningen ändras så att valkretsarna i samfälligheten blir färre och mer jämnstora. Regeringskansliets beredning av 1982 ärs kyrkokommittés förslag om ändrad församlingsindelning (SOU 1986: 17) Framtid i samverkan bör därför avvaktas. Jag instämmer i kommitténs uppfattning att man bör. välja att tills vidare i ökad omfattning utnyttja den möjlighet som redan finns att sammanföra flera församlingar till en valkrets. Regeringen har nyligen meddelat ett beslut om sådan sammanföring (dnr 87—825). '

Beträffande valsedlar vid kyrkofullmäktigvalen svarar partierna själva för produktionen. Kommittén har föreslagit att man i stället skall låta länsstyrelserna medverka i valsedelsproduktionen på samma sätt som vid de övriga allmänna valen. Förslaget är emellertid avhängigt av att kyrkofullmäktigvalen förläggs till året före valen till kommunfullmäktige. Med mitt förslag att man skall behålla den nuvarande ordningen med kyrkofullmäktigval samma år som övriga allmänna val finns det inga praktiska möjligheter att låta länsstyrelserna medverka i valsedelsframställningen på det sätt som kommittén har förordat. Jag är därför inte beredd att tillstyrka kommitténs förslag i denna del.

Vad slutligen gäller frågan om att införa direkta val till kvrkomötet har 51

kommittén konstaterat att direkta val från demokratisk synpunkt rent Prop. 1987/88: 22 allmänt anses vara att föredra framför indirekta val men att de skulle medföra ett antal problem beträffande proportionalitet och representativitet. Enligt kommittén bör man tillämpa det nu gällande indirekta valsystemet ytterligare någon tid innan slutlig ställning tas i direktvalsfrågan. Jag gör ingen annan bedömning. Motsvarande uppfattning har jag beträffande frågan om direktval till fullmäktige i stiftsamfälligheter.

6¶Offentliga utskottsutfrågningar möjliggörs

Mitt förslag: Möjlighet öppnas till offentliga utskottssammanträden för inhämtande av upplysningar. Sammanträden för överläggningar och beslutsfattande skall fortfarande hållas inom stängda dörrar. Ljud- eller bildupptagningar skall få göras efter överenskommelse med utskottet. |

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Remissutfallet är mycket positivt. Samtliga remissinstanser som tar upp frågan tillstyrker förslaget. En remissinstans uttrycker dock en viss tvekan eftersom man befarar att agerandet från utskottsledamöterna kommer att bedömas efter deras underhållningsvärde i TV. En annan instans anser att det alltid bör finnas möjlighet att göra ljud- och bildupptagningar vid offentliga sammanträden.

Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 12 § RO skall riksdagens utskott sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet medge att även andra än ledamöter, tjänstemän och suppleanter är närvarande. En bestämmelse av motsvarande lydelse infördes. i riksdagsstadgan i samband med 1968-69 års partiella författningsreform. Regeln att utskotten i den svenska riksdagen sammanträder inom stängda dörrar har dock gammal hävd.

Redan för 20 år sedan aktualiserades frågan om offentliga utskottsutfrågningar. Det skedde i anslutning till det utredningsarbete i grundlagberedningen som sedermera ledde fram till vår nya författning. Frågan togs upp av grundlagberedningen. Den diskussion som fördes i saken i beredningens huvudbetänkande (SOU 1972: 15 s. 276 f., 332 f.) illustrerar väl de för- och nackdelar som är förenade med en ordning där det är möjligt att hålla offentliga utskottsutfrågningar.

Beredningen var enig om att utskotten skulle överlägga och fatta beslut inom stängda dörrar, en ståndpunkt som senare knappast har satts i fråga. När det gällde möjligheten för utskotten att inhämta upplysningar och yttranden vid utskottssammanträden som var offentliga hade som stöd för en sådan ordning åberopats att offentligheten kunde ge stoff och stimulans åt den offentliga debatten utanför riksdagen och att den ökade intresset för riksdagens arbete, särskilt det lätt förbisedda arbetet I utskotten. Beredningens majoritet (fem ledamöter) såg dock en risk för att partigrupperna i vissa lägen skulle vilja ta till vara de offentliga utskottsutfrågningarnas

publicitetsmässiga fördelar. Detta skulle kunna leda till störningar av den Prop. 1987/88: 22 förtroendefulla atmosfär som brukade prägla riksdagsutskotten. Det kunde också befaras att beredningsarbetet kom att bedrivas mindre effektivt och att kortare tid kom att stå till buds för sakliga diskussioner. Majoriteten ansåg därför att utskottssammanträdena fortfarande alltid borde vara slutna. Två av beredningens ledamöter framhöll värdet av ökad offentlighet och reserverade sig till förmån för en ordning där en tredjedel av ett utskotts ledamöter skulle kunna få till stånd en offentlig utskottsutfrågning.

De olika ståndpunkterna vidhölls under riksdagsbehandlingen av förslaget till ny regeringsform (prop. 1973: 90, se KU 1973: 26 s. 84 f., 134 f.) och de har även därefter regelbundet kommit till uttryck i riksdagen (se senast KU 1984/85: 36, rskr. 397).

Det är mot denna bakgrund man skall se att offentliga utskottsutfrågningar i direktiven till folkstyrelsekommittén nämndes som en fråga som kommittén kunde behandla.

Folkstyrelsekommittén har nu enats om ett förslag som innebär att ett utskott med s.k. enkel majoritet kan besluta att ett sammanträde för inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt. Detta förslag har bemötts mycket positivt under remissbehandlingen.

Enligt min mening är det värdefullt att enighet har nåtts om lösningen på en gammal författningspolitisk stridsfråga. I och för sig har motsättningarna inte varit principiella utan mera gällt hur man skall väga för- och nackdelar mot varandra. Jag kan nu konstatera att kommittén har anlagt ett nyanserat synsätt på frågan och enligt min mening kommit fram till en godtagbar lösning.

Vid min bedömning har jag tagit hänsyn till att förhållandena delvis har ändrats sedan diskussionen om offentliga utskottsutfrågningar startade i samband med arbetet på 1974 års RF. I praktiken förekommer det redan att utskott håller hearings eller liknande offentliga sammankomster i syfte att bredda sitt beslutsunderlag. Numera är det regelmässigt också så att t.ex. konstitutionsutskottet i sitt årliga granskningsbetänkande återger vad olika personer som har uttalat sig inför utskottet har sagt. Ofta har detta material redan dessförinnan åtminstone till en del kommit till massmediernas kännedom och fått en omfattande publicitet och därigenom en allmän spridning. Man kan därför säga att ett införande av offentliga utskottsutfrågningar inte i dag ter sig som ett lika stort steg som för 15—20 år sedan.

Allmän enighet torde råda om att utskottens överläggningar och beslutsfattande fortfarande bör ske inom stängda dörrar. Inte heller alla utfrågningar kan gärna vara offentliga. Den förtroliga karaktären hos viss information kan vara ett viktigt skäl till att den inhämtas vid slutna utfrågningar. Denna form bör alltjämt användas då uppgifter av förtroligt slag lämnas.

Som kommittén framhåller kan uppgifter vara förtroliga på grund av sitt ämne men också därför att de ingår som ett led i en politisk förhandlingsprocess.

Ämnesinnehållets betydelse för att avgöra frågan om en utfrågning skall vara offentlig eller inte lämpar sig inte för lagreglering. Jag instämmer i kommitténs uppfattning att riktlinjer för bedömningen kan hämtas från

sekretessgrunderna, dvs. de sju punkter som i 2 kap. 2 § tryckfrihetsför- Prop. 1987/88: 22 ordningen anges för begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar. I detta sammanhang skall erinras om att tystnadsplikt för uppgift som lämnas i ett utskott endast kan åläggas av regeringen eller utskottet med hänvisning till ”rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl, som betingas av förhållandet till ffrämmande stat eller mellanfolklig organisation” (4 kap. 15 & RO, jfr dock 11 kap. 2 § sekretesslagen 1980: 100, omtryckt 1985: 1059).

Om ett utskott trots allt skulle bestämma sig för att hålla en öppen utfrågning på ett område som är känsligt från sekretessynpunkt, bör det som kommittén framhåller finnas vissa spärrar. Redan enligt nu gällande regler kan en myndighet som lyder under regeringen hänskjuta en begäran om upplysning från ett utskott till regeringens avgörande (4 kap. 10 & RO). Det kan därutöver vara rimligt att en myndighetsföreträdare vid en offentlig utfrågning skall kunna skyddas mot krav att lämna.en uppgift för vilken sekretess normalt gäller hos myndigheten. Uppgiften får i stället lämnas vid en sluten utfrågning eller skriftligt. För tydlighets skull vill jag också framhålla att någon uppgiftsskyldighet inte finns för andra än statliga myndigheter. Enskilda fysiska eller juridiska personer eller kommunala organ kan därför över huvud taget inte åläggas av utskotten att lämna uppgifter.

Uppgifter kan också behöva hållas förtroliga av politiska skäl. En utfrågning kan syfta till att utröna de politiska förutsättningarna för olika beslutsalternativ i ett ärende. Av samma karaktär är de utfrågningar som gäller motiven och omständigheterna bakom beslut av olika politiska organ. Öppenhet vid denna typ av utfrågningar skulle kunna försvåra beredningen j utskottet på samma sätt som om själva utskottsöverläggningarna vore offentliga. Det kan också vara olämpligt med offentlighet när t. ex. finansutskottet inhämtar sådana upplysningar om den ekonomiska politiken som kan skapa förväntningar om ränte- eller växelkursförändringar e.d. Som kommittén har funnit är emellertid denna fråga inte lämplig att reglera i RO. |

Jag delar kommitténs uppfattning att vanliga beslutsregler, dvs. majoritet bland de röstande med utslagsröst för ordföranden, skall tillimpas även vid beslut om en utfrågning skall vara offentlig eller ej. Enligt min mening skulle en ovillkorlig rätt för en utskottsminoritet att få till stånd en offentlig utskottsutfrågning medföra risker för sådana olägenheter som hittills har ansetts hindra införandet av offentlighet. -

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet har uttryckt en viss oro för att offentliga utfrågningar skulle skapa nya och annorlunda förutsättningar för den offentliga debatten, som på sikt skulle medföra att en ny typ av ledamöter tar plats i riksdagen. TV med dess genomslagskraft skulle gynna egenskaper bland de folkvalda som är särskilt attraktiva ur publiksynpunkt och ägnade att skapa popularitet bland tiltarna. Man befarar också att, liksom allt annat som sänds i TV har ett underhållningsvärde. agerandet från utskottsledamöterna också kommer att bli skattat efter detta värde. |

Jag tror att sådana farhågor är överdrivna. Det är inte offenliga utskotts- 54

förhör av amerikansk modell som skall införas. Någon motsvarighet till Prop. 1987/88: 22 den typen av förhör finns inte i Sverige. Kommitténs förslag har som jag ser det sitt största intresse med avseende på hearings m. m. där utskotten inhämtar sakupplysningar som ett led i beredningen av sina ärenden.

Sammanfattningsvis bör bestämmelsen i 4 kap. 12 § RO ändras så att en

möjlighet öppnas att anordna offentliga utskottssammanträden för. att inhämta upplysningar. Vidare bör bestämmelsen kompletteras med en be-

stämmelse om att företrädare för statliga myndigheter, vid sådana sam-

manträden., inte är skyldiga att lämna uppgifter för vilka sekretess normalt gäller hos myndigheten. Enligt min mening bör denna ändring av RO träda i kraft så snart som

möjligt, dvs. redan den 1 januari 1988.

Att på samma sätt som gäller för offentliga domstolsförhandlingar generellt förbjuda fotografering och TV-inspelning bör enligt min mening inte

komma i fråga. Det bör ankomma på utskottet att från fall till fall bedöma om ljud- eller bildupptagning kan befaras inverka störande på sammanträdet och i vad mån lokalmässiga och andra praktiska förutsättningar förelig-

ger. Någon generell rätt att göra sådana upptagningar vid ett offentligt

utskottssammanträde bör alltså inte gälla.

7¶Motionsrätt införs i fråga om alla skrivelser från regeringen och redogörelser från riksdagsorgan

Mitt förslag: Följdmotioner skall få väckas inte bara med anledning av propositioner och förslag utan också med anledning av så gott som samtliga skrivelser från regeringen och redogörelser från olika riksdagsorgan.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: En remissinstans har uttalat sig positivt om förslaget.

I övrigt har det inte uppmärksammats.

Skälen för förslaget: Regeringen avger förslag till riksdagen genom pro- ' position (3 kap. 1 § första stycket RO). En proposition innehåller alltid

förslag till ett eller flera riksdagsbeslut.

Enligt 3 kap. 6 §& RO får regeringen lämna meddelanden till riksdagen genom skrivelser eller också muntligen genom statsråden vid sammanträden med kammaren. Skrivelser används alltså i de fall regeringen önskar

meddela riksdagen något utan att påkalla ett riksdagsbeslut. Skrivelser används i procedurfrågor, t.ex. återkallelser av proposi-

tioner, men också för andra typer av meddelanden.

Vissa skrivelser återkommer årligen och innehåller redogörelser för vissa förhållanden. Exempel på sådana skrivelser är bl. a. kommittéberät-

telsen, redogörelsen för behandlingen av riksdagens skrivelser till rege--ringen, redogörelsen för de statliga företagen och redovisningen av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet. An in

Skrivelser används också när regeringen vill presentera sin syn på en Prop. 1987/88: 22

fråga, informera eller väcka debatt utan att avsikten är att riksdagen skall fatta något beslut i saken. Exempel på sådana skrivelser är skrivelsen

1984/85:202 om den offentliga sektorns förnyelse ' och skrivelsen

1986/87: 21 om åtgärder mot vålds- och egendomsbrott. Det föredragande statsrådets hemställan i en skrivelse går normalt ut på att regeringen skall bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad han eller hon har anfört. Riksdagens beslut innebär vanligen enbart att riksdagen lägger

skrivelsen till handlingarna.

Enligt RO krävs inte att andra skrivelser än sådana som innehåller

redogörelser för viss verksamhet bereds i utskott (4 kap. I & RO). Med undantag för kommittéberättelsen, redogörelsen för behandlingen av riks-

dagens skrivelser till regeringen och skrivelser med återkallelse av hela

eller delar av en proposition remitteras emellertid regelmässigt alla skrivelser till något utskott. De ger därigenom upphov till ett utskottsbetänkande och kan bli föremål för debatt i riksdagens kammare.

Frånsett de årliga skrivelserna med redogörelse för de statliga företagen och redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses verk-

samhet medför en skrivelse (med ett undantag som strax skall anges) ingen

motionsrätt (tilläggsbestämmelse 3. 11.2). De nämnda skrivelserna föranle-

der emellertid mycket sällan några följdmotioner. Däremot sammanförs de vid utskottsbehandlingen och i den följande kammardebatten ofta med motioner väckta under den allmänna motionstiden. .

Om en proposition har blivit återkallad, vilket ju sker genom en skrivel-

se, får dessutom enligt 3 kap. 19 § tredje stycket RO riksdagens ledamöter

väcka motioner med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att

denna anmälts i kammaren.

Alt skrivelser således i de flesta fall inte medför någon motionsrätt för

riksdagens ledamöter är som jag ser det en nackdel. Om skrivelsen inte remitteras till något utskott, får riksdagspartierna inte heller någon möjlig-

het att framföra sina uppfattningar i ett utskottsbetänkande. I direktiven

vara ändamålsenligt att införa någon mellanform mellan proposition och

skrivelse. |

En möjlighet för riksdagsledamöterna att väcka motioner med anledning

av sådana skrivelser där regeringen redovisar sin syn på en aktuell politisk fråga skulle bidra till att stärka riksdagens ställning i den politiska debat-

ten. Liknande system förekommer också i flera främmande länder. Ett sätt är att — som jag angav i direktiven — införa någon mellanform mellan proposition och skrivelse för de fall regeringen t. ex. önskar presen-

tera sin politik för riksdagen utan att detta avses leda till något ställningsta-

gande av riksdagen. Ett sådant dokument skulle medföra motionsrätt och

beredas i utskott innan det behandlades i kammaren.

Ett annat sätt är att införa motionsrätt i fråga om skrivelser även i de fall

där det nu inte föreligger sådan rätt. Härigenom ges riksdagsledamöterna

ökade möjligheter att framföra synpunkter på innehållet i regeringens skrivelser. |

Mot båda alternativen kan anföras att de medför en ökning av arbetsbe- 56

lastningen i riksdagen. Denna nackdel är emellertid ganska liten jämförd Prop. 1987/88: 22 med den vinst det innebär vid utskottsbehandlingen att synpunkter är -

framlagda skriftligen i förväg.

I praktiken tror jag båda lösningarna skulle fungera ganska likartat. Det

alternativ kommittén har föreslagit — motionsrätt på samtliga skrivelser — har dock den klara fördelen att det är enkelt och inte skapar några gräns-

dragningsproblem. Jag föreslår därför att motionsrätt införs på samtliga skrivelser från regeringen. Eventuellt bör det övervägas att ge riksdagen

möjlighet att undanta sådana skrivelser som kommittéberättelsen och redogörelsen för behandlingen av riksdagens skrivelser så att man inte onödigtvis belastar utskotten med ärenden. Denna fråga bör det ankomma på riksdagen att ensam ta ställning till, eftersom den får anses som en intern arbetsfråga. I konsekvens med förslaget att motionsrätt införs med anledning av

samtliga regeringens skrivelser bör som kommittén har föreslagit alla redo-

görelser från riksdagsorgan medföra samma rätt, För närvarande får mo-

tioner bara väckas med anledning av redogörelser från riksbanksfullmäktige, fullmäktige i riksgäldskontoret, riksdagens ombudsmän eller riksdagens revisorer (tilläggsbestämmelse 3.13.1 RO).

Kommittén har beträffande tillämpningen av den utvidgade motionsrätten anfört att en motion med anledning av en skrivelse från regeringen skall

gå ut på att riksdagen skall som sin mening göra ett uttalande i någon fråga

som berörs i skrivelsen. En motion med förslag om ändrad lagstiftning, höjning av anslag e.d. måste däremot anses gå utanför ramen för det ärende regeringen har väckt. En sådan motion bör därför inte få väckas. Jag kan instämma i denna uppfattning..

8¶Tidsfristen vid förslag till:grundlagsändringar ändras

Mitt förslag: Den minsta tid som enligt huvudregeln skall förflyta mellan den tidpunkt då ett förslag till grundlagsändring första gången

anmäls i riksdagens kammare och valet förkortas från tio till nio månader.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har. inte kommenterat frågan särskilt. Skäl för förslaget: Grundlag stiftas genom likalydande beslut vid två

riksmöten med val emellan. Vidare gäller att minst tio månader skall

förflyta mellan den tidpunkt då ett grundlagsärende anmäls i riksdagens

kammare och valet, Konstitutionsutskottet har dock möjlighet att senast

vid ärendets beredning i utskottet medge undantag från tiomånadersfris-

ten. Ett sådant beslut förutsätter fem sjättedels majoritet vid omröstning i utskottet (8 kap. 15 & RF). 57

Den särskilda tiomånadersregeln infördes i RF år 1979 (prop. Prop. 1987/88: 22 " 1978/79: 195, KU 39. rskr. 359, KU 1979/80: I. rskr. 2, SFS 1979: 933). Som

motiv för förslaget anfördes det angelägna i att grundlagsförslag med stor

principiell och praktisk räckvidd inte behandlas i riksdagen mot slutet av

riksmötet närmast före valet, något som under de närmast föregående decennierna I praktiken hade varit regel. |

Efter motioner i ärendet beslutade riksdagen hösten 1982 att uppdra åt regeringen att se över bl. a. denna fråga och verka för att en ändring skulle kunna genomföras i bred enighet (KU 1982/83:9, rskr. 65). Folkstyrelsekommittén har-behandlat frågan och enats om att tidsfristen vid grundlagsändringar bör förkortas från tio till nio månader.

Höstmånaderna är en arbetstyngd tid inom regerinigskanstliet och alla

resurser är hårt ansträngda, En förskjutning av tidsfristen med en månad skulle medföra vissa lättnader i detta avseende utan att syftet med bestämmelsen skulle bli nämnvärt mindre väl tillgodosett. Även jag föreslår därför

att tiden för att lägga fram förslag till grundlagsändringar förkortas från tio till nio månader före valet. Detta innebär att propositioner med grundlagsförslag skall anmälas i kammaren senast i mitten av december året före valet. .

Också beträffande s.k. rättighetsbegränsande lagstiftning gäller, med

några undantag, ett särskilt lagstiftningsförfarande. Detta regleras i 2 kap.

12 § tredje stycket RF och innebär att en minoritet i riksdagen — minst tio” ledamöter — kan få till stånd att ett lagförslag skall vila i minst tolv

månader innan det antas av riksdagen. Riksdagens uppdrag till regeringen — och därigenom till folkstyrelsekommittén — avsåg även denna fråga. Kommittén har dock enhälligt ansett

att det beträffande denna tidsfrist saknas tillräcklig erfarenhet för att bedöma om dess längd är lämplig. Kommittén har därför inte lagt fram något förslag om förkortning av uppskovstiden. Med hänsyn härtill vill jag inte förorda någon förändring på denna punkt, även om det finns ett visst samband mellan längden på de båda tidsfristerna som skulle kunna motivera samma förkortning av dem.

9¶Rätten till det statliga stödet till politiska partier utvidgas inte

Min bedömning: Ingen sänkning görs av nuvarande gräns på 2.5 procent i röstandel vid riksdagsval som förutsättning för att statligt

stöd skall utgå till ett politiskt parti.

Skälen för min bedömning: Mitt förslag i fråga om förhandsanmälan av partier (avsnitt 4) föranleder en viss jämkning av lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier (omtryckt 1987: 876). Jag återkommer till detta i specialmotiveringen men vill här ta upp en annan fråga om ändring i den lagen. 58

I den framställning från Miljöpartiet de gröna som jag nämnde i inled- Prop. 1987/88: 22

ningsavsnittet begärs att den undre gränsen för den röstandel vid riksdagsval som berättigar till statligt stöd enligt den nyss nämnda lagen sänks från nuvarande 2,5 procent till I procent. |

Det statliga stödet till politiska partier har enligt lagen två huvudformer: partistöd och kanslistöd'(1 §). Partistödet utgår som mandatbidrag (2 §). Mandatbidraget utgörs av ett belopp per vunnet mandat i riksdagen. Det finns vissa upp- och avtrappningsregler i syfte bl.a. att över tid jämna ut

bidragssumman vid förändringar i valresultaten. Om ett parti inte har blivit

företrätt i riksdagen vid något av de riksdagsval som skall beaktas enligt dessa regler, får partiet i stället för vunna mandat tillgodoräkna sig det

antal hela tiondels procentenheter som partiet har fått utöver 2,5 (3 §).

Detta betyder att 2,6 procent anses motsvara ett mandat, 2,7 två mandat osv. upp till 3,9 procent som motsvarar fjorton mandat. Denna reglering skall ses i belysning av att ett parti som har 4 procent av rösterna får fjorton mandat i riksdagen. Den regleringen innebär att också ett parti som

inte lyckas vinna något riksdagsmandat vid de relevanta valen får stöd, om

det uppnår ett valresultat på minst 2,6 procent av rösterna i hela landet.

Kanslistödet utgår som grundstöd och tilläggsstöd (5 §). Varje parti som

i ett riksdagsval har fått 4 procent röstandel får ett helt grundstöd (6 §). Ett

parti som har blivit företrätt i riksdagen utan att uppnå 4-procentsgränsen

får så många fjortondelar av ctt helt grundstöd som motsvarar antalet vunna mandat (7 8). Tilläggsstödet beräknas på motsvarande sätt på

grundval av antalet vunna mandat (8 §).

Lagens utformning bygger på förslag från en kommitté, i vilken företrädare för de fem riksdagspartierna enhälligt anslöt sig till vissa principer för det statliga partistödet. En av dessa principer var att bidrag borde utgå

endast till de partier som hade ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterad i allmänna val (SOU 1972: 62 s. 45, prop. 1972: 126 s. 8, KU

1972:55 s. 2). Som har framgått har denna princip kommit till uttryck i

lagen på så sätt att statligt stöd förutsätter antingen åtminstone ett vunnet riksdagsmandat celler en minsta röstandel på 2,6 procent.

Denna procentgräns användes sedan i samband med stiftandet av val-

lagen i fråga om rätten att få kostnadsfria valsedlar i riksdagsval (KU

1972: 49 s. 27). Senare har gränsen för kostnadsfria valsedlar sänkts så att

den nu utgör I procents röstandel (prop. 1984/85: 119). Därvid torde frågan

om en sänkning av gränsen för det statliga stödet till politiska partier inte

ha aktualiserats. För min del anser jag att det inte finns något nödvändigt samband mellan

gränsen för statligt stöd till politiska partier och gränsen för den röstandel

som berättigar till kostnadsfria valsedlar. Att nu föreslå en sänkning av den

förstnämnda gränsen skulle utgöra ett avsteg från den fempartiöverenskommelse som ligger till grund för lagstiftningens utformning. Jag är inte

beredd att ta initiativ till något sådant. Jag noterar också i sammanhanget att frågan har väckts direkt i riksdagen av en ledamot i en motion

(1986/87:K708) som ännu inte har blivit behandlad av riksdagen.

Prop ..1987/88: 22

10¶Kostnader

Kostnaderna för administration av allmänna val täcks i huvudsak via det s.k. valanslaget (H.5) inom justitiedepartementets område samt av kommunerna. Lönekostnader för medverkande personal inom riksskatteverket, länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna samt vid de svenska utlandsmyndigheterna särredovisas inte utan belastar respektive myndighets anslag.

Av de här presenterade förslagen är det bara förhandsanmälan av partier som beräknas medföra ökade kostnader. Eftersom förslaget förutsätter att alla partier, även nya partibildningar, informeras om anmälningsplikten bör information ges såväl genom TV som i rikstäckande annonsering. Kostnaden härför beräknas uppgå till ca 0,4 milj. kr. per valår, vilket innebär ca 0,13 milj. kr. i genomsnittlig årlig kostnad. Något beslut om valanslag för dessa kostnader bör emellertid inte fattas förrän i samband med att riksdagen tar ställning i frågan. Jag avser därför ätt senare återkomma i denna del.

11¶Upprättade lagförslag |

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till |

1. lag om ändring i regeringsformen, . lag om ändring i riksdagsordningen, ww . lag om ändring i vallagen (1972: 620), | Bb . lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, th . lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstning i Förbundsrepubli-

ken Tyskland, .

a . lag om ändring i folkomröstningslagen (1979: 369),

7. lag om ändring i lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier.

12¶Specialmotivering

12.1¶Förslaget till lag om ändring i regeringsformen

3 kap.

78 I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4) om att endast partier som i förväg har anmält sitt deltagande i val skall få delta i mandatfördelningen, har i första stycket den nuvarande partidefinitionen ersatts med en föreskrift av sådan innebörd.

4 kap. 38

Ändringen har motiverats i avsnitt 2.3. 60

8 kap. Prop. 1987/88: 22

6§

Ändringen gör det möjligt att slå samman finans- och skatteutskotten. se avsnitt 2.3. I och för sig möjliggör den också att något annat utskott än skatteutskottet beslutar lag om indirekt skatt tillsammans med finansutskottet, om det andra utskottet är det som handlägger ärenden om den aktuella skatteformen.

15 §

Skälet till denna ändring återfinns i avsnitt 8.

12.2¶Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen

1 kap. Tilläggsbestämmelse 1.7.4 Bestämmelsen innehåller kommitténs förslag om att en beredningsdelegation skall inrättas till talmanskonferensen.

3 kap.

118 Ändringen i andra stycket innebär att riksdagens ledamöter skall ges rätt

att motionera med anledning av samtliga skrivelser från regeringen (se

avsnitt 7).

Enligt 3 kap. 11 § är följdmotionstiden 15 dagar, räknat från den dag då det ärende som föranlett motionen anmäldes i kammaren. Om en proposition har blivit återkallad, får enligt 3 kap. 19 § tredje stycket motioner

väckas med anledning därav inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren. Sådan återkallelse sker genom skrivelse och följdmotionstiden på en sådan skrivelse är därför något kortare än på andra skrivelser. En erinran om detta finns sist i andra stycket.

13 §

Ändringen innebär att riksdagens ledamöter ges rätt att motionera med anledning av samtliga redogörelser från riksdagsorgan (se avsnitt 7).

4 kap.

1§

En rätt för riksdagens ledamöter att motionera med anledning av samtliga skrivelser från regeringen leder till att alla skrivelser skall hänvisas till utskott. Undantag från denna regel görs endast i två fall.

Skrivelser som innebär återkallelse av en proposition leder enligt till-

läggsbestämmelse 3.19.1 till att talmannen avskriver det ärende som

väckts med anledning av propositionen och underrättar det utskott till 61

vilket propositionen hänvisats. Något behov av att hänvisa skrivelsen till Prop. 1987/88: 22 utskottet föreligger därför inte. Väcks enligt 3 kap. 19 § motioner med anledning av återkallelsen ger dessa upphov till ett nytt ärende, varför de självfallet skall hänvisas för beredning till något utskott.

Enligt 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen kan regeringen genom

skrivelse meddela riksdagen att ett förslag om skatt eller statliga avgifter är

att vänta. Utskottsberedning av en sådan skrivelse innan förslaget har presenterats i form av en proposition skulle inte fylla någon funktion.

Skrivelsen ger visserligen upphov till motionsrätt och eventuella motioner

hänvisas till det berörda utskottet, men utskottsbehandlingen av sådana motioner. borde normalt böra anstå till dess regeringens proposition och de motioner som den har gett upphov till har hänvisats till utskottet.

Tilläggsbestämmelse 4.2.1

Upphävandet av andra stycket föranleds av kommitténs förslag om tillsät-

tande av utskotten enligt de nya 4 kap. 3 a och 3 b §§.

3 a och b $$ Paragraferna innehåller kommitténs förslag till nya regler om tillsättningen av utskotten. :

58 Ändringen är redaktionell och har skett med anledning av den nya lydelsen

av 8 kap. 6 & RF.

8§

Det nya tredje stycket innehåller kommitténs förslag om att betänkanden i

uppskjutna ärenden i regel skall avges senäst i oktober.

Tilläggsbestämmelse 4.8.1

Ändringen är redaktionell. Den är föranledd av ändringarna i 8 kap. 6 § RF. |

Tilläggsbestämmelse 4.8.2 Denna nya bestämmelse, som har föreslagits av kommittén, hänger sam-

man med det nya tredje stycket i 4 kap. 8 8.

108 I första stycket har tagits in en hänvisning till den regel i 12 8 som innebär att en företrädare för en statlig myndighet inte är skyldig att lämna hemliga

uppgifter vid ett offentligt utskottssammanträde.

Andra stycket innehåller kommitténs förslag om att utskotten i sina Prop. 1987/88: 22

betänkanden skall redovisa skälen till att en begäran om upplysning eller yttrande har avslagits.

118 Paragrafen innehåller kommitténs förslag i fråga om utskottssammanträden under den tid då riksmöten inte pågår.

Tilläggsbestämmelse 4.11.3

Ändringen är redaktionell. Den är föranledd av den nya lydelsen av 8 kap.

6 & RF.

128 Genom tillägget i första stycket har en möjlighet öppnats för utskotten att

anordna offentliga utskottsutfrågningar. Detta har motiverats I avsnilt 6.

För att en myndighetsföreträdare vid en offentlig utfrågning inte skall

behöva lämna uppgifter för vilka sekretess normalt gäller hos myndigheten

har i det nya andra stycket gjorts ett undantag från huvudregeln om

uppgiftsskyldighet i 10 § första stycket. I och för sig omfattas även statsrå-

den och tjänstemännen i regeringskansliet av denna undantagsregel. Att

statsråden inte är skyldiga att lämna upplysningar framgår dock redan av 4 kap. 10 § första stycket. Det kan tilläggas att bestämmelsen 1 12 kap. I $ RF om konstitutionsutskottets granskningsrätt endast avser protokoll över

regeringsbeslut med tillhörande handlingar och inte gäller muntlig informa-

tion från statsråden. |

Som nämnts i den allmänna motiveringen föreslås att ändringen av

denna paragraf skall träda i kraft redan den 1 januari 1988.

Tilläggsbestämmelse 4.12.1

Bestämmelsen är ny. Den har motiverats i avsnitt 6. Också denna bestämmelse föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

7 kap. Tilläggsbestämmelse. 7.2.3

Ändringen är redaktionell.

8 kap.

Tilläggsbestämmelse 8.12.2

Ändringen är redaktionell.

Ikraftträdande Prop. 1987/88: 22

I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 6) föreslås att offentliga utskottssammanträden skall kunna hållas fr. o. m.

den I januari 1988. I så fall måste en särskild lag med en sådan ändring i

RO beslutas, medan övriga förslag som avser RO får anstå till efter det att

det andra beslutet om ändringar i RF har fattats. Det torde ankomma på utskottet att göra den uppdelning som behövs. Det kan påpekas att änd-

ringen i 4 kap. 10 § första stycket hänger samman med förslaget om offent-

liga utskottssammanträden, medan ändringen i andra stycket ingår bland de förslag som överlämnas till riksdagen utan eget ställningstagande.

12.3¶Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972: 620)

5 kap. Ändringarna i kapitlet har motiverats i avsnitt 4. I sak stämmer bestämmelserna nära överens med kommittéförslaget.

18 Första meningen i första stycket anger att partier som skall delta i val skall anmäla sitt deltagande till den centrala valmyndigheten. Andra stycket

erinrar om vad som inträffar om en sådan anmälan inte görs, nämligen att valsedlar som upptar beteckningen för ett parti som inte har anmält sitt deltagande i valet blir ogiltiga. Andra meningen i första stycket anger att partierna också kan anmäla

kandidater i valet. En erinran om betydelsen av cn sådan anmälan finns i tredje stycket. Där hänvisas till föreskrifterna i 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 § om att det första namnet på en valsedel för ett parti som har anmält kandidater skall vara en av de anmälda; i annat fall bortses vid sammanräkningen från alla namn på valsedeln. Den tillgodoräknas då vid röstsammanräkningen endast partiet, Tillsammmans bildar dessa regler ett skydd för partibeteckningen.

2§.

Föreskrifterna i paragrafen avser sättet och tiderna för anmälan om delta-

gande i val.

3§

Paragrafen innehåller en regel om skyldighet att i en anmälan om valdeltagande uppge partiets beteckning.

4§

Paragrafen, som motsvarar nuvarande första stycket i paragrafen, reglerar för vilka val en anmälan kommer att gälla. Innehållet motsvarar vad som 64

nu gäller om verkningarna av ett beslut om registrering av en partibeteck- Prop. 1987/88: 22 ning.

5§

Paragrafen motsvarar den nu gällande 7 §.

6§

Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §.

78 Första stycket svarar mot nuvarande 3 § första stycket 4 och 5. En över-

gångsbestämmelse i anslutning till första stycket återfinns efter ikraftträ-

dandebestämmelsen.

Andra stycket motsvarar 4 § andra stycket i gällande lydelse av lagen.

85 Paragrafen motsvarar nuvarande 5 8.

95 Ändringarna är redaktionella.

6 kap.

38 Ändringen beror på att den tidigare ordningen med registrering av partibeteckningar har upphävts.

58 I första och andra styckena har en justering gjorts med anledning av de nya reglerna om anmälan om valdeltagande i 5 kap.

T7a§8

Paragrafen, som är ny, har behandlats i avsnitt 5.

9§

Den ändring som föreslås är motiverad av förslaget om förhandsanmälan av partier som önskar delta i val.

5 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 22

7 kap. Prop. 1987/88: 22

28 I andra stycket har införts den nya bestämmelsen att fristen för att skicka ut röstkort vid extra val till riksdagen skall vara 16 dagar före valdagen (se avsnitt 3). ”

En förutsättning för att omval skall ske är att det har förekommit något som kan antas ha inverkat på valutgången. Det är således i omvalsfallen regelmässigt önskvärt med en viss snabbhet i förfarandet, så att man så snart som möjligt kan få ett slutgiltigt avgörande. Bestämmelsen skall därför också tillämpas vid omval av landstingsledamöter och kommunfuli- | mäktige. |

9 kap. 68 . Ändringen föranleds av förslaget om förhandsanmälan av partier som önskar delta i val.

10 kap. 1, 7 och 13 §§ Ändringarna har behandlats i avsnitt 3 och innebär förkortade tidsfrister för förtidsröstning vid extra val och vid omval.

11 kap. 6a§ Ändringarna i andra stycket av tiderna för anordnande av valsedelsförsändelser vid andra val än de ordinarie valen är en följd av att tiderna för förtidsröstningen vid sådana val har ändrats (jfr 10 kap. 1: 7 och 13 §§).

14 kap. 4§ Genom ändringen i första stycket 1, som har behandlats i avsnitt 5, ersätts den nuvarande regeln att en valsedel som upptar mer än en partibeteckning skall ogiltigförklaras med en föreskrift om att valsedeln är ogiltig, om det inte klart framgår av den vilket parti den avser.

I punkt 2 i första stycket föreskrivs om ogiltighet av en valsedel som upptar beteckningen för ett parti som inte har anmält sitt deltagande i valet Gfr 5 kap. 1 §).

5§

Ändringen i första stycket 3 är redaktionell.

14 kap. Prop. 1987/88: 22

9 och 15 b §§

Tillägget i fjärde styckena i de båda paragraferna, har behandlats i avsnitt 5. | ee

Övergångsbestämmelserna

Bestämmelsen i punkt 2 har berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4) och under 5 kap. 7.8 första stycket. Punkt 3 innehåller en motsvarande övergångsbestämmelse i anslutning till 6 kap. 3 §.

12.4¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 704) om

kyrkofullmäktigval

8a§ Paragrafen är ny. Den innebär att ordningen med förhandsanmälan av partier som önskar delta i val skall tillämpas också vid kyrkofullmäktigval (se avsnitt 4). Regeringen har möjlighet att föreskriva att anmälan skall göras till en annan myndighet än den centrala valmyndigheten. Av praktiska skäl kan nämligen länsstyrelserna vara lämpligare som mottagare av anmälningarna. Det blir i så fall dessa som skall kungöra anmälningarna enligt andra stycket.

13a§ Denna nya paragraf motsvarar den nya bestämmelsen i 6 kap. 7 a § vallagen.

15, 30 och 37 §§ Ändringarna. som innebär förkortade tidsfrister vid omval, motsvarar de ändringar som har gjorts i 7 kap. 2 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 6 a § vallagen. :

28§ Ändringen svarar mot ändringarna i 6 kap. 5 § vallagen.

12.5¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

28 Ändringen i fjärde stycket motsvarar ändringen i 10 kap. 7 § vallagen.

12.6¶Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen Prop. 1987/88: 22

(1979: 369)

6§

Eftersom en ändrad tidsfrist för utsändning av röstkort bör gälla också vid

folkomröstningar som äger rum i samband med extra val har en ändring

gjorts i första stycket som motsvarar den i 7 kap. 2 § vallagen.

De nya tidsfristerna vid förtidsröstning blir tillämpliga i samband med sådana folkomröstningar genom hänvisningarna i i 10 § till bestämmelserna

om extra val i 8—12 kap. vallagen.

12.7¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 625) om

statligt stöd till politiska partier

Såsom aviserats i avsnitt 9 har I $ ändrats med anledning av de nya reglerna om förhandsanmälan av partier som skall delta i val. För att

markera att endast partier som har anmält sitt deltagande i ett riksdagsval har rätt till statligt stöd enligt lagen har ett tillägg gjorts till paragrafen, som

justerats också redaktionellt.

Den nya regleringen i vallagen och denna lag får en viss effekt i fråga om

stödet när valsamverkan har skett mellan två eller flera partier som deltar i

valet under ett av partiernas beteckning. Om en person har valts in i riksdagen därför att han har varit upptagen på detta partis valsedlar och

han sedan uppträder i riksdagen som företrädare för ett. annat av de

samverkande partierna, blir han inte berättigad till grundstöd enligt 7 § i lagen (förutsatt givetvis att inte också hans ”rätta” parti har anmält sitt deltagande i valet). Nuvarande bestämmelser har däremot ansetts medföra en sådan rätt (partibidragsnämndens beslut 1987-09-03).

13¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

-— lag om ändring i regeringsformen, 2, lag om ändring i riksdagsordningen,

3. lag om ändring i vallagen (1972: 620),

4. lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval,

5. lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland, :

6. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979: 369),

7. lag om ändring i lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier.

14¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden

har lagt fram.

Bilaga I

Folkstyrelsekommitténs sammanfattning

Analys av folkstyrelsens villkor Förutsättningarna för folkstyrelsen har i flera avseenden förändrats radikalt under de senaste decennierna. Den offentliga verksamhetens tillväxt

under 1960- och 1970-talen saknar motstycke i modern tid. Speciellt stark

har tillväxten varit i kommunerna. Även om tillväxttakten blir lägre i framtiden skapar den utveckling som redan skett stora och betydande

styrbarhetsproblem, som ställer nya krav på folkstyrelsen och de folkvalda politikerna.

Den kommunala självstyrelsen har förändrats. Mest genomgripande har förändringarna varit i primärkommunerna. En omfattande förvaltningsapparat har vuxit fram och ersatt den tidigare lekmannaförvaltningen. Den

kommunala verksamheten bär på ett annat sätt än tidigare upp politisk aktivitet. Den politisering av den kommunala verksamheten som inträffat kommer att bestå. En för folkstyrelsen väsentlig konsekvens av den kommunala utveck-

lingen är att riksdagsledamöterna i allt mindre utsträckning har kvar upp-

drag som förtroendevalda i landstings- och primärkommuner. Det är vik-

tigt att den förståelse för och aktuella kunskap om den kommunala verksamheten som uppdragsföreningen gav, kan uppnås genom andra kontakt-

former. Riksdagsledamöterna behöver mer tid att informera sig om den

kommunala verksamheten i valkretsarna och att fungera som kontaktlänkar mellan den lokala verksamheten och rikspolitiken.

Även om en rad nya organ och kanaler för information och påverkan

tillkommit, spelar de politiska partierna fortfarande en ledande roll i den

politiska opinionsbildningen. Alltjämt gäller grundlagberedningens förklaring att partierna är ett bärande element i vår demokrati. Det är dock av

stor betydelse att partierna bevarar sin folkrörelsekaraktär och samlar många medborgare till politisk aktivitet inte enbart vid valen utan även mellan dessa. |

Organisationerna fördjupar demokratin genom att verka som opinions-

bildare vid sidan av partierna. De öppnar möjligheter för ett stort antal

människor att mellan valen påverka samhällsutvecklingen och vidgar därmed den representativa demokratin. Samtidigt som organisationerna har

en stor betydelse för den fria opinionsbildningen kan det ligga en fara i ett

stort inflytande för organisationerna över den offentliga beslutsprocessen.

Liksom tidigare författningsutredningen och grundlagberedningen me-

nar kommittén att staten bör iaktta stor varsamhet när det gäller lagstift-

ning om partiers och organisationers verksamhet. Detta av hänsyn till den

åsiktsbildningens frihet som är en av demokratins grundläggande principer. Massmediestrukturen befinner sig i stark förändring. Den svenska dags-

pressen hävdar sig vid en internationell jämförelse väl ur kvalitetssynpunkt. Även dess spridning är mycket god. Den politiska pressen står fortsatt stark. Flera studier visar dock att den partimässiga eller ideologis- 69

ka anknytningen i nyhets-, debatt- och kulturmaterialet är mindre stark än Prop. 1987/88: 22 tidigare.

TV har blivit ett alltmer dominerande medium för nyhetsrapportering på riksplanet. Radion har vid sidan av pressen kommit att spela en allt större roll som nyhetsrapportör på det regionala och lokala planet. Det finns all anledning anta att närradion i långt större utsträckning än hittills kommer att utnyttjas i det lokala politiska arbetet och som lokalt opinionsbildningsorgan. På sikt kan även nya medier, som lokal kabel-TV, komma att ytterligare öka möjligheterna att bedriva lokalt politiskt informations- och kampanjarbete.

Det har blivit svårare för partierna och riksdagen att i konkurrens med etermedierna verka som aktuella politiska forum. '

Mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen En grundläggande princip för demokratiska val är att väljarna skall rösta i enlighet med ett rationellt grundat beslut i de frågor som valen gäller. Kommittén konstaterar efter en genomgång av den kommunalforskning som bedrivits att förutsättningarna för rationella partival i kommunfullmäktigvalen starkt förbättrats under senare år. Detta innebär också att ansvar utkrävs av de kommunalt förtroendevalda på grundval av deras program och handlingar. Därmed ökar medborgarinflytandet över de kommunala besluten.

Utvecklingen av den kommunala demokratin är i första hand resultatet av kommunreformen och den ökade betydelse som kommunerna fått genom olika statliga åtgärder. Den gemensamma valdagen har utan tvivel spelat en roll när det gäller det höga valdeltagandet. I övrigt är det svårt att dra några säkra slutsatser om den gemensamma valdagens betydelse för den kommunala demokratin. Det kan dock uppenbarligen inte hävdas att den gemensamma valdagen skulle ha inneburit ett hinder mot en utveckling av den kommunala demokratin.

Förkortningen av valperioden från fyra till tre år tillkom vid uppgörelsen 1967 för att inte alltför lång tid skulle förflyta mellan de allmänna valen. Enligt kommittén har denna förkortning visat sig vara olycklig. Den har försvagat de politiska organens handlingskraft på alla nivåer.

Två huvudalternativ till förändring har diskuterats inom kommittén. Båda innebär en förlängning av mandatperioden till fyra år.

Det ena huvudalternativet går ut på att riksdagsvalen och de kommunala valen skulle äga rum vid skilda tidpunkter med två års mellanrum. Kommittén anser att den kommunala demokratin snarare skulle förlora än vinna på en övergång till denna ordning. De rikspolitiska frågorna skulle alltjämt spela en betydande roll i de kommunala valrörelserna. Därav följer att många, kanske fler än f.n.. kommer att ta ställning i de kommunala valen på rikspolitiska grunder. Vidare skulle resultaten av fristående kommunalval tolkas som opinionsmätningar i regeringsfrågan. En annan, ur kommunaldemokratisk synpunkt negativ effekt är att valdeltagandet med största sannolikhet skulle sjunka.

Det andra huvudalternativet innebär en förlängning av mandatperioden 70

med ett år med bevarad gemensam valdag. Därmed bibehålls det höga valdeltagandet. Den utveckling mot en vitalare kommunal demokrati som inletts kommer att fortsätta. Det starka sambandet mellan rikspolitik och kommunalpolitik motiverar också att partierna lägger fram sina program på de olika nivåerna för väljarnas samtidiga bedömning.

Huvudinvändningen mot detta alternativ är att den stimulans av det politiska intresset som ett allmänt val innebär endast kommer att inträffa vart fjärde år. Kommittén anser att man genom olika åtgärder bör eftersträva en ökning av medborgarnas intresse mellan valen för främst partiernas verksamhet. På det rikspolitiska planet är den viktigaste åtgärden att återge riksdagen dess ställning som nationellt politiskt forum.

Kommittén förordar således att mandatperioderna till riksdag, landsting, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige förlängs till fyra år. Den gemensamma valdagen bevaras. Anders Björck, Bertil Fiskesjö och Björn Molin har reserverat sig till förmån för fyraåriga mandatperioder och skilda valdagar. Nils Berndtson anser att nuvarande ordning med treåriga mandatperioder och gemensamma valdagar bör bibehållas.

Valsättet Vårt nuvarande valsystem är i allt väsentligt utformat efter de principer som grundlagberedningen 1967 presenterade i sitt förslag till partiell författningsreform. Grundlagberedningens ledamöter hade enats om fem riktpunkter för konstruktionen av det nya valsystemet. Kommittén ställer sig. helt bakom dessa riktpunkter. Det innebär att -vårt valsystem bör vara så. utformat

1. att man med undantag för effekterna av småpartispärren (punkt 5) får en fördelning av riksdagsmandaten mellan partierna som är rättvisande med hänsyn till valresultatet i hela landet (riksproportionalitet),

2. att riksproportionaliteten inte kan rubbas genom konstlade partibild- . ningar eller andra valtaktiska manövrer, |

3. att riksproportionaliteten inte kan rubbas genom ändringar i valkretsindelningen, . :

4. att systemet leder till en tillfredsställande regional representation som är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionalitet,

5. att det försvårar för mycket små partier att vinna representation i riksdagen. om -

Det riksproportionella valsättet har ett stort demokratiskt egenvärde. För demokratins funktionsduglighet är det emellertid väsentligt att valsättet inte leder till en långtgående partisplittring i riksdagen. Partier som inte har stöd hos minst 4 96 av hela väljarkåren bör därför inte kunna erhålla representation i riksdagen om det inte är fråga om ett parti som i en viss

valkrets erhållit minst 12.90 av rösterna. . oo |

Vid 1985 års riksdagsval visade det sig att en valteknisk samverkan mellan två partier kunde leda både till'att en partiorganisation fick representation i riksdagen utan att ha stöd av minst 4 20 av väljarna och att proportionaliteten mellan de partiorganisationer som åtnjutit ett större väljarstöd kunde rubbas. Det har emellertid inte visat sig möjligt att genom 71

lagstiftning förhindra detta utan att ingående reglera partiernas interna Prop. 1987/88: 22 förhållanden. En sådan reglering skulle för att vara effektiv leda till att andra demokratiska värden sattes åsido och kommittén kan därför inte förorda en sådan. Det är därför desto viktigare att partierna i enlighet med de nyss angivna riktpunkterna handlar på ett sådant sätt att fyraprocentsspärren upprätthålls och att proportionaliteten över denna inte rubbas. Partierna måste i sitt uppträdande inför valen slå vakt om de grundläggande förutsättningar på vilka vårt valsystem vilar.

Nils Berndtson har reserverat sig mot kommitténs ställningstagande att behålla de nuvarande spärreglerna.

Bertil Fiskesjö har i reservation förklarat att kommittén, eftersom den inte föreslagit någon lagändring, bort avstå från att göra uttalanden som kan ge intryck av att rättsläget förändrats.

Extra val För att ett extra val skall ha den avsedda funktionen att snabbt lösa en parlamentarisk krissituation är det nödvändigt att förkorta tiden mellan beslutet om extravalet och själva valet. Kommittén föreslår att det skall bli möjligt att anordna ett extra val 35 dagar efter beslutet. Detta förutsätter förkortade tidsfrister för partiernas nomineringar och för förtidsröstning

jämfört med vad som nu gäller vid extra val.

I övrigt föreslår kommittén inte några förändringar i reglerna för extra val. Bertil Fiskesjö förespråkar i en reservation att rätten att besluta om extra val och riksdagsupplösning — om institutet över huvud taget skall finnas kvar — skall ligga hos riksdagen och inte som nu hos regeringen.

Personvalsmomentet Kommittén har försökt att finna én väg som inom de ramar som valsystemet anger underlättar för väljaren att påverka personsammansättningen i de beslutande församlingarna. Den metod kommittén stannat för innebär att väljaren genom en siffermarkering i en särskild ruta på valsedeln får ange om någon annan kandidat än listans första namn skall placeras överst ' på valsedeln. Väljaren får markera vilken kandidat som helst på valsedeln utan hänsyn till vilka kandidater partiet anmält till skydd för sin partibeteckning. Denna möjlighet skall finnas i alla de allmänna valen, dvs. riksdagval, landstingsval, kommunfullmäktigval och kyrkofullmäktigval.

Rätten att stryka, lägga till namn eller ändra ordningen mellan kandidaterna finns kvar i samma utsträckning som i dag. Dock måste valsedeln efter en sådan förändring toppas av ett anmält namn på samma sätt som gäller i dag. |

Reservation har lämnats av Nils Berndtson, som förordar att någon ändring av valsättet i detta avseende inte skall ske. Anders Björck har avgett särskilt yttrande. | |

Övriga valfrågor Prop. 1987/88: 22

För att väljarna skall ha möjlighet att träffa ett rationellt partival måste de veta vilka partier som ställer upp i valet. Kommittén föreslår därför att de partier som önskar delta i någon form av allmänna val skall anmäla sitt deltagande senast en månad före valet. Partier som inte anmält sig får inte delta i mandatfördelningen. Det föreslagna systemet med förhandsanmälan ersätter den nuvarande ordningen med registrering av partibeteckningar.

Nils Berndtson, Anders Björck och Bertil Fiskesjö har i- denna del avgett

särskilda yttranden.

Personer som utan att i förväg ha tillfrågats har satts upp på en valsedel föreslås kunna anmäla till länsstyrelsen att de inte önskar kandidera på den valsedeln. | Den nuvarande regeln att valsedlar som upptar mer än en partibeteckning skall ogiltigförklaras föreslås ersatt med en föreskrift om att valsedeln

är ogiltig om det inte klart framgår av den vilket parti den avser.

Reglerna om utläggning av partimarkerade valsedlar i vallokalerna före-

slås ändrade så att sådana valsedlar skall läggas ut för de partier som anmält sitt deltagande i valet och som vid något av de två senaste riks-

dagsvalen erhållit minst en procent av rösterna i hela riket. Enligt nuvaran-

de regler sker sådan utläggning för samtliga partier som vid det senaste riksdagsvalet uppnådde detta röstetal. Dessutom föreslås en förändring av reglerna om fördelningen av utjäm-

ningsmandat vid riksdags- och landstingsvalen. Förändringen innebär att

de valkretsar där ett parti inte fått något fast mandat inte längre systema-

tiskt missgynnas vid fördelningen av de utjämningsmandat partiet erhållit.

Kommittén har även övervägt valkretsindelningen vid riksdagsvalen

men funnit att förutsättningar inte föreligger för vare sig en allmän val-

kretsreform eller en uppdelning av de största valkretsarna.

Kommittén diskuterar också väljarnas möjligheter till förtidsröstning, dvs. poströstningen, röstningen hos utlandsmyndigheter och på fartyg samt den brevröstning som vid valen 1982 och 1985 kunnat ske från

Förbundsrepubliken Tyskland. Några andra förslag till förändrad lagstift-

ning än de som föranleds av det snabbare förfarandet vid extra val läggs dock inte fram.

De kyrkliga valen

Kommittén föreslår att kyrkofullmäktigvalen skall förrättas året före övri-

ga allmänna val. Därmed hoppas kommittén att de kyrkokommunala frå-

gorna kommer att uppmärksammas mer och att valdeltagandet i kyrkofullmäktigvalen kommer att öka. Den nya förläggningen av kyrkofullmäktigvalen ger också möjlighet att låta länsstyrelserna medverka i valsedels-

produktionen på samma sätt som vid de övriga allmänna valen.

Reservation har lämnats av Bertil Fiskesjö och Björn Molin som förordar att kyrkofullmäktigvalen vid skilda valdagar för riksdags- och kommu-

nalvalen skall förrättas tillsammans med kommunfullmäktigvalen. Nils Berndtson har avgett särskilt yttrande.

Riksdagens arbetsformer Prop. 1987/88: 22

Riksdagens ställning som centralt, politiskt debattforum har försvagats under senare tid. Det torde framför allt sammanhänga med konkurrensen. från massmedierna. För att hävda sin ställning måste riksdagen ändra sina arbetsformer på flera sätt. Viktiga och intressanta debattärenden måste spridas ut bättre över året. Aktualiteten i riksdagsdebatterna måste förbättras. Själva formerna för debatterna måste förändras med sikte på förkortning av inläggen och ökad livaktighet.

Den försöksverksamhet med nya arbetsformer som kommittén tog initivativ till våren 1985 hade ökad aktualitet och Jivaktighet som huvudsyfte. Några nya förslag lägger inte kommittén fram. Den understryker att det inte enbart är genom lagstiftningsåtgärder och rekommendationer förändringar åstadkoms på detta område. Det beror mer på de inblandade personernas inställning. Det återstår för riksdagsledamöter och statsråd att genom sitt handlande verka för att riksdagen återfår sin ställning i den politiska debatten. Nils Berndtson har avgett ett särskilt yttrande i denna fråga. |

Den ojämna årsrytmen är ett av de allvarligaste problemen när det gäller riksdagens arbetsförhållanden. Den inverkar negativt på riksdagsledamöternas möjligheter till regelbundna kontakter på hemorten med väljare, kommunala organ, den egna partiorganisationen m.m. Det är också svårt

för ledamöterna att kunna tränga in ordentligt i de ärenden som behandlas

under de mest arbetstyngda perioderna. Inte bara ledamöterna utan även riksdagens tjänstemän och de journalister som bevakar riksdagsarbetet drabbas av svårigheter på grund av den ojämna arbetsrytmen.

Skall riksdagens årsrytm ändras måste det enligt kommitténs mening ske genom organisatoriska reformer. Dessa organisationsförändringar måste kombineras med en fastare planering av riksdagsarbetet.

Kommittén har funnit vissa brister och problem i budgetprocessen I riksdagen. Den starkt splittrade behandlingen av budgetförslaget i kammaren och en ibland onödig uppdelning av huvudtitlarna på olika. utskott försämrar överblicken. Den stora anhopningen av ärenden i kammaren mot slutet av våren hänger i hög grad samman med en felaktig rytm i budgetarbetet. Riksdagsbehandlingen av budgeten kännetecknas också av en viss ytlighet och kortsiktighet. :

Kommittén föreslår en ökad samordning av budgetarbetet i riksdagen genom att riksdagen I samband med behandlingen av finansplanen fattar riktlinjebeslut om de ekonomiska ramarna för olika områden. Det skall vara möjligt för riksdagen att i efterhand vidta åtgärder som återställer balansen om den rubbats genom ramöverskridanden. För att genomföra denna ordning krävs en sammanläggning av riksdagens finans- och skatteutskott. Nils Berndtson har avgett särskilt yttrande i denna fråga.

Vidare föreslår kommittén att behandlingen av budgetpropositionen och senare framlagda anslagspropositioner (utom kompletteringspropositionen) tidigareläggs så att den i huvudsak är avslutad den 30 april. Denna ordning förutsätter att anslagspropositioner läggs fram senast den 25 februari i stället för som nu den 10 mars. Tidsförkortningen underlättas om

MBL-förhandlingarna rörande propositioner och andra regeringsärenden, Prop. 1987/88: 22 avskaffas. Vidare förutsätter den nya ordningen en jämnare fördelning av budgetärendena mellan utskotten.

Kommittén föreslår också att en fördjupad budgetprövning sker i riksda- "gen vart tredje år.

Bertil Fiskesjö föreslår i en reservation en omläggning av budgetåret så att det sammanfaller med kalenderåret.

Enligt kommittén är det angeläget att även riksdagsarbetet på hösten

utjämnas. För att åstadkomma att utskotten i:'större utsträckning än f.n.

" sammanträder under sommaruppehållet och tidigt under hösten föreslås att betänkanden i ärenden som uppskjutits från ett riksmöte till nästa inom samma valperiod skall avges av utskotten före den 1 november (med möjlighet till undantag).

Kommittén har också haft att behandla vissa ytterligare arbetsformsfrågor i riksdagen.

Kommittén föreslår en utökad motionsrätt för riksdagens ledamöter. Enligt förstaget skall följdmotioner få väckas inte bara med anledning av propositioner och förslag utan: också med anledning av samtliga skrivelser från regeringen och redogörelser från olika riksdagsorgan.

Beträffande utskottens sammansättning föreslås att det totala antalet ordinarie utskottsplatser fördelas proportionellt mellan de partier som passerat fyraprocentsspärren. På så sätt garanteras att alla dessa partier får delta i utskottsarbetet. Mot detta förslag reserverar sig Anders Björck, Bertil Fiskesjö och Björn Molin.

En utskottsminoritet kan begära att upplysningar eller yttranden inhämtas från statliga myndigheter. Denna begäran skall verkställas om inte utskottsmajoriteten finner att utredningen skulle leda till ett sådant dröjsmål med ärendets behandling att avsevärt men uppstår. Det är enligt kommitténs uppfattning rimligt att lagfästa kravet på att utskottsmajoriteten i betänkandet anger skälen för att avvisa ett minoritetsönskemål.

Enligt kommitténs uppfattning vore det värdefullt om det öppnades möjlighet till offentlighet vid de utskottsutfrågningar då upplysningar inhämtas som ett led i ärendeberedningen. Det skulle öka medborgarnas insyn i den politiska beslutsprocessen och berika den allmänna debatten. Den slutna formen av utfrågning bör dock alltjämt användas då uppgifter av förtrolig karaktär lämnas. BI. a. skall en myndighetsföreträdare inte vid en öppen utfrågning behöva lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. Uppgiften får i stället lämnas vid en sluten utfrågning eller skriftligt. Kommittén förordar att vanliga beslutsregler skall tillämpas vid beslut om offentlighet i samband med en utfrågning, dvs. en majoritet bland de röstande med utslagsröst för ordföranden vid lika röstetal.

Beträffande tidsfristen vid grundlagsändring gäller f.n. att minst tio månader skall förflyta mellan den tidpunkt då ett grundlagsärende anmäls i riksdagens kammare och valet. Kommittén föreslår med hänvisning till arbetssitutationen i regeringen och regeringskansliet på hösten. att denna tidsfrist förkortas till nio månader.

Övriga frågor Prop. 1987/88: 22

Kommittén har även behandlat formerna för regeringsbildningen. Någon

förändring av grundlagsbestämmelserna i ämnet föreslås inte. Däremot gör

kommittén vissa uttalanden om den politiska innebörden av att ett parti

avstår från att rösta vid riksdagens omröstning om den statsminister talmannen föreslagit. Partierna måste ha möjlighet att anpassa sitt handlande till det rådande parlamentariska läget. Genom att avge röstförklaring kan : partierna vid varje enskild omröstning förklara vad de avsett att uttrycka med sitt ställningstagande. Nils Berndtson har i reservation anfört att omröstningen inte bara bör avse statsministerns person och regeringens partimässiga sammansättning utan också dess program i stort.

Någon reglering av regeringens beslutsformer är enligt kommittén varken nödvändig eller lämplig. Anders Björck, Bertil Fiskesjö och Björn

Molin har reserverat sig i denna fråga och anser att omröstningsregler bör

införas.

Kommittén föreslår inga förändringar av folkomröstningsinstitutet. Anders Björck och Björn Molin förordar i en reservation ökade möjligheter

för en minoritet i riksdagen att påkalla en rådgivande folkomröstning.

Bertil Fiskesjö förespråkar i en reservation en översyn av reglerna för folkomröstningar, bl. a. i syfte att öka användningen av sådana.

Kommittén anser inte att en förfuttningsdomstol bör införas i vårt land.

Anders Björck reserverar sig mot detta beslut.

Bilaga 2 Prop. 1987/88: 22

Folkstyrelsekommitténs lagförslag

I Förslag till

Lag om ändring Ii regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 och 7 §§. 4 kap. 3 § samt 8 kap. 6 och 15 §§ regeringsformen! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Ordinarie val till riksdagen för- Ordinarie val till riksdagen förrättas vart tredje år. rättas vart fjärde år.

Mandaten fördelas mellan parti- Mandaten fördelas mellan de parer. Med parti avses varje samman- tier som inom den tid och på det slutning eller grupp av väljare, som sätt som anges i lag anmält sitt deluppträder i val under särskild be- tagande i valet. teckning. |

Endast parti som har fått minst Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket fyra procent av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördel- är berättigade att delta i fördelningningen av mandaten. Parti som har en av mandaten. Partier som har

fått färre röster deltager dock i för- fått färre röster deltar dock i fördel-

delningen av de fasta valkretsman- ningen av de fasta valkretsmandadaten i valkrets, där partiet har fått ten i de valkretsar, där partiet har minst tolv procent av rösterna. fått minst tolv procent av rösterna.

4 kap.

38 | .

Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen väljer inom sig ut- : Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsut- skott, däribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skat- skott och ett finansutskott, enligt teutskott, enligt bestämmelser i bestämmelser i-riksdagsordningen. riksdagsordningen. Ärende som Ärende som väckes av regeringen väckes av regeringen eller riksdags- eller riksdagsledamot beredes före ledamot beredes före avgörandet av " avgörandet av utskott, om ej annat utskott, om ej annat är bestämt i är bestämt i denna regeringsform. denna regeringsform.

8 kap.

Under tid då riksmöte ej pågår Under tid då riksmöte ej pågår

! Regeringsformen omtryckt 1985: 866. 77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 kan finans- och skatteutskotten, ef- kan finansutskottet, efter bemynditer bemyndigande i lag om annan gande i lag om annan skatt än skatt skatt än skatt på inkomst, förmö- på inkomst, förmögenhet, arv eller genhet, arv eller gåva, på förslag av gåva, på förslag av regeringen beregeringen bestämma om skatte- stämma om skattesatsen eller besatsen eller besluta att skatt som sluta att skatt som avses i lagen avses i lagen skall börja eller upp- skall. börja eller upphöra att utgå. höra att utgå. Bemyndigande kan Bemyndigande kan innefatta rätt innefatta rätt att göra skillnad mel- att göra skillnad mellan olika slag lan olika slag av verksamhet och av verksamhet och olika delar av olika delar av riket. Finans- och riket. Beslut fattas på riksdagens skatteutskotten utövar sin beslu- vägnar genom lag. tanderätt vid gemensamt sammanträde. Beslut fattas på riksdagens vägnar genom lag.

Lag som finans- och skatteut- Lag som finansutskottet har beskotten har beslutat med stöd av slutat med stöd av första stycket första stycket skall av regeringen skall av regeringen underställas underställas riksdagen inom en må- riksdagen inom en månad från bör-

nad från början av närmast följande jan av närmast följande riksmöte.

riksmöte. Riksdagen prövar lagen Riksdagen prövar lagen inom en inom en månad härefter. månad härefter. -

15§

Grundlag stiftas genom två lika- Grundlag stiftas genom två lika-

lydande beslut. Det andra beslutet lydande beslut.. Det andra beslutet

får ej fattas, förrän det efter det får ej fattas, förrän det efter det

första beslutet har hållits val till första beslutet har hållits val till

riksdagen i hela riket och den riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vi- nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst rio månader förfly- dare skall minst nio månader förflyta mellan den tidpunkt då ärendet ta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksda- första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, såvida gens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom icke konstitutionsutskottet genom beslut, som fattas senast vid ären-. beslut, som fattas senast vid ären-

dets beredning och varom minst dets beredning och varom minst

fem sjättedelar av ledamöterna för- fem sjättedelar av ledamöterna förenar sig, medgiver undantag här- enar sig, medgiver undantag härifrån. ifrån. | Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkan- de därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och . minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Förslaget är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit

godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget Prop. 1987/88: 22 till slutlig prövning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

2 Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen! dels att tilläggsbestämmelserna 3.11.2, 3.13.1 och 4.6.3 skal! upphöra att

gälla,

dels att 3 kap. 2 och 11—13 §§ samt 4 kap. 1, 2, 5, 8 och 10—12 §§ skall ha följande lydelse,

dels att tilläggsbestämmelserna 3.11.3, 4.2.1, 4.6.2, 4.8.1, 4.11.1, 4.11.3, 7.2.3 och 8.12.2 skall ha följande lydelse,

dels att i riksdagsordningen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 3 a och 3 b §§, av följande lydelse,

dels att i riksdagsordningen skall införas tre nya tilläggsbestämmelser, 1.7.4, 4.8.2 och 4.12.1, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.

Ärenden i talmanskonferensen

bereds av en delegation bestående

av talmannen och de av partigrup-

perna utsedda ledamöterna i tal-

manskonferensen.

3 kap.

Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10 januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat regeringsskifte, snarast möjligt därefter avlämna proposition med förslag till statsbudget (budgetproposition) för det närmast följande budgetåret. Propositionen skall innehålla finansplan och nationalbudget. Regeringen skall avgiva särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten (kompletteringsproposition). Sådant förslag skall om hinder ej möter avlämnas före utgången av april månad. :

Annan proposition angående an- Annan proposition angående anslag för det närmast följande bud- slag för det närmast följande budgetåret skall avlämnas senast den getåret skall avlämnas senast den 10 mars, såvida regeringen icke 25 februari, såvida regeringen icke finner att propositionens behand- finner att propositionens behandling kan uppskjutas till följande ling. kan uppskjutas till följande riksmöte. riksmöte.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i 9 kap. 7 § regerings-

! Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068. 79

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 formen bör innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamäl som förslaget avser. Om förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.

11 8?

Utöver vad som följer av 10 § får Utöver vad som följer av 10 § får motion med anledning av proposi- motion med anledning av proposition avlämnas inom femton dagar tion eller skrivelse avlämnas inom från den dag då propositionen an- femton dagar från den dag då promäldes i kammaren. I ärende som positionen eller skrivelsen anmälmåste avgöras skyndsamt kan riks- des i kammaren. I ärenden som dagen, om den finner synnerliga måste avgöras skyndsamt kan riksskäl föreligga, på förslag av rege- dagen, om den finner synnerliga ringen besluta om kortare motions- skäl föreligga, på förslag av regetid. Riksdagen kan besluta att med ringen besluta om kortare motionshögst tio dagar förlänga tiden för tid. Riksdagen kan besluta att med avlämnande av motion med anled- högst tio dagar förlänga tiden för ning av proposition i vilken redovi- avlämnande av motion med anledsas plan som avses 12 § tredje styc- ning av proposition i vilken redoviket. sas plan som avses i 2 § tredje styc-

ket.

Motion får i de fall som riksda-

gen föreskriver väckas med anledning av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet. Därvid äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning.

Vid beräkning av motionstid enligt denna paragraf kan bortses från dag som infaller under uppehåll i riksdagsarbetet en vecka eller längre tid under riksmöte.

Talmanskonferensen = fastställer Talmanskonferensen = fastställer vilka dagar som med tillämpning av vilka dagar som med tillämpning av 11 § tredje stycket ej skall inräknas 11 § andra stycket ej skall inräknas i motionstid enligt paragrafen. i motionstud enligt paragrafen.

12 33

Har proposition uppskjutits från. Har proposition eller skrivelse ett riksmöte till annat, får motion uppskjutits från ett riksmöte till anmed anledning av propositionen nat, får motion med anledning av väckas propositionen eller skrivelsen väc-

kas

1. vid första riksmötet i valperiod 1. vid första riksmötet i valperiod inom sju dagar från dess början, inom sju dagar från dess början,

2. om propositionen har väckts 2. om propositionen eller skrivelså sent under riksmöte att den i I 1 § sen har väckts så sent under riksföreskrivna motionstiden icke har möte att den i 11 § föreskrivna mo-

" Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. > Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs. 80

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 löpt ut när riksmötet upphör, senast tionstiden icke har löpt ut när rikspå andra dagen av nästa lagtima mötet upphör, senast på andra dariksmöte eller, om riksdagen dess- gen av nästa lagtima riksmöte eller, förinnan beslutar att behandla pro- om riksdagen dessförinnan beslutar positionen vid urtima riksmöte, att behandla propositionen vid urtiinom sju dagar från beslutet. ma riksmöte, inom sju dagar från

beslutet. |

Vid tillämpningen av första styc-

ket skall med proposition jämställas skrivelse som avses i 11 § andra stycket.

138 Bestämmelserna i 11 och 12 §§ Bestämmelserna i 11 och 12 §§

äger motsvarande tillämpning på tillämpas också på motioner med motion med anledning av förslag av anledning av förslag och redogörelsådant riksdagens organ som avses ser från sådana riksdagens organ 18 §. Riksdagen kan föreskriva att som avses i 8 §. motion får väckas också med anledning av redogörelse till riksdagen från sådant organ. :

4 kap.

Proposition, motion samt förslag Proposition, annan skrivelse än och redogörelse från riksdagsorgan som avses i2 kap. 10 § andra stycsom sägs i 3 kap. 8 § skall för be- ket regeringsformen eller som inneredning hänvisas till utskott. Det- bär återkallelse av proposition, mosamma skall gälla ansökan som tion samt förslag och redogörelse åsyftas i 3 kåp. 18 § och som tal- från riksdagsorgan som sägs i mannen har ånmält i kammaren 3 kap. 8 § skall för beredning hänsamt skrivelse från regeringen med visas till utskott. Detsamma skall redogörelse för viss verksamhet. gälla ansökan som åsyftas i 3 kap.

18 § och som talmannen har anmält

i kammaren.

Innan ärende hänvisas till utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.

$

Riksdagen tillsätter inom sig för Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett konstitutionsut- varje valperiod ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ert? skatte- skott, ett finansutskott och minst utskott och minst tolv andra ut- tolv andra utskott. skott.

Riksdagen kan under riksmöte tillsätta ytterligare utskott för längst den tid som har angivits i första stycket.

4.217¶Riksdagen skall senast på åtton- Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sam- de dagen efter dagen för första sam-

Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. ' 81

6 Riksdagen 198788. I saml. Nr 22

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1987/88: 22

manträdet med kammaren under manträdet med kammaren under

riksdagens valperiod tillsätta följan- riksdagens valperiod tillsätta följande sexton utskott: de femton utskott:

I. ett konstitutionsutskott (KU). 1. ett konstitutionsutskott (KU). 2. ett finansutskott (FiU), 2 . ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SKU). 3. ett justitieutskott (JuU), 4, ett justitieutskott (JuU), 4 . ett lagutskott (LU),

5. ett lagutskott (LU), 5. ett utrikesutskott (UU), 6. ett utrikesutskott (UU), 6. ett försvarsutskott (FöU), 7. ett försvarsutskott (FöU). 7. ett socialförsäkringsutskott

8. ett socialförsäkringsutskott (SfU).

(SU). 8 . ett socialutskott (SoU), 9, ett socialutskott (SoU), 9 . ett kulturutskott (KrU). 10. ett kulturutskott (KrU). 10. ett utbildningsutskott (UbU), HH. ett utbildningsutskott (UbU), 1". ett trafikutskott (TU), 12. ett trafikutskott (TU), 12. ett-jordbruksutskott (JoU),

13. ett jordbruksutskott (JoU), 13. ett näringsutskott (NU), 14. ett näringsutskott (NU), 14. ett arbetsmarknadsutskott

15. ett arbetsmarknadsutskott (AU) och (AU) och 15 . ett bostadsutskott (BoU).

16. ett bostadsutskott (BoU). Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan.

3Ja$

Vid tillsättning av utskott som

avses i 2 § första stycket skall det sammanlagda amalet utskottsplatser fördelas mellan de partigrupper som motsvarar partier med minst Jyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen. Platserna fördelas mellan partierna genom att de en efter en tilldelas det parti som för varje gång visar det största jämförelsetalet. Jämförel-

setalet är lika med partiets mandat-

antal i riksdagen, så länge ingen

plats har tilldelats partiet, och er-

hålles därefter genom att purtiets mundatantal delas med det tal som

motsvarar antalet platser som redan har tilldelats partiet, ökat med ett. Vid lika jämförelsetal skiljs ge-

nom lottning.

På valberedningens förslag beslutar riksdagen hur platserna skall

fördelas mellan utskotten. Därvid

får inget partii något utskott ges en sådan representation att den med mer än en plats avviker från representationen i övriga utskott.

Inom en vecka från riksmötets

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

öppnande anmäler partigrupperna

till talmannen vilka ledamöter som

skall inneha partiets platser. Görs

ej sådan anmälan utser talmannen

ledamöterna. Talmannen meddelar

därefter kammaren vilka som blivit

utsedda till ledamöter i utskotten.

3b§

Bestämmelserna i 7 kap. 7-

14 §§ med tilläggsbestämmelser

tillämpas också på utskotten.

'sy

Finansutskottet skall, utöver sina Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 § samt uppgifter enligt 8 kap. 6 § samt 9 kap. 4 och H1 §§ regeringsformen, 9 kap. 4 och I1 §§ regeringsformen, bereda ärenden om allmänna rikt- bereda ärenden om allmänna, riktlinjer för den ekonomiska politiken linjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt och för budgetregleringen, ärenden ärenden som rör riksbankens verk- om statliga och kommunala skatter samhet. samt ärenden som rör riksbankens

verksamhet.

Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 8 kap. 6 § regeringsformen, bereda ärenden om statligå och kommunala skatter.

Finansutskottet skall, utöver sina Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § första stycket, uppgifter enligt 5 8 bereda ärenden bereda ärenden om penning-, kre- om penning-, kredit- och valutapodit- och valutapolitiken, om riks- litiken; om riksgäldskontoret och gäldskontoret och riksdagens revi- riksdagens revisorer, om taxering, sorer. Det skall vidare bereda ären- uppbörd och folkbokföring samt den av allmän betydelse för den ärenden om alkoholhaltiga varor. kommunala ekonomin samt ären- Det skall vidare bereda ärenden av den om statlig statistik, redovis- allmän betydelse för den kommunaning, revision och rationalisering, Ja ekonomin samt ärenden om statom statens egendom och upphand- lig statistik, redovisning, revision ling i allmänhet och förvaltnings- och rationalisering, om statens ekonomiska ärenden i övrigt som egendom och upphandling i allmänicke rör enbart visst ämnesområde. het och förvaltningsekonomiska Utskottet skall även bereda budget- ärenden i övrigt som icke rör enbart tekniska ärenden, granska beräk- visst ämnesområde. Utskottet skall ningen av statens inkomster samt även bereda budgettekniska ärensammanställa statsbudgeten. den, granska beräkningen av sta-

tens inkomster samt sammanställa

statsbudgeten.

" Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 88 Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat : utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen. Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen. Betänkande i ärenden vars behandling har uppskjutits från ett riksmöte till nästa inom samma valperiod skall avges före den I november. Riksdagen kan besluta att betänkande i ett sådant ärende får avges efter denna tidpunkt. Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i 3 kap. 16 § foga yttrande i ärendet. Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet.

. Beslut av finans- och skatteut- Beslut av finansutskottet i fråga

skotten i fråga som avses i 8 kap. som avses i 8 kap. 6 § regeringsfor- 6 § regeringsformen och av finans- men eller i fråga om godkännande utskottet i fråga om godkännande enligt 9 kap. 11 § regeringsformen ' enligt 9 kap. 11 § regeringsformen meddelas regeringen genom skrimeddelas regeringen genom skri- velse. velse.

482

Beslut om betänkande får avges efter den I november i ett ärende, vars behandling har uppskjutits från ett riksmöte till nästa inom samma valperiod, fattas på fram-

ställning av det utskott, till vars

handläggning ärendet hör. Utskot-

tet skall inhämta yttrande från tal-

manskonferensen.

10 § Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgörande. | | Vid ett offentligt. utskottssam-. manträde är en företrädare för en statlig myndighet ej skyldig att lämna uppgifter för vilka sekretess gäller hos myndigheten. Begär minst en tredjedel av leda- Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behand- möterna i ett utskott vid behand- . . 84

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 lingen av ett ärende att upplysning- lingen av ett ärende att upplysning- ar eller yttrande skall inhämtas från ar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första styc- myndighet som avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om ket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke finner att där- detta, såvida det icke finner att därmed förenat dröjsmål med ärendets med förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt behandling skulle Ieda till avsevärt men. men. Utskottet skall i sitt betänkan-

de i ärendet redovisa skälen till att en sådan begäran om upplysningar eller yttrande har avslagits. Konstitutionsutskottet får icke avgiva förklaring, att 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen icke är tillämpligt i fråga om visst lagförslag, utan att lagrådet har yttrat sig i saken.

11 §

Utskott får sammanträda också Utskott skall sammanträda också

under tid då riksmöte icke pågår, under tid då riksmöte icke pågår, om dess uppgifter kräver det. om riksdagsarbetet kräver det.

4.11. 1

Utskott sammanträder första Utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. Därefter inom två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse sammanträder utskottet på kallelse

av ordföranden. För ändamål som av ordföranden. För ändamål som

sägs i 9 kap. 4§ regeringsformen sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen kan finansutskottet sammankallas kan finansutskottet sammankallas också på begäran av regeringen. också på begäran av regeringen. För ändamål som sägs i 8 kap. 6 § För ändamål som sägs i 8 kap. 6 § regeringsformen sammankallas /fi- regeringsformen sammankallas finans- och skatteutskotten första nansutskottet första gången på begången på begäran av regeringen. gäran av regeringen. Skall utskott Skall utskott enligt vad nu sagts enligt vad nu sagts sammankallas sammankallas på regeringens begä- på regeringens begäran, utfärdas ran, utfärdas kallelsen av tal- kallelsen av talmannen. mannen.

Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen -: före sammanträdet.

4.11.3”

Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt sammanträde med finans- och skatteutskotten enligt 8 kap. 6 § regeringsformen föres ordet av den av utskottsordförandena som har varit ledamot av

$ Ändringen innebär att andra stycket upphävs. : 85

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 riksdagen längst tid. Om de har tillhört riksdagen lika länge, har den - äldste av dem företräde.

12§

Utskott skall sammanträda inom Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl stängda dörrar. föreligger, kan utskottet medgiva Utskottet kan besluta att samatt även annan än ledamot, supple- manträde för inhämtande av uppant och tjänsteman i utskottet är lysningar helt eller delvis skall vara närvarande. offentligt.

Vid sammanträde inom stängda

dörrar kan utskottet, om särskilda

skäl föreligger, medge att även an-

nan än ledamot, suppleant och

tjänsteman i utskottet är närvaran-

de.

Ljud- eller bildupptagning från

offentligt utskottssammanträde får

äga rum efter överenskommelse

med utskottet. |

7 kap.

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.

Bestämmelserna i 4 kap. 128 Bestämmelserna i 4 kap. 128 samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 första och tredje stycket samt andra stycket och 4.11.2—4 äger tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andmotsvarande tillämpning på valbe- ra stycket och 4.11.2—4 tillämpas redningen. också på valberedningen.

8 kap.

Bestämmelserna i 4 kap. 12§ Bestämmelserna i 4 kap. 1258 samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 — första och tredje stycket samt andra stycket och 4.11.2 och 4 äger tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andmotsvarande tillämpning på krigs- ra stycket och 4.11.2 och 4 tillämdelegationen under tid då delegatio- pas också på krigsdelegationen unnen ej är i riksdagens ställe. der tid då delegationen ej är i riks-

dagens ställe.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. |

2. Utskott som tillsatts enligt äldre bestämmelser skall anses upplösta i och med ikraftträdandet.

3¶Förslag till Prop. 1987/88: 22

Lag om ändring i kommunallagen (1977: 179)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 §, 3 kap. 5 och 17 §§ samt 5 kap. 1 § kommunallagen (1977:179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

6 83!

Ledamöter och suppleanter i full- Ledamöter och suppleanter i fullmäktige väljs för tre tjänstgöringsår mäktige väljs för fvra tjänstgörings-

räknat från och med den I novem- år räknat från och med den 1 no-

ber det år då valet har skett. vember det år då valet har skett.

I Stockholms kommun räknas tjänstgöringstiden. från och med den 15 oktober det år då valet har skett.

3 kap.

5§

Ledamöter och suppleanter i sty- Ledamöter och suppleanter i styrelsen väljs för tre år, räknat från relsen väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det och med den I januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. har ägt rum.

I Stockholms kommun väljs dock ledamöter och suppleanter årligen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under tjänstgöringsåret. .

Om val till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Om ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet, iledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Om annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.

I Stockholms kommun väljer full- I Stockholms kommun väljer full-

mäktige borgarråd för tre år vid mäktige borgarråd för fyra år vid första sammanträdet under tjänst- första sammanträdet under tjänst-

göringsåret det år då val i hela riket göringsåret det år då val i hela riket

av fullmäktige har ägt rum. Beträf- av fullmäktige har ägt rum. Beträffande valbarhet till borgarråd och fande valbarhet till borgarråd och verkan av att valbarheten upphör verkan av att valbarheten upphör

tillämpas bestämmelserna i 2 kap. tillämpas bestämmelserna i 2 kap.

4 8 om ledamot i fullmäktige. Vid 4 § om ledamot i fullmäktige. Vid

! Senaste lydelse 1979: 414. ? Senaste lydelse 1981: 1105. 3 Senaste lydelse 1981: 1105. 87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 val av borgarråd skall, om det be- val av borgarråd skall. om det begärs, varje borgarråd väljas sär- gärs, varje borgarråd väljas sär-

skilt. Om val till fullmäktige har skilt. Om val till fullmäktige har

upphävts och omval har ägt rum upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits ge- eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och nom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partier- mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör upp- na därvid har ändrats, upphör uppdrag som borgarråd två månader ef- drag som borgarråd två månader efter det att omvalet eller samman- ter det att omvalet eller samman-' räkningen har avslutats. När omva- räkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräk- let eller den förnyade samnianräkningen har avslutats skall fullmäkti- ningen har avslutats skall fullmäktige förrätta nytt val av borgarråd för ge förrätta nytt val av borgarråd för återstoden av tjänstgöringstiden. återstoden av tjänstgöringstiden.

Om borgarråd avgår under tjänstgöringstiden, skall nytt borgarråd snarast väljas för återstoden av tjänstgöringstiden. För tiden till dess så har skett och vid tjänstledighet för borgarråd får styrelsen förordna vikarie.

Fullmäktige får besluta att till borgarråd skall i skälig omfattning lämnas ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

5 kap.

18”

Nyvalda fullmäktige väljer under . Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela riket av fullmäktige år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer har ägt rum tre eller flera revisorer samt minst lika många revisors- samt minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de suppleanter för granskning av 'de tre följande årens verksamhet. Full- "fyra följande årens verksamhet. mäktige får därvid välja revisorer Fullmäktige får därvid välja revisooch suppleanter för granskning av . rer och suppleanter för granskning viss eller vissa nämnders verksam- av viss eller vissa nämnders verkhet. Antalet revisorer, liksom anta- samhet. Antalet revisorer, liksom let suppleanter, för varje nämnd el- antalet suppleanter, för varje

ler grupp av nämnder skall dock nämnd eller grupp av nämnder skall vara minst tre. Om val till fullmäkti- dock vara minst tre. Om val till'full-

ge har upphävts och omval har ägt "mäktige har upphävts och omval rum eller om rättelse har vidtagits har ägt rum eller om rättelse har genom förnyad sammanräkning och vidtagits genom förnyad sammanmandatfördelningen mellan partier- räkning och mandatfördelningen na därvid har ändrats, upphör upp- mellan: partierna därvid har änddragen för revisorerna och revi- rats, upphör uppdragen för revisosorssuppleanterna två månader ef- rerna och revisorssuppleanterna ter det att omvalet eller samman: "två månader efter det att omvalet räkningen har avslutats. När omva- elier sammanräkningen har avslulet eller den förnyade sammanräk- tats. När omvalet eller den förny-' ningen har avslutats, skall fullmäk- ade sammanräkningen har avslutige förrätta nytt val av revisorer tats, skall fullmäktige förrätta nytt och revisorssuppleanter för återsto- val av revisorer och revisorssuppleden av tjänstgöringstiden. anter för återstoden av tjänstgö-

ringstiden. 3 Senaste lydelse 1983:563. 88

Beträffande valbarhet till revisor eller revisorssuppleant, verkan av att Prop. 1987/88: 22 ' valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige tillämpas. Den som har uppnått aderton års ålder senast på dagen för valet till revisor eller suppleant är dock valbar.

Om revisor som ej har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden får fullmäktige förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Revisor och revisorssuppleant har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.

Fullmäktige får besluta att till revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, förlorad arbetsförtjänst samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner. Om fullmäktige beslutar att arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag. .

I. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Val enligt de nya bestämmelserna skall äga rum första gången år 1992.

3. Löpande tjänstgöringstider för de förtroendemän som har valts enligt äldre bestämmelser förlängs med ett år. :

4 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs i fråga 'om vallagen (1972:620)! dels att nuvarande 6 kap. 10 § skall betecknas 6 kap. 11 8,

dels att 5 kap. 1—9 och 11 §§, 6 kap. 2—5, 9 och nya 11 §§, 7 kap. 2 §, 9 kap. 6 §, 10 kap. 1, 7 och 13 §§, t1 kap. 6 a §, 14 kap. 4, 5, 9 och 15 b §§ samt rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse, '

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 10§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse

3 kap. Registrering av partibe- 5 kap. Anmälan om deltagande i teckning och anmälan av kandida- val och av kandidater ter

1§

Parti kan efter ansökan och på Partier som önskar delta i val de villkor som anges i 2—4 §§ få sin skall enligt 2—4 §§ anmäla sitt delpartibeteckning registrerad hos tagande till centrala valmyndighecentrala valmyndigheten samt an- ten och kan enligt 6 § anmäla kanmäla kandidater i valet enligt 8 §. didater i valet. |

Att valsedlar för partier som inte

anmält sitt deltagande är ogiltiga

framgår av 14 kap. 4 § första styc-

ket.

Om valsedel med registrerad Om valsedlar för partier som anpartibeteckning finns bestämmelser mält kandidater finns bestämmeli 6 kap. 3§ tredje. stycket och ser i 6 kap. 3 § tredje stycket och

14 kap. 5 8. 14 kap. 5§. |

! Lagen omtryckt 1985: 203.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

Ansökan om registrering av par- Anmälan om deltagande i val tibeteckning görs skriftligen. I an- skall göras skriftligen. Av anmälan sökningshandlingen skall anges för skall framgå vilket slag av val anvilket slag av val registrering söks mälan avser och, om anmälan avoch, om ansökningen avser regist- ser val av landstingsledamöter eller rering för val av landstingsledamö- kommunfullmäktige, vilken lands- -: ter eller 'kommunfullmäktige, för tingskommun eller kommun anmävilken — landstingskommun = eller lan avser. kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket eller intyg av notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för honom.

För att partibeteckning skall åt- Anmälan skall vid ordinarie val njuta skydd vid val skall ansökan göras senast en månad före det val om registrering av beteckningen ha den avser och vid extra val inom kommit in till centrala valmyndig- två veckor efter det att beslut om heten, vid ordinarie val till riksda- valdagen meddelats. Om partiet till gen och val i hela riket av lands- skydd för sin partibeteckning önstingsledamöter och kommunfull- kar anmäla kandidater skall anmämäktige före utgången av februari lan dock ha kommit in till centrala valåret och vid annat val inom en valmyndigheten, vid ordinarie val vecka efter det att beslut om val- till riksdagen och val i hela riket av dagen meddelades. Jandstingsledamöter. och kommun-

fullmäktige före utgången av febru-

ari valåret. och vid annat val inom

en vecka efter det att beslut om val-

dagen meddelades.

3§

Partibeteckning får registreras, Av anmälan skall framgå under om vilken beteckning partiet går till val

(partibeteckning).

1. partibeteckningen består av eller innehåller ord.

2. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,

3. ansökan biträds, vid registrering för val till riksdagen av minst 1500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst 100 respektive minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun eller kommun för vilken registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan, kan komma att regi-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

streras med giltighet för det valet eller för annat val för vilken den

nya registreringen enligt 4 § första stycket kommer att gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som för högst fem år sedan har avförts ur registret efter namn-

byte och vars registrering hade sådan giltighet som avses i punkt 4. I fråga om parti som är represen-

terat i riksdagen gäller inte första stycket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall

lämna egenhändigt undertecknade

förklaringar om detta och därvid uppge personnummer och kyrkobokföringsort.

4 § första stycket 4§

Registreras partibeteckning för Anmäls ett parti för val till riksval till riksdagen, gäller registre- dagen, gäller anmälan även för val

ringen även för val av landstingsle- av landstingsledamöter och kom-

damöter och kommunfullmäktige i munfullmäktige i hela riket om så- hela riket. Registreras partibeteck- dana val äger rum samtidigt med

ning för val av landstingsledamö- riksdagsvalet. Anmäls ett parti för

ter, gäller registreringen val i den val äv landstingsledamöter, gäller

landstingskommun som anges i re- anmälan valet i den landstingskom-

gistreringsbeslut samt val av kom- mun som anmälan avser samt val

munfullmäktige 1 de kommuner av kommunfullmäktige i de kom-

som är belägna inom landstings- muner som är belägna inom landskommuner. Registreras partibe- tingskommunen. Anmäls ett parti

teckning för val av kommunfull- för val av kommunfullmäktige, gäl- : mäktige, gäller registreringen val i ler anmälan valet 1 den kommun den kommun som anges i registre- anmälan avser. ringsbeslutet.

7§ 5§

När partibeteckning registrerats När en anmälan om deltagande i eller avförts ur registret, skall cen- val gjorts, skall centrala valmyndigtrala valmyndigheten kungöra detta heten kungöra detta i Post- och In-

i Post- och Inrikes Tidningar. rikes Tidningar.

8§ 6§

För att registrerad partibeteck- För att partibeteckningen för ett

ning skall åtnjuta skydd vid val parti som anmält sitt deltagande i skall partiet som kandidater anmäla val skall skyddas vid valet skall partiet.som kandidater anmäla för val till riksdagen i viss val- för val till riksdagen i en viss valkrets minst fyra och högst femton krets minst fyra och högst femton personer och | personer och

för val av landstingsledamöter el- för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige minst fyra Jer kommunfullmäktige minst fyra

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 och högst tjugo personer i lands- och högst tjugo personer i landstingskommunen eller kommunen. tingskommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten be- Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmä- stämmer inför varje val när anmälan av kandidater senast skall gö- lan av kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras ras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och Inrikes Tidningar. in i Post- och Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vi- Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas varje registrerat par- dare tillställas varje parti söm anti. mält kandidater vid föregående val.

Anmälan av kandidater skall gö- Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten el- ras hos centrala valmyndigheten eller, i den mån regeringen eller myn- ler, i den mån regeringen eller den dighet som bestäms av regeringen myndighet som bestäms av regeföreskriver det, länsstyrelsen. An- ringen föreskriver det, länsstyrelmälan skall göras skriftligen av par- sen. Anmälan skall göras skriftligen tiets ombud eller av person som av partiets ombud eller av den perombudet utsett. Till anmälnings- son som ombudet utsett. Till anhandlingen skall fogas skriftlig för- mälningshandlingen skall fogas klaring från varje kandidat att han skriftlig förklaring från varje kandigivit partiet tillstånd att anmäla ho- dat att han givit partiet tillstånd att

nom. anmäla honom.

7§ " Ett parti får inte anmäla kandi- -

dater till skydd för sin partibeteck-

ning om denna kan antas komma

att leda till förväxling med beteck-

ningen för något annat parti som

redan anmält sitt deltagande eller

som med «anledning av tidigare

gjord anmälan kan antas komma

att anmäla sitt deltagande i det val

"anmälan avser eller i något annat

val för vilket anmälan enligt 4'$

kommer att gälla. Detsamma gäller

om partiets beteckning kan antas

leda till förväxling med en beteck-

ning under vilken något annat parti

anmält sitt deltagande under något

av de två tidigare ordinarie valen.

4 § andra stycket

Avser ansökan registrering för Avser en anmälan om deltaganval till riksdagen och är partibe- de val till riksdagen och har något teckningen redan registrerad eller annat parti redan anmält sitt deltaär ansökan om dess registrering re- gande i något annat val under samdan gjord för annat val, får regist- ma pärtibeteckning får trots detta" rering beviljas utan hinder av 3 § kandidater anmälas till skydd för första stycket 4, om det parti för partibeteckningen om det parti för vilket registrering sålunda har vilket anmälan redan skett har läm-

skett eller sökts har lämnat sitt nat sitt medgivande. Detsamma gäl-

medgivande. Detsamma gäller om ler om anmälan avser val av lands-.

922 ansökan avser registrering för val tingsledamöter och partiet redan är

Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

av. landstingsledamöter och parti- anmält för val av kommunfullmäk-

beteckningen redan är registrerad tige inom landstingskommunen. eller .ansökan om dess registrering Behörig att lämna medgivande är tidigare är gjord för val av kom- det ombud som partiet har anmält . munfullmäktige inom landstings- enligt 8 § eller partiets styrelse. kommunen. Behörig att lämna medgivande är det ombud som partiet har.anmält enligt 5 §..

5§ 8§

För parti som fått sin partibe- För varje parti som anmält kanteckning registrerad skall finnas :didater skall finnas ert ombud. Om-

ombud. Ombud skall anmälas till budet skall anmälas till centrala val-

centrala valmyndigheten "inom en myndigheten senast i samband med månad efter det att registreringen partiets anmälan om deltagande i av beteckningen kungjorts enligt val. 7§.

"98

Finner den myndighet hos vilken Finner den myndighet hos vilkén

anmälan görs anledning till anmärk- anmälan av kandidater görs 'anledning mot anmälningshändlingen el- ning till anmärkning mot anmäl- : der handling som åtföljer denna, ningshandlingen eller handling som

skall myndigheten genast underrät- åtföljer denna, skall myndigheten ta den som gjort anmälan. Därvid genast underrätta den som gjort anskall anges tid för ändring och kom- mälan. Därvid skall anges tid för plettering av anmälningshandling- ändring och komplettering av anen. Därefter skall centrala valmyn- mälningshandlingen. Därefter skall digheten så snart som möjligt slut- centrala valmyndigheten så snart -

ligt pröva ärendet. i som möjligt slutligt pröva ärendet. Har det ej visats att anmäld kan- Har det ej visats att ex anmäld

didat givit partiet tillstånd att anmä- kandidat givit partiet tillstånd att

la honom, skall hans namn på an- anmäla honom, skall hans namn på

. mälningshandlingen anses obefint- anmälningshandlingen anses obehgt. fintligt.

118 Talan mot centrala valmyndighe- Beslut av centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller an- ten i ärenden enligt detta kapitel får mälningsärende föres hos valpröv- överklagas hos valprövningsnämnningsnämnden genom besvär. den genom besvär. |

6 kap.

2§

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas: partibe- På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom teckning. Valsedel bör dessutom innehålla innehålla

I. namn på en eller flera kandi- 1. namn på en eller flera kandidater, | dater,

2. beteckning som visar för vil- 2. beteckning som visar för vil- 93

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 ken valkrets sedeln är avsedd (val- ken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning) samt kretsbeteckning).

3. uppgift om det val för vilket 3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). sedeln gäller (valbeteckning) samt

4. utrymme för väljaren att ange

ändrat första namn.

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller annan identifieringsuppgift.

Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de cj därvid tages i anspråk val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager välsedel med regist- Om en valsedel för ett parti upprerad partibeteckning namn på kan- tar namn på kandidater, skall valsedidater, skall valsedeln, om partiet ' "deln, om partiet enligt 5 kap. 6 § enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater anmält kandidater för valet, som för valet, som första namn upptaga första namn uppta namnet på nånamnet på kandidat som tagits upp gon kandidat som tagits upp på lispå listan över kandidater partiet an- tan över kändidater partiet anmält. mält.

Efter beställning av parti, som är Efter beställning av ett parti, som representerat I den församling valet är representerat i den församling gäller eller, i fråga om val till riks- valet gäller eller, i fråga om val till dagen, vid det senaste valet har fått riksdagen, vid något av de två semer än en procent av rösterna i hela naste valen har fått mer än en prolandet, tillhandahåller centrala val- cent av rösterna i hela landet, tillmyndigheten partiet blanketter till handahåller centrala valmyndighevalsedlar till det antal partiet öns- ten partiet blanketter till valsedlar kar. till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti Görs beställning av något annat

än som anges i första stycket eller parti än som anges i första stycket

av annan än den som är behörig eller av annan än den som är behöföreträdare för partiet tillhandahål- rig företrädare för partiet tillhandaler centrala valmyndigheten blan- håller — centrala valmyndigheten ketter till valsedlar endast om be- blanketter till valsedlar endast om ställaren betalar blanketterna i för- beställaren betalar blanketterna i skott. förskott. |

I fråga om parti. som deltagar i I fråga om parti, som deltar i riks- ' riksdagsval och som vid det senaste dagsval och som vid något av de riksdagsvalet fått eller vid det före- två senaste riksdagsvalen fått eller stående valet får mer än en procent vid det förestående valet får mer än av rösterna i hela landet. svarar en procent av rösterna i hela landet, statsverket för kostnaden för blan- svarar statsverket för kostnaden för ketter till valsedlar till ett antal som blanketter till valsedlar till ett antal

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 motsvarar fyra gånger antalet röst- som motsvarar fyra gånger antalet berättigade i valkretsen. Vad som röstberättigade i valkretsen. Vad sagts nu gäller även parti som utan som sagts nu gäller även partier att ha uppnått den angivna röstan- som utan att ha uppnått den angivdelen är eller genom det föreståen- na röstandelen är eller genom det de valet blir representerat i riksda- förestående valet blir representeragen. de 1 riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i I fråga om partier, som deltar i val av landstingsledamöter eller val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är el- kommunfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir ler genom det förestående valet blir representerat i den församling valet representerade i den församling vagäller, svarar statsverket för kost- let gäller, svarar statsverket för naden för blanketter till valsedlar kostnaden för blanketter till valtill ett antal som motsvarar fyra sedlar till ett antal som motsvarar gånger antalet röstberättigade i va- fyra gånger antalet röstberättigade i let. valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året.

I /okal där röstning äger rum skall I lokaler där röstning äger rum väljarna för varje val ha tillgång till skall väljarna för varje val ha till-

gång till

1. valsedlar som försetts med 1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti parti- och valbeteckning för de parsom vid det senaste riksdagsvalet tier som anmält sitt deltagande i fått mer än en procent av rösterna i valen och som vid något av de två hela landet (partimarkerade val- senaste riksdagsvalen fått mer än sedlar) samt en procent av rösterna i hela landet

(partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar. 2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager Lantbrevbärare som mottar valvalsedelsförsändelser bör: medföra sedelsförsändelser bör medföra partimarkerade valsedlar och valse- partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket. delsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandahålles genom cen- stycket tillhandahålls genom centrala valmyndighetens försorg. trala valmyndighetens försorg.

10 §

Den vars namn upptagits på en

valsedel utan att han givit sitt sam-

tycke därtill kan anmäla detta till

länsstyrelsen. Anmälan skall göras

skriftligen och till den skall fogas

den valsedel på vilken namnet före-

kommer. Länsstyrelsen skall för-

teckna de anmälningar som inkom-

mer.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1987/88: 22 10 § 118

Talan mot centrala valmyndighe- Beslut av centrala valmyndighetens beslut i ärende som avses i ten i ärenden enligt detta kapitel får detta kapitel föres hos valpröv- överklagas hos valprövningsnämnningsnämnden genom besvär. den genom besvär.

Centrala valmyndigheten har Länsstyrelsen skall biträda cenrätt att erhålla biträde av länssty- trala valmyndigheten i ärenden enrelse i ärende som avses i detta ka- ligt detta kapitel om myndigheten pitel. | begär det.

7 kap.

Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av tokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen.

Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsle-' och val i hela riket av ländstingsle-

damöter och kommunfullmäktige damöter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röst- skall röstkorten sändas till de röst-

berättigade senast 30 dagar före : berättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall röst- valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas till de röstberättigade korten sändas till de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen. senast /6 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

9 kap.

6§ Kommunen skall tillhandahålla Kommunen skall tillhandahålla

lämpliga vallokaler. I anslutning till lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina deltar i valen kan lägga ut sina valvalsedlar. Valförrättaren skall tillse sedlar. Valförrättaren skall tillse att att väljarna där har tillgång till blan- väljarna där har tillgång till blanketketter för valsedlar och partimarke- ter för valsedlar och partimarkerarade valsedlar för parti som vid det de valsedlar för de partier som ansenaste riksdagsvalet fått mer än en mält sitt deltagande i valen och procent av rösterna i hela landet. som vid något av de två senaste

riksdagsvalen fått mer än en pro-

cent av rösterna i hela landet.

10 kap.

1§

Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen . och val i hela riket av landstingsle- och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige damöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postanstalt får röstning ske på varje postanstalt inom riket från och med den tju- inom riket från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till gofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid annat val och med valdagen. Vid annat val

får röstning på postanstalt ske från får röstning på postanstalt ske från

och med den sjuttonde dagen före och med den tionde dagen före valvaldagen till och med valdagen. dagen till och med valdagen.

Att röstning på postanstalt kan begränsas i vissa fall framgår av 2§. 96

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

7§ . .

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet Röstning hos en utlandsmyndigfår börja tidigast den tjugofjärde da- het får börja tidigast den tjugofjärde gen före valdagen och pågå så länge dagen före valdagen vid ordinarie att avgivna valsedlar kan beräknas val till riksdagen och val i hela riket vara centrala valmyndigheten till av landstingsledamöter och komhanda senast klockan 12 dagen före munfullmäktige och vid annat val valdagen. tidigast den tjugonde dagen före

valdagen och pågå så länge att av-

givna valsedlar kan beräknas vara

" centrala valmyndigheten till handa

senast klockan 12 dagen före val-

dagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndgihetens chef eller den han utser. :

13 §

Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen

och val i hela riket av landstingsle- och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige damöter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg börja tidigast får röstning på fartyg börja tidigast . den femtiofemte dagen före val- den femtiofemte dagen före valdagen. Vid annat val får röstning på dagen. Vid annat val får röstning på fartyg börja tidigast den fyrtiofemte fartyg börja tidigast den trettionde dagen före valdagen. dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

11 kap.

6a§

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

Vid annat val får valsedelsförsän- Vid annat val får valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller delse som lämnas i vallokalen eller på postanstalt vara anordnad tidi- på postanstalt vara anordnad tidigast 17 dagar före valdagen. För- gast rio dagar före valdagen. Försändelse som lämnas hos utlands- sändelse som lämnas hos utlandsmyndighet får vara anordnad tidi- myndighet får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen och för- gast 20 dagar före valdagen och för- 97

7 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 sändelse som lämnas på fartyg tidi- sändelse som lämnas på fartyg tidigast 45 dagar före valdagen. gast 30 dagar före valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

14 kap.

Valsedel är ogiltig, om den Valsedel är ogiltig om den

1. saknar partibeteckning eller 1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteck- det inte av den klart framgår vilket ning, eller parti den avser,

2. upptar beteckningen för ett

parti som inte enligt 5 kap. anmält

sitt deltagande i valet, eller

2. är försedd med kännetecken 3. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på som uppenbarligen blivit anbragt på valsedeln med avsikt. valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna ' olikheter i fråga om kandidatnamn, skall r namnen på sedlarna anses obefintliga.

5§

Utöver vad som gäller enligt 4 § Utöver vad som gäller enligt 4§ andra stycket skall namn på valse- andra stycket skall namn på valsedel anses obefintligt, del anses obefintligt,

1. om kandidaten ej är valbar el- 1: om kandidaten ej är valbar el- "ler det ej framgår klart vem som ler det ej framgår klart vem som avses, avses,

2. om ordningen mellan namnet 2. om ordningen mellan namnet :

och annat namn ej framgår klart el- och annat namn ej framgår klart el-

ler ler

3. om valsedeln gäller registrerat 3. om valsedeln gäller ert parti, parti, för vilket anmälts kandidater för vilket anmälts kandidater enligt enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej 5 kap. 6 §, och valsedeln cj som som första namn upptager namnet första namn upptar namnet på nåpå någon av de anmälda 'kandida- gon av de anmälda kandidaterna. terna.

Vid bedömning enligt första styc- Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det ket 3 av vilket namn som är det första skall namn cj anses obefint- första, skall namn ej anses obefintligt därför att kandidaten har avlidit ligt därför att väljaren på det därför eller visat sig ej vara valbar. avsedda utrymmet angivit någon

annan än en anmäld kandidat som

första namn. Namnet skall ej keller

anses obefintligt därför att kandi-

daten har avlidit eller visat sig ej

vara valbar.

Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6—8 §§ regeringsformen. 98

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något- mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med ett tal som är 1 högre än dubbla antalet mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den parti erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelning- valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten en av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående ut- övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres ett efter jämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförel- varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av för- setal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i andra stycket på delningsregeln i andra stycket på ' partiets röstetal i valkretsarna. . partiets röstetal i valkretsarna. Har

partiet inte erhållit fasta valkrets-

mandat i samtliga valkretsar, skall

i de valkretsar där partiet inte till-

delats något mandat, partiets rös-

tetal i stället för dess jämförelsetal

läggas till grund vid tillämpningen

. av detta stycke.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat. med motsvarande ' tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

ISb$

De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är I högre än det dubbla antalet av de mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen. :

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestämmandet av det sammanlagda antalet mandat i landstinget som parti skall ha för att bli proportionellt represen- terat tillämpas fördelningsregeln i första stycket på hela landstingskommu-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 nen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås. Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i landstinget för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit. Av de utjämningsmandat som Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den parti erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelning- valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten en av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående ut- övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres ett efter jämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförel- varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av för- setal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i första stycket på delningsregeln i första stycket på partiets röstetal i valkretsarna. partiets röstetal i valkretsarna. Har partiet inte erhållit fasta valkretsmandeat i samtliga valkretsar, skall i dé valkretsar där partiet inte tilldelats något mandat, partiets röstetal i stället för dess jämförelsetal läggas till grund vid tillämpningen av detta stycke. Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än' antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom indi-

rekta val. Val till kyrkomötet förrättas vart Val till kyrkomötet förrättas vart tredje år. Varje val gäller för tiden fjärde år. Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast har samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valpe- Denna tid är kyrkomötets valperiod. riod.

Prop. 1987/88: 22

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Val enligt de nya bestämmelserna skall äga rum första gången efter kyrkofullmäktigvalet år 1991.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och

kyrkliga samfälliglieter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 §, 4 kap. 6 §, 5 kap. 8 och 15 §§ samt 7 kap. 1 § lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha följande lydelse. |

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

6 §

Ledamöter och suppleanter i kyr- Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs för tre år räknat kofullmäktige väljs för fyra år räk- : från och med den 1 januari året ef- nat från och med den 1 januari året . ter det år då valet har skett. efter det år då valet har skett.

4 kap.

Ledamöter och suppleanter i för- Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade väljs för tre år samlingsdelegerade väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari räknat från och med den 1 januari året efter det år då vali hela riket av året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats. kyrkofullmäktige har förrättats. När val som sker första gången inte När val som sker första gången inte äger rum under år då val i hela riket äger rum under år då val i hela riket av fullmäktige förrättas, skall valet av fullmäktige förrättas, skall valet dock inte avse längre tid än till ut- dock inte avse längre tid än till utgången av det år då sådana val av gången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa fullmäktige skall äga rum nästa gång. gång.

Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar. Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas valet i ' församling med fullmäktige av de nyvalda fullmäktige vid sammanträde . som avses i 2 kap. 9 § andra stycket. :

Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid. I Stockholms kyrkliga samfällighet skall dock för en ledamot som har utsetts vid proportionellt val inkallas den suppleant som bör inträda enligt den för suppleanterna 10i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 bestämda ordningen. Den suppleant som har inkallats skall tjänstgöra under den tid som återstår för den som har avgått.

5 kap.

85 Sådana ledamöter och supplean- Sådana ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som avses i 48 ter i kyrkorådet som avses i 4§ väljs för tre år, räknat från och med väljs för fyra år, räknat från och den 1 januari året efter det år då val med den 1 januari året efter det år i hela riket av kyrkofullmäktige har då val i hela riket av kyrkofullmäk-

ägt rum. tige har ägt rum.

Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de

valda ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet två månader efter det

att omvalet celler sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den

förnyade sammanräkningen har avslutats, skall kyrkofullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Om en ledamot som har: utsetts vid-proportionellt val avgår under

tjänstgöringstiden, inträder en suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av

tjänstgöringstiden. Om en annan vald ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.

15 8!

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar "Kyrkorådet väljer kyrkvärdar

bland de röstberättigade i försam- bland de röstberättigade i församlingen enligt 2 kap. 3 § första och lingen enligt 2 kap. 3 § första och

andra styckena. Minst en av andra -styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland le- kyrkvärdarna skall utses bland le-

damöterna och suppleanterna i kyr- damöterna och suppleanterna i kyr-

korådet. Kyrkvärdarna utses för tre korådet. Kyrkvärdarna utses för

år räknat från och med den 1 janua- ' fyra år räknat från och med den ri året efter det år då val i hela riket Il januari året efter det år då val i

av kyrkofullmäktige har ägt rum. hela riket av kyrkofullmäktige har

ägt rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall det

nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare som avses i första och andra styckena. Det nyvalda kyrkorådet får även

före december månads utgång utse elektorer som avses i lagen (1982: 943) om kyrkomötet.

7 kap.

18 Nyvalda kyrkofullmäktige eller Nyvalda kyrkofullmäktige eller

kyrkostämman väljer under år då kyrkostämman väljer under år då val i hela riket av kyrkofullmäktige val i hela riket av kyrkofullmäktige.

har ägt rum tre eller flera revisorer har ägt rum tre eller flera revisorer,

! Senaste lydelse 1985: 36]. ? Senaste lydelse 1983: 564. 102

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 samt minst lika många revisors- samt minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de suppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet. Full- fra följande årens verksamhet.

mäktige eller stämman får därvid Fullmäktige eller stämman får där-

välja revisorer och suppleanter för vid välja revisorer och suppleanter granskning av viss eller vissa nämn- för granskning av viss eller vissa . ders verksamhet. Antalet revisorer, nämnders verksamhet. Antalet liksom antalet suppleanter, för var- revisorer, liksom antalet supplean-

je nämnd eller grupp av nämnder ter, för varje nämnd eller grupp av

skall dock vara minst tre. Om val nämnder skall dock vara minst tre. till kyrkofullmäktige har upphävts Om val till kyrkofullmäktige har

och omval har ägt rum eller om rät- upphävts och omval har ägt rum

telse har vidtagits genom förnyad eller om rättelse har vidtagits ge-

sammanräkning och mandatfördel- nom förnyad sammanräkning och ningen mellan partierna därvid har mandatfördelning mellan partierna

ändrats, upphör uppdragen för revi- därvid har ändrats, upphör uppdrasorerna och suppleanterna två må- gen för revisorerna och supplean-

nader efter det att omvalet eller den terna två månader efter det att om-

förnyade sammanräkningen har av- valet eller den förnyade samman-

slutats. När omvalet eller den för- räkningen har avslutats. När omva-

nyade sammanräkningen har avslu- let eller den förnyade sammanräk- '

tats skall fullmäktige förrätta nytt ningen har avslutats, skall fullmäkval av revisorer och suppleanter för tige förrätta nytt val av revisorer återstoden av tjänstgöringstiden. och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

I fråga om valbarhet till revisor och revisorssuppleant, verkan av att

valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 4 §. om ledamot i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är kyrkobokförd i

församlingen är dock valbar. Detsamma gäller den som har uppnått arton.

års ålder senast på dagen för valet till revisor eller suppleant.

Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under

tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Revisorer och revisorssuppleanter har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.

Fullmäktige eller stämman får besluta att det till revisorer och revisorssuppleanter skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, förlorad arbetsförtjänst samt arvode. Om fullmäktige eller stämman beslutar att arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

2. Val enligt de nya bestämmelserna skall äga rum första gången år

1991. |

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972: 704) om kyrkofullmäk-

tigval!

I Lagen omtryckt 1985: 204. 103

dels att 9, 10 och 11 a §§ skall ha följande lydelse, Prop. 1987/88: 22 dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 8 a, I1 b, 11 c och

13 a §§, samt närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse. :'

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Partier

8a§

Partier som önskar delta i val en-

ligt denna lag skall senast en må-

nad före valet anmäla sitt deltagan-

de till centrala valmyndigheten.

Anmälan skall göras skriftligen. Av

anmälan skall framgå vilket eller

vilka val den avser och under vilken

beteckning partiet går till val (parti-

beteckning). -

9§

Till valsedlar för val av kyrkofull- Till valsedlar skall användas särmäktige för kyrklig samfällighet skilda blanketter som tillhandahålls skall användas särskilt papper. som av centrala valmyndigheten. tillhandahålls genom centrala valmyndighetens försorg.

10 §

Valsedlarna skall vara i format Valsedlarna skall vara lika till 105 x 148 millimeter (A 6). För val storlek och material. För val av av kyrkofullmäktige för församling kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av skall användas vita och för val av kyrkofullmäktige för kyrklig sam- kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar. fällighet blå valsedlar.

På valsedel skall finnas partibe- På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom teckning. Valsedel bör dessutom innehålla innehålla .

1. namn på en eller flera kandi- 1. namn på en eller flera kandidater, dater,

2. beteckning som visar för vil- 2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (val- ken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning) samt kretsbeteckning),

3. uppgift om det val för vilket 3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). sedeln gäller (valbeteckning) samt

4. utrymme för väljaren att ange

ändrat första namn.

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller annan identifieringsuppgift.

llas .

Efter beställning av ett parti som Efter beställning av ett parti som är representerat i en sådan fullmäk- anmält sitt deltagande i valet tilltigförsamling för kyrklig samfällig- handahåller centrala valmyndighehet som valet gäller tillhandahåller ten partiet blanketter till valsedlar centrala valmyndigheten partiet till det antal partiet önskar. papper till valsedlar för detta val i den mängd partiet önskar. vw 104

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22 Görs beställning av annat parti Blanketter till valsedlar tillhanän som anges i första stycket eller dahålls endast om beställaren betaav annan än den som är behörig lar blanketterna i förskott. företrädare för partiet, får centrala valmyndigheten besluta att papper till valsedlar skall tillhandahållas endast om beställaren betalar papperet i förskott.

Ib

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten = valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkretsoch valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och valsedlar med särskild siffer- eller . bokstavsbeteckning (listtypbeteckning).

Iles

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas senare dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs leverans endast under förutsättning att leverans kan ske före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.

I13a§

Den vars namn upptagits på en valsedel utan att han givit sitt samtycke därtill kan anmäla detta till länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen och till den skall fogas den valsedel på vilken namnet förekommer. Länsstyrelsen skall förteckna de anmälningar som inkommer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Bilaga 3 Prop. 1987/88: 22

Remissinstanser

Över folkstyrelsekommitténs betänkande (SOU 1987:6) Folkstyrelsens

villkor har remissyttranden efter anmodan avgetts av justitiekanslern, Svea hovrätt, kammarrätten i Göteborg. postverket. riksskatteverket, juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet. samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, samhällsvetenskapligå fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet, kammarkollegiet, statskontoret. riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån. länsstyrelsernas organisationsnämnd,. länsstyrelsen i

Stockholms län, länsstyrelsen i Södermanlands län. länsstyrelsen i Jönkö-

pings län, länsstyrelsen i Kalmar län, länsstyrelsen i Gotlands län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. länssty-

relsen i Skaraborgs län, länsstyrelsen i Örebro län. länsstyrelsen i Koppar-

bergs län, länsstyrelsen i Västernorrlans län och länsstyrelsen i Västerbot-

tens län. |

Vidare har remissyttranden avgetts av riksdagens revisorer, valprövningsnämnden, Svenska kyrkans centralstyrelse. domkapitlet i Skara stift,

domkapitlet i Västerås stift, domkapitlet i Lunds stift, Svenska kommun-

förbundet. Landstingsförbundet. Stockholms kommun. Norrtälje kommun, Enköpings kommun. Tierps kommun, Nyköpings kommun. Norrköpings kommun, Jönköpings kommun. Tingsryds kommun. Gotlands kommun, Karlshamns kommun, Höganäs kommun, Malmö kommun, TrcelHeborgs kommun, Falkenbergs kommun, Göteborgs kommun, Dals Eds kommun, Trollhättans kommun, Hjo kommun, Skövde kommun, Karl-

stads kommun, Leksands kommun, Gävle kommun. Ovanåkers kommun.

Sundsvalls kommun, Härnösands kommun, Bergs kommun, Strömsunds kommun, Robertsfors kommun, Umeå kommun. Östergötlands läns landstingskommun, Kronobergs läns landstingskommun, Blekinge läns landstingskommun, Kristianstads läns landstingskommun. Hallands läns landstingskommun. Älvsborgs läns landstingskommun. Värmlands läns lands-

tingskommun, Västmanlands läns landstingskommun, Gävleborgs läns

landstingskommun, Jämtlands läns landstingskommun, Norrbottens läns

landstingskommun, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisa-

tionen i Sverige, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,

Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Moderata ung-

domsförbundet. Folkpartiets ungdomsförbund, Kommunistisk ungdom. Kristdemokratiska Samhällspartiet, Fredrika-Bremer-förbundet, Medbor-

garrättsrörelsen, Utlandssvenskarnas förening och kanslichefen i riksda-

gens utbildningsutskott.

Prop. 1987/88: 22