Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag på grundval "av folkstyrelsekommitténs betänkande (SOU 1987: 6) Folkstyrelsens villkor. Propositionen behandlar ett flertal frågor som rör främst de allmänna valen och riksdagens arbete.

Tiden för genomförande av extra val föreslås förkortad från nuvarande 50 dagar till 35 dagar mellan beslutet om extra val och valdagen. Partier som önskar delta i ett allmänt val skall anmäla sitt deltagande viss tid före valet. Partier som inte har anmält sig får inte delta i mandatfördelningen. Den nuvarande ordningen med registrering av partibeteckningar avskaffas, men skyddet för partibeteckningar upprätthålls i samma omfattning som hittills.

Möjlighet öppnas till offentliga utskottssammanträden i riksdagen för inhämtande av upplysningar. Ljud- eller bildupptagningar skall få göras efter överenskommelse med utskottet. Den minsta tid som enligt huvudre- geln skall förflyta mellan den tidpunkt då ett förslag till grundlagsändring första gången anmäls i riksdagens kammare och valet förkortas från tio till nio månader.

Däremot föreslås — på grund av bristande politisk enighet — inte några förändringar av mandatperiodens längd. Den gemensamma valdagen be— hålls. Inte heller skall tidpunkten för kyrkofullmäktigval ändras. Vikten framhålls av att partierna i sitt uppträdande inför valen slår vakt om de grundläggande förutsättningarna för vårt valsystem med riksproportionali- tet och s. k. småpartispärr.

Folkstyrelsekommittén lade också fram ett antal andra förslag i fråga om riksdagens arbetsformer. bl. a. att finansutskottet och skatteutskottet skall

• Sida 2
•  Original

slås samman till ett utskott. Flertalet av dessa förslag tar regeringen inte ställning till utan de överlämnas endast till riksdagen för övervägande där.

Avsikten är att offentliga utskottssammanträden skall kunna hållas efter den 1 januari 1988. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

r»)

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 5. 4 kap. 3 5 samt 8 kap. 6 och 15 åå regeringsformenl skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

3 kap. 7 %

Mandaten fördelas mellan parti- er. Med parti avses varje samman- slutning eller grupp av väljare. som uppträder i val under särskild be- teckning. Nuvarande lydelse

Mandaten fördelas mellan de par- tier som inom den tid "och på det sätt som angives [ lag anmält sitt deltagande i valet.

Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets. där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

4 kap.

35

Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närma- re angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna rege-

ringsform.

Riksdagen väljer inom sig ut- skott. däribland ett konstitutionsut- skott. ett fmansutskott och ett skat- teutskott. enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdags- ledamot beredes före avgörandet av utskott. om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen väljer inom sig ut- skott. däribland ett konstitutionsut- skott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

8 kap.

6.5

Under tid då riksmöte ej pågår kan finans- och skatteutskottcn. ef- ter bemyndigande i lag om annan skatt än skatt på inkomst. förmö- genhet. arv eller gåva. på förslag av regeringen bestämma om skatte- satsen eller besluta att skatt som avses i lagen skall börja eller upp- höra att utgå. Bemyndigande kan innefatta rätt att göra skillnad mel- lan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten utövar sin beslu-

' Regeringsformen omtryckt 1985: 866.

Under tid då riksmöte ej pågår kan finansutskottet, efter bemyndi- gande i lag om annan skatt än skatt på inkomst. förmögenhet. arv eller gåva. på förslag av regeringen be- stämma om skattesatsen eller be- sluta att skatt som avses i lagen skall börja eller upphöra att utgå. Bemyndigande kan innefatta rätt att göra skillnad mellan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Beslut fattas på riksdagens vägnar genom lag.

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse tanderält vid gemensamt samman- träde. Beslut fattas på riksdagens vägnar genom lag.

Lag som finans- och skatteut- skotten har beslutat med stöd av första stycket skall av regeringen underställas riksdagen inom en må- nad från början av närmast följande" riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad härefter.

Föreslagen lydelse

Handläggs ärende om skatt som avses med förslag enligt första stycket av annat utskott än finans- utskottet, skall bemyndigande! avse bådefi/uznsutskottet och detta utskott. Utskottet: utövar i så fall sin beslutanderätt vid gemensamt sammanträde.

Lag som har beslutats med stöd av denna paragraf skall av rege- ringen underställas riksdagen inom en månad från början av närmast följande riksmöte. Riksdagen prö- var lagen inom en månad härefter.

155

Grundlag stiftas genom två lika- lydande beslut. Det andra beslutet får ej fattas. förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vi- dare skall minst tio månader förfly- ta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksda- gens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom beslut. som fattas senast vid ären- dets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna för- enar sig. medgiver undantag här- ifrån.

Grundlag stiftas genom två lika- lydande beslut. 'Det andra beslutet får ej fattas. förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vi- dare skall minst nio månader förfly- ta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksda- gens kammare och valet. såvida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som fattas senast vid ären- dets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna för- enar sig. .medgiver undantag här- ifrån.

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag. som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag. utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas. om yrkan- de därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Försla- get är förkastat. om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget till slutlig prövning.

Denna lag träderi kraft den I januari 1989.

• Sida 5
•  Original

2 Förslag till , Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen| dels att tilläggsbestämmelserna 3.11.2 och 3. 13.1 skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 11 och 13 åå, 4 kap. 1. 5.8 och 10—12 åå samt tilläggsbe- stämmelserna 4.2.1. 4.8.1, 4.ll.3. 7.2.3 och 8.12.2 "skall ha följande lydel-

se,

dels att i riksdagsordningen skall införas två nya paragrafer. 4 kap. 3 a och 3 b åå, samt tre nya tilläggsbestämmelser, 1.7.4, 4.8.2 och 4.12.1, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1.7.4 Ärenden i talmanskonferensen bereds av en delegation bestående av talmannen oclt de av partigrup- perna utsedda ledamöterna i- tal- manskonferensen.

3kap. llå

Utöver vad som följer av 10 % får motion med anledning av proposition avlämnas inom femton dagar från den dag då propositionen anmäldes i kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen besluta om korta- re motionstid. Riksdagen kan besluta att med högst tio dagar förlänga tiden för avlämnande av motion med anledning av preposition i vilken redovisas plan som avses i 2 & tredje stycket.

Motion får i de fall som riksda- Motion får väckas även med an- gen f'r'ireskriver väckas med anled- ning av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksam- het. Därvid äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämp- ning.

ledning av skrivelse från regering- en. Därvid tillämpas bestämmelser- na i första stycket, om inte annat följer av 19 5.

Vid beräkning av motionstid enligt denna paragraf kan bortses från dag som infaller under uppehåll i riksdagsarbetet en vecka eller längre tid under riksmöte.

135

Bestämmelserna i 11 och 12 5.5 äger motsvarande tillämpning på motion med anledning av förslag av sådant riksdagens organ som avses 'i 8 5. Riksdagen kan föreskriva att motion får väckas också med an- ledning av redogörelse till riksda- gen från sådant organ.

' Riksdagsordningen omtryckt 1985: 1068.

Bestämmelserna i 11 och 12 55 tillämpas också på motion med an- ledning av förslag eller redogörelse av sådant riksdagens organ som av- ses i 8 %.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Proposition. motion samt förslag och redogörelse från riksdagsorgan som sägs i 3 kap. 8 €) skall för be- redning hänvisas till utskott. Det- samma skall gälla ansökan som åsyftas i 3 kap. 18.5 och som tal- mannen har anmält i kammaren samt skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet.

Proposition, annan skrivelse än som avses i 2 kap. l() 5 andra stycket regeringsformen eller som innebär återkallelse av proposition, motion samt förslag och redogörel- se från riksdagsorgan som avses i 3 kap. 8 5 skall för beredning hän- visas till utskott. Detsamma skall gälla ansökan som åsyftas i 3 kap. 18 å och som talmannen har anmält ikammaren.

Innan ärende hänvisas till utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren. om kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.

4.2.1

Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första samman- trädet med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta följande sexton

utskott:

]. ett konstitutionsutskott (KU). 2. ett finansutskott (FiU), 3. ett skatteutskott (SkU). 4. ett justitieutskott (JuU), 5. ett lagutskott (LU), 6. ett utrikesutskott (U U). 7. ett försvarsutskott (FöU), 8. ett socialförsäkringsutskott (SfU), 9. ett socialutskott (SOU). 10. ett kulturutskott (KrU), 11. ett utbildningsutskott (UbU), 12. ett traftkutskott (TU), 13. ettjordbruksutskott (JoU), 14. ett näringsutskott (NU). 15. ett arbetsmarknadsutskott (AU) och 16. ett bostadsutskott (BoU).

Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan.

Jaå

Vid tillsättning av utskott som avses i 2 5 första stycket skall det. sammanlagda antalet utskottsplat- ser fördelas mellan de partigrupper som motsvarar partier med minst fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen. Plat— serna fördelas mellan partierna ge- nom att de en efter en tilldelas det parti som för varje gång visar det

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

största jämförelsetalet. Jämförel- setalet är lika medpartiets mandat- antal i riksdagen. så länge ingen plats har tilldelats partiet, och er- hålls därefter genom att partiets mandatantal delas med det tal som motsvarar antalet platser som re- dan har tilldelats partiet, ökat nted ett. Vid lika jämförelsetal skiljs ge- nom lottning.

På valberedningens förslag be- slutar riksdagen ltur platserna skall fördelas mellan utskotten. Därvid får inget parti i något utskott ges en sådan representation att den med mer än en plats avviker från repre- sentationen i övriga utskott.

Inom en vecka från riksmötets öppnande anmäler partigrupperna till talmannen vilka ledamöter som skall inneha partiets platser. Görs ej sådan anmälan utser talmannen

, ledamöterna. Talmannen meddelar därefter kammaren vilka som blivit utsedda till ledamöter i utskotten.

3b$$

Bestämmelserna i 7 kap. 7— 14 55 med tilläggsbestämmelser til- lämpas också på utskotten.

55

Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 & samt 9 kap. 4 och 11 %% regeringsformen, bereda ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt ärenden som rör riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall, utöver sin Skatteutskottet skall bereda uppgift enligt 8 kap. 6 & regerings- ärenden om statliga och kommuna- formen, bereda ärenden om statliga la skatter och har till följd härav och kommunala skatter. dessutom den uppgift som angives i

8 kap. 6 ,é' andra stycket regerings- formen.

8.5

Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat utskott. om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.

• Sida 8
•  Original

Fifireslagen lydelse

Betänkande i ärende vars be- handling har uppskjutits från ett riksmöte till nästa inom samma val- period skall avgivas före den ! no- vember. Riksdagen kan dock beslu- ta att betänkande i sådant ('irende får avgivas även efter denna tid- punkt.

Nuvarande lydelse

Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i 3 kap. 16 & foga yttrande i ärendet.

Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12.5 tredje stycket regeringsformen. skall utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet.

4.8.1

Beslut av finans- och skatteut- skotten i fråga som avses i 8 kap. 6 & regeringsformen och av finans- utskottet ifråga om godkännande enligt 9 kap. 11 å regeringsformen meddelas regeringen genom skri- velse.

Beslut av utskott i fråga som av- ses i 8 kap. 6 & regeringsformen meddelas regeringen genom skri- velse. Detsamma gäller finansut- skottets godkännande enligt 9 kap. 11 å regeringsformen.

4.8.2 . .

Beslut om att betänkande får av- givas efter utgången av oktober i ärende. vars behandling ltar upp- skjutits från ett riksmöte till nästa inom samma valperiod, fattas på framställning av det utskott till vars himdläggning ('irendet hör. Utskot- tet skall inhämta yttrande från tal- manskonferensen.

lOå

Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande. då utskott begär det. Sådan skyldig- het åligger doek ej regeringen. Myndighet som ej lyder under riks- dagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgörande.

Begär minst en tredjedel av leda- möterna i ett utskott vid behand- lingen av ett ärende att upplysning- ar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första styc- ket. skall utskottet föranstalta om detta. såvida det icke finner att där- med förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt men.

Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande. då utskott begär det, om ej annat följer av 12 # andra stycket. Sådan skyldighet åligger dock ej regering-- en. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgö- rande.

Begär minst en tredjedel av leda- möterna i ett utskott vid behand- lingen av ett ärende att upplysning-. ar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första styck- et. skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke finner att där- med förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt men. Utskottet skall i sitt betänkan- de i ärendet redovisa skälen till att

Prop. 1987/88: 22

• Sida 9
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse en sådan begäran om upplysningar eller yttrande ltar avslagits.

Konstitutionsutskottet får icke avgiva förklaring. att 2 kap. 12 s" tredje stycket regeringsformen icke är tillämpligt i fråga om visst lagförslag. utan att lagrådet har yttrat sig i saken.

llå

Utskott får sammanträda också under tid då riksmöte icke pågår. om dess uppgifter kräver det.

Utskott skall sammanträda också under tid då riksmöte icke pågår. om riksdagsarbetet kräver det.

4.ll.3

Innan ordförande har valts. föres ordet av den av de närvarande ledamö- terna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt sammanträde med fmans- och skatteutskotten en- ligt 8 kap. 6 & regeringsformen fö- res ordet av den av utskottsordfö- randena som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om de har till- hört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt sammanträde med finans- och skatteutskottenjib'r behandling av ärende sotn avses i 8 kap. 6 & regeringsformen föres ordet av den av utskottsordföran— dena som har varit ledamot av riks- dagen längst tid. Om de har tillhört riksdagen lika länge. har den äldste av dem företräde.

12å

Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger. kan utskottet medgiva att även annan än ledamot. supple- ant och tjänsteman i utskottet är närvarande.

Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Det katt dock besitt- ta att sammanträdeför inltämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt. Om särskilda skäl föreligger. kan utskottet med- giva att även annan än ledamot. suppleant och tjänsteman i utskot- tet är närvarande vid sammanträde inom stängda dörrar.

Vid offentligt utskottssamtmtn- träde är företrädare för statlig myndighet ej skyldig att lämna upp- gift för vilken sekretess gäller has m_vndi glt eten .

4.12.l Ljud— eller bildupptagning vid of- fentligt utskottssammanträde får äga rutn efter överenskottttnelse nted utskottet.

7 kap. 7.2.3

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse

av ordföranden.

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 12 & samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2—4 äger motsvarande tillämpning på valbe- redningen.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 4kap. 12ä första stycket första och tredje tne- nittgartta samt tilläggsbestämmel- serna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2—4 tillämpas också på valbe- redningen.

8 kap. 8.12.2

Bestämmelserna i 4 kap. 12 5 samt tilläggsbestämmelserna 4.1 1.1 andra stycket och 4.1 1.2 och 4 äger motsvarande tillämpning på krigs- delegationen under tid då delegatio- nen ej är i riksdagens ställe.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 5 första stycket första och tredje tne- nittgurna samt tilläggsbestämmel- serna 4.ll.1 andra stycket och 4.ll.2 och 4 tillämpas också på krigsdelegationen under tid då dele- gationen ej är i riksdagens ställe.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 12 5 samt tilläggsbestämmel- serna 4.12.1, 7.2.3 och 8.12.2 den 1 januari 1988, och i övrigt den I januari

1989. .

3. Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972: 620)'

dels att 5 kap. 1—9 åå, 6 kap. 3.5 och 9 åå. 7 kap. 2 %. 9 kap. 6 5. 10 kap. 1. 7 och 13 55. 11 kap. 6 a &, 14 kap. 4. 5. 9 och 15 b 55 samt rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 6 kap. 7 a 15. av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

5 kap. Registrering av partibe- teckttittg och atttnälatt av kandida- ter

Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i2--4 #$; få sitt partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten satttt an- ntäla kandidater [ valet enligt 8 .5.

Ont valsedel med registrerad partibetecktting finns bestämmel- ser i 6 kap. 3 & tredje stycket och 14 kap. 5 5.

' Lagen omtryckt 1985: 203.

Föreslagen lydelse

5 kap. Anmälan om deltagande i val och av kandidater

Partier som skall delta i ett val skall atttnäla sitt deltagande till den centrala valmyndigheten. De katt också anmäla kattdidater i valet.

Av 14 kap. 4 .é' följer att valsedlar för sådana partier sotn inte ltar an- tnält sitt deltagande är ogiltiga.

1 6 kap. 3 & tredje stycket och 14 kap. 5 éfinns bestämmelser om valsedlarför de partier som ltar att— tttält kandidater.

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse ')

Ansökan om registrering av par- tibeteckning görs skriftligen. ] att- sökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om ansökningen avser regist- rering för val av landstingsledamö- ter eller kommunfullmäktige. för vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förkla- ringar ettligt 3 i)" tredje stycket eller intyg av notarius publicus att såda- na förklaringar har visats upp för honom.

För att partibeteckning skall åt- ttjuta skydd vid val skall attsökatt om registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndig- heten, vid ordinarie val till riksda- gen och val i hela riket av lands- tingsledantöter och kommunfull- mäktige före utgången av februari valåret och vid annat val inom en vecka efter det att beslut om val- dagen meddelades.

Föreslagen lydelse &

En anmälan om ett partis delta- gande i ett val skall göras skriftli- gen. Av anmälningen skall framgå vilket slag av val den avser och, om den avser val av landstingsledamö- ter eller kommunfullmäktige, vil- ken landstingskommun eller kom- mun det gäller.

Ett anmälan skall vid ordinarie val till riksdagen och val i hela latt- det av landstingsledamöter och kommunfullmäktige göras senast en månad före det val den avser. Vid ett annat val skall anntälatt gö- ras ittotn två veckor efter det att beslutet om valdagen meddelades.

För att ett parti skall kutttta an- tnäla kandidater enligt 6 5 skall dock dess anmälan om deltagande i valet ha komtnit in till den centrala valmyndigheten före utgången av februari tttåttad valåret i fråga om ett ordinarie val till riksdagen oclt ett val i hela landet av landstingsle- datttöter och kontmtmfulltttäktige. Vid ett annat val skall en atttnälatt om deltagande ha kommit in till den centrala valmyndigheten ittont en vecka efter det att beslutet om valdagen meddelades. om partiet skall anmäla kandidater.

35

Partibeteckning får registreras. om

]. partibeteckningen består av el- ler innehåller ord,

2. partiet icke utgör underavdel- ning av politisk samntattslutnittg.

3. ansökan biträds. vid registre- ring för val till riksdagen av minst 1500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av lattdstittgsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst

Av en anmälan skall framgå un- der vilken beteckning partiet går till val (partibeteckning).

• Sida 12
•  Original

Nuvarande lydelse 100 respektive minst 50 röstberätti- gade medlemmar i den landstings- kommun eller kommun för vilken registrering söks.

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling ttted beteckning som redan är registrerad eller som. med anledning av tidigare gjord att- sökan. kan komma att registreras med giltighetför det valet eller för annat val för vilket den nya regist- reringen enligt 4 9' första stycket kommer att gälla.

5. partibeteckttingen katt antas ej leda till förväxling med beteckning som för högst fem år sedan ltar av- förts ur registret efter namnbyte och vars registrering hade sådan giltig/tet som avses i punkt 4.

Ifråga om parti som är represen- terat i riksdagen gäller inte första stycket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall lämtta egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge personnutttmer och kyrko- bokföringsort.

4 & första stycket

Registreras partibeteckning för val till riksdagen. gäller registre- ringen ävcn för val av landstingsle- damötcr och kommunfullmäktige i hela riket. Registreras partibeteck- ning för val av landstingsledamö- ter. gäller registreringen val i den landstingskommun som anges i re- gislreringsbeslut samt val av kom- munfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstings- kommunen. Registreras partibe- teckning för val av kommunfull- mäktige, gäller registreringen val i den kommun sotn anges [ registre- ringsbesltttet.

7 :$

När partibeteckning registrerats eller avtörts ar registret. skall cen- trala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.

Föreslagen lydelse

4 &

Atttnäls ett parti för val till riks- dagen. gäller anmälan även för val av landstingsledamöter och kom- munfullmäktigc i hela riket. om så- dana val äger rum samtidigt med riksdagsvalet. Anmäls ett parti för val av landslingslcdamöter. gäller anmälan valet i den landstingskom- mun som attmälan avser samt val av kommunfullmäktige i de kom- muner som är belägna inom lands- tingskommuncn. Antnäls ett parti för val av kommunfullmäktige. gäl- ler anmälan valet i den kommun anmälan avser.

5.5

När en anmälan om deltagande i val ltar gjorts. skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.

• Sida 13
•  Original

Nuvarande lydelse

8 5

För att registrerad partibeteck- ning skall åtnjuta skydd vid val skall partiet som kandidater anmä- la

för val till riksdagen i viss val- krets minst fyra och högst femton personcr och

för val av landstingsledamöter el- ler kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer i lands- tingskommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten be- stämmer inför varje val när anmä- lan av kandidater senast skall gö- ras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och lnrikcs Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vi- dare tillstiillas varje registrerat par- ti.

Anmälan av kandidater skall gö- ras hos centrala valmyndigheten el- ler. i den mån regeringen eller myn- dighet som bestäms av regeringen föreskriver det, länsstyrelsen. An- mälan skall göras skriftligen av par- tiets ombud eller av person som ombudet utsett. Till anmälnings- handlingen skall fogas skriftlig för- klaring från varje kandidat att han givit partiet tillstånd att anmäla ho- nom.

Föreslagen lydelse

625

Ett parti. som ltar atttttält sitt del- tagande i ett val ittom den tid sotn anges i .? # tredje stycket. uppnår skydd för sin partibeteckning. om partiet som kandidater anmäler

för val till riksdagen i en viss val- krcts minst fyra och högst femton personer och

för val av landstingsledamöter el— ler kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer i lands- tingskommunen eller kommunen.

Den centrala valmyndigheten be- stämmer inför varje val en dag efter utgången av den tid sotn anges i.? 55 tredje stycket när anmälan av kan- didater senast skall göras. Ett kun- görelse om beslutet skall föras in i Post— och lnrikes Tidningar. Vidare skall varje parti som ltar anmält kandidater vid närmast Firegående val underrättas om beslutet.

Ett antttälan av kandidater skall göras hos den centrala valmyndig- heten. Regeringen eller dett myti- digltet sotn regeringen bestämmer får dock föreskriva att atttniilan i stället skall göras till länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets ombud eller av en person som ombudet har utsett. Till anmäl- ningshandlingen skall fogas en skriftlig förklaring från varje kandi- dat att han gett partiet tillstånd att anmäla honom.

7 5

Ett parti får inte anmäla kandi- dater till skydd för sin partibeteck- ttittg. om dentta katt antas komma att leda till förväxling med beteck- ningen för något annat parti sotn redan har anmält sitt deltagande eller som ltar anmält sitt deltagarl- de i tidigare val och därför kan att- tas kotnttta att anmäla sitt delta— gande i det val anmälan avser eller inågot annat valför vilket anmälan kottttner att gälla enligt '4 #. Det- samma giiller. om partiets beteck-

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse

4 5 andra stycket

Avser ansökan registrerittg för val till riksdagen oclt är partibe- teckttingen redan registrerad eller är ansökan om dess registrering re- dan gjord för annat val. får regist- rerittg beviljas utan ltittder av 3 5 första stycket 4, om det parti för vilket registrering sålunda ltar skett eller sökts har lämnat sitt medgi- vande. Detsamma gäller om ansö- kan avser registrering för val av landstingsledamöter och partibe- teckningen redatt är registrerad el- ler ansökan om dess registrerittg ti- digare är gjordför val av kommun- fullmäktige inom landstingskom- munen. Behörig att lämna medgi- vande är det ombud som partiet har anmält enligt5 ä'.

55

För parti som fått sitt partibe- teekttittg registrerad skall finnas ombud. Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten ittotn en månad efter det att registreringen av beteckningen kungjorts ettligt 7 S*.

Finner den myndighet Itos vilken anmälan görs anledning till anmärk- ning mot anmälningshandlingen el- ler handling som åtföljer denna. skall myndigheten genast underrät- ta den som gjort anmälan. Därvid skall anges tid för ändring och kom- plettering av anmälningshandling- en. Därefter skall centrala valmyn- digheten så snart som möjligt slut- ligt pröva ärendet.

Föreslagen lydelse

ttittg i annatfall kan antas leda till förväxling med en beteckning tm— der vilkett något attttat parti ltar att- mält sitt deltagande i något av de två närmast föregående motsva- rande valen. Därvid bortses från extra val till riksdagen och från så- dana val av landstingsledamöter och kommuttfulltnäktige sattt inte omfattar hela landet.

Ont ett parti atttttäler sitt delta— gande i ett val till riksdagen oclt något annat parti redan har antnält sitt deltagande i ttågot annat val under samma partibeteckning, får trots detta det först angivna partiet attntäla kandidater till skydd för sitt partibeteckning uttder förutsätt- ning att det andra partiet har läm- nat sitt medgivande. Detsamma gäl- ler om en anmälan avser ett val av landstingsledamöter och något att- nat parti redan har anmält sitt del- tagande i ett val av kommunfull— mäktigc inom landstingskommunen under santnta partibeteckning. Be- hörig att lämna medgivande är det ombud som partiet har anmält en- ligt 8 5 eller partiets styrelse.

8 .5

För vatje parti som anmäler katt- tlidater skall det finnas ett ombud. Ombudet skall anmälas till den cen- trala valmyndigheten senast i sam- band med att partiet anmäler sitt valdeltagande.

95

Finner den myndighet som tar entot en anmälan av kattdidater an- ledning till anmärkning mot anmäl- ningshandlingen eller någon annan handling som ltar lämnats in till- sammans med denna. skall myndig- heten genast underrätta den som ltar gjort anmälan. Därvid skall myttdiglteten ange tid för ändring och komplettering av anmälnings- handlingen. När den tiden ltar gått ut skall den centrala valmyndighe-

• Sida 15
•  Original

Nuvarande lydelse

Har det ej visats att anmäld kan- didat givit partiet tillstånd att anmä- la honom, skall hans namn på an- mälningshandlingen anses obefint- ligt.

Föreslagen lydelse ten så snart som möjligt slutligt prö- va ärendet.

Ont det inte ltar visats att en an- mäld kandidat ltar gett partiet till- stånd att anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen an- ses obeftntligt.

6 kap.

3.5

Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn. skall namnen upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands- tingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel nted registre- rad partibeteckning namn på kandi- dater. skall valsedeln, attt partiet enligt 5 kap. 8 5 anmält kandidater för valet, som första namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över kandidater partiet an- mält.

Om en valsedel för ett parti upp- tar namn på kandidater och partiet enligt 5 kap. 6 9' har anmält kandi- dater för valet, skall valsedeltt som första namn lta namnet på någon kandidat som ltar tagits upp på Iis- tan över kandidater partiet anmält.

5.51

I fråga om ett parti. som deltar i riksdagsval och som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått eller vid det förestående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet. svarar staten för kost- naden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Detta gäller även ett parti som utan att ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir represen- terat i riksdagen.

] fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller komtnunfullmäktige och som är el- ler genom det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kost- naden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i va- let.

[ fråga om ett parti, som [tar att- tttält sitt deltagattde i riksdagsval och som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått eller vid det förestående valet får mer än en pro- cent av rösterna i hela landet. sva- rar staten för kostnaden för blan- ketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röst- berättigade i valkretsen. Detta gäl- ler även ett parti som utan att ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om ett parti. som ltar att- ntält sitt deltagande i val av lands- tingsledamöter eller kommunfull- mäktige och som är eller genom det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar staten för kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal som mot- svarar fyra gånger antalet röstbe- rättigade i valet.

2 Nuvarande lydelse enligt prop. l987/88z21.

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse Föresla gett lydelse

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät- tigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året.

7115

Ottt någon ltar angetts sont katt- didat på en valsedelsblankett sotn tillhandahålls ttted kandidatttanttt vid ett val utatt att ltan ltar sant- tyckt till det. katt ltatt attntäla detta till länsstyrelsen. Till anmälningen, sotn skall göras skri/tligen. skall jo- gas ett e.t'etnplar av valsedeln. Länsstyrelsen skall föra ett förteck- ning över de attntälttittgar som kommer in före valet.

953

] lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

[. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för varje parti som vid något av de två senas- te riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar

] lokaler där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha till- gång till

]. valsedlar som har försetts med parti- och valbeteckning för de partier som ltar antnält sitt delta- gande i valen och som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade val- sedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelscr bör medföra parti- markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

Partimarkcrade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

7 kap. 2.5

Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av

länsstyrelsen.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsle- damöter och kommunfullmäktigc skall röstkorten sändas till de röst- berättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall röst- korten sändas till de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsle- damöter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röst- berättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall röst- korten sändas till de röstberättigade senast !() dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

" Nuvarande lydelse enligt prop. l987/88: Zl.

• Sida 17
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap. 6 54

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ut sina val- sedlar. Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till blan- ketter för valsedlar och partimarke- rade valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riks— dagsvalen har fått mer än en pro— cent av rösterna i hela landet.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. [ anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de partier som efter anmälan deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätta- ren skall se till att väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för de partier som ltar anmält sitt delta- gande i något av valen och som vid ett av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rös- terna i hela landet.

10 kap. 1 55

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av Iandstingsle- damöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postkontor inom riket från och med den tju- gotjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid annat val får röstning på postkontor ske från och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av Iandstingsle- damöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postkontor inom riket från och med den tju- gofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val får röstning på postkontor ske från och med den tionde dagen före val- dagen till och med valdagen.

Att röstning på postkontor kan begränsas i vissa fall framgår av 2 %.

7 ? När val skall förrättas. bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd" med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyn- digheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej skall äga

rum.

Röstning hos utlandsmyndighet får börja tidigast den tjugofjärde da- gen före valdagen oclt pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan l2 dagen före valdagen.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela lattdet av landstings- ledatttöter och komntunfullmäktige får röstning hos en utlandsmyndig- het börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstning Itos en utlandsmyndig- het börja tidigast den tjugonde da- gen före valdagen.

Röstningen Itos en utlandsmyn- dighetjär pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara den

4 Nuvarande lydelse enligt prop. l987/88: Zl. f' Nuvarande lydelse enligt prop. l987/88: 2l.

• Sida 18
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före val- dagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser. - '

l3å

Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsle- och val i hela lattdet av landstings- damöter och kommunfullmäktige ledamöter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg börja tidigast får röstning på ett fartyg börja tidi- den femtiofemte dagen före val- gast den femtiofemte dagen före dagen. Vid annat val får röstning på valdagen. Vid andra val får röst- fartyg börja tidigast den_tj'rtiofetttte ning på ett fartyg börja tidigast den dagen före valdagen. trettionde dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen. ' .

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

11 kap. 6 a 56

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamö- ter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad tidi- gast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

Vid annat val får valsedelsför- Vid attdra val fåren valsedelsför- sändelse som lämnas i vallokalen sändelse som lämnas i vallokalen eller på postkontor vara anordnad eller på ett postkontor vara anord- tidigast 17 dagar före valdagen. nad tidigast 10 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas hos ut- En försändelse som lämnas hos en landsmyndighet får vara anordnad utlandsmyndighet får vara anord- tidigast 24 dagar före valdagen och nad tidigast 20 dagar före valdagen försändelse som lämnas på fartyg och en försändelse som lämnas på tidigast 45 dagar före valdagen. ' ett fartyg tidigast 30 dagar före val-'

dagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

14 kap. 4 & Valscdel är ogiltig. om den Ett valsedel är ogiltig. om den 1. saknar partibeteckning eller !. saknar partibeteckning eller upptager mer ätt ett partibeteck- inte klart utvisar vilket parti den av- nittg. eller ser.

" Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.

• Sida 19
•  Original

Nuvarande lydelse

2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

Föreslagen lydelse

2. upptar beteckningen för ett parti som inte ltar gjort föreskriven anmälan om sitt deltagande i valet. eller '

3. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål- ler valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning. skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna olikheter i fråga om kandidatnamn. skall namnen på sedlarna anses obe-

fintliga.

5 € Utöver vad som gäller enligt 4 å andra stycket skall namn på valsedel anses obefintligt. 1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses. 2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller

3. om valsedeln gäller registrerat 3. om valsedeln gäller ett parti. parti, för vilket anmälts kandidater enligt 5 kap. 8 :S. och valsedeln ej som första namn apptager namnet på någon av de anmälda kandida-

för vilket har anmälts kandidater enligt 5 kap. 6 5. och valsedeln inte som första namn har namnet på nå- gon av de anmälda kandidaterna.

terna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första skall namn ej anses obeftntligt därför att kandidaten har avlidit eller visat sig ej vara valbar.

9 å

Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6—8. åå regeringsformen. '

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 & första stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalel. Jämförelsetalet beräknas. sålänge partiet ännu ej tilldelats något mandat. genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1.4. Därefter erhållesjämförelsetalet genom att parti- ets röstetal delas med det tal som är ] högre än dubbla antalet mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som parti skall ha enligt 3 kap. 8 å andra stycket regeringsformen för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelning- en av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående ut- jämningsmandat till/öres ett efter

Av de utjämningsmandat som ett parti har erhållit tillförs det första den valkrets där partiet efter fördel- ningen av de fasta valkretsmanda- ten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående ut- jämningsmandat tillförs ett efter an-

• Sida 20
•  Original

Nuvarande lydelse annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störstjämförel- setal vid fortsatt tillämpning av för- delningsregeln i andra stycket på partiets röstetal i valkretsarna.

Föreslagen lydelse

nat den valkrets där partiet för var- je gång uppvisar störst jämförelse- tal vid fortsatt tillämpning av för- delningsregeln i andra stycket på partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet inte har erhållit något fast valkretsmandat är dock jätnjörelselalet vid tilldelningen av det första utjämningsnmndatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat. med motsvarande tillämpning av fjärde stycket. till annan valkrets där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom tillämpning av detta förfarande. skall det vara obcsatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

le5

De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för varje valkrets pro- portionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Här— vid tilldelas mandaten. ett efter annat. det parti som för varje gång uppvi- sar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas. så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat. genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1.4. Därefter erhållesjämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så. att fördelningen av alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestämmandet av det sammanlagda antal man- dat i landstinget som parti skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i första stycket på hela landstingskommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i landsting- et för partiet enligt andra stycket. bortses vid fördelningen av utjämnings- mandaten från partiet och de fasta valkretsm'andat det har erhållit.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelning- en av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående ut- jämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störstjämförel- setal vid fortsatt tillämpning av för- delningsregeln i första stycket på partiets röstetal i valkretsarna.

Av de utjämningsmandat som ett parti har erhållit tillförs det första den valkrets där partiet efter fördel- _ningen av de fasta valkretsmanda-

ten uppvisar störrcjämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående ut- jämningsmandat tillförs ett efter an- nat den valkrets där partiet för var- je gång uppvisar störst jämförelse- tal vid fortsatt tillämpning av för- delningsregeln i första stycket på partiets röstetal i valkretsarna. len valkrets där partiet inte har erhållit något fast valkretsmandat är dock jiitnförelsetalet vid tilldelningen av

• Sida 21
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse det första utjämningsmandatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat. med motsvarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas genom tillämpning av detta förfarande. skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

1. Denna lag träderi kraft den 1 januari 1989.

2. Vid tillämpningen av 5 kap. 7 å i dess nya lydelse skall en registrering av en partibeteckning som har gjorts vid val som ägde rum innan denna lag trädde i kraft jämställas med en anmälan om valdeltagande.

3. Vid tillämpningen av 6 kap. 5 å i dess nya lydelse krävs inte att ett parti som deltog i ett val innan denna lag trädde i kraft gjort anmälan om valdeltagandet.

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l972:704) om kyrkofullmäk- tigval'

dels att 15, 28. 30 och 37 åå skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas två nya paragrafer. 8 a och 13 a åå, samt närmast före den nya 8 a å en rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anmälan om deltagande i val 8 a 5

Partier som önskar delta i val som avses i denna lag skall senast en månad före valet anmäla sitt deltagande till den centrala val- myndigheten eller någon annan myndighet som regeringen bestäm- mer. Vid omval skall anmälan dock göras inom två veckor efter det att beslutet om valdagen meddelades. En anmälan skall göras skriftligen. Av anmälningen skall framgå vilket eller vilka val den avser och under vilken beteckning partiet går till val (partibeteckning).

När en anmälan om deltagande i val har gjorts, skall den myndighet som har tagit emot anmälningen kungöra detta på lämpligt sätt.

' Lagen omtryckt 1985: 204.

• Sida 22
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse [3 a 35

Om någon har angetts som katt- didat på en valsedelsblankett som tillhandahålls av någon vid ett val utan att han har samtyckt till det. kan han anmäla detta till länssty- relsen. 'I'ill anmälningen, som skall . göras skriftligen. skall fogas ett e.t-

emplar uv valsedeln. Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före valet.

15å

[ fråga om röstkort tillämpas 7 kap. 1 å andra stycket. 2 å förs- ta styckct och 3 å vallagen ( 1972: 620). Röstkorten skall sändas till de röstberättigade. vid val i hela riket senast 30 dagar och vid annat val senast 20 _dagar före valdagen.

[ fråga om röstkort tillämpas 7 kap. 1 å andra stycket. 2 å förs- ta stycket och 3 å vallagen (1972: (120). Röstkorten skall vid val i hela landet sändas till de röstbe- rättigade senast 30 dagar före val- dagen. Vid annat val skall röstkor- ten sändas till de röstberättigade senast I6 dagar före valdagen.

28å

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna där har tillgång till blan- ketter för valsedlar.

30 å*

Röstning får ske på varje post- kontor inom riket. vid val i hela riket från Och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från och med den sjuttonde dagen före val- dagen till och med torsdagen före valdagen. om ej annat följer av and- ra eller tredje stycket.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de partier som efter anmälan deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätta- ren skall se till att väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar.

7

Röstning får ske på varje post- kontor inom riket. vid val i hela landet från och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från och med den tionde dagen före val- dagen till och med torsdagen före valdagen. om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Röstning på postkontor äger rur under tid då postkontor är öppet för allmänheten. På förslag av. postverk :t får centrala valmyndigheten begrän- sa den tid då röstning får. ske på postkontor. Röstning skall dock alltid kunna äga rum Linder minst en timme varje dag då postkontoret är öppet för allmänheten.

Finns det särskilda skäl. får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa postkontor. Vid val som omfattar hela riket skall röstning (lock alltid kunna äga rum på minst ett postkontori varje kommun.

: Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.

• Sida 23
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse lnrättas med anledning av valet postkontor vid sjukhus, ålderdomshem. kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt. äger. röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med ' valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med val- nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmoltagare på postkontoret.

373

I fråga om anordnande av valse- delsförsiindelse tillämpas 11 kap. ] å andra stycket. 3 å andra styc- ket, 5 5 andra stycket samt 6 aå tredje stycket vallagen (l972:620). Valsedelsförsändelse får vara an- ordnad. vid val i hela riket tidigast 24 dagar och vid annat val tidigast 17 dagar före valdagen. I fråga om avlämnande av valsedelsförsändel- se till lantbrevbärare tillämpas vi- dare 11 kap. 5 & tredje stycket val- lagen.

I fråga om anordnande av valse- delsförsändelser' tillämpas ll kap.- l å andra stycket. 3 5 andra styc- ket. 5 5 andra stycket samt 6 8.5 tredje stycket vallagen (1972:620). En valsedelsförsändclse får vara anordnad. vid val i hela landet tidi- gast 24 dagar och vid annat val tidi- gast 10 dagar före valdagen. I fråga om avlämnande av valsedelsj?)rsän- delser till lantbrevbärare tillämpas vidare 11 kap. 5 & tredje stycket vallagen.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Härigenom föreskrivs att 2 & lagen (l987:000) om brevröstning i För-'

bundsrepubliken 'l'yskland' skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

2 &

Brevröstning skall gå till på följande sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvarolav två vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt och att försändelsen har ställts i ordning i Förbunds- republiken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet dels den dag då brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning. dels sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäk- ran samt att de inte känner till något förhållande som strider" mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Nuvarande lydelse

' Lydelse enligt prop. l987/88: 2l.

• Sida 24
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra styc- ket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för post- befordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämn- den i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 & vallagen (,19721620) skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändelsen får vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges se- nast dagen före valdagen. Försän- delsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad. Brevröst- ningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så god tid att den kan beräknas vara valnämnden till handa senast andra dagen efter val- dagen.

Vid val till riksdagen, vid val i hela landet av landstingsledamöter och kommurtfullmäktige och vid en folkomröstning får brevröstnings- försändelsen vara iordninggjord ti- digast 24 dagar före valdagen och skall avges senast dagen före val- dagen. Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning samtidigt nted sådana val får brevröstnings- försändelsen vara iordninggjord ti- digast 20 dagar före valdagen. För— sändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad. Brev- röstningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så god tid att den kan beräknas vara valnämnden till handa senast andra dagen efter valdagen.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

6. Förslag till Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979: 369)

Härigenom föreskrivs att 6 & folkomröstningslagen (1979: 369) skall ha

följande lydelse.

65'

När folkomröstning skall förrät- tas, skall. i den mån centrala val- myndigheten inte förordnar annat. för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid om— röstningen upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om omröstningen till led- ning för den röstberättigade. För folkomröstning och val tillriksda- gen som äger rum samtidigt upprät-

' Senaste lydelse l982: l48.

När en folkomröstning skall för— rättas, skall, i den mån den centrala valmyndigheten inte bestämmer annat. för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid omröstningen upprättas ett röstkort med uppgifter om den röst- berättigade. Röstkortet skall dess- utom innehålla uppgifter om om- röstningen till ledning för den röst- berättigade. För folkomröstning och val till riksdagen som äger rum

• Sida 25
•  Original

Nuvarande lydelse tas gemensamt röstkort. ] fråga om röstkort tillämpasiövrigt 7 kap. 1 .5 andra stycket. 2 & första och tredje styckena samt 3 # vallagen (1972: 620). Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 da- gar eller, om omröstningen äger rum i samband med extra val till riksdagen eller om den inte omfat- tar hela riket, senast 20 dagar före valdagen.

Föreslagen lydelse samtidigt upprättas gemensamt röstkort. I fråga om röstkort tilläm- pas i övrigt 7 kap. l å andra styc- ket. 2 5 första och tredje styckena samt 3 & vallagen (1972: 620). Röst- korten skall sändas till de röstberät- tigade senast 30 dagar eller, om om- röstningen äger rum i samband med extra val till riksdag eller om den inte omfattar hela riket, senast [6 dagar före valdagen.

Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkom- röstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänhe- ten om lydelsen av det förslag som omröstningen avser.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier

Härigenom föreskrivs att 1 & lagen (1972: 625) om statligt stöd till poli- tiska partierI skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse ] 5

Till politiskt parti som deltagit i Till ett politiskt parti som efter val till riksdagen utgår statligt stöd föreskriven anmälan har deltagit i enligt denna lag. Stödformerna är ett val till riksdagen utgår statligt partistöd och kanslistöd. stöd enligt denna lag. Stödformerna är partistöd och kanslistöd. Nuvarande lydelse

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

2. Vid tillämpningen av [ å i dess nya lydelse krävs inte att ett parti som deltog i ett val innan denna lag trädde i kraft har gjort anmälan om valdeltagandet.

' Lagen omtryckt l987:876.

• Sida 26
•  Original

2. Det författningspolitiska reformarbetet 2.1 Allmänna utgångspunkter för reformarbetet

Folkstyrelsekommitténs arbete utgör den senaste — men förmodligen inte den sista — etappen av det omfattande författningspolitiska reformarbete som har bedrivits sedan lång tid tillbaka i Sverige.

En viktig milstolpe i detta arbete utgörs av den partiella författningsre- form som beslutades av riksdagen åren 1968 och 1969. Två huvudinslag i denna reform var införandet av enkammarriksdagen och ett nytt valsys- tem. Valen till enkammarriksdagen skulle hållas vart tredje är samtidigt med de kommunala valen. De 350 (numera 349) mandaten i den nya riksdagen skulle fördelas enligt ett riksproportionellt valsystem med en småpartispärr på fyra procent. Reformen innebar vidare att parlamentaris- men skrevs in i grundlagen genom att riksdagen fick möjlighet att rikta misstroendeförklaring mot statsråden.

I samband med övergången till enkammarriksdagen skedde även vissa förändringar av riksdagens arbetsformer. Bl. a. fick riksdagen en ny ut- skottsorganisation.

Åren 1973 och 1974 beslutade riksdagen en total författningsreform genom att den antog en ny regeringsform (RF, omtryckt 1985: 866). Den nya regeringsformen medförde inga ändringar av betydelse i de frågor som hade reglerats genom de tidigare reformerna. Bland nyheterna i RF kan nämnas regler om proceduren vidregeringsbildning och bestämmelser om skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna. Samtidigt antogs en ny riksdagsordning (RO, omtryckt 1985: 1068), som dock inte fick ställning som grundlag. '

Efter antagandet av den nya regeringsformen har utredningsarbetet på författningsområdet fortsatt på två huvudområden.

På det ena av dessa._fri- och rättighetsområdet har riksdagen .i två omgångar. åren 1976 och 1979, beslutat om ändringar i RF i syfte att förstärka och bygga ut grundlagsskyddet för delgrundläggande fri- och rättigheterna. Dct särskilda skyddet för tryckfriheten har likaså varit före- mål för reformarbete (se prop. 1986/87: 151). Det arbetet fortsätter.

Utmärkande för arbetet med RF och de konstitutionella reformer som därefter genomförts har varit att det har byggt på'en bred anslutning i grundläggande frågor. Det-har i vårt land ansetts ligga ett särskilt värde i politisk enighet kring konstitutionella och andra frågor av central betydelse för demokratins och parlamentarismens funktionssätt.

• Sida 28
•  Original

En sådan bred enighet har dock inte alltid kunnat uppnås. Detta är förklaringen till att det författningspolitiska utredningsarbetet inte har varit lika fruktbärande på sitt andra huvudområde, nämligen de centrala frågor- na i 1968— 1969 års partiella reform: den gemensamma valdagen, mandat- periodens längd, valsättet och riksdagens arbetsformer.

I samband med att den nya regeringsformen antogs tillkom en utredning om ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval samt en av talmanskonferensen tillkallad utredning för en allmän översyn av riksda- gens arbetsformer.

De förslag som lades fram av personvals- och valkretsutredningen i betänkandet (SOU 1977: 94) Personval och valkretsindelning saknade bred anslutning och har inte lett till lagstiftning.

Riksdagens arbetsformsutredning som var verksam åren 1974— 1979 lämnade under dessa år förslag i en rad mer avgränsade frågor som bl. a. berörde riksdagens arbetsplanering samt års— och veckorytmen i riksdags- arbetet. Förslagen har i huvudsak antagits av riksdagen. Efter det att arbetsformsutredningen avslutade sitt arbete har arbetsförhållandena i riksdagen behandlats i en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet.

År 1980 tillsatte regeringen en kommitté som antog namnet grundlags- kommittén. De frågor som kommittén skulle behandla var främst den gemensamma valdagen. mandatperiodens längd, nyvalsinstitutet. rege- ringsbildningsproceduren och regeringens beslutsformer.

I det betänkande (SOU 1981: 15) Grundlagsfrågor som kommittén lade fram föreslog fem av de nio ledamöterna att skilda valdagar för riksdagsval och kommunala val skulle införas samt att mandatperioden skulle för- längas till fyra år. Någon ändring i möjligheterna att anordna nyval eller av regeringsbildningsproceduren föreslogs inte av dessa ledamöter. De ansåg vidare att frågan om regeringens beslutsformer borde övervägas ytterliga- re.

Tre av de andra ledamöterna reserverade sig gemensamt. De ansåg att kritiken mot den gemensamma valdagen var överdriven och missriktad. Enligt deras mening krävdes det ytterligare utredning innan tiden var mogen för ett definitivt ställningstagande. I avvaktan härpå var dessa ledamöter dock beredda att medverka till en effektivisering av nyvalsinsti- tutet. De önskade också avskaffa omröstningarna om talmannens förslag till statsminister. Även den återstående ledamoten reserverade sig. Han förordade att ordningen med gemensam valdag och treårig mandatperiod skulle behållas.

Sedan betänkandet remissbehandlats hölls på hösten 1981 överläggning- ar mellan riksdagspartierna för att diskutera den fortsatta behandlingen av frågorna. Vid överläggningarna enades man om att det arbete som grund- lagskommittén hade inlett skulle fortsätta med sikte på en reform som riksdagen kunde ta ställning till i samband med 1985 års val. Beredningen skulle ske ijustitiedcpartementet under ledning av justitieministern och tillsammans med företrädare för de fem riksdagspartierna. De frågor som i första hand skulle tas upp var desamma som de som grundlagskommittén hade behandlat.

] början av år 1984 stod det emellertid klart att det inte fanns förutsätt-

Prop. 1987/88: 22

• Sida 29
•  Original

ningar för att uppnå enighet i huvudfrågorna i tid för att ett förslag till grundlagsändringar skulle kunna läggas fram för riksdagsbehandling i sam- band med 1985 års val. Arbetsgruppen var emellertid enig om att de frågor som hade behandlats av gruppen borde utredas ytterligare med sikte på att I en författningsreform skulle kunna beslutas i bred parlamentarisk enighet. Det fortsatta arbetet borde enligt arbetsgruppen bedrivas i en parlamenta- n'sk kommitté. Aven konstitutionsutskottet framhöll i ett betänkande våren 1984 att det var angeläget att utredningsarbetet på författningsområdet fortsatte på det sätt som arbetsgruppen föreslagit. Konstitutionsutskottet uttalade vissa önskemål om vilka frågor som skulle tas upp i det kommande utredningsar- betet. Riksdagen ställde sig bakom utskottet (KU 1983/84: 26. rskr. 246).

Det är mot denna bakgrund som man skall se tillkallandet av folkstyrel— sekommittén och det arbete som nu har redovisats av kommittén.

Kommitténs arbete har syftat till att förbättra medborgarnas möjligheter att göra sitt inflytande gällande i politiken, att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och att skapa ökade förutsättningar för hand— lingskraftiga regeringar. Som grund för övervägandena har kommittén i enlighet med sina direktiv gjort en bred analys av folkstyrelsens villkor i dagens och morgondagens samhälle. .

För min del anser jag att kommitténs analys av folkstyrelsen och de förändrade villkor som den har att verka under är värdefull, och jag ansluter mig till de bedömningar som görs där.

Som kommittén pekar på har olika faktorer medfört ändrade villkor för folkstyrelsen. En sådan faktor är förändringen av den kommunala självsty- relsen som inneburit bl. a. att en omfattande förvaltningsapparat har vuxit fram och ersatt den tidigare lekmannaförvaltningen. En konsekvens av den kommunala utvecklingen är att riksdagsledamöterna i allt mindre utsträck- ning har kvar förtroendeuppdrag i landstings- och primärkommuner.

Jag anseri likhet med kommittén att det är viktigt att riksdagsledamöter- na gcs tid och möjlighet att informera sig om den kommunala verksamhe— ten i valkretsarna och att fungera som kontaktlänkar mellan den lokala verksamheten och rikspolitiken. Flera av de framlagda förslagen tar sikte på att förbättra förutsättningarna för detta.

Man kan vidare som kommittén konstatera att, även om en rad nya organ och kanaler för information och påverkan tillkommit, de politiska partierna fortfarande spelar en ledande roll. Partierna är ett fundamentalt element i vår demokrati. Jag vill i likhet med kommittén betona det viktiga i att partierna bevarar sin folkrörelsekaraktär och samlar många medborga- re tiII politisk aktivitet inte endast vid valrörelserna utan även mellan dessa.

Olika organisationer har också en viktig roll i detta sammanhang. Som framhölls vid förarbetena till 1974 års RF fördjupar organisationerna de- mokratin genom att verka som opinionsbildare vid sidan av partierna. Detta gäller fortfarande. Organisationerna ger möjligheter för ett stort antal människor att mellan valen påverka samhällsutvecklingen och vidgar därmed den representativa demokratin. _

Det har under de senaste årtiondena förts en mera omfattande debatt än

• Sida 30
•  Original

tidigare om organisationernas. särskilt intresseorganisationernas, ställning i samhället. Debatten har gällt dera's maktställning i förhållande till de folkvalda organen. organisationernas och organisationsföreträdarnas rep— resentativitet för medlemsopinion'er i skilda frågor. samt formerna för den opinionsbildningsverksamhet organisationerna bedriver.

Maktutredningen (Ju 1985: 02) har fått i uppdrag att studera bl. a. intres- seorganisationernas ställning i samhället. lnnan resultatet av detta arbete föreligger är det svårt att dra bestämda slutsatser om vilka förändringar som kan ha inträffat eller kan komma att inträffa i den roll intresseorgani- sationerna spelar i den offentliga beslutsprocessen och i opinionsbildning- en.

Jag är liksom kommittén övertygad om organisationernas värde och betydelse för den fria opinionsbildningen. Kommittén har samtidigt pekat på den fara som kan ligga i ett stort inflytande för organisationerna över den offentliga beslutsprocessen. Staten bör dock iaktta stor varsamhet när det gäller lagreglering av partiernas och organisationernas verksamhet.

Det är glädjande att konstatera att vi i Sverige har ett mycket högt valdeltagande. Högt valdeltagande är ett mycket viktigt inslag i ett funge- ' rande representativt demokratiskt system. Därutöver krävs det också att de politiska budskapen presenteras för väljarna i sådana former attdessa har möjlighet och förmåga att värdera dem. Det kan med fog hävdas att förutsättningarna för detta aldrig har varit så goda som nu. Den allmänna utbildningsnivån är hög och informationsutbudet rikt. De studier som" utförts visar också att väljarnas information om politiska sakfrågor-och om kandidater i valen har ökat. Speciellt gäller det för kunskaperna om de kommunala valen. '

Möjligheterna för människorna här i landet att delta i den politiska beslutsprocessen har ökat också på annat sätt. Jag tänker då på att utländs- ka medborgare sedan år 1976 har rösträtt i de kommunala valen. om de har varit bosatta i Sverige i mer än tre år. Tyvärr kan'det konstateras att valdeltagandet inom gruppen sjunker. Första gången deltog nästan 60% av de röstberättigade utländska medborgarna medan valdeltagandet sedan sjunkit så att det i det senaste valet var 48 7.

I syfte att förbättra möjligheterna till politisk påverkan för de utlänningar här i landet som av olika skäl inte önskar bli svenska medborgare föreslog en majoritet i 1983 års rösträttskommitté i betänkandet (SOU 1984: l I och 12) Rösträtt och medborgarskap att i en första etapp medborgare i de nordiska länderna skulle ges rösträtt i svenska riksdagsval under samma förutsättningar som gäller i'de kommunala valen. Fyra av'kommitténs ledamöter reserverade sig mot förslaget. _

Remissutfallet över förslaget var övervägande negativt. och det visade sig att det inte skulle gå att uppnå tillräcklig enighet i riksdagen kring förslaget. Detta får därför för närvarande anses sakna aktualitet.

I stället utreder medborgarskapskommittén (A 1985:Ol) bl.a. i vilken mån man kan öka möjligheterna för medborgare i andra stater att samtidigt vara medborgare i Sverige. Om möjligheterna att tillåta dubbla medbor- garskap ökar. skulle flera invånare här i landet kunna få fullständiga politiska rättigheter. Starka skäl talar nämligen för att invånare från annat

• Sida 31
•  Original

land skall kunna bli svenska medborgare utan att ge upp sitt ursprungliga medborgarskap.

Det är min förhoppning att det den vägen skall gå att förbättra de i Sverige bosatta utländska medborgarnas möjligheter till aktivt deltagande i folkstyrelsen. Det är också viktigt att den politiska informationen når fram till dessa grupper.

Vid en analys av folkstyrelsens villkor är också massmediernas roll i den politiska debatten av intresse. Som folkstyrelsekommittén konstaterar har det blivit svårare för partierna och riksdagen att i konkurrens med eterme- dierna verka som aktuella politiska fora.

Den analys av folkstyrelsens villkor som folkstyrelsekommittén har gjort har inte lett till några meningsskillnader inom kommittén, och den har i allt väsentligt vunnit anslutning bland de remissinstanser som har behand- lat den. Jag ser det som värdefullt att kunna konstatera att det alltså föreligger en gemensam grund för den författningspolitiska diskussionen.

Med utgångspunkt i analysen har kommittén tagit upp ett stort antal frågor och lagt fram en rad förslag i syfte att förbättra folkstyrelsens villkor. Huvuddelen av övervägandena avser valfrågor i vid bemärkelse och frågor beträffande riksdagens arbetsformer. Rent allmänt kan man om kommitténs arbete säga att detta har tagit sikte på en vidareutveckling på den grundval som vår nya författning vilar på och inte har avsett sådana förändringar som skulle innebära avsteg från den författningspolitiska ut- vecklingen hittills i vårt land. Så t.ex. har kommittén inte ansett att möjligheterna att anordna folkomröstningar skall vidgas genom någon regel om beslutanderätt för en riksdagsminoritet eller genom s.k. folkini- tiativ eller att det bör införas någon författningsdomstol i vårt land. Jag delar kommitténs uppfattning i dessa frågor. Ett ökat inslag av folkomröst- ningar skulle försvaga det representativa styrelseskicket i vårt land och motverka strävandena att stärka riksdagens ställning. Konstruktionen med en författningsdomstol är främmande för vårt samhällsskick.

De förslag som folkstyrelsekommittén har lagt fram är enligt min mening väl underbyggda, ochjag anser att de skulle förbättra folkstyrelsens villkor på en rad punkter. Sammantagna skulle de med all sannolikhet förstärka medborgarnas möjligheter att göra sitt inflytande gällande i politiken. stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och skapa bättre förutsättningar för handlingskraftiga regeringar. allt i enlighet med syftet med utredningsarbetet.

En förutsättning för att sådana författningspolitiska reformer skall kunna genomföras är dock som framgått att de har en tillräckligt stor anslutning. I kommitténs direktiv framhölls också det angelägna i att de förslag som skulle läggas fram hade en bred politisk förankring. Tyvärr måste man konstatera att någon tillräcklig bred politisk enighet inte har kunnat uppnås i en del av de frågor som kommittén har behandlat och där förslag har lagts fram. Remisshehandlingen och kontakter som senare tagits med riksdags- partierna tyder inte på någon åsiktsförändring av betydelse. Förutsättning- arna för en författningspolitisk reform får därför anses brista i motsvarande mån. Detta är att beklaga. Min förhoppning är dock att ett gemensamt ställningstagande i de huvudfrågor som kommittén har tagit upp eller i varje fall en del av dessa, ändå bör kunna åstadkommas på sikt.

• Sida 32
•  Original

2.2. Valfrågor

De kanske viktigaste av valfrågorna är de som avser mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen, närmare bestämt förutsättningarna för en förlängning av mandatperioden för riksdagen, landstingen och kom- munfullmäktige från tre till fyra år samt frågan om gemensamma eller skilda valdagar för riksdagsval. landstingsval och kommunfullmäktigval.

Jag noterar med tillfredsställelse att de fyra största riksdagspartierna i och för sig är ense om att mandatperioden bör förlängas. ] detta avseende är enigheten också hos remissinstanscrna nästan total. Det är endast i frågan om valdagarna skall vara gemensamma eller ej som det råder delade meningar. Kommitténs majoritet förordar sålunda att den gemensamma valdagen skall bevaras. För att det politiska intresset inte skall minska i avsaknad av allmänna val under en period av fyra år kopplas till förslaget vissa åtgärder och rekommendationer. Tre ledamöter föreslår däremot att val till riksdagen skall hållas för sig och val till kommunfullmäktige och landsting för sig. Med fyraåriga mandatperioder innebär detta att allmänna val kommer att hållas vartannat år. En ledamot i kommittén föreslår att förhållandena skall förbli som de är. dvs. treåriga mandatperioder och bevarad gemensam valdag.

Mot denna bakgrund vill jag inte nu lägga fram något förslag i frågan. men som jag redan har antytt är det min förhoppning att det förr eller senare skall gå att få en tillräcklig enighet. så att mandatperioderna kan förlängas. .

En annan fråga där det inte har gått att uppnå politisk enighet av tillräcklig grad är kommitténs förslag om ändrad tidpunkt för kyrkofull- mäktigvalen. I denna fråga är också remissutfallet alltför splittrat för att man enligt min mening skall kunna lägga fram några förslag till förändring- ar. Frågan om sambandet mellan kyrkan och staten är inte heller slutligt löst. Jag anser inte att några förslag skall läggas fram som skulle kunna försvåra möjligheterna till en lösning av detta spörsmål. Härtill kommer att frågan har sådant samband med spörsmålet om mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen att den inte bör behandlas separat från detta.

Av övriga valfrågor som folkstyrelsekommittén har behandlat står frå- gan om vals—ärter i centrum. Den gäller främst det riksproportionella valsät- tet med spärr mot småpartier.

Frågan har aktualiserats bl. a. därför att två partier under hösten 1984 slöt avtal med varandra om samarbete i 1985 års val, ett avtal som enligt min uppfattning stred mot den överenskommelse i författningsfrägan som ett av dessa båda partier träffade med tre av de andra riksdagspartierna år 1967 och som var grundvalen för den partiella författningsreformen åren 1968 och 1969. Överenskommelsen innebär bl.a. att partier som får färre än fyra procent av rösterna inte skall erhålla någon tilldelning av mandat. Genom avtalet kan ett av de partier som ingått denna författningspolitiska överenskommelse sägas ha ensidigt ändrat de politiska spelreglerna i en fråga där bred enighet har utgjort grundvalen för utformningen av regle- ringen.

Efter en genomgång av frågan kommer kommittén till slutsatsen att man

• Sida 33
•  Original

bör slå vakt om det nuvarande valsättet. Den föreslår därför inte några Prop. 1987/88: 22 förändringar av de grundlagsregler som gäller valsystemet. Samtidigt stäl- ler den sig helt bakom de riktpunkter för konstruktionen av valsystemet som antogs vid 1967 års fyrpartiuppgörelse.

Jag ansluter mig också helt till den uppgörelse (SOU 1967: 26 s. 149). som innebär att valsystemet bör vara så utformat

1. att man med det undantag som anges i punkt 5 får en fördelning av riksdagsmandaten mellan partierna som är rättvisande med hänsyn till valresultatet i hela landet ('riksproportionalitet), _

2. att riksproportionalitcten inte kan rubbas genom konstlade partibild- ningar eller andra valtaktiska manövrer.

3. att riksproportionalitcten inte kan rubbas genom ändringari valkrets— indelningen.

4. att systemet leder till en tillfredsställande regional representation som också är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionali- tet. '

5. att det försvårar för mycket små partier att vinna representation i riksdagen.

Däremot är jag i likhet med folkstyrelsekommittén inte för närvarande beredd att föreslå någon ytterligare författningsreglering av vårt valsätt eller någon förändring av grundlagsreglerna om detta. Att förbjuda valtekv nisk samverkan av den typ som förekom i 1985 års väl skulle kräva att man i RF inför ett nytt partibegrepp. som ställer tipp ett absolut hinder mot att olika former av konstlade partibildningar kan uppträda i valen och rubba proportionaliteten mellan övriga partier. Det är svårt att se att detta skulle låta sig göra utan att andra demokratiska värden sätts åsido. Såvitt kan bedömas skulle sålunda en sådan reglering bl.a. strida mot traditionen i vårt land att inte reglera partiernas interna förhållanden.

Det riksproportionella valsättet skall skapa styrkeförhållanden mellan partierna i riksdagen som rättvist återspeglar opinionen i väljarkåren. Det har därigenom ett stort demokratiskt egenvärde. Erfarenheterna från und- ra länder visar att det för demokratins funktionsduglighet är väsentligt att valsättet inte leder till en långtgående partisplittring i parlamentet. Regeln om att partier som inte har stöd hos minst fyra procent av hela väljarkåren inte skall kunna erhålla representation i riksdagen syftar till att förhindra sådan splittring. Då tanken att förhindra kringgående av dessa regler genom lagstiftning inte innebär någon bra utväg. är det desto viktigare att partierna i enlighet med de nyss angivna riktpunkterna handlar på ett sådant sätt att fyraprocentsspärren upprätthålls och att proportiont'iliteten inte rubbas mellan de partier som har ett röstetal som överstiger denna gräns. Jag vill inte utesluta alten annan utveckling kan framtvinga förny- ade överväganden om lagstiftning i ämnet trots de nackdelar som enligt det förut anförda är förenade med en sådan utväg.

Avslutningsvis vill jag i denna del liksom kommittén framhålla att de politiska partierna är ett bärande element i den svenska folkstyrelsen och att deras kamp om väljarnas förtroende utgör demokratins livsnerv. Det måste därför ankomma på partierna att i sitt uppträdande inför valen slå vakt om de grundläggande förutsättningar på vilka värt valsystem vilar.

• Sida 34
•  Original

Flertalet av de övriga förslag i valfrågor som folkstyrelsekommittén har lagt fram skall jag behandla i följande tre avsnitt. Jag vill bara här anmäla attjag avser att förorda dessa förslag. som i allt väsentligt har godtagits av remissinstanserna. I detta sammanhang finns det därför anledning att ta tipp endast ett förslag som har fått mera blandad remisskritik. Det gäller en förstärkning av persont'ulsmr'mzt'ntvr .

De svenska valen är i allt väsentligt ett val mellan partier. Vissa möjlig— heter till personval finns emellertid i nuvarande system: val mellan alterna- tiva listor med samma partibeteckning. strykning av namn på kandidater på valsedlar. ändring av rangordningen mellan kandidaterna eller uppfö- rande av nya kandidater med stöd av den fria nomineringsrätten. Per- sonvalsmomentet är dock i praktiken ganska litet.

Folkstyrelsekommittén har ansett att man bör underlätta för väljarna att inom ramen för sitt partival påverka vilka kandidater som väljs för ett parti. Ökade kontakter mellan väljare och valda skulle bli följden av en sådan förändring. Kommittén har därför föreslagit att väljarna genom en siffermarkering i en särskild rttta på valsedeln får ange om något annat än listans första namn skall placeras överst på valsedeln. Det översta namnet skulle i så fall inte behöva vara en kandidat som partiet har anmält till skydd för sin partibeteckning. något som innebär ett trndantag från vad som nu gäller om första nanm på valsedlar. _

Kommitténs förslag är dock inte enhälligt; en ledamot har reserverat sig och en annan anmält tveksamhet i ett särskilt yttrande.

Ett flertal remissinstanser har invändningar mot kommitténs förslag. Så har t. ex. nästan alla länsstyrelser som yttrat sig ansett att sammanräkning— en skulle försvåras och att det skulle behövas resursförsté'trkningar. Också valprövningsnämnden har haft invändningar mot förslaget.

För min del kan jag vara ense med kommitten om att det är bra om kontakterna mellan väljare och valda förbättras på olika sätt. Jag hyser dock en viss tvekan om det förstärkta personvalsmomentet verkligen kan leda till sådana förbättringar och om fördelarna med det trppväger de nackdelar som kan vara förenade med förslaget.

Jag tror att det blir ganska svårt att utan omfattande informationsinsat- ser få väljarna att förstå hur ett sådant system skall fungera. Risk finns att man komplicerar röstningen så att antalet underkända valsedlar ökar. ] praktiken kan markeringar tänkas bli gjorda på ett sådant sätt att det blir svårt att fastställa gränsen gentemot sådana ändringar av valsedlar som gör dessa ogiltiga. Man kan också tvivla på att det föreslagna systemet skulle få ett sådant genomslag i valen att det får någon praktisk betydelse.

Sktrllc emellertid möjligheten att flytta upp olika kandidatnamn på en valsedel verkligen få praktisk betydelse. finns det. å andra sidan risk för att sammanräkningsförfarandet kompliceras så att det kan bli svårt att få fram valresultaten i rätt tid. Redan i dag är det ett ganska ansträngt tidsschema för denna procedur. Enligt min mening är det inte acceptabelt. om man skapar ett system som kan befaras innebära att resultatet av ett val inte är färdigt i rätt tid. Risken för att valresultatet blir behäftat med fel kan också öka. Till detta kommer de kostnader som ett förstärkt personvalsmoment

• Sida 35
•  Original

skulle föra med sig och som skulle avse såväl information till väljare som ökade behov av valadministrativa resurser för valmyndigheterna.

Jag noterar också den tveksamhet som kommer till uttryck i valpröv- ningsnämndens enhälliga yttrande.

Härtill kommer att det under beredningen av ärendet i rcgeringskansliet med företrädare för riksdagspartierna visat sig att någon tillräcklig uppslut- ning kring förslaget inte finns.

Mot den nu angivna bakgrunden ärjag inte beredd att tillstyrka kommit- te'ns förslag i denna del.

2.3. Riksdagsfrågor

Riksdagens ställning i den politiska debatten

Som har framgått av min tidigare redogörelse har det varit en viktig uppgift för folkstyrelsekommittén att föreslå åtgärder i syfte att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum.

Kommitténs bedömning är att riksdagens ställning i detta hänseende har försvagats under senare tid. ett förhållande som framför allt torde hänga samman med konkurrensen från massmedierna. Riksdagen bör därför enligt kommittén hävda sin ställning genom att ändra sina arbetsformer på flera sätt.

Kommittén anser för det första att det är nödvändigt att viktiga och intressanta debattärenden sprids ut bättre över året. För det andra måste aktualiteten i riksdagsarbetet förbättras. För det tredje är det viktigt att själva formerna för debatterna i riksdagen förändras med sikte på förkort- ning av inläggen och ökad livaktighet. Några förslag med den inriktningen lägger kommittén dock inte fram i sitt huvudbetänkande. I stället hänvisar den till att riksdagen under våren 1985 efter förslag av kommittén besluta- de (prop. 1984/85: 190, KU 36. rskr. 397. SFS 1985: SW) att på försök införa vissa ändrade regler som skulle skapa möjligheter att åstadkomma mer aktuella debatter.

Reformen innebar att det som en försöksverksamhet skulle prövas ett nytt frågeinstitut där frågorna skulle besvaras snabbare än tidigare. Vidare ändrades debattreglerna för bl. a. fråge- och interpellationssvar. Vid refor- men framhölls också andra möjligheter att få till stånd aktuella debatter i riksdagen, vilka däremot inte krävde författningsändring. Debatteri aktu- ella ämnen kunde vid behov anordnas på förslag av regeringen eller en partigrupp. remissdebattcr — dvs. debatter i anslutning till att en proposi— tion hänvisas till utskott — skulle kunna anordnas i större utsträckning och det skulle kunna införas informationsstunder på torsdagseftermiddagarna där regeringen redovisade viktigare regeringsbeslut.

Försöksverksamheten med det förändrade frågeinstitutet avsåg ur- sprungligen 1985/86 års riksmöte. Verksamheten har därefter. med vissa justeringar förlängts vid ett par tillfällen sa att de nu gäller vid l987/88 ars riksmöte (KU 1986/87: 34 rskr. 321 SFS 1987: 723).

l samband med det senaste beslutet om förlängning uttalade utskottet att det måste prövas ytterligare hur förbättringar skall kunna uppnås. Vid en

• Sida 36
•  Original

sådan prövning borde även vägas in hur olika lösningar inverkar på rege- ringens och regeringskansliets arbetsrutiner. Ett förslag skulle kunna före- ligga under hösten 1987 (KU 1986/87: 34 s. 5). Det finns därför enligt min mening inte någon anledning för regeringen att nu lägga fram några förslag i denna fråga. Min bedömning stämmer överens med kommitténs.

Liksom kommittén konstaterar jag vidare att förändringar på dessa områden inte kan åstadkommas enbart genom lagstiftningsåtgärder och rekommendationer. Alla goda krafter måste samverka.

En annan fråga som kommittén har berört och där det heller inte finns någon anledning för regeringen att nu föreslå några förändringar gäller spörsmälsinstitutets innebörd såvitt avser förhållandet mellan regeringen och de statliga myndigheterna. Denna fråga behandlades av verkslednings- kommitten i betänkandet (SOU 1985: 40) Regeringen. myndigheterna och myndigheternas ledning. Den kommittén ansåg att det förelåg oklarheter om institutets rätta innebörd när det gäller förhållandet mellan regeringen och de statliga myndigheterna. Enligt verksledningskommittén borde folk- styrelsekommittén söka undanröja dessa oklarheter.

Frågan diskuterades i riksdagen i samband med behandlingen av propo- sitionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87: 99). Kon- stitutionsutskottet förklarade att frågan skulle komma att behandlas inom utskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor (KU 1986/87: 29 s. 14 f.). Riksda- gen hade ingen annan uppfattning i frågan (prot. 1986/87: 122 .

Jag återkommer i det följande till-andra frågor som rör arbetsformerna i riksdagen. '

Innanjag gör det villjag emellertid understryka det i och för sig självkla— ra förhållandet att riksdagens ställning som centralt politiskt forum inte endast beror på riksdagens arbetsformer utan främst är en spegling av vilken betydelse riksdagens verksamhet i praktiken har i_ den politiska beslutsprocessen. Olika tendenser gör sig här gällande såsom framgår av folkstyrelsekommitténs analys av folkstyrelsens villkor. Enligt min mening måste man vara på vakt mot eventuella tendenser till en utveckling som skulle innebära att riksdagens ställning försvagas.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning att beröra en särskild fråga som har behandlats både av verksledningskommittén och folkstyrelsekom- mittén. nämligen bruket av s.k. ramlagstiftning och denna lagstiftningstek- niks betydelse för fördelning av det politiska beslutsfattandet mellan riks- dagen. regeringen och myndigheterna. Frågan har också tagits upp av bl.a. Svenska arbetsgivareföreningen i dess remissyttrande. Arbetsgivareför- eningen varnar för utvecklingen mot ökad användning av ramlagstiftning och betonar vikten av att arbetet med avreglering drivs med kraft.

Kritiken mot användningen av ramlagstiftning går bl. a. ut på att riksda- gen avhänder sig sin normgivningsmakt till förmån för regeringen och dess myndigheter och att det blir svårt att överblicka regelbeståndet och dess

effekter. . Konstitutionsutskottet anförde i sitt betänkande med anledning av den

s. k. verksledningspropositionen ("KU 1986/87: 29 s. 18 f.) att det var ange- läget att statsmakterna bättre följde tipp de materiella. ekonomiska och administrativa effekterna av beslutade föreskrifter. Ett första steg i denna

• Sida 37
•  Original

strävan skulle enligt utskottet vara att statsmakterna skaffade sig en bättre överblick av författningsbeståndet. Ett led i detta utgjordes av myndighe- ternas förteckningar över föreskrifter och allmänna råd som gällde den ljuli 1986 samt den sammanställning över givna normgivningsbemyndi- ganden som hade gjorts inom. statsrådsberedningen. Dessa redskap under- lättade enligt utskottet för "departementen att i samarbete med berörda myndigheter vcrkalför. att obehövliga och oklara bemyndiganden inom såväl riksdagens som regeringens primärområde skulle bli upphävda och oklara bemyndiganden i förekommande fall ersatta av tydligare delege- ringsföreskrifter. Ett andra led i strävandena att förbättra normgivnings- kontrollen skulle vara att skapa en effektiv organisation för utövandet av kontrollen. Utskottet pekade på flera möjligheter till detta.

Jag har i dessa delar ingen annan uppfattning än utskottet utan instäm- mer helt i vad detta har anfört om kontroll av normgivningsmakten. Detta arbete pågår också kontinuerligt i regeringskansliet.

Jag noterar också att frågan om behovet av ramlagstiftningstekniken för närvarande är föremål för riksdagens behandling med anledning av en motion (1986/872K232) och att den också tidigare har varit aktuell där (se KU 1983/84: 24 s. 13 ff. och 1986/87: 13 s. 4 ff.).

För egen del vill jag avslutningsvis bara framhålla att regeringen givetvis fortlöpande prövar frågan om hur författningar lämpligen bör vara utfor- made och därvid beaktar sådana omständigheter som har åberopats som skäl mot användning av ramlagstiftning. Jag vill tillägga attjag är tveksam till bruket av själva termen. eftersom denna i debatten används som beteckning på olika företeelser som man vill kritisera utan att man alltid gör klart för sig vad man avser. Varje lagstiftning som lämnar ett spelrum för tillämparen att göra olika bedömningar kan ju f.ö. betraktas som ramlagstiftning i vid bemärkelse. [ själva verket torde praktiskt taget all normgivning ha inslag av denna karaktär. Vad saken snarare gäller är — somjag ser det — vilken detaljeringsnivå som bör tillämpas i lagstiftningen. All lagstiftning kan ju utformas mer eller mindre detaljerat. 1 den mån förutsebara fall ingående regleras ökar naturligtvis de lagstiftande orga- nens inflytande samtidigt som den tillämpande myndighetens eller domsto- lens blir mera begränsat. '

En sådan ordning kan ha fördelar från förutsebarhetssynpunkt men kan även vara förenad med nackdelar. Verkligheten låter sig inte alltid" beskri- vas och regleras i detalj och ett visst utrymme för anpassning i tillämpning- en bör ofta finnas. Frågan om hur detaljerat en lag bör utformas måste därför prövas noggrant utifrån de förutsättningar som föreligger i det särskilda fallet.

Jämnare arbetsrytm och effektivare budgetarbete i riksdagen

Kommittén har lagt fram flera förslag som avser att åstadkomma enjämna- re arbetsrytm och effektivare budgetarbete i riksdagen. Syftet med försla- gen är att stärka riksdagens möjligheter att skaffa sig ett samlat grepp om budgetfrågorna. att få till stånd en jämnare arbetsbelastning i riksdagen och att åstadkomma en fördjupning av budgetarbetet med jämna mellan- rum. '

• Sida 38
•  Original

Förslagen innebär i korthet följande. Finans- och skatteutskotten slås samman till ett utskott. finansutskottet. Härigenom uppnås ett närmare institutionellt samarbete mellan beredning- en av statsinkomsterna och riktlinjerna för utgiftspolitiken.

Behandlingen av budgetpropositionen och senare framlagda anslagspro- positioner tidigareläggs så att den i huvudsak är avslutad senast den 30 april. En förutsättning för detta anser kommittén vara att propositioner som rör ur budgetpropositionen utbrutna punkter läggs fram senast den 25 februari i stället för som nu den 10 mars. Vidare anser kommittén det nödvändigt att utskotten i större utsträckning än för närvarande avstår från att i samband med budgeten behandla motioner utan direkt koppling till anslag för kommande budgetår. Organisationen av utskottsbehandlingen bör också förändras. För att kunna slutföra budgetarbetet vid den föreslag- na tidpunkten måste alla utskott engageras i budgetarbetet på ett mer likvärdigt sätt än nu.

För att åstadkomma den ökade koncentrationen av budgetprocessen föreslår kommittén att riksdagen tar initiativ till en översyn av utskottsor- ganisationen med sikte på att åstadkomma en jämnare fördelning av bud- getärendena.

Kommittén föreslår också att systemet med fördjupad budgetprövning vart tredje år av myndigheternas förvaltningsanslag utvidgas till att gälla också sakanslag.

För att åstadkomma att utskotten i större utsträckning än för närvarande sammanträder under sommaruppehållet och tidigt under riksmötet föror- dar kommittén som huvudregel att betänkanden i ärenden som uppskjutits från ett riksmöte till nästa inom samma valperiod skall avges av utskotten före den 1 november.

Slutligen föreslår kommittén att en beredningsdelegation till talmans- konferensen skall inrättas för att förstärka talmannens och partigruppernas inflytande över arbetsplaneringen.

Remissutfallet på dessa delarav betänkandet är genomgående positivt. Inledningsvis vill jag för egen del framhålla att frågor om riksdagens arbetsformer av tradition behandlas internt inom riksdagen och utan såda- na initiativ från regeringens sida som annars är det vanliga i lagstiftningsar- betet. Om en sådan fråga har beretts i en av regeringen tillsatt utredning, ligger det i princip närmast till hands att regeringen överlämnar utrednings- förslagen till riksdagen utan något eget ställningstagande. Vissa arbets- formsfrågor som gäller riksdagen kan emellertid ha mera generell räckvidd och även t. ex. inverka på regeringens eget arbete. och det är då naturligt att regeringen behandlar dem som det stora flertalet ärenden men med beaktande av att det kanske ända primärt är en fraga som rör riksdagens interna förhållanden. Bland de förslag fran folkstyrelsekommittén som jag nyss har redovisat finns både sådana som enbart-avser riksdagens interna arbetsformer och sådana som får anses ha betydelse både från allmän synpunkt och för regeringens verksamhet. Till den första kategorin hör förslagen om en översyn av utskottsorganisationen. tidsfristen för utskottsbetänkanden i uppskjutna ärenden och en bcredningsdelegation till talmanskonferensen. Jag förordar därför att regeringen i dessa delar bara överlämnar förslagen till riksdagen för överväganden där. Av praktiska skäl bör detta lämpligen

• Sida 39
•  Original

ske på det sättet att kommitténs förslag till lagändringar tas in i det förslag Prop. 1987/88: 22 till ändring i RO som skall föreläggas riksdagen i detta ärende.

Beträffande övriga här behandlade förslag av kommittén villjag göra den allmänna kommentaren att jag anser att de i huvudsak förefaller väl avväg- da och bör kunna leda till förbättringar i riksdagsarbetet. Vissa av dem behöver dock övervägas ytterligare.

En central fråga i sammanhanget är förslaget att skapa en ökad samord- ning i budgetarbetet bl.a. genom en sammanslagning av finans- och skatte- utskotten. Efter samråd med chefen för finansdepartementet vill jag i princip ställa mig bakom kommitténs förslag i denna del med den helt självklara utgångspunkten att en sammanslagning av utskotten inte får leda" till att förutsättningarna för beredningen av skatteärenden försämras. Jag är också beredd att godta den föreslagna ändringen av tiden för avgivande av anslagspropositioner. Dessa frågor hänger dock så nära samman med förslaget om en allmän översyn av utskottsorganisationen attjag inte anser att det nu finns underlag för att gå fram med något förslag.

För egen del vill jag därför — efter kontakter med företrädare för de andra partierna — förorda att genomförandet av de förslag som senast har berörts och som har med budgetprocessen att göra får anstå till dess översynen av utskottsorganisationen är genomförd.

Samtliga dessa frågor med anknytning till budgetprocessen är av primärt intresse för riksdagen. Det ligger därför enligt min mening närmast till hands att det fortsatta arbetet i frågorna bedrivs i anslutning till det angivna översynsarbetet. Jag utgår från att man vid de fortsatta övervägandena i så fall tar del av vissa av de erfarenheter som har gjorts i samband med budgetberedningen i regeringskansliet.

För att ett genomförande av de förslag kommittén har lagt fram inte skall försenas i avvaktan på att en grundlagsändring kan genomföras, föreslår jag emellertid att de grundlagsbestämmelser som gäller finans- och skatte- utskotten ändras så att riksdagen har valfrihet i frågan om dessa bör slås samman eller ej. 1 RO bör göras de följdändringar som föranleds av detta.

Däremot bör andra ändringar i RO som kommittén har föreslagit och som avser här behandlade frågor alltså inte genomföras förrän riksdagen har tagit ställning i huvudfrågan. De förslag som jag då avser är de som gäller tidpunkten för anslagspropositioner och ändrad utskottsorganisa- tion.

Till slut vill jag i frågan om fördjupad budgetprövning vart tredje år erinra om att det i propositionen (1986/87: 99) om ledning av den statliga förvaltningen föreslogs att den försöksverksamhet som bedrevs med för- djupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar borde fortsätta och att ytterligare utvecklingsarbete borde ske.

Frågan diskuterades våren 1987 i konstitutionsutskottet (KU 1986/87: 29 s. 41) i samband med behandlingen av verkslcdningspropositionen. Ut- skottet uttalade då att eftersom regeringen hade uppmärksamheten riktad på denna fråga det inte fanns anledning för riksdagen att göra något uttalande i ärendet. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning (rskr. 1986/87: 226).

För min del anserjag att det i detta sammanhang inte finns anledning för regeringen eller riksdagen att på nytt behandla denna fråga.

• Sida 40
•  Original

Övriga frågor om riksdagens arbetsformer

Av de övriga förslag som kommittén lagt fram gäller vissa enbart riksda- gens egna arbetsformer. Sådana förslag finns det som nämnts inte någon anledning för regeringen att ta egen ställning till. Jag tänker då på förslagen- om proportionell fördelning av samtliga utskottsplatser. om krav på att utskotten i sina betänkanden skall redovisa skälen till att en begäran om upplysning eller yttrande har avslagits och om sammanträden i utskott när riksmöte inte pågår. Jag förordar därför att förslagen överlämnas till riks- dagen för övervägande.

Andra av kommitténs förslag är av intresse för både riksdagen och regeringen, nämligen förslagen om offentliga utskottsutfrågningar. utökad motionsrätt och tidsfristen vid grundlagsändringar. Jag återkommer till dessa frågor i avsnitt 6—8. '

2.4. Vissa frågor som rör regeringen

Två frågor som har ingått i utredningsarbetet på det konstitutionella områ- det gäller proceduren för regeringsbildning och regeringens beslutsformer. Folkstyrelsekommittén har inte föreslagit några förändringar såvitt avser dessa frågor.

Kommittén har diskuterat om talmannens förslagsfunktion vid statsmi- nistervalet skulle kunna ersättas med "en rätt för honom att utse statsminis- ter. Kommittén har enhälligt stannat för att inte föreslå några förändringar i detta avseende. Även om jag har kvar den uppfattning som jag uttalade i kommitténs direktiv — att den obligatoriska omröstningen om talmannens statsministerkandidat borde kunna avskaffas — vill jag i detta läge inte driva frågan vidare. '

] likhet med folkstyrelsekommittén anserjag att det inte i RF bör läggas fast en regel om regeringens beslutsformer. Behovet av och utformningen av beslutsregler kan vara olika för olika regeringar. Att då i RF ha en beslutsregel som blir tillämplig på varje typ av regering kan inte vara lämpligt. Det står ju varje regering fritt att anta en beslutsregel i form av förordning. intern arbetsordning eller på annat sätt. Något behov av lag- stiftning i frågan föreligger därför inte.

8. Tidsfristen vid förslag till-grundlagsändringar ändras

Mitt förslag: Den minsta tid som enligt huvudregeln skall förflyta mellan den tidpunkt då ett förslag till grundlagsändring första gången anmäls i riksdagens kammare och valet förkortas från tio till nio månader.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har- inte kommenterat frågan särskilt. Skäl för förslaget: Grundlag stiftas genom likalydande beslut vid två riksmöten med val emellan. Vidare gäller att minst tio månader skall förllyta mellan den tidpunkt då ett grundlagsärende anmäls i riksdagens kammare och valet. Konstitutionsutskottet har dock möjlighet att senast vid ärendets beredning i utskottet medge undantag från tiomånadersfris- ten. Ett sådant beslut förutsätter fem sjättedels majoritet vid omröstningi utskottet (8 kap. 15 & RF).

• Sida 58
•  Original

Den särskilda tiomånadersregeln infördes i RF år 1979 (prop. Prop.]987/88122

' 1978/79: 195. KU 39, rskr. 35.9. KU '1979/80: 1. rskr. 2,ISFS 1979: 933). Som motiv för förslaget anfördes det angelägna i att grundlagsförslag med stor principiell och praktisk räckvidd inte behandlas i riksdagen mot slutet av riksmötet närmast före valet. något som under de närmast föregående decennierna i praktiken hade varit regel. '

Efter motioner i ärendet beslutade riksdagen hösten 1982 att uppdra åt regeringen att se över bl. a. denna fråga och verka för att en ändring skulle kunna genomföras i bred enighet (KU 1982/83: 9. rskr. 651.

Folkstyrelsekommittén har-behandlat frågan och enats om att tidsfristen vid grundlagsändringar bör förkortas från tio till nio månader.

Höstmånaderna är en arbetstyngd tid inom regeringskansliet och alla resurser är hårt ansträngda. En förskjutning av tidsfristen med en månad skulle medföra vissa lättnader i detta avseende utan att syftet med bestäm— melsen skulle bli nämnvärt mindre väl tillgodosett. Ävenjag föreslår därför att tiden för att lägga fram förslag till grundlagsändringar förkortas från tio till nio månader före valet. Detta innebär att propositioner med grundlags- förslag skall anmälas i kammaren senast i mitten av december året före valet.

Också beträffande s.k. rättighetsbegränsande lagstiftning gäller. med några undantag. ett särskilt lagstiftningsförfarande. Detta regleras i 2 kap.

12 å" tredje stycket RF och innebär att en minoritet i riksdagen — minst tio" ledamöter — kan få till stånd att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader innan det antas av riksdagen. '

Riksdagens uppdrag till regeringen — och därigenom till folkstyrelse- kommittén — avsåg även denna frågaÄKommittén har dock enhälligt ansett att det beträffande denna tidsfrist saknas tillräcklig erfarenhet för att bedöma om dess längd är lämplig. Kommittén har därför inte lagt fram något förslag om förkortning av uppskovstiden. Med hänsyn härtill vill jag inte förorda någon förändring på denna punkt. även om det finns ett visst samband mellan längden på de båda tidsfristerna som skulle kunna motive- ra samma förkortning av dem.

9. Rätten-till det statliga stödet till politiska partier utvidgas inte

Min bedömning: lngen sänkning görs av nuvarande gräns på 2.5 procent i röstande] vid riksdagsval som förutsättning för att statligt stöd skall utgå till ett politiskt parti. '

Skälen för min bedömning: Mitt förslag i fråga om förhandsanmälan av partier (avsnitt 4) föranleder en viss jämkning av lagen (19721625) om statligt stöd till politiska partier (omtryckt 1987: 876). Jag återkommer till detta i specialmotiveringen men vill här ta upp en annan fråga om ändring i den lagen.

• Sida 59
•  Original

1 den framställning från Miljöpartiet de gröna som jag nämnde i inled- ningsavsnittet begärs att den undre gränsen för den röstandel vid riks- dagsval som berättigar till statligt stöd enligt den nyss nämnda lagen sänks från nuvarande 2,5 procent till 1 procent. '

Det statliga stödet till politiska partier har enligt lagen två huvudformer: partistöd och kanslistöd-"(l ä). Partistödet utgår som mandatbidrag (2 5). Mandatbidraget utgörs av ett belopp per vunnet mandat i" riksdagen. Det finns vissa upp- och avtrappningsreglcr i syfte bl.a. att över tid jämna ut bidragssumman vid förändringari valresultaten. Om ett parti inte har blivit företrätt i riksdagen vid något av de riksdagsval som skall beaktas enligt dessa regler, får partiet i stället för vunna mandat tillgodoräkna sig det antal hela tiondels procentenheter som partiet har fått utöver 2.5 (3 5). Detta betyder att 2,6 procent anses motsvara ett mandat, 2.7 två mandat osv. upp till 3.9 procent som motsvarar ljorton mandat. Denna reglering skall ses i belysning av-att ett parti som har 4 procent av rösterna får fjorton mandat i riksdagen. Den regleringen innebär att också ett parti som inte lyckas vinna något riksdagsmandat vid de relevanta valen får stöd, om det uppnår ett valresultat på minst 2.6 procent av rösternai hela landet.

Kanslistödet utgår som grundstöd och tilläggsstöd (5 Ö). Varje parti som iett riksdagsval har fått 4 procent röstandel får ett helt grundstöd (6 é). Ett parti som har blivit företrätt i riksdagen utan att uppnå 4-procentsgränsen får så många tjortondclar av ett helt grundstöd som motsvarar antalet vunna mandat (7 %$). Tilläggsstödet beräknas på motsvarande sätt på grundval av antalet vunna mandat (8 $%).

Lagens utformning bygger på förslag från en kommitté, i vilken företrä- dare för de fem riksdagspartierna enhälligt anslöt sig till vissa principer för det statliga partistödet. En av dessa principer var att bidrag borde utgå endast till de partier som hade ett inte obetydligt stöd i väljaröpinionen, manifesterad i allmänna val (SOU 1972: 625. 45. prop. 1972: 126 s. 8, KU 1972155 s. 2). Som har framgått har denna princip kommit till uttryck i lagen på så sätt att statligt stöd förutsätter antingen åtminstone ett vunnet riksdagsmandat eller en minsta röstandel på 2,6 procent.

Denna procentgräns användes sedan i samband med stiftandet av val- lagen i fråga om rätten att få kostnadsfria valsedlar i riksdagsval (KU 1972: 49 s. 27). Senare har gränsen för kostnadsfria valsedlar sänkts så att den nu utgör 1 procents röstandel (prop. 1984/85: 119"). Därvid torde frågan om en sänkning av gränsen för det statliga stödet till politiska partier inte ha aktualiserats.

För min del anserjag att det inte finns något nödvändigt samband mellan gränsen för statligt stöd till politiska partier och gränsen för den röstandel som berättigar till kostnadsfria valsedlar. Att nu föreslå en sänkning av den förstnämnda gränsen skulle utgöra ett avsteg från den fempartiövercns- kommelse som ligger till grund för lagstiftningens utformning. Jag är inte beredd att ta initiativ till något sådant. Jag noterar ocksåi sammanhanget att frågan har väckts direkt i riksdagen av en ledamot i en motion (1986/87zK708) som ännu inte har blivit behandlad av riksdagen.

• Sida 60
•  Original

- 10 Kostnader

Kostnaderna för administration av allmänna val täcks i huvudsak via det s.k. valanslaget (H.5') inom justitiedepartementets område samt av kom- munerna. Lönekostnader för medverkande personal inom riksskattever- ket, länsstyrelserna. de lokala skattemyndigheterna samt vid de svenska utlandsmyndigheterna särredovisas inte utan belastar respektive myndig- hets anslag.

Av de här presenterade förslagen är det bara förhandsanmälan av partier som beräknas medföra ökade kostnader. Eftersom förslaget förutsätter att alla partier, även nya partibildningar, informeras om anmälningsplikten bör information ges såväl genom TV som i rikstäckande annonsering. Kostnaden härför beräknas uppgå till ca 0,4 milj. kr. per valår, vilket innebär ca 0,13 milj. kr. i genomsnittlig årlig kostnad. Något beslut om valanslag för dessa kostnader bör emellertid inte fattas förrän i samband med att riksdagen tar ställning i frågan. Jag avser därför att senare åter- komma i denna del.

11. Upprättade lagförslag '

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprät- tats förslag till ' 1. lag om ändring i regeringsformen. .. lag om ändring i riksdagsordningen. 3. lag om ändring i vallagen (1972: 620). .. . lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, . lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstning i Förbundsrepubli— ken Tyskland. . 6. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979: 369),- 7. lag om ändring i lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier. 0

11.4;

12. Specialmotivering

12.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen 3 kap.

7 s"

I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4) om att endast partier som i förväg har anmält sitt deltagande i val skall få delta i mandatfördelningen, hari första stycket den nuvarande partidefmi- tionen ersatts med en föreskrift av sådan innebörd.

4 kap. 3 s

Ändringen har motiverats i avsnitt 2.3.

Prop. .1987/88: 22

• Sida 61
•  Original

8 kap. 6 &

Ändringen gör det möjligt att slå samman finans- och skatteutskotten. se avsnitt 2.3. I och för sig möjliggör den också att något annat utskott än skatteutskottet beslutar lag om indirekt skatt tillsammans med finansut- skottet. om det andra utskottet är det som handlägger ärenden om den aktuella skatteformen.

15%

Skälet till denna ändring återfinns i avsnitt 8.

12.2. Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen

] kap. Tilläggsbestämmelse 1.7.4

Bestämmelsen innehåller kommitténs förslag om att en beredningsdelega- tion skall inrättas till talmanskonferensen.

3kap. 115

Ändringen i andra stycket innebär att riksdagens ledamöter skall ges rätt att motionera med anledning av samtliga skrivelser från regeringen (se avsnitt 7).

Enligt 3 kap. 11 5 är följdmotionstiden 15 dagar, räknat från den dag då det ärende som föranlett motionen anmäldes i kammaren. Om en proposi- tion har blivit återkallad, får enligt 3 kap. 19 & tredje stycket motioner väckas med anledning därav inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren. Sådan återkallelse sker genom skrivelse och följd- motionstiden på en sådan skrivelse är därför något kortare än på andra skrivelser. En erinran om detta finns sist i andra stycket.

13%

Ändringen innebär att riksdagens ledamöter ges rätt att motionera med anledning av samtliga redogörelser från riksdagsorgan (se avsnitt 7).

4 kap. 1 &

En rätt för riksdagens ledamöter att motionera med anledning av samtliga skrivelser från regeringen leder till att alla skrivelser skall hänvisas till utskott. Undantag från denna regel görs endast i två fall.

Skrivelser som innebär återkallelse av en proposition leder enligt till- läggsbestämmelse 3.19.1 till att talmannen avskriver det ärende som väckts med anledning av propositionen och underrättar det utskott till

• Sida 62
•  Original

vilket propositionen hänvisats. Något behov av att hänvisa skrivelsen till utskottet föreligger därför inte. Väcks enligt 3 kap. 19 & motioner med anledning av återkallelscn ger dessa upphov till ett nytt ärende. varför de självfallet skall hänvisas för beredning till något utskott.

Enligt 2 kap. 10 å andra stycket regeringsformen kan regeringen genom skrivelse meddela riksdagen att ett förslag om skatt eller statliga avgifter är att vänta. Utskottsberedning av en sådan skrivelse innan förslaget'har presenterats i form av en proposition skulle inte fylla någon funktion. Skrivelsen ger visserligen upphov till motionsrätt och eventuella motioner hänvisas till det berörda utskottet. men utskottsbehandlingen av sådana motionerborde normalt böra anstå till dess regeringens proposition och de motioner som den har gett upphov till har hänvisats till utskottet.

Tilläggsbestämmelse 4.2.1

Upphävandet av andra stycket föranleds av kommitténs förslag om tillsät- tande av utskotten enligt de nya 4 kap. 3 a och 3 b 55.

3 a och b åå

Paragraferna innehåller kommitténs förslag till nya regler om tillsättningen av utskotten.

5.5

Ändringen är redaktionell och har skett med anledning av den nya lydelsen av 8 kap. 6 & RF.

8?

Det nya tredje stycket innehåller kommitténs förslag om att betänkanden i uppskjutna ärenden i regel skall avges senast i oktober.

Tilläggas/Jestämnu'lse 4.8. I

Ändringen är redaktionell. Den är föranledd av ändringarna i 8 kap. 6 & RF. '

'I'illäggsbcstömma/se 4 .8.2

Denna nya bestämmelse. som har föreslagits av kommittén. hänger sam- man med det nya tredje stycket i 4 kap. 8 5.

105

I första stycket har tagits in en hänvisning till den regel i 12 &" som'innebär att en företrädare för en statlig myndighet inte är skyldig att lämna hemliga uppgifter vid ett offentligt utskottssammanträde.

• Sida 63
•  Original

Andra stycket innehåller kommitténs förslag om att utskotten i sina Prop. 1987/88:22 betänkanden skall redovisa skälen till att en begäran om upplysning eller yttrande har avslagits.

1115

Paragrafen innehåller kommitténs förslag i fråga om utskottssammanträ- den under den tid då riksmöten-inte pågår.

Tilläggsbesrämmelse 4. I I .3

Ändringen är redaktionell. Den är föranledd av den nya lydelsen av 8 kap. 6 %$ RF.

12?

Genom tillägget i första stycket har en möjlighet öppnats för utskotten att anordna offentliga utskottsutfrågningar. Detta har motiverats i avsnitt 6.

För att en myndighetsföreträdare vid en offentlig utfrågning inte skall behöva lämna uppgifter för vilka sekretess normalt gäller hos myndigheten har i det nya andra stycket gjorts ett undantag från huvudregeln om uppgiftsskyldighet i 10 5 första stycket. 1 och för sig omfattas även statsrå- den och tjänstemännen i regeringskansliet av denna undantagsregel. Att statsråden inte är skyldiga att lämna upplysningar framgår dock redan av 4 kap. 10 så första stycket. Det kan tilläggas att bestämmelsen i 12 kap. 1 & RF om konstitutionsutskottets granskningsrätt endast avser protokoll över regeringsbeslut med tillhörande handlingar och inte gäller muntlig informa- tion från statsräden. _

Som nämnts i den allmänna motiveringen föreslås att ändringen av denna paragraf skall träda i kraft redan den 1 januari 1988.

Tilläggsbe.t'lämmelsc 4 . 12. I

Bestämmelsen är ny. Den har motiverats i avsnitt 6. Också denna bestäm- melse föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

7 kap.

Tilläggsbcstiimmelse- 7.2.3

Ändringen är redaktionell.

8 kap. Tilläggshestiimmt'lse 8. [2.2

Ändringen är redaktionell.

• Sida 64
•  Original

Ikraftträdande

] enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 6) föreslås att offentliga utskottssammanträden skall kunna hållas fr.o.m. den 1 januari 1988. 1 så fall måste en särskild lag med en sådan ändring i RO beslutas, medan övriga förslag som avser RO får anstå till efter det att det andra beslutet om ändringar i RF har fattats. Det torde ankomma på utskottet att göra den uppdelning som behövs. Det kan påpekas att änd- ringen i 4 kap. 10 & första stycket hänger samman med förslaget om offent- liga utskottssammanträden. medan ändringen i andra stycket ingår bland de förslag som överlämnas till riksdagen utan eget ställningstagande.

12.3 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972: 620) 5 kap.

Ändringarna i kapitlet har motiverats i avsnitt 4. l sak stämmer bestämmel- serna nära överens med kommittéförslaget.

1 5

Första meningen i första stycket anger att partier som skall delta i val ska/[ anmäla sitt deltagande till den centrala valmyndigheten. Andra stycket erinrar om vad som inträffar om en sådan anmälan inte görs. nämligen att valsedlar som upptar beteckningen för ett parti som inte har anmält sitt deltagande i valet blir ogiltiga.

Andra meningen i första stycket anger att partierna också kan anmäla kandidater i valet. En erinran om betydelsen av en sådan anmälan finns i tredje stycket. Där hänvisas till föreskrifterna i 6 kap. 3 & tredje stycket och 14 kap. 5 5 om att det första namnet på en valsedel för ett parti som har anmält kandidater skall vara en av de anmälda; i annat fall bortses vid sammanräkningen från alla namn på valsedeln. Den tillgodoräknas då vid röstsammanräkningen endast partiet. Tillsammmans bildar dessa regler ett skydd för partibeteckningen.

2ä.

Föreskrifterna i paragrafen avser sättet och tiderna för anmälan om delta- gande i val.

35

Paragrafen innehåller en regel om skyldighet att i en anmälan om valdelta- gande uppge partiets beteckning.

4.5

Paragrafen. som motsvarar nuvarande första stycket i paragrafen. reglerar för vilka val en anmälan kommer att gälla. lnnehållet motsvarar vad som

Prop. 1987/88: 22

• Sida 65
•  Original

nu gäller om verkningarna av ett beslut om registrering av en partibeteck- Prop. 1987/88: 22

ning.

55

Paragrafen motsvarar den nu gällande 7 5.

65

Paragrafen motsvarar nuvarande 8 &.

75

Första stycket svarar mot nuvarande 3 5 första stycket 4 och 5. En över— gångsbestämmelse i anslutning till första stycket återfinns efter ikraftträ- dandebestämmelsen.

Andra stycket motsvarar 4 5 andra stycket i gällande lydelse av lagen.

85

Paragrafen motsvarar nuvarande 5 5.

95

Ändringarna är redaktionella.

6kap. '35

Ändringen beror på att den tidigare ordningen med registrering av partibe- teckningar har upphävts.

55

I första och andra styckena har en justering gjorts med anledning av de nya reglerna om anmälan om valdeltagande i 5 kap.

7a5

Paragrafen, som är ny. har behandlats i avsnitt 5.

95

Den ändring som föreslås är motiverad av förslaget om förhandsanmälan av partier som önskar delta i val.

• Sida 66
•  Original

7 kap. 2 5

1 andra stycket har införts den nya bestämmelsen att fristen för att skicka ut röstkort vid extra val till riksdagen skall vara 16 dagar före valdagen (se avsnitt 3). '

En förutsättning för att omval skall ske är att det har förekommit något som kan antas ha inverkat på valutgången. Det är således i omvalsfallen regelmässigt önskvärt med en viss snabbhet i förfarandet. så att man så snart som möjligt kan få ett slutgiltigt avgörande. Bestämmelsen skall därför också tillämpas vid omval av landstingsledamöter och kommunfull- ' mäktige. .

9 kap. 6 5

' Ändringen föranleds av förslaget om förhandsanmälan av partier som —

önskar delta i val.

10 kap. 1, 7 och 13 55

Ändringarna har behandlats i avsnitt 3 och innebär förkortade tidsfrister för förtidsröstning vid extra val och vid omval.

11 kap.

6 a 5

Ändringarna i andra stycket av tiderna för anordnande av valsedelsförsän- delser vid andra val än de ordinarie valen är en följd" av att tiderna för förtidsröstningen vid sådana val har ändrats (jfr 10 kap. 1; 7 och 13 55).

14 kap. 4 5

Genom ändringen i första stycket 1, som har behandlats i avsnitt 5. ersätts den nuvarande regeln att en valsedel som upptar mer än en partibeteckning skall ogiltigförklaras med en föreskrift om att valsedeln är ogiltig. om det inte klart framgår av den vilket parti den avser.

I punkt 2 i första stycket föreskrivs om ogiltighet av en valsedel som upptar beteckningen för ett parti som inte har anmält sitt deltagande i valet tjfr5 kap. 1 5).

55

Ändringen i första stycket 3 är redaktionell.

• Sida 67
•  Original

14 kap. ' ' ' Prop. 1987/88: 22

9och15b55

Tillägget i fjärde styckena i de båda paragraferna, har behandlats i avsnitt 5. ' '

Övergångsbestämmelserna

Bestämmelsen i punkt 2.har berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4) och under 5 kap. 75 första stycket. Punkt 3 innehåller en motsvarande övergångsbestämmelse i anslutning till 6 kap. 3 5.

12.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval

8a5

Paragrafen är ny. Den innebär att ordningen med förhandsanmälan av partier som önskar delta i val skall tillämpas också vid kyrkofullmäktigval (se avsnitt 4). Regeringen har möjlighet att föreskriva att anmälan skall göras till en annan myndighet än den centrala valmyndigheten. Av prak- . tiska skäl kan nämligen länsstyrelserna vara lämpligare som mottagare av anmälningarna. Det blir i så fall dessa som skall kungöra anmälningarna enligt andra stycket.

13a5

Denna nya paragraf motsvarar- den nya bestämmelsen i 6 kap. 7 a 5 val- lagen.

15, 30 och 3755

Ändringarna. som innebär förkortade tidsfrister vid omval, motsvarar de ändringar som har gjorts i 7 kap. 2 5. 10 kap. 1 5 och 11 kap. 6 a 5 val- lagen. -

285

Ändringen svarar mot ändringarna i 6 kap. 5 5 vallagen.

12.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstningi Förbundsrepubliken Tyskland

25 Ändringen i fjärde stycket motsvarar ändringen i 10 kap. 7 5 vallagen.

• Sida 68
•  Original

12.6. Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen (1979: 369)

65

Eftersom en ändrad tidsfrist för utsändning av röstkort bör gälla också vid folkomröstningar som äger rum i samband med extra val har en ändring gjorts i första stycket som motsvarar den i 7 kap. 2 5 vallagen.

De nya tidsfristerna vid förtidsröstning blir tillämpliga i samband med sådana folkomröstningar genom hänvisningarna i 10 5 till bestämmelserna om extra val i 8— 12 kap. vallagen. '

12.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier

Såsom aviserats i avsnitt 9 har 1 5 ändrats med anledning av de nya reglerna om förhandsanmälan av partier som skall delta i val. För att markera att endast partier som har anmält sitt deltagande i ett riksdagsval har rätt till statligt stöd enligt lagen har ett tillägg gjorts till paragrafen, som justerats också redaktionellt.

Den nya regleringen i vallagen och denna lag får en viss effekt i fråga om stödet när valsamverkan har skett mellan två eller flera partier som deltar i valet under ett av partiernas beteckning. Om en person har valts in i riksdagen därför att han har varit upptagen på detta partis valsedlar och han sedan uppträder i riksdagen som företrädare för ett. annat av de samverkande partierna, blir han inte berättigad till grundstöd enligt 7 5 i lagen (förutsatt givetvis att inte också hans "rätta" parti har anmält sitt deltagande i valet). Nuvarande bestämmelser har däremot ansetts medföra en sådan rätt (partibidragsnämndcns beslut 1987-09-03).

13. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i regeringsformen.

2. lag om ändring i riksdagsordningen.

3. lag om ändring i vallagen (1972: 620).

4. lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval,

5. lag om ändring i lagen (1987:000) om brevröstning i Förbundsrepubli- ken Tyskland.

6. lag om ändring i folkomröstningslagen ( 1979: 369),

7. lag om ändring i lagen (19721625) om statligt stöd till politiska partier.

14. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 69
•  Original