Grundlagsändringar inför ett Svenskt medlemskap i Europeiska unionen (vilande grundlagsbeslut)
1994/95
KU9
I detta betänkande anmäler utskottet för slutligt beslut ett vilande beslut rörande grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen. Med hänvisning bl.a. till utgången av folkomröstningen den 13 november 1994 föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Till betänkandet har fogats två särskilda yttranden från Vänsterpartiet resp. Miljöpartiet de gröna.
Bakgrund
Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § regeringsformen genom två likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt bestämmelsen inte fattas förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.
Vilande beslut
Den 28 april 1994 beslutade riksdagen (prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21, rskr. 1993/94:275) att som vilande anta förslag till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1) och till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga 2).
Förslagets innebörd i korthet
En anslutning till Europeiska unionen innebär att riksdagen överlåter viss beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna (EG). Förslaget innebär att en ny bestämmelse införs i 10 kap. 5 § regeringsformen som gör det möjligt för riksdagen att med kvalificerad majoritet eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag överlåta beslutanderätt till EG, så länge som EG har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Beslutet om överlåtelse av beslutsbefogenheter i samband med en svensk anslutning till EU skall enligt förslaget, med hänsyn till att beslutet skall ha föregåtts av en folkomröstning i frågan, kunna fattas genom ett riksdagsbeslut med enkel majoritet. Detsamma föreslås gälla för beslut att införliva existerande EG-rätt med den svenska rätten. Regler om dessa beslut meddelas i en övergångsbestämmelse.
Vidare införs en bestämmelse i 8 kap. 4 § regeringsformen som gör det möjligt att i lag meddela föreskrifter om val till parlamentarisk församling inom EU.
Ändringar föreslås också i tryckfrihetsförordningen. Dessa innebär dels att det blir möjligt att i lag föreskriva att utlänningar även utan hemvist i Sverige och utländska juridiska personer skall kunna äga periodiska tidskrifter, dels att tryckfriheten på den kommersiella reklamens område kan begränsas till skydd för hälsa och miljö om det sker för att uppfylla en EG-rättslig förpliktelse.
Utskottets anmälan och yttrande
Under 1993/94 års riksmöte har riksdagen som vilande antagit de förslag till lagar om ändring i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen som redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäls nu de vilande besluten till kammaren för slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling och till att de flesta av de röstande vid folkomröstningen om EU-medlemskap den 13 november 1994 stödde ja-alternativet tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar förslagen.
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringsformen att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen,
2. beträffande tryckfrihetsförordningen att riksdagen slutligt antar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
Stockholm den 15 november 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m) och Sivert Carlsson (c).
Peter Eriksson (mp) har varit närvarande men ej deltagit i beslutet.
Särskilda yttranden
1. Överlåtelse av beslutanderätt
Kenneth Kvist (v) anför:
En majoritet av de röstande i folkomröstningen om ett svenskt EU-medlemskap har röstat ja till ett medlemskap.
För att Sverige skall kunna gå in som medlem i EU krävs en förändring av regeringsformen. Nu föreliggande förslag som skall antas för andra gången är den enda möjlighet som finns att nu ändra grundlagen och möjliggöra ett medlemskap till den 1 januari 1995.
Vänsterpartiet har riktat en skarp kritik mot den föreslagna ändringen. Vi har förordat en annan lösning som -- i händelse av ja i folkomröstningen -- tydligt skulle markera att Sverige även under ett medlemskap inte är berett att ge upp sin självbestämmanderätt på ett sätt som tunnar ut vår demokrati. Den metod vi förordat har gått ut på att inringa de områden där EU-rätten uppenbart utgår från andra principer än den svenska regeringsformen och övriga grundlagar och att i grundlagen markera dessa principer som okränkbara.
Vi har menat att överlåtande av beslutsmakt med det nu föreliggande förslaget skulle gå alltför lätt.
Vi menar alltfort att vårt förslag varit den bästa lösningen och står också helt kvar vid vår kritik av EU-systemets karaktär att inskränka den nationella självbestämmanderätten och därmed demokratin.
Vi har dock förbundit oss att följa folkomröstningens utslag. Därför måste det nu vilande grundlagsförslaget godtas.
2. Överlåtelse av beslutanderätt
Peter Eriksson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna deltog inte i riksdagens första behandling av denna grundlagsändring. Vi deltog dock i den grundlagsutredning som uppdrogs att utreda frågan. Där föreslog Miljöpartiets representant en lösning som innebär att den överlåtelse av beslutanderätt som sker på grund av ett medlemskap i EU skall preciseras i grundlagen. Detta har inte skett i riksdagens första beslut. Jag anser ändå att det hade varit en ordning som stämmer bättre med folkomröstningen eftersom den inte rörde ett medlemskap generellt utan uttryckligen rörde det avtal som tecknats mellan EU och Sverige.
Bestämmelsen i 10 kap. 5 § om att utöka riksdagens möjligheter att överlåta beslutsrätten utöver det som gäller det framförhandlade avtalet är inte på något sätt nödvändigt på grund av medlemskapet. Jag kan därför inte stödja denna grundlagsändring. Ytterligare överlåtelser av riksdagens beslutsrätt måste enligt mitt sätt att se föregås av nya folkomröstningar eller grundlagsändringar. Ett annat förfarande vore ett direkt svek mot svenska folket som inte har gett något sådant mandat. Därför är det illavarslande om riksdagen nu bestämmer att kraftigt underlätta för nya beslutsöverlåtelser.
Bestämmelsen i 10 kap. 5 § innehåller även en annan mycket märklig del som begränsar riksdagens överlåtelserätt till att endast möjliggöra en sådan så länge Europeiska gemenskaperna har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i den svenska regeringsformen. Eftersom yttrandefriheten (2 kap. 1 § RF), enligt min uppfattning inte skyddas på samma sätt inom EU som hos oss borde denna paragraf innebära att ett svenskt medlemskap i EU omöjliggörs. Syftet med grundlagsändringen är emellertid den motsatta varför det hela ter sig både märkligt och schizofrent.
Grundlagsändringen går långt utöver vad som krävs för ett medlemskap i EU och innehåller dessutom en uppenbar självmotsägelse. Jag ser därför ingen möjlighet att ställa mig bakom ändringen. Med hänsyn till utgången av folkomröstningen om EU-medlemskap vill jag dock inte föreslå att ändringen förkastas. Därför har jag avstått från att delta i beslutet i detta ärende.
1. Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § och 10 kap. 5 § regeringsformen1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap. 4 §
Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket och om förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas genom lag.
I lag meddelas också föreskrifter om val till parlamentarisk församling inom Europeiska unionen.
10 kap. 5 §
Riksdagen kan överlåta beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna så länge som dessa har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Riksdagen beslutar om sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.
1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Beslutanderätt, som direkt I annat fall kan grundar sig på denna beslutanderätt, som direkt regeringsform och som avser grundar sig på denna meddelande av föreskrifter, regeringsform och som avser användningen av statens meddelande av föreskrifter, tillgångar eller användningen av statens ingående eller tillgångar eller uppsägning av ingående eller internationella uppsägning av överenskommelser eller internationella förpliktelser, kan i överenskommelser eller begränsad omfattning förpliktelser, i överlåtas till begränsad omfattning mellanfolklig organisation överlåtas till för fredligt samarbete, mellanfolklig organisation till vilken riket är eller för fredligt samarbete, skall bliva anslutet, eller till vilken riket är eller till mellanfolklig domstol. skall bliva anslutet, eller Därvid får ej till mellanfolklig domstol. överlåtas Därvid får ej beslutanderätt som avser överlåtas fråga om stiftande, beslutanderätt som avser ändring eller upphävande fråga om stiftande, av grundlag, riksdagsordningen ändring eller upphävande eller lag om val till av grundlag, riksdagsordningen riksdagen eller fråga om eller lag om val till begränsning av någon av riksdagen eller fråga om de fri- och rättigheter som begränsning av någon av avses i 2 kap. Angående de fri- och rättigheter som beslut i fråga om avses i 2 kap. Angående överlåtelse gäller beslut i fråga om vad som är föreskrivet överlåtelse gäller om stiftande av grundlag. Kan vad som är föreskrivet beslut i sådan ordning ej om stiftande av grundlag. Kan avvaktas, beslutar riksdagen i beslut i sådan ordning ej fråga om överlåtelse avvaktas, beslutar riksdagen i genom ett beslut, varom minst fråga om överlåtelse fem sjättedelar av de genom ett beslut, varom minst röstande och minst tre fem sjättedelar av de fjärdedelar av röstande och minst tre ledamöterna förenar sig. fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.
Föreskrivs i lag att en Föreskrivs i lag att en internationell internationell överenskommelse skall överenskommelse skall gälla som svensk rätt, gälla som svensk rätt, får riksdagen genom beslut får riksdagen genom beslut i den ordning som anges i i den ordning som anges i första stycket andra stycket föreskriva föreskriva att också en att också en framtida, framtida, för riket för riket bindande bindande ändring i ändring i överenskommelsen skall överenskommelsen skall gälla här i riket. gälla här i riket. Sådant beslut får endast Sådant beslut får endast avse framtida ändring av avse framtida ändring av begränsad omfattning. begränsad omfattning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Rättskipnings- eller Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej förvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig på denna direkt grundar sig på denna regeringsform kan genom beslut regeringsform kan, i annat av riksdagen överlåtas fall än som avses i till annan stat, till första stycket, genom mellanfolklig organisation beslut av riksdagen eller till utländsk eller överlåtas till annan internationell inrättning stat, till mellanfolklig eller samfällighet. organisation eller till Riksdagen får också i utländsk eller lag bemyndiga regeringen eller internationell inrättning annan myndighet att i eller samfällighet. särskilda fall besluta om Riksdagen får också i sådan överlåtelse. lag bemyndiga regeringen eller Innefattar uppgiften annan myndighet att i myndighetsutövning, skall särskilda fall besluta om riksdagens förordnande ske sådan överlåtelse. genom ett beslut, varom minst Innefattar uppgiften tre fjärdedelar av de myndighetsutövning, skall röstande förenar sig. riksdagens förordnande ske Riksdagens beslut i fråga genom ett beslut, varom minst om sådan överlåtelse tre fjärdedelar av de kan också fattas i den röstande förenar sig. ordning som gäller för Riksdagens beslut i fråga stiftande av grundlag. om sådan överlåtelse kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.
2. Har riksdagen godkänt avtal om Sveriges anslutning till Europeiska unionen sedan folkomröstning i hela riket ägt rum i frågan får riksdagen fatta beslut om överlåtelse av beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna med anledning av anslutningen utan tillämpning av de regler om visst flertal som föreskrivs i 10 kap. 5 §. Riksdagen får också i samma ordning som i fråga om överlåtelse av beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna besluta om införlivande med svensk rätt av gemenskapernas regler vid tillträdestidpunkten.
2. Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § och 5 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen2 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 9 §
Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat
1. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen användes vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror;
2. om förbud mot kommersiell annons som meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt förpliktelse som följer av anslutning till Europeiska gemenskaperna;
2. om förbud mot 3. om förbud mot offentliggörande i offentliggörande i yrkesmässig yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning, som kreditupplysning, som innebär otillbörligt innebär otillbörligt intrång i enskilds intrång i enskilds personliga integritet eller personliga integritet eller som innehåller oriktig som innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet ersättningsskyldighet för sådant för sådant offentliggörande samt om offentliggörande samt om rättelse av oriktig eller rättelse av oriktig eller missvisande uppgift; missvisande uppgift;
3. om ansvar och 4. om ansvar och ersättningsskyldighet som ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket avser det sätt på vilket uppgift eller underrättelse uppgift eller underrättelse anskaffats. anskaffats.
5 kap. 1 §
Ägare till periodisk skrift Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. eller svensk juridisk person. I lag får föreskrivas I lag får föreskrivas att även utlänning med att även utlänning eller hemvist i riket får vara utländsk juridisk person ägare till sådan skrift. får vara ägare till sådan skrift.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.