Vissa företagsskattefrågor
1996/97 SkU9
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1996/97:18 om vissa företags skattefrågor och avstyrker de motioner som väckts med anledning av propo sitionen. Vid betänkandet har fogats tre reservationer (m, fp).
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:18 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 2. lag om ändring i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gräns överskridande omstruktureringar inom EG.
I propositionen föreslås att förbudet mot avdrag för förluster som uppkommit vid överlåtelse av egendom mellan företag i intressegemenskap skall gälla även vid överlåtelse till företag som inte är skattskyldigt i Sverige. Förslaget innebär att ett totalt avdragsförbud införs och i motsats till vad som gäller för överlåtelser mellan här i landet skattskyldiga företag medges alltså inte avdrag när egendomen i ett senare skede överlåts till utomstående köpare. Vidare föreslås en justering i de uppskovsregler som gäller vid överlåtelse av aktier. Justeringen går ut på att strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) inte skall vara tillämplig om överlåtelsen samtidigt omfattas av någon av de regler som gäller för överlåtelse inom företagsgrupper (2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket SIL). I propositionen föreslås också en justering av reglerna för internationella andelsbyten. Om den skattskyldige särskilt begär det tillämpas strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL i stället för de särskilda bestämmelserna i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG. Det innebär en möjlighet att senare överlåta de vederlagsaktier som erhölls vid bytet utan omedelbar beskattning genom en koncernintern aktieöverlåtelse. Regeringen har möjlighet att genom dispens medge befrielse från beskattning av reavinst när aktier överlåts till ett utländskt koncernföretag. Här föreslås att dispensen skall prövas av Riksskatteverket och att de grundläg gande förutsättningarna för befrielse skall regleras i lag. I de regler som innebär att ett aktiebolag utan omedelbara skattekon sekvenser kan dela upp verksamheten på mindre enheter (lex ASEA) föreslås att börsregistrerade kreditmarknadsbolag uttryckligen skall undantas från det s.k. verksamhetsvillkoret om bolaget ingår i en koncern i vilken det finns ett bankaktiebolag. I propositionen diskuteras även den avskattningsregel som skall tillämpas när ett investmentföretag byter karaktär. Slutsatsen är att avskattningsregeln bör kvarstå i princip oförändrad. Slutligen föreslås att om ett svenskt aktiebolag inte längre skall anses ha skatterättsligt hemvist i Sverige skall utdelning från bolaget behandlas som om den lämnats av en utländsk juridisk person.
Lagförslagen har följande lydelse.
1996/97:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår propositionen i den del den avser förlust vid avyttring av egendom i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen avslår propositionen i den del den avser befrielse från beskattning av reavinst vid aktieöverlåtelser, i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om statlig inkomstskatt att avskattningsregeln avskaffas, i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen avslår propositionen i den del den avser investmentföretag, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk26 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen avslår propositionen vad gäller uppskovsreglerna i 2 § 4 mom.
Förlust vid avyttring av egendom
I propositionen föreslås att förbudet mot avdrag för förlust vid överlåtelse av egendom mellan företag i intressegemenskap även skall omfatta överlåtelser till företag som inte är skattskyldiga i Sverige. Förbudet infördes vid 1990 års skattereform och utgör en del av en reglering som innebär att reavinstbeskattningen genomförs när tillgången senare lämnar intressegemenskapen. Förbudet har tidigare ansetts omfatta överlåtelser till den som inte är skattskyldig i Sverige även om reglerna om den fortsatta hanteringen av tillgången inte kan tillämpas i dessa fall. Regeringsrätten har dock gjort en annan bedömning och har i RÅ 1955 ref. 13 medgivit avdrag för förlust som uppkommit vid överlåtelse till en kommun och i RÅ 1995 ref. 43 medgivit avdrag för förlust vid överlåtelse till ett utländskt koncernbolag. Regeringens förslag innebär att förbudet skall gälla även om någon beskattning för reavinst inte kan genomföras när tillgången överlåts vidare. Regeringen har övervägt möjligheten att i stället införa särskilda regler som innebär en uppskjuten avdragsrätt för överlåtaren i dessa fall. En sådan lösning innebär dock enligt regeringens bedömning att man riskerar att få en förmånligare behandling av dessa överlåtelser än vid överlåtelser till den som är skattskyldig i Sverige. Om en annan lösning bör genomföras som en följd av de förändringar som övervägs av Företagsskatteutredningen bör detta enligt regeringen övervägas av utredningen i dess fortsatta arbete. När det gäller Sveriges internationella åtaganden och Romfördragets förbud mot restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsstater anför regeringen att förslaget reglerar en situation då överlåtelse sker mellan närstående företag. Effekterna av förslaget blir något annorlunda vid överlåtelse till subjekt som inte är skattskyldiga i Sverige jämfört med över låtelse till ett i Sverige skattskyldigt subjekt. Det är dock enligt regeringen inte fråga om två jämförbara situationer och inte heller möjligt att införa samma regelsystem för de två olika situationerna. Regeringens bedömning är att förslaget inte kan anses innebära någon otillåten diskriminering. I motion Sk25 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) och i motion Sk26 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) hemställer motionärerna att förslaget avslås. Enligt motionärerna innebär förslaget en diskriminering av koncerner med verksamhet i flera länder. I stället bör man enligt motionärerna kunna införa en uppskjuten avdragsrätt som inträder när tillgången senare lämnar intresse gemenskapen. Enligt skatteutskottets mening är det viktigt att avdragsmöjligheten upphör så snart som möjligt. Den lösning som regeringen föreslår innebär att överlå telser av anläggningstillgångar inom en koncern behandlas lika och att möj ligheten att få avdrag för förlust när tillgången senare lämnar koncernen är beroende av om skattskyldighet för reavinst föreligger eller ej. Skatte utskottet delar regeringens bedömning att den föreslagna lösningen inte innebär någon otillåten diskriminering. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena.
Lex ASEA
I propositionen föreslås en förändring av de regler som gör det möjligt att dela upp ett aktiebolags verksamheten på flera företag utan skattekonsekvenser. Ett villkor för tillämpning av dessa regler är att minst 20 % av verksamheten skiljs av (verksamhetskravet). Enligt förslaget skall bankernas undantag från verksamhetskravet tillämpas också på kreditmarknadsbolag som ingår i samma koncern som ett bankaktiebolag. Bakgrunden är att Stadshypotek AB framfört önskemål om att få samma möjlighet som bankerna att dela ut aktier i fastighetsförvaltande bolag. I motion Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m) anför motionärerna att det kan vara svårt för stora företag att uppfylla verksamhetskravet och att dessa som ett alternativ bör få möjlighet att tillämpa bestämmelsen om det avskilda bolaget marknadsnoteras. Yrkande 2 i motionen uppfattas av utskottet som avseende ett tillkännagivande med denna inriktning. Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del. När det gäller den fråga som motionärerna tar upp bör Företagsskatte utredningens arbete med omstruktureringsfrågorna nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Investmentföretag
I propositionen redovisar regeringen sina överväganden när det gäller bestämmelsen om avskattning av investmentföretag som byter karaktär. För investmentföretagen gäller särskilda regler som är avsedda att skapa neutrali tet mellan direkt och indirekt ägande av värdepapper. Ett investmentföretag kan som en följd härav omsätta sin aktieportfölj utan att beskattning upp kommer. I gengäld påförs företaget en schablonintäkt. I anslutning till att aktieutdelningar var skattefria år 1994 infördes dessutom en särskild avskattningsregel. Investmentföretag som upphör att vara investmentföretag skall enligt denna regel beskattas för en schablonintäkt som motsvarar 30 % av värdet av aktier och liknande tillgångar. Alternativt kan de faktiska vinsterna och förlusterna redovisas. När skattefriheten för aktieutdelningar togs bort behölls avskattningsregeln i avvaktan på ytterligare överväganden. Regeringen konstaterar att avskattningsregeln visserligen inte behövs för att upprätthålla en neutralitet mellan ett direkt och ett indirekt innehav av aktier men att den fyller en funktion när det gäller likabehandlingen av företags aktieinnehav. Om avskattningsregeln slopas får företag som under en period kunnat använda sig av reglerna för investmentföretag en fördel jämfört med andra företag som innehar aktier. Regeringen gör därför bedömningen att avskattningsregeln bör behållas. I motion Sk25 yrkandena 3 och 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionär erna att avskattningsregeln slopas eftersom den enligt deras mening inte fyller någon funktion sedan beskattningen av utdelningsinkomster återinförts. Utskottet delar regeringens bedömning av dessa frågor och avstyrker därför motionsyrkandet.
Propositionen i övrigt
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag i övrigt och tillstyrker därför propositionen även i denna del.
Utskottet hemställer 1. beträffande förlust vid avyttring av egendom att riksdagen godtar proposition 1996/97:18 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk25 yrkande 1 och 1996/97:Sk26, res. 1 (m, fp) - delvis 2. beträffande Lex ASEA att riksdagen godtar proposition 1996/97:18 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk25 yrkande 2, res. 2 (m) 3. beträffande investmentföretag att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk25 yrkandena 3 och 4, res. 3 (m) 4. beträffande propositionen i övrigt att riksdagen godtar proposition 1996/97:18 i denna del, 5. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid proposition 1996/97:18 fogade förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 2. lag om ändring i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gräns överskridande omstruktureringar inom EG. res. 1 (m, fp) - delvis
Stockholm den 19 november 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf- Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Per Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Carl Erik Hedlund (m).
1. Förlust vid avyttring av egendom (mom. 1 och mom. 5)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Vi delar regeringens bedömning att det inte bör finnas en möjlighet att direkt göra avdrag för förluster som uppkommit vid försäljning av egendom till utländska intressebolag men kan inte acceptera ett totalförbud. Med en sådan lösning kommer man att diskriminera koncerner med verksamheter i skilda länder. Eftersom det överlåtande företaget inte får någon avdragsrätt och inte heller det utländska intressebolaget, så kommer koncernens totala skatteförhållande att bli sämre än vad som gällt om koncernen varit helsvensk. Flera remissinstanser har ansett att man skulle kunna konstruera en bestämmelse som innebär en uppskjuten avdragsrätt för det överlåtande företaget. En sådan uppskovsregel skulle kunna utformas så att det överlåtande bolagets avdragsrätt kan utnyttjas först när egendomen avyttrats och att i avvaktan på att detta sker det överlåtande företaget aktiverar förlusten. I händelse av att intressegemenskapen skulle upphöra innan egendomen sålts skulle avdragsrätten också inträda. Regeringen har anfört att Företagsskatteutredningen bör överväga att komma med förslag om annan lösning än den som regeringen nu föreslår. Vi anser att man inte behöver avvakta utredningens förslag. Från regeringens håll har framhållits att det är viktigt med stabila regler för företagandet. I detta instämmer vi, och vi anser därför att det vore bättre att införa en uppskjuten avdragsrätt som här beskrivits än att införa ett totalförbud. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett totalförbud och hos regeringen begära ett skyndsamt förslag som innebär att en uppskjuten avdragsrätt i stället införs.
dels vid moment 1 och moment 5 i motsvarande del hemställt 1. beträffande förlust vid avyttring av egendom att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk25 yrkande 1 och 1996/97:Sk26 och avslag på proposition 1996/97:18 i denna del hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad ovan anförts, 5. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts gör den ändringen i förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt att ändringen i 2 § 4 mom. nionde stycket utgår.
2. Lex ASEA (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag gäller en möjlighet till undantag från beskattningen vid omstrukturering av vissa kreditmarknadsbolag. Vi har ingen invändning mot detta förslag men anser att det finns behov av ytterligare ändringar. De villkor som uppställs för undantag från beskattning vid omstrukturering är bl.a. följande. Moderbolaget skall vara börsnoterat i Sverige. Samtliga aktier skall delas ut och den verksamhet som skall bedrivas i vartdera bolaget efter det att omstruktureringen skett skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som tidigare bedrevs i det utdelande bolaget. Detta verksamhetsvillkor är inte närmare preciserat, men ett allmänt krav är att verksamheten i det avskilda dotterföretaget bör uppgå till minst 20 % av den ursprungliga verksamheten. Med den takt som marknadsförutsättningarna ändras bör reglerna för omstruktureringar av koncerner vara utformade så att de underlättar processen och inte försvårar den. Enligt vår uppfattning bör man införa en regel vid sidan om det nuvarande verksamhetsvillkoret. Denna regel skulle fastställa att kriteriet på att verksamhetsvillkoret uppfyllts skulle vara att det avskilda bolaget marknadsnoteras. Reglerna för en börsintroduktion är i alla länder sådana att det krävs en viss storlek och organisation för att bli accepterad. Kravet på en marknadsnotering kan kombineras med en bestämmelse att det avskiljande bolagets aktier fortfarande skall vara noterade i Sverige. En sådan regel skulle underlätta för de större svenska koncernerna att genomföra strukturomvandlingar som bedöms som önskvärda. Det avskilda bolaget kan vara stort, men ändå inte så stort att verksamhetsvillkoret uppfylls. I mindre koncerner kan det vara lättare att uppfylla kriteriet, och det leder till en form av diskriminering av stora bolags möjligheter att utan skatteeffekter göra önskvärda omvandlingar. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt 2. beträffande Lex ASEA att riksdagen godtar proposition 1996/97:18 i denna del och med anledning av motion 1996/97:Sk25 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
3. Investmentföretag (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
En utgångspunkt vid utformningen av beskattningsreglerna för investment företag har varit att det skall råda neutralitet mellan direkt och indirekt ägande av värdepapper och att reglerna inte skall försvåra omplaceringar av aktieinnehavet. Dessa regler byggde bl.a. på det faktum att utdelning be skattades hos mottagaren. I anslutning till att aktieutdelningen 1994 blev skattefri infördes en särskild avskattningsregel för de investmentföretag som byter inriktning. Syftet var att säkra en enkelbeskattning av investmentbolagens reavinster. I och med att riksdagen beslutade återinföra dubbelbeskattning av bolags inkomster bortföll också motivet för att behålla avskattningsregeln. Byter ett investmentföretag inriktning så kommer latenta reavinster att beskattas senare hos både företaget och hos aktieägarna vid utdelning. Någon avskattning behövs således inte. Regeringen vitsordar också att en eventuell investmentbolagsrabatt skulle kunna få betydelse vid en jämförelse mellan en fysisk persons direkta respektive indirekta innehav av en aktieportfölj (prop. s. 29-32). Men regeringen anser inte att den jämförelsen är relevant utan menar att den relevanta jämförelsen är beskattning av aktieinnehav i ett investmentföretag respektive ett rörelsedrivande företag. Vi delar inte regeringens syn. Kriteriet för ett investmentföretag är ett svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper och vars uppgift är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- och andelsägare riksfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar . Riskspridning och mångfald vad gäller ägare är centrala egenskaper för investmentbolaget och det bör vara enkla regler som ger en rimlig balans mellan behandlingen av beskattningen av en persons direkta eller indirekta aktieinnehav. Det är neutraliteten mellan fysiska personers aktieinnehav som hittills varit norm för beskattningen av investmentbolag. Regeringen anför i stället att det är önskvärt att åstadkomma neutralitet mellan beskattningen vid innehav av en aktieportfölj i ett investmentbolag respektive ett rörelsedrivande företag. Denna argumentering skiljer sig markant från vad som sedan länge varit vägledande och tyder dessutom inte på att regeringen lyssnat särskilt noga på de remissinstanser som motsatt sig förslaget. Till yttermera visso har regeringen angivit att det i propositionen lämnade förslaget är av en sådan karaktär att det inte kan anses medföra några stats finansiella effekter. Då finns det enligt vår uppfattning ingen anledning att behålla avskattningsregeln. Riksdagen bör hos regeringen begära ett skyndsamt förslag som innebär att avskattningsregeln slopas.
dels vid moment 3 hemställt 3. beträffande investmentföretag att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk25 yrkandena 3 och 4 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad ovan anförts.