lagen.nu
31968L0414

Rådets direktiv av den 20 december 1968 om en skyldighet för medlemsstaterna i EEG att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (68/414/EEG)

CELEX
31968L0414
Datum
1968-12-20
Konsoliderad t.o.m.
2006-08-28
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 2006-08-27.

Avis juridique important

Rådets direktiv 68/414/EEG av den 20 december 1968 om en skyldighet för medlemsstaterna i EEG att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 308 , 23/12/1968 s. 0014 - 0016 Finsk specialutgåva Område 12 Volym 1 s. 0028 Dansk specialutgåva: Serie I Område 1968(II) s. 0575 Svensk specialutgåva Område 12 Volym 1 s. 0028 Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1968(II) s. 0586 "Grekisk specialutgåva " Område 12 Volym 1 s. 0039 Spansk specialutgåva: Område 12 Volym 1 s. 0125 Portugisisk specialutgåva: Område 12 Volym 1 s. 0125

RÅDETS DIREKTIV av den 20 december 1968 om en skyldighet för medlemsstaterna i EEG att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (68/414/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 103 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 1972/425/EU · direktiv 98/93/ · direktiv 2006/67/.

Råolja och petroleumprodukter som importeras är av allt större betydelse för gemenskapens försörjning med energi. Varje svårighet, även om den är tillfällig, som begränsar leveranserna av dessa produkter från tredje land, skulle kunna vålla allvarliga störningar i gemenskapens ekonomiska verksamhet. Gemenskapen bör därför kunna upphäva eller i vart fall minska de skadliga verkningar som skulle kunna uppstå i ett sådant fall.

En försörjningskris kan uppstå oväntat, och det är därför viktigt att omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att täcka eventuella brister.

För att uppnå detta är det nödvändigt att öka försörjningssäkerheten för råolja och petroleumprodukter i medlemsstaterna genom att upprätta och hålla minimilager av de viktigaste petroleumprodukterna.

En nationell produktion bidrar i sig till försörjningssäkerheten. Förutsättningarna för produktion i gemenskapen och den ökade leveranssäkerhet som denna produktion innebär, gör det rimligt att medlemsstaterna skall kunna låta skyldigheten att hålla lager belasta importledet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 103 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

Råolja och petroleumprodukter som importeras är av allt större betydelse för gemenskapens försörjning med energi. Varje svårighet, även om den är tillfällig, som begränsar leveranserna av dessa produkter från tredje land, skulle kunna vålla allvarliga störningar i gemenskapens ekonomiska verksamhet. Gemenskapen bör därför kunna upphäva eller i vart fall minska de skadliga verkningar som skulle kunna uppstå i ett sådant fall.

En försörjningskris kan uppstå oväntat, och det är därför viktigt att omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att täcka eventuella brister.

För att uppnå detta är det nödvändigt att öka försörjningssäkerheten för råolja och petroleumprodukter i medlemsstaterna genom att upprätta och hålla minimilager av de viktigaste petroleumprodukterna.

En nationell produktion bidrar i sig till försörjningssäkerheten. Förutsättningarna för produktion i gemenskapen och den ökade leveranssäkerhet som denna produktion innebär, gör det rimligt att medlemsstaterna skall kunna låta skyldigheten att hålla lager belasta importledet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Ändrad genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

1. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är lämpliga för att, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 7, inom gemenskapen, alltid hålla sina lager av petroleumprodukter på en nivå som för varje typ av petroleumprodukter, enligt förteckningen i artikel 2, motsvarar minst 90 dagars genomsnittlig, daglig inhemsk förbrukning under det föregående kalenderåret enligt artikel 4.

2. Den del av den inhemska förbrukningen som täcks av petroleumprodukter baserade på utvinning inom den berörda medlemsstaten får dras av upp till högst 25 % från nämnda förbrukning. Fördelningen inom medlemsstaterna av resultatet av ett sådant avdrag skall beslutas av den berörda medlemsstaten.

Artikel2

Ändrad genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

Utan att det påverkar vad som sägs i artikel 1 får medlemsstaterna befria företag från skyldigheten att hålla lager i en omfattning som inte överstiger den kvantitet av produkter som dessa företag framställer från råolja som utvunnits inom medlemsstaten.

Artikel2

Ändrad genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

Följande kategorier av produkter skall ingå i beräkningen av den inhemska förbrukningen:

Motorbensin och flygbränsle (flygbränsle och jetbränsle av bensintyp).

Tunn eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen och jetbränsle av fotogentyp.

Tjocka eldningsoljor.

Fartygsbunkrar för havsgående fartyg skall inte ingå i beräkningen av den inhemska förbrukningen.

Artikel3

Införd genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

1. Lager som hålls i enlighet med artikel 1 skall stå till medlemsstaternas fullständiga förfogande om det uppstår svårigheter med att erhålla oljeleveranser. Medlemsstaterna skall säkerställa att de har de rättsliga befogenheterna att kontrollera användningen av lagren under sådana omständigheter.

Vid alla andra tidpunkter skall medlemsstaterna säkerställa att dessa lager är tillgängliga och åtkomliga. De skall inrätta system för att identifiera, redovisa och kontrollera lagren.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att rättvisa och icke-diskriminerande villkor tillämpas i deras lagerhållningssystem.

Kostnaden för att hålla lager i enlighet med artikel 1 skall fastställas genom system öppna för insyn. I detta sammanhang kan medlemsstaterna anta åtgärder för att få lämplig information om kostnaden för lagerhållning enligt artikel 1 och göra denna information tillgänglig för berörda parter.

3. För att kunna uppfylla kraven i punkterna 1 och 2 får medlemsstaterna besluta att använda sig av ett lagerhållande organ eller en enhet med ansvar för att hålla alla lagren eller en del av dessa.

Två eller flera medlemsstater kan besluta att använda sig av ett gemensamt lagerhållande organ eller enhet. I så fall skall de gemensamt ansvara för de skyldigheter som följer av detta direktiv.

Artikel4

Ändrad genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna ett statistiskt sammandrag över de lager som finns i slutet av varje månad, upprättat enligt artiklarna 5 och 6 och med närmare angivande av antalet dagar med genomsnittlig förbrukning under det föregående kalenderåret som dessa lager representerar. Detta sammandrag skall överlämnas senast den tjugofemte dagen i den andra månaden efter den månad som sammandraget avser.

En medlemsstats lagerhållningsskyldighet skall baseras på det föregående kalenderårets inhemska förbrukning. Vid början av varje kalenderår skall medlemsstaterna göra en ny beräkning av sin lagerhållningsskyldighet senast den 31 mars varje år och säkerställa att de uppfyller sina nya skyldigheter så snart som möjligt och i vart fall senast den 31 juli varje år.

I det statistiska sammandraget skall lager av jetbränsle av fotogentyp särredovisas under kategori II.

Artikel5

Ändrad genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

Obligatoriska lager enligt artikel 1 får hållas i form av råolja, halvfabrikat och färdiga produkter.

I det statistiska sammandraget av lagren som föreskrivs i artikel 4, skall färdiga produkter redovisas efter sin verkliga vikt. Råolja och halvfabrikat skall redovisas

fördelade i förhållande till de kvantiteter av varje produktkategori som erhållits under föregående kalenderår från den berörda statens raffinaderier, eller

på grundval av raffinaderiernas produktionsprogram i den berörda staten under innevarande år, eller

på grundval av förhållandet mellan den totala kvantitet som tillverkats under föregående kalenderår i den berörda staten av de produkter som omfattas av lagringsskyldigheten och den totala mängd råolja som använts under det året. Det föregående skall gälla högst 40 % av den totala lagringsskyldigheten för de första och andra kategorierna (motorbensin och tunn eldningsolja) och högst 50 % för den tredje kategorin (tjocka eldningsoljor).

Blandningsprodukter får, när de är avsedda för bearbetning till de färdiga produkter som anges i artikel 2, tjäna som ersättning för de produkter för vilka de är avsedda.

Artikel6

Ändrad genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

1. Vid beräkning av nivån på de minimilager som föreskrivs i artikel 1 skall endast de kvantiteter räknas in i det statistiska sammandraget som hålls i enlighet med artikel 3.1.

2. För genomförandet av detta direktiv får lager, enligt avtal mellan regeringar, upprättas inom en medlemsstats territorium för företag eller organ/enheter som är etablerade i en annan medlemsstat. Beslut om att hålla en del av sina lager utanför sitt nationella territorium skall fattas av den berörda medlemsstatens regering.

I dessa fall skall den medlemsstat på vars territorium lagren hålls inom ramen för ett sådant avtal inte hindra att dessa lager överförs till de andra medlemsstaterna, för vars räkning lagren hålls enligt avtalet. Den skall kontrollera dessa lager i enlighet med förfarandena som närmare anges i det avtalet men inte räkna in dem i sitt statistiska sammandrag. Den medlemsstat för vars räkning lagren hålls får räkna in dem i sitt statistiska sammandrag.

I dessa fall skall varje medlemsstat, tillsammans med det statistiska sammandrag som föreskrivs i artikel 4, överlämna en rapport till kommissionen om de lager som hålls på medlemsstatens eget territorium till förmån för en annan medlemsstat, liksom om de lager som hålls i andra medlemsstater till dess egen förmån. I båda fallen skall rapporten innehålla uppgift om var lagren är belägna och/eller om de företag som håller lagren, lagrade kvantiteter och produktkategorier - eller uppgift om att det rör sig om råolja.

Utkast till de avtal som nämns i första stycket skall överlämnas till kommissionen, som får lämna sina kommentarer till de berörda regeringarna. När avtalen väl har ingåtts skall de anmälas till kommissionen, som skall underrätta de övriga medlemsstaterna om dem.

Avtalen skall uppfylla följande villkor:

De skall avse råolja samt alla petroleumprodukter som omfattas av detta direktiv.

De skall fastställa villkor och tillvägagångssätt för lagerhållning som är inriktade på att trygga kontrollen av lagren och deras tillgänglighet.

De skall närmare ange de förfaranden som skall användas för att kontrollera och identifiera de lager som föreskrivs, bland annat metoder för att utföra inspektioner och för samarbetet under dessa.

De skall normalt gälla under obegränsad tid.

De skall, om en part kan säga upp avtalet, föreskriva att sådan uppsägning inte skall gälla i händelse av en försörjningskris och att kommissionen under alla förhållanden skall erhålla förhandsinformation om uppsägning sker.

När lager, upprättade enligt sådana avtal, inte ägs av det företag, det organ/enhet som har skyldighet att hålla lager, utan hålls tillgängliga för företaget, organet/enheten av ett annat företag, organ/enhet, skall följande villkor uppfyllas:

Det företag, organ eller den enhet som har rätt till lagren skall ha kontraktsenlig rätt att förvärva dessa lager under avtalsperioden. Sättet att fastställa priset för detta förvärv skall överenskommas mellan de berörda parterna.

Minsta avtalsperiod skall vara 90 dagar.

Uppgifter om var lagren är belägna och/eller om de företag som håller lagren tillgängliga för det företag, organ/enhet som har rätt till dem, liksom lagrade kvantiteter och produktkategorier eller uppgift om att det rör sig om lagrad råolja, skall anges.

Den faktiska tillgången till lagren för det företag, organ/enhet som har rätt till dem måste, när som helst under avtalsperioden, garanteras av det företag, organ/enhet som håller lagren tillgängliga för det företag, organ eller den enhet som har rätt till dem.

Det företag, organ/enhet som håller lagren för det företag, organ/enhet som har rätt till dem, skall vara underkastad lagstiftningen i den medlemsstat på vars territorium lagren befinner sig, när det gäller den medlemsstatens lagliga befogenheter att kontrollera och verifiera förekomsten av lagren.

3. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 1, får följande inräknas i lagren:

Mängder ombord på tankfartyg som ligger i hamn för att lossa så snart som hamnformaliteterna har avslutats.

Mängder som lagras i lossningshamnar.

Mängder som lagras i tankar vid ingången till oljeledningar.

Mängder i tankar för raffinering, med undantag av mängder i rörledningar och raffinaderier.

Mängder i lager hos raffinaderier och företag som importerar eller lagrar olja eller distribuerar olja i grossistledet.

Mängder som lagras av stora förbrukare i enlighet med bestämmelserna i nationell lag om förpliktelsen att hålla permanenta lager.

Mängder ombord på pråmar och kustfartyg för transporter inom statsgränserna, i den mån de behöriga myndigheterna har möjlighet att kontrollera dessa mängder, och under förutsättning att de omedelbart skulle kunna göras tillgängliga.

Följaktligen skall särskilt följande uteslutas från det statistiska sammandraget: inhemsk råolja som ännu inte utvunnits, mängder som skall användas till bunkring för havsgående fartyg, mängder i direkt transitering, frånsett de i punkt 2 angivna lagren, mängder i rörledningar, tankbilar och tankvagnar på järnväg, i lagertankar på detaljistmarknaden samt hos små förbrukare. De mängder som innehas av de väpnade styrkorna och de som innehas av oljebolag för deras räkning skall också uteslutas från det statistiska sammandraget.

Artikel6a

Införd genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

Medlemsstaterna skall anta alla bestämmelser som är nödvändiga och vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kontrollen och övervakningen av lagren. De skall inrätta system för verifiering av lagren i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel6b

Införd genom direktiv 2006/67/ och direktiv 98/93/.

Medlemsstaterna skall bestämma vilka straff som skall gälla för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa genomförandet av dessa bestämmelser. Straffen skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

Artikel7

Ändrad genom direktiv 2006/67/.

Om svårigheter uppstår i fråga om gemenskapens oljeförsörjning, skall kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ ordna samråd mellan medlemsstaterna.

Förutom i särskilt brådskande fall eller för att tillgodose mindre, lokala, behov skall medlemsstaterna, innan det samråd som anges ovan har genomförts, avhålla sig från att använda sina lager i sådan utsträckning att dessa understiger den obligatoriska miniminivån.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla uttag från sina reservlager och skall snarast upplysa om

den dag då lagren sjönk under den obligatoriska nivån,

skälen till dessa uttag,

eventuella åtgärder som vidtagits för att åter fylla på lagren,

om möjligt en uppskattning av den förmodade utvecklingen av lagersituationen under den tid som lagren förblir under den obligatoriska nivån.

Artikel8

Ändrad genom direktiv 2006/67/.

Upprättande av lager enligt detta direktiv skall ske så snart som möjligt efter anmälan om detta och senast den 1 januari 1971.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits för detta.

Artikel9

Ändrad genom direktiv 2006/67/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EGT nr 20, 6.2.1965, s. 330/65.