Den definition av helgryn och pärlgryn av spannmål som skall tillämpas vid beviljande av exportbidrag
Avis juridique important
Kommissionens förordning (EEG) nr 821/68 av den 28 juni 1968 om den definition av helgryn och pärlgryn av spannmål som skall tillämpas vid beviljande av exportbidrag Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 149 , 29/06/1968 s. 0046 - 0047 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 2 s. 0074 Dansk specialutgåva: Serie I Område 1968(I) s. 0189 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 2 s. 0074 Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1968(I) s. 0197 "Grekisk specialutgåva " Område 03 Volym 3 s. 0093 Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 2 s. 0168 Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 2 s. 0168
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 821/68 av den 28 juni 1968 om den definition av helgryn och pärlgryn av spannmål som skall tillämpas vid beviljande av exportbidrag
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning nr 120/67/EEG av den 13 juni 1967 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål(1), särskilt artikel 16.6 i denna, och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EEG) nr 1634/71 · förordning (EG) nr 508/2008.
Vid fastställande av exportbidraget bör hänsyn tas till kvaliteten på den produkt som framställs av spannmål som berättigar till bidrag, så att inte allmänna medel bidrar till export av varor av undermålig kvalitet. Det är därför nödvändigt att fastställa en exakt definition, som skall tillämpas i alla medlemsstater, av spannmålskärnor som uppfyller kraven för beviljande av bidrag avseende "helgryn" och "pärlgryn".
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning nr 120/67/EEG av den 13 juni 1967 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål, särskilt artikel 16.6 i denna, och
Vid fastställande av exportbidraget bör hänsyn tas till kvaliteten på den produkt som framställs av spannmål som berättigar till bidrag, så att inte allmänna medel bidrar till export av varor av undermålig kvalitet. Det är därför nödvändigt att fastställa en exakt definition, som skall tillämpas i alla medlemsstater, av spannmålskärnor som uppfyller kraven för beviljande av bidrag avseende ”helgryn”och ”pärlgryn”.
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 508/2008.
Vid beviljande av exportbidrag skall pärlgryn och helgryn av spannmål ha de egenskaper som finns förtecknade i bilagan.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 508/2008.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
BILAGA
”Helgryn” inbegriper skalade spannmålskärnor och spannmålskärnor med ytteragnarna avlägsnade:
1. Skalade spannmålskärnor
är kärnor från vilka fruktväggen avlägsnats eller kärnor från vilka stödbladen avlägsnats (se förklaring till tulltaxans nummer 10.03: spannmålskärnor) tillsammans med delar som fäster vid fruktväggen (som fallet är med t.ex. korn med borst) eller med stödblad som omsluter spannmålskärnan så hårt att de inte kan avlägsnas genom tröskning etc. (som fallet är med havre).
2. Spannmålskärnor med ytteragnarna avlägsnade
är kärnor från vilka huvuddelen av fruktväggen och inneragnen avlägsnats (när det gäller korn, från vilka stödbladen avlägsnats).
”Pärlgryn” inbegriper följande:
I. Första klassens gryn:
Gryn som motsvarar följande definition:
Pärlgryn av spannmål, huvudsakligen av korn, från vilka hela inneragnen, fruktväggen, grodden och huvuddelen av det yttre skiktet och aleuronskiktet avlägsnats och som är jämnstora och rundade till formen.
Dessutom skall följande krav uppfyllas:
Grynens regelbundenhet
a) 75 % av grynen får inte överstiga 20 % av Md,
b) 94 % av grynen som tillförts stegvis mellan 3 % och 97 % får inte överstiga 30 % av Md,
c) 100 % av grynen får inte överstiga 50 % av Md.
Regelbundenheten fastställs genom siktanalys med användning av siktar med runda hål.
Md: det medianvärde som läses av på kurvan över resultatet av siktanalysen vid den punkt där 50 % av produkten har passerat igenom sikten.
II. Andra klassens gryn:
Gryn som motsvarar definitionen under BI.1.
Siktanalys
Apparatur:
En sats siktar med runda hål (diameter 200 mm, hålens diameter 4,0—1,0 mm, med mellanrum på 0,25 mm).
Siktningsutrustning — siktningen skall göras för hand, tillbehör (gummikuber med sidor på 20 mm).
Precisionsvåg.
Metod:
Normalt skall pärlgryn av korn sorteras i sex olika siktar. Siktsatsen är tillsluten högst upp och längst ned och sikten med de största hålen är placerad överst. Den översta och den understa sikten skall vara tomma efter siktningen.
Två prover av pärlgryn av korn med en kontrollerad vikt på 50-100 g siktas för hand under minst fem minuter med användning av gummikuberna.
Siktningen utförs genom att siktsatsen skakas för hand, mer eller mindre horisontellt, 120 ggr per minut, varvid varje skakning utgör en rörelse på ca 70 mm. Denna rörelse fram och tillbaka avbryts en gång i minuten med tre cirkelrörelser. Återstoden efter siktningen vägs till närmaste 0,1 g och uttrycks som en procentsats av den siktade produkten som skall vägas till närmaste heltal. Medelvärdet beräknas.
Medelvärdet av procentsatserna av återstoden efter siktningen skall adderas stegvis med början från värdet 0 % för återstoden från den tomma sikten med de största hålen. De adderade procentsatserna /E/ (%) och hålens storlek i de motsvarande siktarna ritas in i ett koordinatsystem på millimeterpapper, med /E/ (%) på x-axeln och hålens diameter, i mm, på y-axeln.
Medianvärdet (Md) är hålbredden uttryckt i hundradels millimeter för /E/ (%) = 50 och läses av på det diagram som erhålls när punkterna sammanbinds med raka linjer.
1 EGT nr 117, 13.6.1967, s. 2269/67.