Införande av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar
Avis juridique important
Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970 om införande av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 130 , 15/06/1970 s. 0004 - 0014 Finsk specialutgåva Område 7 Volym 1 s. 0100 Dansk specialutgåva: Serie I Område 1970(II) s. 0312 Svensk specialutgåva Område 7 Volym 1 s. 0100 Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1970(II) s. 0363 "Grekisk specialutgåva " Område 07 Volym 1 s. 0138 Spansk specialutgåva: Område 07 Volym 1 s. 0130 Portugisisk specialutgåva: Område 07 Volym 1 s. 0130
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970 om införande av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,
med beaktande av rådets beslut den 22 juni 1964 () om en utredning om infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar, särskilt artikel 7 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EEG) Nr 1384/79 · förordning (EEG) Nr 3021/81 · förordning (EEG) Nr 3572/90 · förordning (EG) nr 1791/2006 · förordning (EU) nr 517/2013 · förordning (EU) 2023/144.
För att göra det möjligt att inom ramen för den gemensamma transportpolitiken inrätta ett avgiftssystem för användningen av infrastruktur, är det nödvändigt med särskilda kunskaper om kostnaderna för infrastrukturen. Denna kunskap kan lämpligast inhämtas genom att man inför ett permanent redovisningssystem med standardiserade redovisningsblanketter för varje transportslag i samtliga medlemsstater.
En redovisning av kostnaderna för infrastrukturen bör omfatta all infrastruktur som är tillgänglig för allmänna transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar. Vissa typer av infrastruktur som är av sekundär betydelse och vissa inre vattenvägar av sjöfartskaraktär kan dock med fördel utelämnas.
För att de speciella faktorer och omständigheter som varierar från fall till fall skall kunna beaktas, bör medlemsstaterna lämpligen ges fria händer att fastställa närmare rutiner för redovisningen av infrastrukturkostnaderna.
Mot bakgrund av planerna att inrätta ett avgiftssystem för användningen av infrastrukturen, krävs det uppgifter om hur infrastrukturen används, varför en förteckning över sådana uppgifter bör utarbetas.
Medlemsstaterna bör regelbundet sända en redovisning av kostnaderna för infrastrukturen till kommissionen och kommissionen bör överlämna en årlig sammanfattning av denna redovisning till rådet.
För att se till att denna förordning tillämpas så enhetligt som möjligt, skall kommissionen med hjälp av en kommitté med regeringsexperter, samordna de olika åtgärder som fordras enligt förordningen.
Det bör fastställas rutiner för en löpande justering av redovisningsblanketter, förteckningen över typer av infrastrukturer och förteckningen över uppgifter med hänsyn till vunna erfarenheter och utvecklingen av en gemensam transportpolitik.
På grund av de svårigheter som vissa medlemsstater kommer att ha under de första åren när denna förordning tillämpas bör vissa undantag kunna medges från de generella reglerna.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144.
Från och med den 1 januari 1971 skall det i enlighet med vad som föreskrivs i denna förordning införas ett standardiserat och permanent redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144.
1. De kostnader som tas upp i redovisningen skall omfatta både kostnader som särskilt hänför sig till infrastrukturens transportfunktion och den del som faller på transportfunktionen av sådana kostnader som är gemensamma för denna och andra funktioner inom infrastrukturen.
2. Oberoende av vilka redovisningsbestämmelser som tillämpas i medlemsstaterna, skall kostnaderna som skall bokföras ett visst år vara de kostnader som under detta år uppkommit för konstruktion, drift och administration av infrastrukturen. Amorteringar av och räntor på lån som tagits upp för att finansiera kostnaderna för infrastrukturen skall inte tas med.
Artikel3¶
Införd genom förordning (EU) 2023/144 och förordning (EEG) Nr 1384/79.
Redovisning av infrastrukturkostnader skall göras för vart och ett av de järnvägsnät som anges i bilaga 2 A.1 och för de övriga järnvägsnät sammantagna som anges i bilaga 2 A.2, liksom för samtliga vägar och inre vattenvägar som är tillgängliga för allmän trafik, med följande undantag:
a) Vägar som är förbjudna för motortrafik, dvs. för fordon med en cylindervolym av minst 50 cm3.
b) Vägar som uteslutande används för jord- eller skogsbruksfordon eller som endast används som tillfartsvägar till arbetsplatser för jord- eller skogsbruk.
c) Inre vattenvägar där trafiken är begränsad till fartyg på mindre än 250 dödviktston.
d) Inre vattenvägar för havsgående sjöfart, enligt förteckning i förordning (EEG) nr 281/71.
Artikel4¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144.
Redovisningen av kostnaderna för infrastrukturen skall ske på sådana blanketter som visas i bilaga 1.
Varje medlemsstat skall fastställa detaljreglerna för denna redovisning.
Artikel5¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144 och förordning (EEG) Nr 1384/79.
1. Senast den 31 december varje år skall medlemsstaterna för kommissionen redovisa de infrastrukturkostnader som avser närmast föregående år och därvid framlägga redovisningen på sådana blanketter som visas i bilaga 1.
2. En särskild redovisning skall framläggas
a) med avseende på järnvägar
i) för vart och ett av de nät som anges i bilaga 2 A.1,
ii) för alla övriga nät sammantagna som anges i bilaga 2 A.2. Uppgifter om dessa nät skall dock endast skickas in en gång vart femte år, med början med rapporter för år 1980.
b) med avseende på vägar för varje i bilaga 2 B angiven vägkategori, varvid separat statistik redovisas för de avsnitt av sådana vägar som går inom bebyggda områden och för dem som går utanför bebyggt område,
c) med avseende på inre vattenvägar i enlighet med rubrikerna i bilaga 2 C.
Artikel6¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144 och förordning (EEG) Nr 1384/79.
Samtidigt med den i artikel 5 nämnda redovisningen och för samma period skall medlemsstaterna lämna kommissionen följande totaluppgifter för varje transportslag inom infrastrukturen:
Lån upptagna under året för att att finansiera (SIC! för att finansiera) kostnader för infrastrukturen.
Kapitalåterbetalningar och, separat, ränta på tidigare avtalade lån.
Vid sammanställningen av dessa summor skall medlemsstaterna endast beakta sådana lån som uttryckligen var bestämda för finansiering av kostnader för infrastrukturen.
Artikel7¶
Införd genom förordning (EU) 2023/144 och förordning (EEG) Nr 1384/79.
Samtidigt med den i artikel 5 nämnda redovisningen och för samma period skall medlemsstaterna lämna kommissionen uppgifter om användningen av infrastrukturen i enlighet med tabellerna A, B 1.1 och C i bilaga 3.
De i tabell B 1.2 och B 2 i nämnda bilaga angivna uppgifterna skall dock lämnas endast en gång vart femte år. I fråga om tabell B 1.2 skall uppgifter lämnas första gången för år 1980 och i fråga om tabell B 2 skall uppgifterna inte lämnas förrän arbetet med systemet för avgifter för infrastrukturanvändning gör dem nödvändiga.
Artikel8¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144.
1. Tills dess att kommissionen i enlighet med artikel 9.1 fastställt och medlemsstaterna börjat tillämpa gemensamma kriterier för att bestämma den andel som skall hänföras till transportfunktionen av gemensamma kostnader för denna funktion och andra uppgifter som omfattas av infrastrukturen, skall de särskilda kostnaderna för transportfunktionen och de sammanlagda gemensamma kostnaderna redovisas var för sig under de olika rubriker som anges i redovisningsblanketterna.
2. Till dess att i enlighet med artikel 9.1 överenskommelse har träffats om vilka kriterier som skall användas vid gränsdragningen mellan vägar inom bebyggda områden och vägar utanför sådana områden, skall medlemsstaterna då de ställer samman de uppgifter som avses i artikel 5.2 och i bilaga 3 B använda kriterier som de själva bestämmer; en redogörelse för dessa kriterier skall ingå i den information som medlemsstaterna skall lämna kommissionen enligt artiklarna 5 och 7.
3. För Förbundsrepubliken Tyskland inträder skyldigheten att till kommissionen lämna de uppgifter som föreskrivs i bilaga 2 C först från och med rapporten för år 1972.
4. Skyldigheten att till kommissionen lämna sådana rapporter om användningen av infrastruktur som anges i tabell B i bilaga 3 skall, såvitt den avser rapporter för åren 1972—1974, endast gälla typer av fordon som anges efter ensiffriga tal; för övriga fordonskategorier är denna rapportering frivillig.
5. För Nederländerna skall skyldigheten att till kommissionen lämna sådana rapporter om användningen av infrastruktur som anges i tabell B i bilaga 3 i fråga om vägar som är hänförbara till kategori 5 i bilaga 2 B gälla först från och med rapporten för år 1975.
6. För Italien skall lämnande till kommissionen av sådana rapporter om användningen av infrastruktur som anges i tabell B 2 i bilaga 3 äga rum första gången för år 1971. Därefter följande rapportering vad gäller denna tabell skall ske de år som föreskrivs i artikel 7 andra stycket.
7. Skyldigheten att till kommissionen lämna sådana rapporter om användningen av infrastruktur som anges i tabell C i bilaga 3 gäller
för Belgien i fråga om fartyg av kategorierna e och f och i fråga om trafik i Schelde-bukten först från och med rapporten för år 1973,
för Förbundsrepubliken Tyskland först från och med rapporten för år 1973,
för Frankrike i fråga om fartyg av kategorierna e och f och i fråga om antalet fartyg som passerat genom slussar först från och med rapporten för år 1974,
för Nederländerna i fråga om reglerade floder först från och med rapporten för år 1972.
Artikel9¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144.
1. Kommissionen skall vara ansvarig för en övergripande samordning av de olika åtgärder som följer av denna förordning och för övervakning av att föreskrifterna tillämpas på ett enhetligt sätt. Kommissionen skall särskilt specificera innehållet under de olika rubrikerna på de i bilaga 1 återgivna redovisningsblanketterna och fastställa gemensamma kriterier för att beräkna den andel som skall hänföras till transportfunktionen av gemensamma kostnader för denna funktion och andra uppgifter som omfattas av infrastrukturen.
Kommissionen skall också sträva efter att få till stånd en successiv tillnärmning av medlemsstaternas detaljreglering av redovisningsförfarandet och av kriterierna för gränsdragningen mellan vägar inom bebyggda områden och vägar utanför sådana områden samt en förbättring och tillnärmning av metoderna för sammanställning av rapporterna om infrastrukturens användning.
2. Den kommitté med regeringsexperter som avses i artikel 5 i rådets beslut den 13 maj 1965, med uppgift att verkställa artikel 4 i rådets beslut nr 64/389/EEG av den 22 juni 1964 om en utredning om infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar, skall bistå kommissionen vid detta arbete och med att upprätta den i artikel 3 e nämnda förteckningen över inre vattenvägar.
3. Kommissionen skall årligen, sex månader efter det att kommissionen fått de i artiklarna 5—7 föreskrivna uppgifterna, tillställa rådet en sammanfattning av huvudpunkterna i redovisningen av infrastrukturkostnaderna.
Artikel10¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144.
På kommissionens förslag får rådet med kvalificerad majoritet besluta om de ändringar av bilagorna till denna förordning som behövs mot bakgrund av vunna erfarenheter och de åtgärder som vidtagits i fråga om avgifter för infrastrukturens användning.
Artikel11¶
Ändrad genom förordning (EU) 2023/144.
Medlemsstaterna skall efter samråd med kommissionen i god tid anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning.
När en medlemsstat begär det eller när kommissionen finner det lämpligt, skall kommissionen samråda med berörda medlemsstater om de föreslagna bestämmelserna i de författningar som avses i föregående stycke.
BILAGA 1
A. JÄRNVÄGAR:
1) Kostnader för investeringar (kostnader för ny-, ut- och ombyggnad samt reparationer)
2) Löpande kostnader (underhålls- och driftskostnader)
3) Allmänna kostnader
B. VÄGAR:
1) Kostnader för investeringar (kostnader för ny-, ut- och ombyggnad samt reparationer)
2) Löpande kostnader (underhålls- och driftskostnader)
20) Underhåll av körbanan
21) Övriga löpande kostnader
3) Trafikpolis
4) Allmänna kostnader
C. INRE VATTENVÄGAR:
1) Kostnader för investeringar (kostnader för ny-, ut- och ombyggnad samt reparationer)
2) Löpande kostnader (underhålls- och driftskostnader)
3) Sjöpolis
4) Allmänna kostnader
BILAGA 2
A.1 JÄRNVÄG — Huvudnät
Société nationale des Chemins de Fer Belges (SNCB/Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen (NMBS),
Danske Statsbaner (DSB),
Deutsche Bundesbahn (DB),
Deutsche Reichsbahn (DR),
Οργανισμός Σιδηροδρόμων Ελλάδος (ΟΣΕ),
Red Nacional de los Ferrocarriles Españoles (RENFE),
Société Nationale des Chemins de Fer Français (SNCF),
Iarnród Éireann,
Ente Ferrovie dello Stato (FS),
Société Nationale des Chemins de Fer Luxembourgeois (CFL),
Naamlose Vennootschap Nederlandse Spoorwegen (NS),
Österreichische Bundesbahnen (ÖBB),
Caminhos-de-Ferro Portugueses, EP (CP),
Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR),
Statens järnvägar (SJ),
British Rail (BR),
Northern Ireland Railways (NIR).
Tjeckien
Správa železniční dopravní cesty s.o.
Estland
AS Eesti Raudtee
Edelaraudtee AS
Lettland
Valsts akciju sabiedrība ”Latvijas Dzelzceļš” (LDZ)
Litauen
Akcinė bendrovė ”Lietuvos geležinkeliai”
Ungern
Magyar Államvasutak Rt. (MÁV)
Győr-Sopron-Ebenfurti Vasút Rt. (GySEV)
Polen
PKP Polskie Linie Kolejowe S.A.
Slovenien
Slovenske železnice (SŽ)
Slovakien
Železnice Slovenskej republiky (ŽSR).
Bulgarien
Национална компания ”Железопътна инфраструктура” (НК ”ЖИ”)
Rumänien
Compania Națională de Căi Ferate ”C.F.R.” — S.A. (CFR).
Kroatien
HŽ Infrastruktura d.o.o.
A.2 JÄRNVÄG — Nät öppna för allmän trafik och anslutna till huvudnätet (med undantag för stadsnät)
Förbundsrepubliken Tyskland
Albtal-Verkehrs-Gesellschaft mbH
Alsternordbahn GmbH
Eisenbahn-Gesellschaft Altona-Kaltenkirchen-Neumünster
Augsburger Lokalbahn GmbH
Bayerische Landeshafenverwaltung
Bentheimer Eisenbahn AG
Birkenfelder Eisenbahn GmbH
Delmenhorst-Harpstedtder Eisenbahn GmbH
DB, Bundesbahndirektion Frankfurt, Ne-Geschäftsführung
Deutsche Eisenbahn-GmbH
Dortmunder Eisenbahn
Elmshorn-Barmstedt-Oldesloer Eisenbahn AG
Verkehrsbetriebe Extertal — Exertalbahn GmbH
Filderbahn der Stuttgarter Straßenbahnen AG
Hafen- und Verkehrsbetriebe der Stadt Kiel
Häfen der Stadt Köln
Hafen- und Bahnbetriebe der Stadt Krefeld
Hersfelder Kreisbahn
Hohenzollerische Landesbahn AG
Verkehrsbetriebe Grafschaft Hoya GmbH
Hümmlinger Kreisbahn
Ilmebahn-Gesellschaft AG
Köln-Bonner Eisenbahnen AG
Kölner Verkehrsbetriebe AG (Köln-Frechen-Benzelrater Eisenbahn)
Eisenbahn Köln-Mühleim-Leverkusen der Farbenfabriken Bayer AG
Krefelder Eisenbahn-Gesellschaft AG
Kreiswerke Gelnhausen GmbH — Verkehrsbetriebe
Meppen-Haselünner Eisenbahn
Merzig-Büschfelder Eisenbahn GmbH
Mindener Kreisbahnen
Bahnen der Stadt Monheim GmbH
Neukölln-Mittenwalder Eisenbahn-Gesellschaft
Neusser Eisenbahn
Niederrheinische Verkehrsbetriebe Aktiengesellschaft NIAG
Nordfriesische Verkehrsbetriebe AG
Kreisbahn Osterode am Harz — Kreiensen
Osthannoversche Eisenbahnen AG
Osthavelländische Eisenbahn
Verkehrsbetriebe Peine-Salzgitter GmbH
Regentalbahn AG
Rhein-Sieg-Verkehrsgesellschaft
Verkehrsbetriebe des Kreises Schleswig-Flensburg
Siegener Kreisbahn GmbH
Südwestdeutsche Eisenbahnen AG
Tegernsee-Bahn AG
Trossinger Eisenbahn
Uetersener Eisenbahn-AG
Verden-Walsroder Eisenbahn GmbH
Vorwohle-Emmerthaler Verkehrsbetriebe GmbH
Bahngesellschaft Waldhof — Nebenbahn Waldhof/Sandhofen
Wanne-Bochum-Herner Eisenbahn
Werne-Bochum-Höveler Eisenbahn
Westfälische Verkehrsgesellschaft mbH
Westerwaldbahn
Wuppertaler Stadtwerke AG
Württembergische Eisenbahn-GmbH
Württembergische Nebenbahnen GmbH
Industriebahn der Stadt Zülpich
Hafenbahn Aschaffenburg
Brohltal-Eisenbahn GmbH
Kleinbahnverwaltung Gemeinde Edewecht
Hohenlimburger Kleinbahn
Oberrheinische Eisenbahn Gesellschaft AG
Wittlager Kreisbahn GmbH
Italien
Torino — Ceres
Ferrovie Nord Milano
Trento — Malè
Società Veneta Autoferrovie
Società Veneta per imprese e costruzioni pubbliche
Ferrovia Suzzara — Ferrara
Gestione Governativa Ferrovie Padane
Azienda Trasporti Consorziali di Modena
Azienda Trasporti Consorziali — Bologna
Acotral
Ferrovie Adriatico Appennino
Gestione Governativa Ferrovia Cancello — Benevento
Ferrotranviaria (SpA)
Ferrovie del Sud-Est
Ferrovie del Gargano
Gestione Governativa Ferrovia Circumetnea
Azienda Consorziale Trasporti — Reggio Emilia
La Ferroviaria italiana
Società Mediterranea stade ferrate umbro-aretine
Società nazionale di ferrovie e tranvie
Finland
Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR)
Sverige
Inlandsbanan Aktiebolag (IBAB)
Malmö-Limhamns Järnväg (MLJ)
Växjö-Hultsfred-Västerviks Järnväg (VHVJ)
Johannesberg-Ljungaverks Järnväg (JLJ)
Tjeckien
Jindřichohradecké místní dráhy (JHMD) a.s.
Connex Morava, a.s.
OKD Doprava, a.s.
Viamont, a.s.
Estland
AS Eesti Raudtee
Edelaraudtee AS
Lettland
Valsts akciju sabiedrība ”Latvijas Dzelzceļš” (LDZ)
Pašvaldību dzelzceļa infrastruktūras pārvaldītājs ILDC
Litauen
Akcinė bendrovė ”Lietuvos geležinkeliai”
Ungern
Fertővidéki Helyiérdekű Vasút Rt. (FHÉV)
Polen
Przedsiębiorstwo Transportu Kolejowego i Gospodarki Kamieniem S.A. - Rybnik
Kopalnia Piasku ”Kuźnica Warężyńska” S.A. - Dąbrowa Górnicza
Kopalnia Piasku ”Szczakowa” S.A. - Jaworzno
Kopalnia Piasku ”Kotlarnia” S.A. - Kotlarnia
Jastrzębska Spółka Kolejowa Sp. z o.o. w Jastrzębiu Zdroju
Kopalnia Piasku ”Maczki Bór” Sp. z o.o. - Sosnowiec
Rumänien
Compania Națională de Căi Ferate ”C.F.R.” — S.A. (CFR).
B. VÄGAR
Belgien
1) Autoroutes / Autosnelwegen
2) Autres routes de l'État/Andere rijkswegen
3) Routes provinciales/Provinciale wegen
4) Routes communales/Gemeentewegen
Danmark
1) Motorveje
2) Hovedlandeveje
3) Landeveje
4) Biveje
Förbundsrepubliken Tyskland
1) Bundesautobahnen
2) Bundesstraßen
3) Land-(Staats-)straßen
4) Kreisstraßen
5) Gemeindestraßen
Grekland
1) Εθνικό οδικό δίκτυο
2) Επαρχιακό οδικό δίκτυο
3) Δημοτικό ή κοινοτικό οδικό δίκτυο
Spanien
1) Autopistas
2) Autovías
3) Carreteras estatales
4) Carreteras provinciales
5) Carreteras municipales
Frankrike
1) Autoroutes
2) Routes nationales
3) Chemins départementaux
4) Voies communales
Irland
1) National primary roads
2) Main roads
3) County roads
4) County borough roads
5) Urban roads
Italien
1) Autostrade
2) Strade statali
3) Strade regionali e provinciali
4) Strade communali
Luxemburg
1) Routes de l'État
2) Chemins repris
3) Chemins vicinaux
Nederländerna
| 1. Autosnelwegen van het Rijkswegenplan | (primaire wegen) |
| 2. Overige wegen van het Rijkswegenplan | |
| 3. Wegen van de secundaire wegenplannen | |
| 4. Wegen van de tertiaire wegenplannen | |
| 5. Overige verharde wegen |
Österrike
1) Bundesautobahnen
2) Bundesstraßen
3) Landesstraßen
4) Gemeindestraßen
Portugal
1) Auto-estradas
2) Estradas nacionais e regionais
3) Vias municipais
4) Vias florestais
Finland
1) Päätiet/Huvudvägar
2) Muut maantiet/Övriga landsvägar
3) Paikallistiet/Bygdevägar
4) Kadut ja kaavatiet/Gator och planlagda vägar
Sverige
1) Motorvägar
2) Motortrafikleder
3) Övriga vägar
Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland
1) Motorways and trunk roads
2) Principal roads
3) Non-principal and other roads
Tjeckien
1) Dálnice
2) Silnice
3) Místní komunikace
Estland
1) Põhimaanteed
2) Tugimaanteed
3) Kõrvalmaanteed
4) Kohalikud maanteed ja tänavad
Cypern
1) Αυτοκινητόδρομοι
2) Κύριοι Δρόμοι
3) Δευτερεύοντες Δρόμοι
4) Τοπικοί Δρόμοι
Lettland
1) Valsts galvenie autoceļi
2) Valsts 1. šķiras autoceļi
3) Valsts 2. šķiras autoceļi
4) Pilsētu ielas un autoceļi
Litauen
1) Magistraliniai keliai
2) Krašto keliai
3) Rajoniniai keliai
Ungern
1) Gyorsforgalmi utak
2) Főutak
3) Mellékutak
4) Önkormányzati utak
Malta
1) Toroq Arterjali
2) Toroq Distributorji
3) Toroq Lokali
Polen
1) Drogi krajowe
2) Drogi wojewódzkie
3) Drogi powiatowe
4) Drogi gminne
Slovenien
1) Avtoceste
2) Hitre ceste
3) Glavne ceste
4) Regionalne ceste
5) Lokalne ceste
6) Javne poti
Slovakien
1) Diaľnice
2) Rýchlostné cesty
3) Cesty I. triedy
4) Cesty II. triedy
5) Cesty III. triedy
Bulgarien
1) Автомагистрали
2) Републикански пътища
3) Общински пътища
Rumänien
1) Autostrăzi
2) Drumuri naționale
3) Drumuri județene
4) Drumuri comunale.
Kroatien
1) Autoceste
2) Državne ceste
3) Županijske ceste
4) Lokalne ceste
C. INRE VATTENVÄGAR:
| Inre vattenvägar eller grupper av inre vattenvägar | Reglerade floder | Kanaliserade floder | Kanaler | Övriga vattenvägar |
|---|---|---|---|---|
| Vattenvägar som kan trafikeras av fartyg med följande dödviktston: | ||||
| I 250-399 t | ||||
| II 400-649 t | ||||
| III 650-999 t | ||||
| IV 1000-1499 t | ||||
| V 1500-2999 t | ||||
| VI 3000 t eller mer |
BILAGA 3
TABELL A — JÄRNVÄGAR
Medlemsstat:
Nät:
Uppgifterna måste underindelas på grundval av använt drivmedel (el eller annat)
Trafiktyp Persontåg Godståg, Övrigt Expressfjärrtåg och expresståg Övriga kategorier Snabbtåg Normaltåg 1. Tåg/km 2. Bruttoton/avverkade km
TABELL B — TRANSPORTER PÅ VÄG
1.1 Fordon/kilometer som årligen körs på vägar utanför tätorter
Medlemsstat:
Typ av väg:
(miljoner måttenheter) Typ av fordon Fordon/kilometer 1. Passagerarfordon med mindre än 10 sittplatser 2. Varubil med högsta tillåtna totalvikt under 3 ton 3. Lastbil 4. Lastbil med släpvagn 5. Dragfordon med påhängsvagn 6. Bussar 7. Övriga
1.2. Fordon/kilometer som årligen körs på vägar utanför tätorter
Medlemsstat:
Typ av väg:
(miljoner måttenheter) Typ av fordon Fordon/kilometer 3.1. Tvåaxlad lastbil 3.2. Treaxlad lastbil 3.3 Fyraxlad lastbil 4.1. Tvåaxlad lastbil med tvåaxlad släpvagn 4.2. Tvåaxlad lastbil med treaxlad släpvagn 4.3. Treaxlad lastbil med tvåaxlad släpvagn 4.4. Treaxlad lastbil med treaxlad släpvagn 4.5. Övriga typer av lastbilar med släpvagn 5.1 Tvåaxlade dragfordon med enaxlad påhängsvagn 5.2. Tvåaxlade dragfordon med tvåaxlad påhängsvagn 5.3. Treaxlade dragfordon med tvåaxlad släpvagn 5.4. Treaxlade dragfordon med tvåaxlad påhängsvagn 5.5. Övriga typer av dragfordon med påhängsvagn 6.1. Tvåaxlade bussar 6.2. Treaxlade bussar
2. Analys av vägsträckor tillryggalagda av fordon i nyttotrafik med fordonen gruppindelade efter maximal bruttovikt och faktisk axelbelastning
(vägar utanför bebyggda områden)
Medlemsstat:
Typ av väg:
(måttenheter i tusental) Typ av fordon (i klassintervall om 2 ton av maximal bruttovikt) Dragfordon Draget fordon Framaxel km Bakaxel km Framaxel km Bakaxel km enkel dubbel enkel dubbel 3-axlad enkel dubbel enkel dubbel 3-axlad i klassintervall om 1 ton av faktisk axelbelastning 3.1. Tvåaxlad lastbil 3.2. Treaxlad lastbil 3.3. Fyraxlad lastbil 4.1. Tvåaxlad lastbil med tvåaxlad släpvagn 4.2. Tvåaxlad lastbil med treaxlad släpvagn 4.3. Treaxlad lastbil med tvåaxlad släpvagn 4.4. Treaxlad lastbil med treaxlad släpvagn 4.5. Övriga typer av lastbilar med släpvagn 5.1. Tvåaxlat dragfordon med enaxlad påhängsvagn 5.2. Tvåaxlat dragfordon med tvåaxlad påhängsvagn 5.3. Treaxlat dragfordon med enaxlad påhängsvagn 5.4. Treaxlat dragfordon med tvåaxlad påhängsvagn 5.5. Övriga typer av dragfordon med påhängsvagn 6.1. Tvåaxlad buss 6.2. Treaxlad buss
TABELL C — INRE VATTENVÄGAR
| (måttenheter i tusental) | |||
|---|---|---|---|
| Fartygsslag | Fartyg/km | t/km dödvikt | Antal fartyg som passerar slussar |
| 1 | 2 | 3 | 4 |
| a) Fartyg med egen drivanordning med dödvikt på: — < 250 t — 250 — 399 t — 400 — 649 t — 650 — 999 t — 1000 — 1499 t — ≥ 1500 t | |||
| — | < | 250 t | |
| — | 250 | — | 399 t |
| — | 400 | — | 649 t |
| — | 650 | — | 999 t |
| — | 1000 | — | 1499 t |
| — | ≥ | 1500 t | |
| Summa a) | |||
| b) Släppråmar med dödvikt på: — < 250 t — 250 — 399 t — 400 — 649 t — 650 — 999 t — 1000 — 1499 t — ≥ 1500 t | |||
| — | < | 250 t | |
| — | 250 | — | 399 t |
| — | 400 | — | 649 t |
| — | 650 | — | 999 t |
| — | 1000 | — | 1499 t |
| — | ≥ | 1500 t | |
| Summa b) | |||
| c) Påskjutna pråmar med dödvikt på: — < 400 t — 400 — 649 t — 650 — 999 t — 1000 — 1499 t — ≥ 1500 t | |||
| — | < | 400 t | |
| — | 400 | — | 649 t |
| — | 650 | — | 999 t |
| — | 1000 | — | 1499 t |
| — | ≥ | 1500 t | |
| Summa c) | |||
| d) Havsgående fartyg med ett nettotonnage på: | |||
| — < 300 NRT | |||
| — | < | 300 NRT | |
| — 300 — 999 NRT | |||
| — | 300 | — | 999 NRT |
| — ≥ 1000 NRT | |||
| — | ≥ | 1000 NRT | |
| Summa d) | |||
| e) Bogserbåtar med effekter på (1000 enheter): — < 184 W — 184 — 293 W — 294 — 734 W — ≥ 735 W | |||
| — | < | 184 W | |
| — | 184 | — | 293 W |
| — | 294 | — | 734 W |
| — | ≥ | 735 W | |
| Summa e) | |||
| f) Påskjutande bogserbåtar med effekter på (1000 enheter): — < 184 W — 184 — 293 W — 294 — 734 W — ≥ 735 W | |||
| — | < | 184 W | |
| — | 184 | — | 293 W |
| — | 294 | — | 734 W |
| — | ≥ | 735 W | |
| Summa f) | |||
| g) Passagerarfartyg | |||
1 EGT nr L 33, 10.2.1971, s.11.
2 EGT nr 88, 24.5.1965, s. 1473/65.
3 I fråga om dessa grupper skall redovisning skickas in för varje vattenväg eller del av vattenväg. Det är inte nödvändigt att skicka in separata redovisningar för kortare delar av vattenvägar som tillhör en annan kategori än huvuddelen av en vattenväg. Vattenvägar under färdigställande skall anges separat inom varje redovisningspost.
7 Inklusive rapportering om framkörning av okopplade lok före eller efter faktisk användning på person- eller godståg.
8 Endast nyttotrafik.
9 Rapportering om tåg och tågtrafik i järnvägsbolagets tjänst, tåg för teknisk service och reparationer, mobila verkstäder, provkörningar osv.
10 Denna underindelning är frivillig.
19 Skall vid behov delas upp i underordnade kategorier enligt axlarnas antal och placering.
22 Skall, där så är lämpligt, underindelas i typkategorier enligt axlarnas antal och placering.
26 Enligt uppställningen över vattenvägar eller grupper av vattenvägar som givits i bilaga 2 C.
27 Varje passage av fartyg genom en sluss skall räknas separat och ett fartyg räknas varje gång det passerar genom en sluss.
28 Att dra en skiljelinje mellan de två första dödviktstonnagen är frivilligt.
29 Denna uppgift är frivillig.