Rådets direktiv av den 19 november 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om längdmått (73/362/EEG)
Avis juridique important
Rådets direktiv 73/362/EEG av den 19 november 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om längdmått Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 335 , 05/12/1973 s. 0056 - 0063 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 3 s. 0173 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 2 s. 0146 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 3 s. 0173 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 3 s. 0098 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 3 s. 0098
RÅDETS DIREKTIV av den 19 november 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om längdmått (73/362/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 73/362/ · direktiv 73/362/ · direktiv 2004/22/.
Frågor om hur längdmått skall vara konstruerade och hur de skall kontrolleras är i medlemsstaterna underkastade tvingande bestämmelser som skiljer sig mellan medlemsstaterna och som därmed utgör handelshinder för sådana mått. Det är därför nödvändigt att dessa bestämmelser närmas till varandra.
Rådets direktiv av den 26 juli 1971(1) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder har fastställt förfaranden för EEG-typgodkännande och första EEG-verifikation av mätdon. Enligt det direktivet skall det fastställas tekniska krav som längdmått skall uppfylla för att fritt få importeras, marknadsföras och användas, sedan de kontrollerats och märkts på föreskrivet sätt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
Frågor om hur längdmått skall vara konstruerade och hur de skall kontrolleras är i medlemsstaterna underkastade tvingande bestämmelser som skiljer sig mellan medlemsstaterna och som därmed utgör handelshinder för sådana mått. Det är därför nödvändigt att dessa bestämmelser närmas till varandra.
Rådets direktiv av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder har fastställt förfaranden för EEG-typgodkännande och första EEG-verifikation av mätdon. Enligt det direktivet skall det fastställas tekniska krav som längdmått skall uppfylla för att fritt få importeras, marknadsföras och användas, sedan de kontrollerats och märkts på föreskrivet sätt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom direktiv 2004/22/.
Detta direktiv avser sådana längdmått som anges i bilagan.
Artikel2¶
Ändrad genom direktiv 2004/22/.
De längdmått som får förses med EEG-märkning beskrivs i bilagan. De skall vara föremål för EEG-typgodkännande och underkastas första EEG-verifikation.
Artikel3¶
Ändrad genom direktiv 2004/22/.
Ingen medlemsstat får begränsa, vägra eller förbjuda att längdmätdon som försetts med märket för EEG-typgodkännande och märkning för första EEG-verifikation släpps ut på marknaden eller tas i bruk.
Artikel4¶
Ändrad genom direktiv 2004/22/.
1. Medlemsstaterna skall inom 18 månader från anmälan av detta direktiv sätta i kraft de lagar och andra författningar som krävs för att följa det. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel5¶
Ändrad genom direktiv 2004/22/.
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA
1. Definitioner
Längdmått är mätdon med skalmärken vars inbördes avstånd anges i en författningsreglerad måttenhet för längd.
Den nominella längden för ett längdmått är den längd som måttet betecknats med.
Huvudskalmärkena är de två skalmärken som ligger lika långt från varandra som måttets ”nominella längd”.
Längdmåttets skala bildas av huvudskalmärkena och de andra skalmärkena.
Ett längdmått kan beskrivas som
1.5.1 —) ett ändmått där huvudskalmärkena utgörs av två ytor,
1.5.2 —) ett streckmått där huvudskalmärkena utgörs av två streck, hål eller märken,
1.5.3 —) ett sammansatt mått där det ena av huvudskalmärkena utgörs av en yta och det andra av ett streck, ett hål eller ett märke.
2. Material
Längdmått och tillhörande utrustning skall vara tillverkade av material som är tillfredsställande hållbara, stabila och motståndskraftiga mot miljöfaktorer under normala användningsförhållanden.
De använda materialen skall uppfylla följande krav:
Vid normal användning vid temperaturer 8 °C över eller under referenstemperaturen får ändringar i längd inte överstiga största tillåtna fel.
För mått som vid användning skall utsättas för en bestämd dragkraft, skall längdvariationen understiga största tillåtna fel om den bestämda dragkraften varierar inom ± 10 %.
3. Utförande
Längdmått och tillhörande utrustning skall vara väl och gediget utförda och omsorgsfullt ytbehandlade.
Längdmått skall ha tvärsnitt med sådana dimensioner och former att mätning under normala förhållanden kan ske med den noggrannhet som krävs för den noggrannhetsklass som måttet tillhör.
Ändytorna på ett ändmått skall vara plana. Ändytor och streck skall vara vinkelräta mot måttets längdaxel.
Ändytorna på ändmått eller sammansatta mått som tillverkats av trä eller annat material med samma eller sämre hållbarhet, skall utgöras av beslag eller skoningar som är slitstarka, stötsäkra och väl fästade vid måttet.
Tillbehör, t.ex. en eller flera fasta eller rörliga krokar, ringar, handtag, plattor, stift, tungor, upprullare eller nonieskalor, som underlättar användning av måttet och utökar dess användningsområde, är tillåtna förutsatt att de inte kan leda till förväxling. Tillbehör skall vara konstruerade och fästade vid måttet på sådant sätt att de under normala användningsförhållanden inte nämnvärt ökar onoggrannheten vid mätning.
Ett måttband skall utföras så att bandets kanter är praktiskt taget raka och parallella då bandet ligger utsträckt på plant underlag.
Upprullare för måttband skall utföras så att de inte orsakar permanent deformation hos bandet.
4. Skalor och besiffring
Ett längdmått skall längs sin nominella längd vara tydligt, regelbundet och beständigt graderat och besiffrat, så att avläsningen kan göras säkert, enkelt och entydigt. Vissa icke besiffrade skalmärken får dock finnas utanför slutmärket i änden på måttet, men antalet sådana märken får inte överstiga antalet skalmärken mellan två närliggande besiffrade skalmärken på måttet.
Skaldelen skall vara 10n, 2 × 10n eller 5 × 10n m, där n är ett positivt eller negativt heltal eller noll.
Skaldelen får inte överstiga
1 cm om måttets nominella längd är 2 m eller mindre,
10 cm om måttets nominella längd är över 2 m och under 10 m,
20 cm om måttets nominella längd är 10 m eller mer och under 50 m,
50 cm om måttets nominella längd är 50 m eller mer.
Dessa värden får dock överskridas för mått för speciella ändamål, om orsaken till överskridandet anges i ansökan om typgodkännande och om det anges på måttet vilket speciellt ändamål det är avsett för.
Om skalmärkena utgörs av streck skall dessa vara raka, vinkelräta mot längdmåttets axel, lika breda och jämntjocka. Skalstreckens längd skall stå i relation till den måttenhet de markerar. Strecken skall bilda en klar och tydlig skala och ha en bredd som inte ökar onoggrannheten vid mätning.
Vissa delar av skalan, särskilt vid dess ändar, får underindelas i decimaldelar av den skaldel som gäller för hela måttet.
Skalmärken kan också utgöras av hål, om skaldelsvärdet är minst 1 cm, eller av andra märken om skaldelsvärdet är minst 1 dm, förutsatt att märkena medger avläsning med tillräcklig noggrannhet för den noggrannhetsklass som måttet tillhör.
Skalindelning får vara löpande eller återupprepande. I en underindelad skala enligt punkt 4.4 får besiffringen vara annorlunda än i resten av måttet. Siffrornas placering, storlek, form, färg och kontrast skall anpassas till skalan och respektive skalmärken.
Oavsett värdet på skaldelen enligt punkt 4.2 skall sifferuppgifterna avse meter, decimeter, centimeter eller millimeter, utan angivelse av motsvarande måttsymbol.
Antalet skalmärken med siffror skall vara tillräckligt litet för att medge entydig avläsning.
Om sifferuppgifterna inte avser meter får metermarkeringar ändock besiffras med metermätetalet. I så fall skall metermätetalet åtföljas av beteckningen m.
Dessutom får värdet på närmast föregående metermätetal upprepas på samma sätt före de andra besiffrade skalmärkena.
Om skaldelsvärdet för en skala med streck kan uttryckas som 2·10n m och är minst 2 cm skall alla skalmärken besiffras.
Om ett mått har flera skalor får skaldelsvärdena vara olika, och besiffringen får vara stigande åt samma eller motsatt håll.
5. Nominell längd
Måttets nominella längd skall ha något av följande värden: 0,5, 1, 1,5, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 m, eller en multipel av 5 m.
Andra värden kan dock godkännas för speciella ändamål om orsaken till annat nominellt värde anges i ansökan om typgodkännande och om det på måttet anges vilket speciellt ändamål det är avsett för.
Vissa av de nominella längderna i punkt 5.1 är inte tillåtna för de längdmått som avses i punkt 9.4.2.
6. Inskrifter
Följande inskrifter är obligatoriska på alla längdmått:
6.1.1) Inskrifter som alltid skall finnas:
6.1.1.1) nominell längd,
6.1.1.2) tillverkarens namn eller firmamärke,
6.1.1.3) noggrannhetsklass: I, II eller III,
6.1.1.4) EEG-typgodkännandemärke.
6.1.2) Inskrifter som skall finnas på vissa mått:
6.1.2.1) referenstemperatur, om den är en annan än 20 °C,
6.1.2.2) dragkraft,
6.1.2.3) speciellt användningsområde för måttet enligt punkterna 4.2 och 5.2.
Nominell längd, dragkraft och temperatur skall uttryckas med hjälp av enheter som godtagits genom rådets direktiv av den 18 oktober 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om måttenheter, eller med hjälp av någon multipel av dessa, åtföljt av motsvarande författningsenliga beteckning.
Alla inskrifter skall vara synliga och läsbara från början av måttet.
Efter överenskommelse med den berörda nationella myndigheten får dock vissa inskrifter placeras på en med måttet sammanhängande del. I så fall skall det i EEG-typgodkännandeintyget anges var dessa inskrifter skall placeras.
Om längdmåttets bredd inte medger att EEG-typgodkännandemärket anbringas läsbart får det märkets beståndsdelar, utan hinder av föreskrifterna i punkt 3.1 i bilaga 1 till rådets direktiv av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder, och i överensstämmelse med punkt 3.5 i den här bilagan, anbringas i följande ordning:
ett stiliserat ”ε”,
bokstaven/bokstäverna som betecknar det land som beviljat EEG-typgodkännandet,
de två sista siffrorna i årtalet för EEG-typgodkännandet,
EEG-typgodkännandets referensnummer,
(exempel: ε F 75 5345).
På tillverkarens eget ansvar får längdutvidgningskoefficienten för måttets material anges på följande sätt: α = …
Dessutom får sådana andra icke-metrologiska uppgifter finnas på måttet, som är särskilt föreskrivna eller som godtagits av ett behörigt nationellt organ.
Om inskrifterna inte har kodad form skall de utformas på det officiella språket i den medlemsstat som är mottagarland för måttet.
Reklamuppgifter får anbringas på längdmått, under förutsättning att de placeras enligt bestämmelserna i punkt 6.8.
Inskrifter, inklusive reklam, skall anbringas på sådant sätt att de inte på något sätt försvårar mätning med måttet. Obligatoriska inskrifter, förutom EEG-typgodkännandemärket, samt placeringen av reklamuppgifter skall framgå av det typexemplar som genomgår EEG-typgodkännandeprovning.
7. Största tillåtna fel
Längdmått enligt detta direktiv skall alltefter mätnoggrannhet indelas i tre klasser, betecknade I, II och III.
Det största tillåtna felet, positivt eller negativt
a) för den nominella längden, eller
b) för godtycklig annan längd mellan två icke intilliggande skalmärken,
skall uttryckas som en funktion av längden i fråga enligt formeln (a + bL) mm, där
L är längden, avrundad till närmast större hela antal meter,
a och b är koefficienter, som för respektive noggrannhetsklass har åsatts värden enligt följande tabell:
Noggrannhetsklass a b I 0,1 0,1 II 0,3 0,2 III 0,6 0,4
Största tillåtna fel, positivt eller negativt, för skaldelar som inte överstiger 1 cm, skall för respektive noggrannhetsklass ha värden enligt följande tabell:
För skaldelar längre än 1 cm skall största tillåtna fel uttryckas som en funktion av skaldelslängden enligt formeln (a + bL) mm, där parametrarna a och b är desamma som i punkt 7.1 och L är längden i fråga, avrundad till närmast större hela antal meter.
Största tillåtna avvikelse mellan längderna i för två intilliggande skaldelar som är högst 1 cm långa skall för respektive noggrannhetsklass ha värden enligt följande tabell:
För skaldelar som är längre än 1 cm skall största tillåtna avvikelse mellan längderna i för två intilliggande skaldelar uttryckas som en funktion av skaldelslängden enligt formeln (a + bL), enligt punkt 7.2.1.
För ett ändmått eller ett sammansatt mått skall dock det största tillåtna felet, positivt eller negativt, i längden av den sista skaldelen som avgränsas av en yta, ökas med
0,1 mm för mått i noggrannhetsklass I,
0,2 mm för mått i noggrannhetsklass II,
0,3 mm för mått i noggrannhetsklass III.
Vidare gäller inte föreskrifterna i punkt 7.1 och 7.2.2
om endera av de icke intilliggande skalmärkena som nämns i punkt 7.1 b utgörs av en yta, eller
om endera av de två intilliggande skaldelar som nämns i punkt 7.2.2 är en slutskaldel som avgränsas av en yta.
Största tillåtna fel för mått i bruk skall vara lika med två gånger största tillåtna fel vid första EEG-verifikation.
Största tillåtna fel får inte överskridas under följande referensbetingelser:
7.5.1) Referenstemperaturen skall normalt vara 20 °C. För vissa längdmått enligt punkt 9 nedan kan dock undantagsvis en annan referenstemperatur godkännas.
7.5.2) Längdmått som märkts med ett värde på dragkraft enligt punkt 9 skall provas, liggande på horisontellt plant stöd under hela den provade längden, utan nämnvärd friktion och utsatta för den på måttet angivna dragkraften.
8. Märkning för första EEG-verifikation
Plats skall finnas nära längdmåttets början eller på en tilläggsfixtur för anbringande av märkning för första EEG-verifikation.
Märkningen skall anbringas enligt föreskrifterna i bilaga 2 i punkt 3.1 i rådets direktiv 71/316/EEG av den 26 juli 1971 senast ändrat genom rådets direktiv 83/575/EEG av den 25 oktober 1983.
Trots punkt 3.1 får dock märket för första EEG-verifikation bestå av bokstaven lilla ”e” i en sexhörning, varvid i övre hälften av bokstaven ”e” den/de särskiljande landbokstaven/landbokstäverna för den medlemsstat där första EEG-verifikation ägt rum skrivits in och i dess nedre hälft årtalet för verifikationen skrivits in. I punkt 12 återges ett exempel på ett sådant märke.
Valet mellan de olika utformningarna av märkningen görs av det organ som ansvarar för första EEG-verifikation.
9. Olika typer av längdmått som omfattas av direktivet
Ändmått, streckmått eller sammansatta måttband av glasfiber och plast
Nominell längd mellan 0,5 och 100 m.
Dragkraften, ca 20 N, skall anges på måttet.
De fria ändarna på ändmått eller sammansatta mått skall vara nötningsbeständiga.
Dessa mått skall tillhöra noggrannhetsklass I, II eller III.
Mått i ett stycke, styva eller halvstyva, av metall eller annat material
Nominell längd mellan 0,5 och 5 m.
Referenstemperaturen får i särskilda fall avvika från 20 °C.
Denna kategori omfattar också mätstickor för kontroll av vätskenivå.
Änden på en styv mätsticka skall vara försedd med en stöt- och nötningsbeständig klack eller spets, som inte ger upphov till gnistor vid stötar.
Dessa mått skall tillhöra noggrannhetsklass I eller II.
Ledade mått av metall eller annat material.
Nominell längd mellan 0,5 och 5 m.
Delarna skall vara lika långa mellan lederna.
Ledernas funktion och uppriktningen i uppfällt läge skall säkerställas med hjälp av en effektiv anordning som är konstruerad så att leden inte ökar felet med mer än 0,3 mm för mått i noggrannhetsklasserna I och II respektive 0,5 mm för mått i noggrannhetsklass III.
Dessa mått skall tillhöra noggrannhetsklass I, II eller III.
Måttband av stål
Ändmått, streckmått eller sammansatta måttband på upprullare.
Nominell längd mellan 0,5 och 10 m. Mått med längd mellan 5 och 10 m skall ha buktigt tvärsnitt.
Dessa mått får inneslutas i ett hölje, vars ena sidoyta kan ingå i den del som används för mätning, särskilt vid mätning av invändiga mått.
Den fria änden för dessa mått skall vara försedd med en fast eller skjutbar hake eller tunga.
Dessa mått skall tillhöra noggrannhetsklass I eller II.
Ändmått eller streckmått, avsedda för mätning av längd som överstiger deras nominella längd
Nominell längd: 5, 10, 20, 50, 100 eller 200 m.
Dragkraften, ca 50 N, skall anges på måttet.
Dessa mått skall vara försedda med handtag eller ringar i sina båda ändar.
Handtag som räknas in i den nominella längden skall vara så utfört att dess infästning inte ger upphov till onoggrannhet vid mätning.
Dessa mått skall tillhöra noggrannhetsklass I eller II.
Streckmått eller sammansatta mått på upprullare, som inte är avsedda för mätning av längd som överstiger deras nominella längd.
Nominell längd mellan 5 och 200 m.
Referenstemperaturen får i särskilda fall avvika från 20 °C.
Dragkraften, ca 50 N, skall anges på måttet.
Nolländen skall vara försedd med ett handtag, en ring eller en hake som inte räknas in i den nominella längden.
Dessa mått skall tillhöra noggrannhetsklass I eller II.
Sammansatta pejlingsmåttband av metall med lod för mätning av vätskenivå
Nominell längd mellan 5 och 50 m.
Referenstemperaturen får i särskilda fall avvika från 20 °C.
Dragkraften skall anges på måttet och vara tillräcklig för att sträcka bandet på ett riktigt sätt.
Dragkraften skall utövas av ett lod, som skall vara märkt med st massvärde.
Skalans nollmärke skall utgöras av den undre änden på ett lod med lämplig form, gjort av ett material som inte ger upphov till gnistor vid stötar.
Lodet skall vara permanent eller löstagbart fästat vid bandet på ett sådant sätt att infästningen inte ger upphov till onoggrannhet vid mätning.
Hela bandet skall vara graderat i millimeter och graderingen skall fortsätta på en plan yta på lodet.
Den andra änden på bandet får vara utrustad med en upprullare.
Dessa mått skall tillhöra noggrannhetsklass I eller II.
Det största tillåtna felet för hela måttet i läge för mätning med fästat lod får dock aldrig understiga 0,6 mm.
10. EEG-typgodkännande och första EEG-verifikation
EEG-tygodkännande och första EEG-verifikation av längdmått skall utföras enligt det förfarande som fastställts i direktiv 71/316/EEG.
10.1 Kontroll för EEG-typgodkännande
I kontrollen skall förutom granskning av inlämnade handlingar ingå en verifiering av att den inlämnade typen överensstämmer med kraven i punkterna 2, 3, 4, 5, 6 (utom punkt 6.4), 7, 8 och 9.
10.2 Kontroll för första EEG-verifikation
Kontroll för första EEG-verifikation skall utföras antingen på alla inlämnade längdmått eller på partier sammansatta av mått i enlighet med punkt 11.
Kontroll för första EEG-verifikation skall omfatta okulärgranskning av längdmåttet för att fastställa att det överensstämmer med den godkända typen. Detta gäller särskilt föreskrifterna i punkterna 3.6, 4.1 och 4.3.
Kontroll skall också ske av att längdmåttet uppfyller kraven i fråga om största tillåtna fel för nominell längd, i tillämpliga fall med beaktande av punkt 9.5.
Dessutom skall på fem slumpmässigt valda lägen längs längdmåttet följande kontrolleras:
Längden mellan två icke närliggande skalmärken.
Skaldelslängden.
Skillnaden mellan två närliggande skaldelars längd.
Syftet är att fastställa att bestämmelserna i punkterna 7.1 b, 7.2.1 och 7.2.2 är uppfyllda, i tillämpliga fall med beaktande av bestämmelserna i punkterna 7.3 och 9.3.
Om kontrollresultaten ger anledning därtill får behörigt organ minska eller öka antalet kontroller.
Alla ovannämnda kontroller skall utföras vid de referensbetingelser som angivits i punkt 7.5.
11. Statistisk kontroll tillämpad som första EEG-verifikation
Om längdmåtten är serietillverkade och den som ansvarar för inlämning för första EEG-verifikation anger att de redan kontrollerats nöjaktigt, får på dennes begäran de inlämnade partierna undergå statistisk attributkontroll under följande villkor:
11.1 Allmänt
11.1.1 Parti
Ett parti längdmått skall bestå av exemplar som
är av samma typ,
tillhör samma noggrannhetsklass,
har tillverkats genom samma process.
Partistorleken är antalet ingående längdmått. Största partistorlek för första EEG-verifikation är 10000 enheter.
11.1.2 Provuttag
Ett provuttag består av längdmått som valts slumpmässigt ur ett parti. Antalet längdmått i uttaget benämns provgruppstorlek.
11.1.3 Attributkontroll
Attributkontroll innebär att längdmåtten i ett prov klassificeras som felaktiga eller godtagbara enligt föreskrifterna i detta direktiv.
11.1.4 Gränskvalitetsnivå (LQ 5)
Gränskvalitetsnivån är den kvalitetsnivå för det inlämnade partiet som i en provtagningsplan motsvarar en sannolikhet för godkännande på 5 %.
11.1.5 Standardiserad kvalitetsnivå (SQL)
Standardiserad kvalitetsnivå är den kvalitetsnivå för det inlämnade partiet som i en provtagningsplan motsvarar en sannolikhet för godkännande på 95 %.
11.1.6 Acceptanstal
Vid attributkontroll är acceptanstalet det största antal felaktiga längdmått som får påträffas i det kontrollerade uttaget om partiet skall accepteras.
11.1.7 Avvisningstal
Vid attributkontroll är avvisningstalet det minsta antal felaktiga längdmått som om de upptäcks i en provgrupp leder till avvisning av det kontrollerade partiet.
11.1.8 Enkel provtagningsplan
Antalet enskilda kontrollerade längdmått skall vara lika med storleken på provuttaget enligt provtagningsplanen. Om antalet felaktiga mått i provet är mindre än eller lika med acceptanstalet skall partiet godtas. Om antalet felaktiga mått är större än eller lika med avvisningstalet skall partiet avvisas.
11.1.9 Dubbel provtagningsplan
Antalet enskilda kontrollerade längdmått skall vara lika med första provuttagets storlek enligt provtagningsplanen. Om antalet felaktiga mått i det första provuttaget är mindre än eller lika med det första acceptanstalet skall partiet godtas. Om antalet felaktiga mått i det första provuttaget är större än eller lika med det första avvisningstalet skall partiet avvisas. Om antalet felaktiga mått i det första provet ligger mellan det första acceptanstalet och det första avvisningstalet skall ett andra provuttag kontrolleras, vars storlek anges i provtagningsplanen. Antalet felaktiga mått i det första och det andra provuttaget skall sedan summeras. Om det totala antalet felaktiga mått är mindre än eller lika med det andra acceptanstalet skall partiet godtas. Om det totala antalet felaktiga mått är större än eller lika med det andra avvisningstalet skall partiet avvisas.
11.2 Kontrollförfarande
Endera av de nedan beskrivna kontrollförfarandena skall tillämpas. Valet mellan dem görs av ansvarigt organ.
Det första förfarandet, nedan kallat ”metod A”, innebär att ett enda parti inlämnas, medan det andra, ”metod B” innebär att flera partier inlämnas. Kontrollen innebär att antalet felaktiga längdmått i provuttaget räknas.
Om metod A tillämpas skall det ansvariga organet använda en provtagningsplan med följande egenskaper för att godta eller avvisa det inlämnade partiet:
En standardiserad kvalitetsnivå (SQL) mellan 0,40 och 0,90 %.
En gränskvalitet (LQ 5) mellan 4,0 och 6,5 %.
Exempel på provtagningsplaner:
Enkel provtagningsplan Provuttagsstorlekpe Acceptanstal Avvisningstal LQ 5 SQL a 80 1 2 5,8 0,44 b 125 2 3 5,0 0,65
Dubbel provtagningsplan Provuttagsstorlek Totalt antal Acceptanstal Avvisningstal LQ 5 SQL a Första provuttaget 50 50 0 2 5,8 0,44 Andra provuttaget 50 100 1 2 b Första provuttaget 80 80 0 3 5,0 0,65 Andra provuttaget 80 160 3 4
Om ett parti avvisas skall det ansvariga organet genomföra en allkontroll av partiet i fråga eller vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att partiet marknadsförs i sitt aktuella tillstånd.
Om metod B tillämpas skall det ansvariga organet utnyttja provtagningsplaner enligt nedanstående tabell, för att godta eller avvisa det inlämnade partiet:
Provtagningsplaner Partiordningsföljd Storlek Acceptanstal Avvisningstal 1 70 0 1 2 85 0 1 3 105 0 1 4 120 0 1
När ett parti har godtagits skall nästa inlämnade parti kontrolleras enligt villkoren för nr 1 i ordningsföljden.
När ett parti avvisats skall det ansvariga organet vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att det avvisade partiet marknadsförs i sitt aktuella tillstånd. Den person som ansvarar för inlämning för första EEG-verifikation får inlämna samma parti eller annat. Partiet kontrolleras sedan enligt villkoren för partiet närmast före i ordningsföljden. Om partiet inte godtas efter kontroll enligt villkoren för nr 4 i ordningsföljden, skall ansvarigt organ genomföra en allkontroll av partiet.
11.3 Följder om partier avvisas ofta
Om partier måste avvisas ofta skall det ansvariga organet göra ett uppehåll i den statistiska kontrollen. Om kvalitetsnivån inte höjs trots att bristerna påvisats för innehavaren av EEG-typgodkännandet får förfarandet för återkallande av EEG-typgodkännande inledas, enligt artikel 7 i direktiv 71/316/EEG.
12. Exempel på märkning för första EEG-verifikation enligt punkt 8.3:
1 EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 1.
2 EGT nr L 243, 29.10.1971, s. 29.