Rådets direktiv av den 13 december 1976 om åtgärder för att underlätta det effektiva utövandet av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster vid verksamhet som försäkringsagent eller försäkringsmäklare (ur grupp 630 ISIC) och särskilt om övergångsbestämmelser för sådan verksamhet (77/92/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 77/92/EEG av den 13 december 1976 om åtgärder för att underlätta det effektiva utövandet av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster vid verksamhet som försäkringsagent eller försäkringsmäklare (ur grupp 630 ISIC) och särskilt om övergångsbestämmelser för sådan verksamhet Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 026 , 31/01/1977 s. 0014 - 0019 Finsk specialutgåva Område 6 Volym 1 s. 0191 "Grekisk specialutgåva " Område 06 Volym 1 s. 0243 Svensk specialutgåva Område 6 Volym 1 s. 0191 Spansk specialutgåva: Område 06 Volym 1 s. 0219 Portugisisk specialutgåva: Område 06 Volym 1 s. 0219

RÅDETS DIREKTIV av den 13 december 1976 om åtgärder för att underlätta det effektiva utövandet av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster vid verksamhet som försäkringsagent eller försäkringsmäklare (ur grupp 630 ISIC) och särskilt om övergångsbestämmelser för sådan verksamhet (77/92/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 49, 57, 66 och 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

med beaktande av följande:Enligt fördraget är all diskriminerande behandling på grundval av nationalitet, såvitt avser etablering och tillhandahållande av tjänster, förbjuden från utgången av övergångsperioden. Principen om sådan nationell behandling är framför allt tillämplig i fråga om rätten att ansluta sig till näringsorganisationer, när sådant medlemskap är en nödvändig förutsättning för den berörda personens yrkesverksamhet.

Det är inte alla medlemsstater som ställer upp villkor för igångsättande och bedrivande av verksamhet som försäkringsagent och försäkringsmäklare. I vissa fall råder frihet att starta och driva sådan verksamhet men i andra fall gäller strikta bestämmelser som gör tillträdet till sådant yrke beroende av formellt bevis om kvalifikationer.

Med hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaterna, vad beträffar omfattningen av försäkringsagenters och försäkringsmäklares verksamhet, bör de verksamheter som detta direktiv skall tillämpas på definieras så klart som möjligt.

Dessutom föreskrivs i artikel 57 i fördraget att det, för att underlätta för personer att starta och driva självständig förvärvsverksamhet, skall utfärdas direktiv för ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis och för samordning av bestämmelser i medlemsstaternas lagar och andra författningar.

Det är önskvärt att - i avsaknad av ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis eller omedelbar samordning - underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster för ifrågavarande verksamheter, särskilt genom införandet av övergångsbestämmelser av det slag som förutskickats i Allmänna handlingsprogrammet (3), till undvikande av olägenheter för medborgare i de medlemsstater i vilka några villkor inte uppställs för att starta sådan verksamhet.

För att hindra att sådana svårigheter uppstår bör övergångsåtgärderna syfta till att en utländsk medborgare, som vill starta och driva ifrågavarande verksamhet i en värdmedlemsstat där det finns bestämmelser för igångsättandet av sådan verksamhet, skall, i andra fall än då det ställs krav på utbildning, anses ha tillräckliga kvalifikationer när han i den medlemsstat där han tidigare uppehållit sig har bedrivit verksamheten under en rimlig tidsperiod som inte ligger alltför långt tillbaka, och att det på så sätt skapas garantier för att personen i fråga har yrkeskunskaper som är likvärdiga dem som krävs av värdmedlemsstatens egna medborgare.

Med hänsyn till förhållandena i Nederländerna, där försäkringsmäklarna är uppdelade i flera kategorier efter yrkeskunskaper, bör det inrättas ett likvärdigt system för andra medlemsstaters medborgare som önskar starta verksamhet i någon av dessa kategorier. Det mest ändamålsenliga och objektiva kriteriet för detta är antalet anställda som denne person har eller har haft.

Om agentverksamheten innefattar en stående fullmakt från ett eller flera försäkringsföretag för agenten att i företagets namn åta sig för detta bindande förpliktelser rörande vissa eller alla transaktioner inom det normala affärsområdet för företaget i fråga, bör den berörda personen ha möjlighet att starta mäklarverksamhet i värdmedlemsstaten.

Ändamålet med detta direktiv kommer att ha uppnåtts i och med att samordning genomförs av villkoren för att starta och driva berörda verksamheter och av ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis.

I den mån det i medlemsstaterna som villkor för igångsättande och bedrivande av sådan verksamhet som omfattas av detta direktiv också ställs krav på löntagares yrkeskunskaper och färdighet, skall detta direktiv gälla även denna kategori av personer, för att undanröja ett hinder för arbetstagares fria rörlighet och därigenom komplettera de åtgärder som beslutats genom rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (4), i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 312/76 (5).

Av samma skäl bör vad som föreskrivs i fråga om skötsamhetsbevis och konkursfrihetsbevis gälla även för löntagare.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

XXX

XXX

Article1¶XXXX

Ändrad genom rättelse till direktiv 2002/92/EU.

1. XXXX