Rådets direktiv av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 103 , 25/04/1979 s. 0001 - 0018 "Grekisk specialutgåva " Område 15 Volym 1 s. 0202 Spansk specialutgåva: Område 15 Volym 2 s. 0125 Portugisisk specialutgåva: Område 15 Volym 2 s. 0125 Finsk specialutgåva Område 15 Volym 2 s. 0161 Svensk specialutgåva Område 15 Volym 2 s. 0161

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 79/409/ · direktiv 79/409/ · direktiv 79/409/ · direktiv 79/409/ · direktiv 94/24/ · direktiv 97/49/ · förordning (EG) nr 807/2003 · direktiv 2006/105/ · direktiv 2008/102/ · direktiv 2009/147/.

I rådets förklaring av den 22 november 1973 om Europeiska gemenskapernas åtgärdsprogram för miljön(4) krävs att särskilda åtgärder för skydd av fåglar vidtas. Förklaringen har kompletterats med en resolution från Europeiska gemenskapernas råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 17 maj 1977 om fullföljandet och genomförandet av Europeiska gemenskapernas politik och åtgärdsprogram på miljöområdet(5).

Ett stort antal arter av vilda fåglar som förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium minskar i antal, i vissa fall mycket snabbt. Denna minskning utgör ett allvarligt hot mot bevarandet av den naturliga miljön, särskilt eftersom den medför att den biologiska jämvikten hotas.

De arter av vilda fåglar som förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium är till största delen flyttfågelarter. Sådana arter utgör ett för medlemsstaterna gemensamt arv. Ett effektivt skydd av fåglar är ett typiskt gränsöverskridande miljöproblem som medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar för.

Livsvillkoren för fåglar på Grönland skiljer sig i grunden från livsvillkoren för fåglar i andra regioner inom medlemsstaternas europeiska territorium på grund av där rådande allmänna förhållanden särskilt vad avser klimatet, den låga befolkningstätheten och öns exceptionella storlek och geografiska läge.

Detta direktiv bör därför inte gälla för Grönland.

För att det inom ramen för den inre marknadens funktion skall vara möjligt att uppnå gemenskapens mål vad beträffar en förbättring av levnadsvillkoren, en harmonisk utveckling av ekonomisk verksamhet inom gemenskapen och en fortsatt och balanserad expansion, är det nödvändigt att bevara de fågelarter som förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium, men fördraget ger inte de befogenheter som är nödvändiga för detta.

De åtgärder som skall vidtas måste avse de olika faktorer som på grund av mänsklig verksamhet kan påverka antalet fåglar, särskilt förstörelse och förorening av fåglarnas livsmiljö (habitat) samt människans fångst och dödande av fåglar och den handel som uppstår till följd av detta. Omfattningen av sådana åtgärder bör inom ramen för bevarandepolitiken anpassas till de särskilda förhållanden som gäller för de olika arterna.

Bevarandeåtgärder skall inriktas på långsiktigt skydd och förvaltning av de naturresurser som utgör en integrerad del av de europeiska folkens arv. Därigenom blir det möjligt att kontrollera naturresurserna och reglera utnyttjandet av dem med utgångspunkt från de åtgärder som är nödvändiga att vidta för att upprätthålla och återupprätta den naturliga jämvikten mellan arter så långt detta rimligen är möjligt.

För att bevara samtliga fågelarter är det helt nödvändigt att skydda, upprätthålla och återställa tillräckligt varierande och stora livsmiljöer för fåglar. Vissa fågelarter bör skyddas genom att särskilda åtgärder avseende deras livsmiljöer vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer. Sådana åtgärder måste också ta hänsyn till flyttande fåglar och samordnas i syfte att åstadkomma en sammanhängande helhet.

För att förhindra att kommersiella intressen påverkar exploateringsnivån på ett sätt som kan vara skadligt är det nödvändigt att införa ett generellt förbud mot saluförande och att begränsa alla undantag från förbudet till att endast gälla sådana arter vars biologiska status medger detta, med hänsyn tagen till de särskilda förhållanden som råder i de olika regionerna.

På grund av deras höga populationsnivå, geografiska spridning och reproduktionstakt inom gemenskapen som helhet får vissa arter jagas; detta utgör en acceptabel exploatering. Där vissa begränsningar införs och respekteras måste sådan jakt vara förenlig med att populationerna av dessa arter bibehålls på en tillfredsställande nivå.

De olika medel, arrangemang och metoder som används för storskalig eller icke-selektiv fångst eller storskaligt eller icke-selektivt dödande samt jakt från vissa transportmedel måste förbjudas på grund av det stora ingrepp som sådan användning eller jakt medför eller kan medföra i bestånden av de fågelarter som berörs.

På grund av den betydelse som vissa speciella situationer kan ha bör det finnas möjlighet att göra undantag på vissa villkor och under kommissionens övervakning.

Bevarandet av fåglar och särskilt flyttfåglar innebär fortfarande problem som kräver vetenskaplig forskning. Sådan forskning kommer också att göra det möjligt att bedöma effektiviteten hos de åtgärder som vidtagits.

I samråd med kommissionen bör uppmärksamhet ägnas åt att se till att införandet av fågelarter som inte förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium inte skadar den lokala floran och faunan.

Kommissionen kommer vart tredje år att utarbeta och till medlemsstaterna överlämna en sammanfattande rapport baserad på uppgifter från medlemsstaterna om tillämpningen av nationella bestämmelser som införts till följd av detta direktiv.

Det är nödvändigt att snabbt anpassa vissa bilagor till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. För att underlätta införandet av de åtgärder som krävs för detta skall ett förfarande fastställas för ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i en Kommitté för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

I rådets förklaring av den 22 november 1973 om Europeiska gemenskapernas åtgärdsprogram för miljön krävs att särskilda åtgärder för skydd av fåglar vidtas. Förklaringen har kompletterats med en resolution från Europeiska gemenskapernas råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 17 maj 1977 om fullföljandet och genomförandet av Europeiska gemenskapernas politik och åtgärdsprogram på miljöområdet.

Ett stort antal arter av vilda fåglar som förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium minskar i antal, i vissa fall mycket snabbt. Denna minskning utgör ett allvarligt hot mot bevarandet av den naturliga miljön, särskilt eftersom den medför att den biologiska jämvikten hotas.

De arter av vilda fåglar som förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium är till största delen flyttfågelarter. Sådana arter utgör ett för medlemsstaterna gemensamt arv. Ett effektivt skydd av fåglar är ett typiskt gränsöverskridande miljöproblem som medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar för.

Livsvillkoren för fåglar på Grönland skiljer sig i grunden från livsvillkoren för fåglar i andra regioner inom medlemsstaternas europeiska territorium på grund av där rådande allmänna förhållanden särskilt vad avser klimatet, den låga befolkningstätheten och öns exceptionella storlek och geografiska läge.

Detta direktiv bör därför inte gälla för Grönland.

För att det inom ramen för den inre marknadens funktion skall vara möjligt att uppnå gemenskapens mål vad beträffar en förbättring av levnadsvillkoren, en harmonisk utveckling av ekonomisk verksamhet inom gemenskapen och en fortsatt och balanserad expansion, är det nödvändigt att bevara de fågelarter som förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium, men fördraget ger inte de befogenheter som är nödvändiga för detta.

De åtgärder som skall vidtas måste avse de olika faktorer som på grund av mänsklig verksamhet kan påverka antalet fåglar, särskilt förstörelse och förorening av fåglarnas livsmiljö (habitat) samt människans fångst och dödande av fåglar och den handel som uppstår till följd av detta. Omfattningen av sådana åtgärder bör inom ramen för bevarandepolitiken anpassas till de särskilda förhållanden som gäller för de olika arterna.

Bevarandeåtgärder skall inriktas på långsiktigt skydd och förvaltning av de naturresurser som utgör en integrerad del av de europeiska folkens arv. Därigenom blir det möjligt att kontrollera naturresurserna och reglera utnyttjandet av dem med utgångspunkt från de åtgärder som är nödvändiga att vidta för att upprätthålla och återupprätta den naturliga jämvikten mellan arter så långt detta rimligen är möjligt.

För att bevara samtliga fågelarter är det helt nödvändigt att skydda, upprätthålla och återställa tillräckligt varierande och stora livsmiljöer för fåglar. Vissa fågelarter bör skyddas genom att särskilda åtgärder avseende deras livsmiljöer vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer. Sådana åtgärder måste också ta hänsyn till flyttande fåglar och samordnas i syfte att åstadkomma en sammanhängande helhet.

För att förhindra att kommersiella intressen påverkar exploateringsnivån på ett sätt som kan vara skadligt är det nödvändigt att införa ett generellt förbud mot saluförande och att begränsa alla undantag från förbudet till att endast gälla sådana arter vars biologiska status medger detta, med hänsyn tagen till de särskilda förhållanden som råder i de olika regionerna.

På grund av deras höga populationsnivå, geografiska spridning och reproduktionstakt inom gemenskapen som helhet får vissa arter jagas; detta utgör en acceptabel exploatering. Där vissa begränsningar införs och respekteras måste sådan jakt vara förenlig med att populationerna av dessa arter bibehålls på en tillfredsställande nivå.

De olika medel, arrangemang och metoder som används för storskalig eller icke-selektiv fångst eller storskaligt eller icke-selektivt dödande samt jakt från vissa transportmedel måste förbjudas på grund av det stora ingrepp som sådan användning eller jakt medför eller kan medföra i bestånden av de fågelarter som berörs.

På grund av den betydelse som vissa speciella situationer kan ha bör det finnas möjlighet att göra undantag på vissa villkor och under kommissionens övervakning.

Bevarandet av fåglar och särskilt flyttfåglar innebär fortfarande problem som kräver vetenskaplig forskning. Sådan forskning kommer också att göra det möjligt att bedöma effektiviteten hos de åtgärder som vidtagits.

I samråd med kommissionen bör uppmärksamhet ägnas åt att se till att införandet av fågelarter som inte förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium inte skadar den lokala floran och faunan.

Kommissionen kommer vart tredje år att utarbeta och till medlemsstaterna överlämna en sammanfattande rapport baserad på uppgifter från medlemsstaterna om tillämpningen av nationella bestämmelser som införts till följd av detta direktiv.

Det är nödvändigt att snabbt anpassa vissa bilagor till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. För att underlätta införandet av de åtgärder som krävs för detta skall ett förfarande fastställas för ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i en Kommitté för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. Detta direktiv behandlar bevarandet av samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium på vilket fördraget tillämpas. Det omfattar skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av dessa arter och fastställer regler för exploatering av dem.

2. Det skall gälla för fåglar samt för deras ägg, bon och livsmiljöer.

3. Detta direktiv skall inte gälla för Grönland.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

Medlemsstaterna skall, med beaktande även av ekonomiska krav och rekreationsbehov, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla populationen av de arter som avses i artikel 1 på en nivå som svarar särskilt mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller för att återupprätta populationen av dessa arter till denna nivå.

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. Mot bakgrund av kravet i artikel 2 skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda, bevara och återställa tillräckligt varierande och stora livsmiljöer för samtliga de fågelarter som avses i artikel 1.

2. Skyddet, bevarandet och återställandet av biotoper och livsmiljöer skall i första hand innefatta följande åtgärder:

a) Att avsätta skyddade områden.

b) Att i enlighet med livsmiljöernas ekologiska behov vidta underhålls- och skötselåtgärder inom och utanför de skyddade områdena.

c) Att återställa förstörda biotoper.

d) Att skapa nya biotoper.

Artikel4¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. För de arter som anges i bilaga 1 skall särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer.

I samband med detta skall hänsyn tas till

a) utrotningshotade arter,

b) arter som är känsliga för vissa förändringar i livsmiljön,

c) arter som anses som sällsynta på grund av att populationerna är små eller den lokala utbredningen begränsad,

d) andra arter som kräver speciell uppmärksamhet på grund av den särskilda karaktären hos deras livsmiljö.

Vid utvärdering skall hänsyn tas till tendenser och variationer i populationsnivåerna.

Medlemsstaterna skall som särskilda skyddsområden i första hand klassificera sådana områden som vad gäller antal och storlek är mest lämpade för bevarandet av dessa arter, med hänsyn till arternas behov av skydd inom det geografiska havs-och landområde som omfattas av detta direktiv.

2. Med hänsyn till deras behov av skydd inom det geografiska havs- och landområde som omfattas av detta direktiv, skall medlemsstaterna vidta liknande åtgärder för regelbundet förekommande flyttfåglar som inte anges i bilaga 1 med avseende på deras häcknings-, ruggnings- och övervintringsområden samt rastplatser längs deras färdväg. Medlemsstaterna skall därvid lägga särskild vikt vid skyddet av våtmarker, i synnerhet våtmarker av internationell betydelse.

3. Medlemsstaterna skall sända all relevant information till kommissionen, så att den kan ta lämpliga initiativ för att uppnå den samordning som är nödvändig för att säkerställa att de områden som anges i punkterna 1 och 2 ovan bildar en sammanhängande helhet som uppfyller behovet av skydd för dessa arter inom det geografiska havs- och landområde som omfattas av detta direktiv.

4. Med avseende på de skyddsområden som avses i punkterna 1 och 2 ovan skall medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att undvika förorening och försämring av livsmiljöer samt störningar som påverkar fåglarna, i den mån denna påverkan inte saknar betydelse för att uppnå syftet med denna artikel. Medlemsstaterna skall även utanför dessa skyddsområden sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer.

Artikel5¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 9 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att införa ett generellt system för skydd av samtliga de fågelarter som avses i artikel 1, där särskilt följande skall förbjudas

a) Att avsiktligt döda eller fånga sådana fåglar oavsett vilken metod som används.

b) Att avsiktligt förstöra eller skada deras bon och ägg eller bortföra deras bon.

c) Att samla in fågelägg i naturen och behålla dessa, även om de är tomma.

d) Att avsiktligt störa dessa fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, i den mån dessa störningar inte saknar betydelse för att uppnå syftet med detta direktiv.

e) Att förvara fåglar av sådana arter som inte får jagas eller fångas.

Artikel6¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3 skall medlemsstaterna, för samtliga de fågelarter som avses i artikel 1, förbjuda försäljning, transport för försäljning, förvaring för försäljning och salubjudande av levande eller döda fåglar och av lätt igenkännbara delar eller derivat av sådana fåglar.

2. De verksamheter som anges i punkt 1 får inte förbjudas med avseende på de fågelarter som anges i bilaga 3 del 1, under förutsättning att fåglarna på ett lagligt sätt har dödats eller fångats eller på annat lagligt sätt förvärvats.

3. Medlemsstaterna får när det gäller de arter som anges i bilaga 3 del 2 inom sitt territorium tillåta de verksamheter som anges i punkt 1 och fastställa vissa begränsningar för dessa, under förutsättning att fåglarna på ett lagligt sätt har dödats eller fångats eller på annat lagligt sätt förvärvats.

Medlemsstater som önskar bevilja sådana tillstånd skall först samråda med kommissionen för att tillsammans med denna undersöka huruvida saluförande av exemplar av dessa arter skulle resultera i eller sannolikt skulle kunna resultera i att populationsnivåerna, den geografiska spridningen eller reproduktionen hos dessa arter hotas inom gemenskapen. Om denna undersökning skulle visa att det tänkta tillståndet för någon av de nämnda arterna enligt kommissionens uppfattning skulle resultera i ett sådant hot eller skulle kunna resultera i ett sådant hot, skall kommissionen till den berörda medlemsstaten lämna en motiverad rekommendation som anger att den motsätter sig saluförande av arterna i fråga. Om kommissionen anser att det inte finns någon sådan risk skall den meddela den berörda medlemsstaten detta.

Kommissionens rekommendation skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Medlemsstater som beviljar tillstånd enligt denna punkt skall regelbundet kontrollera att villkoren för beviljande av tillstånd uppfylls även fortsättningsvis.

4. Kommissionen skall göra undersökningar av den biologiska statusen hos de arter som anges i bilaga 3 del 3 och av de följder saluförande av arterna får för denna status.

Kommissionen skall senast fyra månader före utgången av den tidsfrist som anges i artikel 18.1 i detta direktiv presentera en rapport och sina förslag för den kommitté som anges i artikel 16, i syfte att besluta om ifall dessa arter skall föras in i förteckningen i bilaga 3 del 2.

I avvaktan på ett sådant beslut får medlemsstaterna utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 tillämpa befintliga nationella bestämmelser på dessa arter.

Artikel7¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. De arter som anges i bilaga 2 får med hänsyn tagen till deras populationsnivå, geografiska spridning och reproduktion inom gemenskapen jagas i enlighet med nationell lagstiftning. Medlemsstaterna skall säkerställa att jakten på dessa arter inte äventyrar ansträngningarna att bevara arterna i deras utbredningsområde.

2. De arter som anges i bilaga 2 del 1 får jagas i det geografiska havs- och landområde som omfattas av detta direktiv.

3. De arter som anges i bilaga 2 del 2 får endast jagas i de medlemsstater beträffande vilka detta markerats i den bilagan.

4. Medlemsstaterna skall säkerställa att jakt, även falkenering om sådan bedrivs, som äger rum i enlighet med gällande nationella bestämmelser, överenstämmer med principerna om ett förnuftigt utnyttjande och en ekologiskt balanserad kontroll av de berörda fågelarterna och är förenlig med de åtgärder som vidtas enligt artikel 2 med avseende på populationen av dessa arter, särskilt flyttfåglar. De skall särskilt se till att de arter på vilka jaktlagstiftning tillämpas inte jagas under uppfödningssäsongen eller under häckningens olika stadier. Beträffande flyttfåglar skall medlemsstaterna särskilt se till att de arter som berörs av jaktbestämmelser inte jagas under häckningen eller under återvändandet till häckningsplatserna. Medlemsstaterna skall till kommissionen lämna all relevant information om den praktiska tillämpningen av sina gällande jaktbestämmelser.

Artikel8¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. Vid jakt, fångst och dödande av fåglar enligt detta direktiv skall medlemsstaterna förbjuda användningen av alla medel, arrangemang eller metoder som används för storskalig eller icke-selektiv fångst eller dödande av fåglar eller som kan orsaka lokal utrotning av en art, särskilt användningen av de som anges i bilaga 4 a.

2. Vidare skall medlemsstaterna förbjuda all jakt från de transportmedel som anges i bilaga 4 b under de förhållanden som anges i den bilagan.

Artikel9¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. Medlemsstaterna får, om det inte finns någon annan lämplig lösning, medge undantag från bestämmelserna i artiklarna 5, 6, 7 och 8 av följande anledningar:

a)

hänsyn till människors hälsa och säkerhet.

hänsyn till flygsäkerheten.

för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske och vatten.

för att skydda flora och fauna.

b) För forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel och för den uppfödning som krävs för detta.

c) För att under strängt kontrollerade förhållanden och på selektiv grund tillåta fångst, hållande i fångenskap eller annan förnuftig användning av vissa fåglar i litet antal.

2. I undantagen skall anges

vilka arter som berörs av undantagen,

vilka medel, arrangemang eller metoder som tillåts vid fångst eller dödande,

villkoren vad gäller risker samt för vilka tider och områden dessa undantag får tillåtas,

den myndighet som har befogenhet att förklara att de föreskrivna villkoren är uppfyllda och att besluta om vilka medel, arrangemang och metoder som får användas, inom vilka gränser och av vem,

den kontroll som kommer att ske.

3. Varje år skall medlemsstaterna till kommissionen lämna en rapport om genomförandet av denna artikel.

4. På grundval av den information som finns tillgänglig för kommissionen och särskilt den information som erhållits enligt punkt 3, skall kommissionen alltid säkerställa att följderna av dessa undantag inte är oförenliga med detta direktiv. Den skall vidta lämpliga åtgärder i detta syfte.

Artikel10¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. Medlemsstaterna skall uppmuntra sådan forskning och sådant arbete som krävs som grund för skydd, skötsel och utnyttjande av populationerna av alla fågelarter som avses i artikel 1.

2. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt forskning och arbete inom de ämnesområden som anges i bilaga 5. Medlemsstaterna skall lämna all information som är nödvändig till kommissionen för att möjliggöra för den att vidta lämpliga åtgärder för samordning av den forskning och det arbete som åsyftas i denna artikel.

Artikel11¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

Medlemsstaterna skall se till att införandet av fågelarter som inte förekommer naturligt i vilt tillstånd inom medlemsstaternas europeiska territorium inte skadar den lokala floran och faunan. I detta sammanhang skall de samråda med kommissionen.

Artikel12¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. Medlemsstaterna skall vart tredje år, med början dagen för utgången av den tidsfrist som anges i artikel 18.1, lämna en rapport till kommissionen om genomförandet av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med den artikeln.

2. Kommissionen skall vart tredje år utarbeta en sammansatt rapport baserad på de uppgifter som avses i punkt 1. Den del av utkastet till denna rapport som omfattar de uppgifter som tillhandahållits av en medlemsstat skall vidarebefordras till myndigheterna i den berörda medlemsstaten för granskning. Slutversionen av rapporten skall vidarebefordras till medlemsstaterna.

Artikel13¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

Genomförandet av de åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv får inte leda till en försämring av den nuvarande situationen beträffande bevarandet av de fågelarter som avses i artikel 1.

Artikel14¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

Medlemsstaterna får införa strängare skyddsåtgärder än de som föreskrivs i detta direktiv.

Artikel15¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/ och direktiv 2008/102/.

De ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilagorna I och V till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och de ändringar som avses i artikel 6.4 andra stycket ska antas. Dessa åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 17.2.

Artikel16¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/ och förordning (EG) nr 807/2003.

1. För de ändringar som avses i artikel 15 i detta direktiv inrättas härmed en Kommitté för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen (nedan kallad ”kommittén”). Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

Artikel17¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/ och direktiv 2008/102/.

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel18¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom två år efter dagen för anmälan. De skall genast under-rätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel19¶

Ändrad genom direktiv 2009/147/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

ПРИЛОЖЕНИЕ I — ANEXO I — PŘÍLOHA I — BILAG I — ANHANG I — I LISA — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ I — ANNEX I — ANNEXE I — ALLEGATO I — I PIELIKUMS — I PRIEDAS — I. MELLÉKLET — ANNESS I — BIJLAGE I — ZAŁĄCZNIK I — ANEXO I — ANEXA I — PRÍLOHA I — PRILOGA I — LITTLE I — BILAGA I

a) GAVIIFORMES

Gaviidae

Gavia stellata

Gavia arctica

Gavia immer

PODICIPEDIFORMES

Podicipedidae

Podiceps auritus

PROCELLARIIFORMES

Procellariidae

Pterodroma madeira

Pterodroma feae

Bulweria bulwerii

Calonectris diomedea

Puffinus puffinus mauretanicus (Puffinus mauretanicus)

Puffinus yelkouan

Puffinus assimilis

Hydrobatidae

Pelagodroma marina

Hydrobates pelagicus

Oceanodroma leucorhoa

Oceanodroma castro

PELECANIFORMES

Pelecanidae

Pelecanus onocrotalus

Pelecanus crispus

Phalacrocoracidae

Phalacrocorax aristotelis desmarestii

Phalacrocorax pygmeus

CICONIIFORMES

Ardeidae

Botaurus stellaris

Ixobrychus minutus

Nycticorax nycticorax

Ardeola ralloides

Egretta garzetta

Egretta alba (Ardea alba)

Ardea purpurea

Ciconiidae

Ciconia nigra

Ciconia ciconia

Threskiornithidae

Plegadis falcinellus

Platalea leucorodia

PHOENICOPTERIFORMES

Phoenicopteridae

Phoenicopterus ruber

ANSERIFORMES

Anatidae

Cygnus bewickii (Cygnus columbianus bewickii)

Cygnus cygnus

Anser albifrons flavirostris

Anser erythropus

Branta leucopsis

Branta ruficollis

Tadorna ferruginea

Marmaronetta angustirostris

Aythya nyroca

Polysticta stelleri

Mergus albellus (Mergellus albellus)

Oxyura leucocephala

FALCONIFORMES

Pandionidae

Pandion haliaetus

Accipitridae

Pernis apivorus

Elanus caeruleus

Milvus migrans

Milvus milvus

Haliaeetus albicilla

Gypaetus barbatus

Neophron percnopterus

Gyps fulvus

Aegypius monachus

Circaetus gallicus

Circus aeruginosus

Circus cyaneus

Circus macrourus

Circus pygargus

Accipiter gentilis arrigonii

Accipiter nisus granti

Accipiter brevipes

Buteo rufinus

Aquila pomarina

Aquila clanga

Aquila heliaca

Aquila adalberti

Aquila chrysaetos

Hieraaetus pennatus

Hieraaetus fasciatus

Falconidae

Falco naumanni

Falco vespertinus

Falco columbarius

Falco eleonorae

Falco biarmicus

Falco cherrug

Falco rusticolus

Falco peregrinus

GALLIFORMES

Tetraonidae

Bonasa bonasia

Lagopus mutus pyrenaicus

Lagopus mutus helveticus

Tetrao tetrix tetrix

Tetrao urogallus

Phasianidae

Alectoris graeca

Alectoris barbara

Perdix perdix italica

Perdix perdix hispaniensis

GRUIFORMES

Turnicidae

Turnix sylvatica

Gruidae

Grus grus

Rallidae

Porzana porzana

Porzana parva

Porzana pusilla

Crex crex

Porphyrio porphyrio

Fulica cristata

Otididae

Tetrax tetrax

Chlamydotis undulata

Otis tarda

CHARADRIIFORMES

Recurvirostridae

Himantopus himantopus

Recurvirostra avosetta

Burhinidae

Burhinus oedicnemus

Glareolidae

Cursorius cursor

Glareola pratincola

Charadriidae

Charadrius alexandrinus

Charadrius morinellus (Eudromias morinellus)

Pluvialis apricaria

Hoplopterus spinosus

Scolopacidae

Calidris alpina schinzii

Philomachus pugnax

Gallinago media

Limosa lapponica

Numenius tenuirostris

Tringa glareola

Xenus cinereus (Tringa cinerea)

Phalaropus lobatus

Laridae

Larus melanocephalus

Larus genei

Larus audouinii

Larus minutus

Sternidae

Gelochelidon nilotica (Sterna nilotica)

Sterna caspia

Sterna sandvicensis

Sterna dougallii

Sterna hirundo

Sterna paradisaea

Sterna albifrons

Chlidonias hybridus

Chlidonias niger

Alcidae

Uria aalge ibericus

PTEROCLIFORMES

Pteroclididae

Pterocles orientalis

Pterocles alchata

COLUMBIFORMES

Columbidae

Columba palumbus azorica

Columba trocaz

Columba bollii

Columba junoniae

STRIGIFORMES

Strigidae

Bubo bubo

Nyctea scandiaca

Surnia ulula

Glaucidium passerinum

Strix nebulosa

Strix uralensis

Asio flammeus

Aegolius funereus

CAPRIMULGIFORMES

Caprimulgidae

Caprimulgus europaeus

APODIFORMES

Apodidae

Apus caffer

CORACIIFORMES

Alcedinidae

Alcedo atthis

Coraciidae

Coracias garrulus

PICIFORMES

Picidae

Picus canus

Dryocopus martius

Dendrocopos major canariensis

Dendrocopos major thanneri

Dendrocopos syriacus

Dendrocopos medius

Dendrocopos leucotos

Picoides tridactylus

PASSERIFORMES

Alaudidae

Chersophilus duponti

Melanocorypha calandra

Calandrella brachydactyla

Galerida theklae

Lullula arborea

Motacillidae

Anthus campestris

Troglodytidae

Troglodytes troglodytes fridariensis

Muscicapidae (Turdinae)

Luscinia svecica

Saxicola dacotiae

Oenanthe leucura

Oenanthe cypriaca

Oenanthe pleschanka

Muscicapidae (Sylviinae)

Acrocephalus melanopogon

Acrocephalus paludicola

Hippolais olivetorum

Sylvia sarda

Sylvia undata

Sylvia melanothorax

Sylvia rueppelli

Sylvia nisoria

Muscicapidae (Muscicapinae)

Ficedula parva

Ficedula semitorquata

Ficedula albicollis

Paridae

Parus ater cypriotes

Sittidae

Sitta krueperi

Sitta whiteheadi

Certhiidae

Certhia brachydactyla dorotheae

Laniidae

Lanius collurio

Lanius minor

Lanius nubicus

Corvidae

Pyrrhocorax pyrrhocorax

Fringillidae (Fringillinae)

Fringilla coelebs ombriosa

Fringilla teydea

Fringillidae (Carduelinae)

Loxia scotica

Bucanetes githagineus

Pyrrhula murina (Pyrrhula pyrrhula murina)

Emberizidae (Emberizinae)

Emberiza cineracea

Emberiza hortulana

Emberiza caesia

ПРИЛОЖЕНИЕ II/1 — ANEXO II/1 — PŘÍLOHA II/1 — BILAG II/1 — ANHANG II/1 — II/1 LISA — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ II/1 — ANNEX II/1 — ANNEXE II/1 — ALLEGATO II/1 — II/1. PIELIKUMS — II/1 PRIEDAS — II/1. MELLÉKLET — ANNESS II/1 — BIJLAGE II/1 — ZAŁĄCZNIK II/1 — ANEXO II/1 — ANEXA II/1 — PRÍLOHA II/1 — PRILOGA II/1 — LITTLE II/1 — BILAGA II/1

ANSERIFORMES

Anatidae

Anser fabalis

Anser anser

Branta canadensis

Anas penelope

Anas strepera

Anas crecca

Anas platyrhynchos

Anas acuta

Anas querquedula

Anas clypeata

Aythya ferina

Aythya fuligula

GALLIFORMES

Tetraonidae

Lagopus lagopus scoticus et hibernicus

Lagopus mutus

Phasianidae

Alectoris graeca

Alectoris rufa

Perdix perdix

Phasianus colchicus

GRUIFORMES

Rallidae

Fulica atra

CHARADRIIFORMES

Scolopacidae

Lymnocryptes minimus

Gallinago gallinago

Scolopax rusticola

COLUMBIFORMES

Columbidae

Columba livia

Columba palumbus

ПРИЛОЖЕНИЕ II/2 — ANEXO II/2 — PŘÍLOHA II/2 — BILAG II/2 — ANHANG II/2 — II/2 LISA — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ II/2 — ANNEX II/2 — ANNEXE II/2 — ALLEGATO II/2 — II/2. PIELIKUMS — II/2 PRIEDAS — II/2. MELLÉKLET — ANNESS II/2 — BIJLAGE II/2 — ZAŁĄCZNIK II/2 — ANEXO II/2 — ANEXA II/2 — PRÍLOHA II/2 — PRILOGA II/2 — LITTLE II/2 — BILAGA II/2

ANSERIFORMES

Anatidae

Cygnus olor

Anser brachyrhynchus

Anser albifrons

Branta bernicla

Netta rufina

Aythya marila

Somateria mollissima

Clangula hyemalis

Melanitta nigra

Melanitta fusca

Bucephala clangula

Mergus serrator

Mergus merganser

GALLIFORMES

Meleagridae

Meleagris gallopavo

Tetraonidae

Bonasa bonasia

Lagopus lagopus lagopus

Tetrao tetrix

Tetrao urogallus

Phasianidae

Francolinus francolinus

Alectoris barbara

Alectoris chukar

Coturnix coturnix

GRUIFORMES

Rallidae

Rallus aquaticus

Gallinula chloropus

CHARADRIIFORMES

Haematopodidae

Haematopus ostralegus

Charadriidae

Pluvialis apricaria

Pluvialis squatarola

Vanellus vanellus

Scolopacidae

Calidris canutus

Philomachus pugnax

Limosa limosa

Limosa lapponica

Numenius phaeopus

Numenius arquata

Tringa erythropus

Tringa totanus

Tringa nebularia

Laridae

Larus ridibundus

Larus canus

Larus fuscus

Larus argentatus

Larus cachinnans

Larus marinus

COLUMBIFORMES

Columbidae

Columba oenas

Streptopelia decaocto

Streptopelia turtur

PASSERIFORMES

Alaudidae

Alauda arvensis

Muscicapidae

Turdus merula

Turdus pilaris

Turdus philomelos

Turdus iliacus

Turdus viscivorus

Sturnidae

Sturnus vulgaris

Corvidae

Garrulus glandarius

Pica pica

Corvus monedula

Corvus frugilegus

Corvus corone

ПРИЛОЖЕНИЕ III/1 — ANEXO III/1 — PŘÍLOHA III/1 — BILAG III/1 — ANHANG III/1 — III/1 LISA — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ III/1 — ANNEX III/1 — ANNEXE III/1 — ALLEGATO III/1 — III/1. PIELIKUMS — III/1 PRIEDAS — III/1. MELLÉKLET — ANNESS III/1 — BIJLAGE III/1 — ZAŁĄCZNIK III/1 — ANEXO III/1 — ANEXA III /1 — PRÍLOHA III/1 — PRILOGA III/1 — LITTLE III/1 — BILAGA III/1

ANSERIFORMES

Anatidae

Anas platyrhynchos

GALLIFORMES

Tetraonidae

Lagopus lagopus lagopus, scoticus et hibernicus

Phasianidae

Alectoris rufa

Alectoris barbara

Perdix perdix

Phasianus colchicus

COLUMBIFORMES

Columbidae

Columba palumbus

ПРИЛОЖЕНИЕ III/2 — ANEXO III/2 — PŘÍLOHA III/2 — BILAG III/2 — ANHANG III/2 — III/2 LISA — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ III/2 — ANNEX III/2 — ANNEXE III/2 — ALLEGATO III/2 — III/2. PIELIKUMS — III/2 PRIEDAS — III/2. MELLÉKLET — ANNESS III/2 — BIJLAGE III/2 — ZAŁĄCZNIK III/2 — ANEXO III/2 — ANEXA III/2 — PRÍLOHA III/2 — PRILOGA III/2 — LITTLE III/2 — BILAGA III/2

ANSERIFORMES

Anatidae

Anser albifrons albifrons

Anser anser

Anas penelope

Anas crecca

Anas acuta

Anas clypeata

Aythya ferina

Aythya fuligula

Aythya marila

Somateria mollissima

Melanitta nigra

GALLIFORMES

Tetraonidae

Lagopus mutus

Tetrao tetrix britannicus

Tetrao urogallus

GRUIFORMES

Rallidae

Fulica atra

CHARADRIIFORMES

Charadriidae

Pluvialis apricaria

Scolopacidae

Lymnocryptes minimus

Gallinago gallinago

Scolopax rusticola.

BILAGA 4

a)

Snaror (med undantag för Finland, Norge och Sverige såvitt avser jakt på Lagopus lagopus lagopus och Lagopus mutus norr om 58° nordlig bredd), lim, krokar, levande fåglar som är blinda eller lemlästade och som används som lockfåglar, bandspelare, elektriska anordningar.

Artificiella ljuskällor, speglar, anordningar för belysning av målet, siktanordningar för mörkerskytte vari elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare ingår.

Sprängämnen.

Nät, fällor, beten som innehåller gift eller bedövningsmedel.

Halv- eller helautomatiska vapen med magasin som rymmer mer än två patroner.

b)

Flygplan, motordrivna fordon.

Båtar som kan uppnå högre hastighet än fem kilometer i timmen. På öppet hav får medlemsstaterna av säkerhetsskäl tillåta att motorbåtar som kan uppnå en maximal hastighet på 18 kilometer i timmen används. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om varje tillstånd som beviljats.

BILAGA 5

a) Utarbetande av nationella förteckningar över arter som hotas av utrotning eller är särskilt hotade, med hänsyn till deras geografiska utbredning.

b) Registrering och ekologisk beskrivning av områden som är särskilt betydelsefulla för flyttfåglar vid flyttning, övervintring och häckning.

c) Registrering av de uppgifter om populationsnivåer för flyttfåglar som erhållits genom ringmärkning.

d) Bedömning av det inflytande olika fångstmetoder har på vilda fåglars populationsnivåer.

e) Utarbetande eller utvecklande av ekologiska metoder för att förebygga skador som orsakas av fåglar.

f) Fastställande av vissa arters betydelse som indikatorer på föroreningar.

g) Undersökning av de skadliga verkningar kemiska föroreningar har på fågelarternas populationsnivåer.

1 EGT nr C 24, 1.2.1977, s. 3 och EGT nr C 201, 23.8.1977, s. 2.

2 EGT nr C 163, 11.7.1977, s. 28.

3 EGT nr C 152, 29.6.1977, s. 3.

4 EGT nr C 112, 20.12.1973, s. 40.

5 EGT nr C 139, 13.6.1977, s. 1.