Rådets direktiv av den 20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG. (80/181/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 80/181/EEG av den 20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG. Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 039 , 15/02/1980 s. 0040 - 0050 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 10 s. 0181 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 9 s. 0090 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 10 s. 0181 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 10 s. 0292 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 10 s. 0292

RÅDETS DIREKTIV av den 20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG.

(80/181/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 71/354/EEG av den 18 oktober 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter(1), senast ändrat genom rådets direktiv 76/770/EEG(2),

med beaktande av kommissionens förslag(3),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(4),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(5), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 80/181/ · direktiv 80/181/ · direktiv 1999/103/ · direktiv 2009/3/ · direktiv (EU) 2019/1258.

Måttenheter har central betydelse vid användning av alla mätdon, för att uttrycka mätresultat eller ange storhet av något slag. Måttenheter förekommer inom de flesta områden för mänsklig verksamhet. Största möjliga tydlighet måste säkerställas vid användning av måttenheter. Regler måste därför skapas för hur måttenheter skall användas inom gemenskapen i ekonomiskt, hälsovårdande, skyddande eller administrativt syfte.

Det finns emellertid internationella konventioner eller avtal inom det internationella transportväsendet, som är bindande för gemenskapen eller medlemsstaterna och måste respekteras.

Medlemsstaternas lagstiftning avseende användning av måttenheter skiljer sig mellan medlemsstaterna, vilket leder till handelshinder. För att eliminera sådana hinder är det därför nödvändigt att lagar och andra författningar harmoniseras.

Måttenheter är föremål för internationella resolutioner som antagits av Allmänna konferensen för vikt och mått (Conférence Générale des Pois et Mesures, CGPM), upprättad enligt den i Paris den 20 maj 1875 undertecknade meterkonventionen, som samtliga medlemsstater anslutit sig till. Dessa resolutioner har lett fram till det internationella enhetssystemet (SI).

Den 18 oktober 1971 antog rådet direktivet 71/354/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning i syfte att eliminera handelshinder genom införande av det internationella enhetssystemet på gemenskapsnivå. Direktivet 71/354/EEG ändrades i anslutningsakten och genom direktiv 76/770/EEG.

Dessa gemenskapsbestämmelser har inte övervunnit alla hinder inom detta område. Enligt direktiv 76/770/EEG skall situationen i fråga om de måttenheter, benämningar och beteckningar som uppräknas i kapitel D i dess bilaga övervägas före den 31 december 1979. Det har vidare visat sig nödvändigt att överväga situationen i fråga om vissa andra måttenheter.

För att undvika allvarliga svårigheter måste man fastställa en övergångsperiod för gradvis avskaffande av de måttenheter som inte är förenliga med det internationella enhetssystemet. Det är dock väsentligt att tillåta de medlemsstater som så önskar att sätta i kraft bestämmelserna i bilagans kapitel 1 så snart som möjligt inom sitt territorium. Övergångsperiodens längd måste därför begränsas på gemenskapsnivå, samtidigt som medlemsstaterna tillåts avkorta denna period.

Under övergångsperioden är det viktigt att det i handeln mellan medlemsstaterna finns klara riktlinjer för användning av måttenheter, särskilt för att skydda konsumenterna. Förpliktelsen för medlemsstaterna att tillåta kompletterande märkning på varor och utrustning som importeras från andra medlemsstater under övergångsperioden förefaller tjäna detta syfte väl.

Ett systematiskt införande av en lösning av detta slag för alla mätdon, inklusive medicinsk utrustning, är emellertid inte nödvändigtvis önskvärt. Medlemsstaterna bör därför kunna kräva att mätdon inom deras territorium anger mått i en enda författningsenlig måttenhet.

Detta direktiv omfattar inte fortsatt tillverkning av produkter som redan finns på marknaden. Det omfattar dock utsläppande på marknaden eller idrifttagande av produkter och utrustning som visar storheter i måttenheter som inte längre är författningsenliga, när sådana produkter och utrustning är nödvändiga för att komplettera eller ersätta komponenter eller delar av produkter, utrustning eller mätdon som redan finns på marknaden. Medlemsstaterna måste därför godta att produkter och utrustning släpps ut på marknaden och tas i bruk som reserv- och utbytesdelar, även om de visar storheter i måttenheter som inte längre är författningsenliga, så att produkter, utrustning och mätdon som redan finns på marknaden kan fortsätta att användas.

Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) antog den 1 mars 1974 en internationell standard om hur SI-enheter och andra enheter skall visas i system med begränsad teckenuppsättning. Det är tillrådligt att gemenskapen antar de lösningar som redan fått en stor internationell anslutning genom standard ISO 2955 av den 1 mars 1974.

Gemenskapsbestämmelser avseende måttenheter finns i åtskilliga gemenskapstexter. Frågan om måttenheter är så viktig att det är väsentligt att kunna hänvisa till en enda gemenskapstext. Detta direktiv förenar därför alla gemenskapsbestämmelser på detta område, och upphäver direktiv 71/354/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2009/3/ och direktiv 80/181/.

Författningsenliga måttenheter, som skall användas för att ange storheter, skall enligt detta direktiv vara

a) de enheter som anges i bilagans kapitel I,

b) de enheter som anges i bilagans kapitel II, men endast i de medlemsstater där de var tillåtna den 21 april 1973,

c) de enheter som anges i bilagans kapitel III, men endast i de medlemsstater där de var tillåtna den 21 april 1973 och fram till den dag som medlemsstaterna i fråga bestämmer. Denna dag får inte vara senare än den 31 december 1994,

d) de enheter som anges i bilagans kapitel IV, men endast i de medlemsstater där de var tillåtna den 21 april 1973 och fram till den dag som medlemsstaterna i fråga bestämmer. Denna dag får inte vara senare än den 31 december 1999.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2009/3/.

a) Skyldigheterna enligt artikel 1 avser mätdon som används, mätningar som utförs och värden på storheter som anges med hjälp av måttenheter.

b) Detta direktiv skall inte hindra att inom luft- och sjöfart och järnvägstrafik används andra måttenheter än dem som föreskrivs i direktivet, vilka fastställts genom internationella konventioner eller överenskommelser som är bindande för gemenskapen eller medlemsstaterna.

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2009/3/ och direktiv 80/181/.

1. I detta direktiv betyder kompletterande visning att en eller flera visningar av en storhet med hjälp av enheter som inte finns upptagna i bilagans kapitel I åtföljs av en visning av en storhet med hjälp av en enhet som finns upptagen i kapitlet.

2. Kompletterande visning ska vara tillåten.

3. Medlemsstaterna får dock kräva att mätdon skall visa storheter med hjälp av endast en författningsenlig måttenhet.

4. Visning av storheter med hjälp av måttenheter som ingår i kapitel I skall dominera. Särskilt gäller att visning av storhet med hjälp av måttenhet som inte upptas i kapitel I inte får ske med hjälp av skrivtecken som är större än skrivtecknen i motsvarande visning med hjälp av enhet som upptas i kapitel I.

5. Användning av kompletterande visning kan komma att förlängas efter den 31 december 1989.

Artikel4¶

Användning av måttenheter som inte längre är författningsenliga skall godtas för

produkter och utrustning som redan finns på marknaden och/eller är i bruk när detta direktiv antas,

komponenter och delar av produkter samt utrustning som krävs för att komplettera eller ersätta komponenter eller delar av sådana produkter och utrustning.

Användning av författningsenliga måttenheter får dock krävas för mätdons visningsanordningar.

Artikel5¶

Ändrad genom direktiv 80/181/.

Den internationella standarden ISO 2955 av den 15 maj 1983, ”Information processing — Representation of SI and other units for use in systems with limited character sets”, skall tillämpas för det område som anges i punkt 1 i standarden.

Artikel6¶

Ändrad genom direktiv 80/181/.

Direktiv 71/354/EEG skall upphöra att gälla den 1 oktober 1981.

Trots direktiv 71/354/EEG skall dock medlemsstaterna godta eller fortsätta att tillåta, på de villkor som anges i artikel 1 i detta direktiv, att följande måttenheter används efter den 31 december 1979: millimeter kvicksilver (kapitel II) pois (kapitel II) stok (kapitel II) yard (kapitel III) kvadratyard (kapitel III) therm (kapitel III).

Artikel6a¶

Införd genom direktiv 1999/103/.

Frågor rörande tillämpningen av detta direktiv, och i synnerhet rörande kompletterande visningar, skall granskas närmare, och lämpliga åtgärder skall vid behov vidtas i enlighet med förfarandet i artikel 18 i rådets direktiv 71/316/EEG.

Artikel6b¶

Införd genom direktiv 2009/3/.

Kommissionen ska övervaka den marknadsutveckling som har samband med detta direktiv och genomförandet av detsamma med avseende på en väl fungerande inre marknad och internationell handel och ska lägga fram en rapport, om det är lämpligt tillsammans med förslag, för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2019.

Artikel7¶

a) Medlemsstaterna skall före den 1 juli 1981 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De skall genast informera kommissionen om detta. Dessa bestämmelser skall tillämpas från den 1 oktober 1981.

b) Från dagen för detta direktivs anmälan skall medlemsstaterna också se till att kommissionen underrättas om alla förslag till lagar eller andra författningar som skall antas inom det område som detta direktiv omfattar. Detta skall ske i så god tid att kommissionen kan avge yttrande om respektive förslag.

Artikel8¶

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA

KAPITEL I FÖRFATTNINGSENLIGA MÅTTENHETER SOM OMNÄMNS I ARTIKEL 1 a

1. SI-ENHETER OCH DERAS TIOPOTENSMULTIPLER

1.1. SI-grundenheter

Grundenheterna i SI definieras på följande sätt:

Grundenhet för tid Sekund, beteckning s, är SI-enheten för tid. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av cesiumfrekvensen ΔνCs, frekvensen för övergången mellan de två hyperfinnivåerna i det ostörda grundtillståndet hos atomen cesium 133, antas vara 9192631770 när det uttrycks i enheten Hz, som är lika med s–1.

Grundenhet för längd Meter, beteckning m, är SI-enheten för längd. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av ljusets hastighet i tomrum c antas vara 299792458 när det uttrycks i enheten m/s, där sekunden definieras som ΔνCs.

Grundenhet för massa Kilogram, beteckning kg, är SI-enheten för massa. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av Plancks konstant h antas vara 6,626 070 15 × 10–34 när det uttrycks i enheten J s, som är lika med kg m2 s–1, där metern och sekunden definieras med hänvisning till c och ΔνCs.

Grundenhet för elektrisk ström Ampere, beteckning A, är SI-enheten för elektrisk ström. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av elementarladdningen e antas vara 1,602 176 634 × 10–19 när det uttrycks i enheten C, som är lika med A s, där sekunden definieras med hänvisning till ΔνCs.

Grundenhet för termodynamisk temperatur Kelvin, beteckning K, är SI-enheten för termodynamisk temperatur. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av Boltzmanns konstant k antas vara 1,380 649 × 10–23 när det uttrycks i enheten J K–1, som är lika med kg m2 s–2 K–1, där kilogrammet, metern och sekunden definieras med hänvisning till h, c och ΔνCs.

Grundenhet för substansmängd Mol, beteckning mol, är SI-enheten för substansmängd. En mol innehåller exakt 6,022 140 76 × 1023 systemelement. Detta tal är det fasta numeriska värdet av Avogadros konstant, NA, när det uttrycks i enheten mol–1 och kallas Avogadros tal. Substansmängden, beteckning n, i ett system är ett mått på antalet specificerade systemelement. Ett systemelement kan vara en atom, en molekyl, en jon, en elektron, andra partiklar eller specificerade grupper av partiklar.

Grundenhet för ljusstyrka Candela, beteckning cd, är SI-enheten för ljusstyrka i en given riktning. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av ljusutbytet för monokromatisk strålning med frekvensen 540 × 1012 Hz, Kcd, antas vara 683 när det uttrycks i enheten lm W–1, som är lika med cd sr W–1, eller cd sr kg–1 m–2 s3, där kilogrammet, metern och sekunden definieras med hänvisning till h, c och ΔνCs.

1.1.1. Särskild benämning och beteckning för den härledda SI-enheten för temperatur vid angivelse av Celsiustemperatur

Celsiustemperaturen t definieras som differensen t = T – T0 mellan de två termodynamiska temperaturerna T och T0 där T0 = 273,15 K. Ett temperaturintervall eller en temperaturskillnad får uttryckas i antingen kelvin eller grader Celsius. Enheten grad Celsius är lika med enheten kelvin.

1.2. Härledda SI-enheter

1.2.1. Supplementenheter

Storhet Enhet Benämning Beteckning Plan vinkel radian rad Rymdvinkel steradian sr

(CPGM 1960, elfte konferensen, resolution nr 12.)

Definitioner av supplementenheter i SI:

Grundenheten för plan vinkel

En radian är storleken av vinkeln mellan två radier i en cirkel, vilka på periferin skär av en båge med radiens längd.

(Internationell standard ISO 31 - 1: 1992.)

Grundenheten för rymdvinkel

En steradian är storleken av rymdvinkeln hos en kon som har sin spets i centrum av en sfär och av sfärens yta skär av ett stycke med en area lika med arean av en kvadrat vars sidor har samma längd som sfärens radie.

(Internationell standard ISO 31 - 1: 1992.)

1.2.2. Allmän regel för härledda SI-enheter

Enheter, samstämt härledda från SI-grundenheter, uttryckta algebraiskt som en produkt av potenser av SI-grundenheter med en numerisk faktor lika med 1.

1.2.3. Härledda SI-enheter med särskilda namn och beteckningar

Enheter som härletts ur SI-grundenheter kan uttryckas med hjälp av de enheter som räknats upp i kapitel I.

Särskilt kan härledda enheter i SI uttryckas med hjälp av de benämningar och beteckningar som anges i tabellen ovan. SI-enheten för dynamisk viskositet kan till exempel uttryckas som m-1 · kg · s-1 eller N · s · m-2 eller Pa · s.

1.3. Multipelprefix och deras beteckningar

Faktor Prefix Beteckning 1024 yotta Y 1021 zetta Z 1018 exa E 1015 peta P 1012 tera T 109 giga G 106 mega M 103 kilo k 102 hekto h 101 deka da 10–1 deci d 10–2 centi c 10–3 milli m 10–6 mikro μ 10–9 nano n 10–12 piko p 10–15 femto f 10–18 atto a 10–21 zepto z 10–24 yokto y

Benämningar och beteckningar på massenhetens multipelenheter bildas med prefix till ordet gram respektive till beteckningen g.

Om en härledd enhet uttrycks som en kvot, kan dess multipelenheter bildas med prefix till enheter i täljaren eller enheter i nämnaren eller i båda dessa.

Sammansatta prefix, alltså prefix som bildas genom att flera av prefixen ovan sätts samman, är inte tillåtna.

1.4. Tillåtna särskilda benämningar och beteckningar på SI-multipelenheter

Storhet Enhet Benämning Beteckning Värde Volym liter l eller L 1 l = 1 dm3 = 10-3 m3 Massa ton t 1 t = 1 Mg = 103 kg Tryck bar bar 1 bar = 105 Pa

Anmärkning: De under punkt 1.3 upptagna prefixen med beteckningar får användas tillsammans med de enheter och beteckningar som upptas i tabell 1.4.

2. ENHETER SOM DEFINIERATS MED HJÄLP AV SI-ENHETER, MEN SOM INTE ÄR MULTIPELENHETER AV DESSA

Storhet Enhet Benämning Beteckning Värde Plan vinkel varv* 1 varv = 2π rad nygrad* eller gon* gon* 1 gon = π/200 rad grad ° 1° = π/180 rad minut ′ 1′ = π/10800 rad sekund ″ 1″ = π/648000 rad Tid minut min 1 min = 60 s timme h 1 h = 3600 s dag d 1 d = 86400 s

Anmärkning: Endast benämningen nygrad eller gon och beteckningen gon får kombineras med de under punkt 1.3 upptagna prefixen.

3. ENHETER SOM ANVÄNDS MED SI, VARS VÄRDEN SI ÄR EXPERIMENTELLT FRAMTAGNA

Storhet Enhet Benämning Beteckning Definition Energi Elektronvolt eV En elektronvolt är ökningen av den kinetiska energin för en elektron som passerar i tomrum från en punkt till en annan vars potential är en volt högre. Masse Atommassaenhet u En atommassaenhet är 1/12 av massan av en atom av nukliden 12C.

Anm.: De under punkt 1.3 upptagna prefixen och beteckningarna får användas tillsammans med dessa båda enheter och deras beteckningar.

4. ENHETER OCH BENÄMNINGAR PÅ ENHETER SOM ENDAST TILLÅTS INOM SPECIALOMRÅDEN

Storhet Enhet Benämning Beteckning Värde Optiska systems brytningsförmåga dioptri* 1 dioptri = 1 m-1 Ädelstenars massa metrisk karat 1 metrisk karat = 2·10-4 kg Markareal ar a 1 a = 102 m2 Textilfibrers längdvikt tex* tex* 1 tex = 10-4 kg · m-1 Blodtryck millimeter kvicksilver mm Hg (*) 1 mm Hg = 133,322 Pa Effektiv tvärsnittsarea barn b 1 b = 10-28 m2

Anmärkning: De under punkt 1.3 upptagna beteckningarna och prefixen får användas tillsammans med enheterna ovan och deras beteckningar, utom med enheten millimeter kvicksilver och dess beteckning. Multipeln 102 a benämns dock hektar.

5. SAMMANSATTA ENHETER

Sammansatta enheter bildas genom sammansättning av de i kapitel 1 upptagna enheterna.

KAPITEL II FÖRFATTNINGSENLIGA MÅTTENHETER ENLIGT ARTIKEL 1 b, SOM FÅR ANVÄNDAS ENDAST FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL

Ändamål Enhet Benämning Ungefärligt värde Beteckning Vägskyltar, mätning av avstånd och hastighet mile 1 mile = 1609 m mile yard 1 yd = 0,9144 m yd fot 1 ft = 0,3048 m ft tum 1 in = 2,54×10-2 m in Utskänkning av fatöl och cider; mjölk i returförpackningar pint 1 pt = 0,5683×10-3 m3 pt Lantmäteri acre 1 ac = 4047 m2 ac Handel med ädla metaller troy ounce 1 oz tr = 31,10×10-3 kg oz tr

Sammansatta enheter får bildas genom att enheter som upptas i detta kapitel sätts samman med varandra eller med enheter som upptas i kapitel I.

KAPITEL III FÖRFATTNINGSENLIGA MÅTTENHETER SOM OMNÄMNS I ARTIKEL 1 C

STORHETER, BENÄMNINGAR, BETECKNINGAR OCH UNGEFÄRLIGA VÄRDEN Längd tum 1 in = 2,54·10-2 m fot 1 ft = 0,3048 m famn 1 fm = 1,829 m mile 1 mile = 1609 m yard 1 yd = 0,9144 m Area kvadratfot 1 sq ft = 0,929·10-1 m2 acre 1 ac = 4047 m2 kvadratyard 1 sq yd = 0,8361 m2 Volym fluid ounce 1 fl oz = 28,41·10-6 m3 gill 1 gill = 0,1421·10-3 m3 pint 1 pt = 0,5683·10-3 m3 quart 1 qt = 1,137·10-3 m3 gallon 1 gal = 4,546·10-3 m3 Massa ounce (avoirdupois) 1 oz = 28,35·10-3 kg troy ounce 1 oz tr = 31,10·10-3 kg pound 1 lb = 0,4536 kg Energi therm 1 therm = 105,506·106 J

Fram till den tidpunkt som anges i artikel 1 c får sammansatta enheter bildas genom sammansättning av enheter som upptas i kapitel III med varandra eller med enheter som upptas i kapitel I.

KAPITEL IV FÖRFATTNINGSENLIGA MÅTTENHETER ENLIGT ARTIKEL 1 d, SOM FÅR ANVÄNDAS ENDAST FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL

Ändamål Enhet Benämning Ungefärligt värde Beteckning Navigering inom sjöfarten famn 1 fm = 1,829 m fm Öl, cider, vatten, läskedryck och jos i returförpackningar pint fluid 1 pt = 0,5683×10-3 m3 pt ounce 1 fl oz = 28,41×10-6 m3 fl. oz Spritdrycker gill 1 gill = 0,142×10-3 m3 gill Varor i lösvikt ounce (avoirdupois) 1 oz = 28,35×10-3 kg oz pund 1 lb = 0,4536 kg lb Gasdistribution therm 1 therm = 105,506×106 J therm

Fram till den dag som bestäms enligt artikel 1 d får sammansatta enheter bildas genom att de enheter som upptas i detta kapitel kombineras med varandra eller med enheterna i kapitel I.

1 EGT L 202, 6.9.1971, s. 1.

2 Särskilda benämningar på effektenheten: voltampere, med beteckningen VA, för skenbar växelströmseffekt; var, med beteckningen var, för reaktiv växelströmseffekt. Enheten var ingår inte i någon CPGM-resolution.

4 Bägge beteckningarna I och L för enheten liter är tillåtna. (CPGM 1979, sextonde konferensen, resolution nr 5.)

5 Enhet som i broschyr från International Bureau of Weights and Measures upptas bland temporärt tillåtna enheter.

8 Tecknet * efter en benämning eller beteckning anger att denna inte upptas på de listor som fastställts av CPGM, SIPM eller BIPM. Detta gäller hela denna bilaga.

9 Ingen internationell beteckning finns.

12 Endast för marin navigering