lagen.nu
(EEG) nr 2243/87

Ändring av rådets förordning (EEG) nr 2245/85 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för att bevara fiskbestånden i Antarktis

Titel
Rådets förordning (EEG) nr 2243/87 av den 23 juli 1987 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2245/85 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för att bevara fiskbestånden i Antarktis
CELEX
31987R2243
Datum
1987-07-23
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 1996-11-12.

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 2243/87 av den 23 juli 1987 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2245/85 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för att bevara fiskbestånden i Antarktis Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 207 , 29/07/1987 s. 0012 - 0014 Finsk specialutgåva Område 4 Volym 3 s. 0039 Svensk specialutgåva Område 4 Volym 3 s. 0039

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2243/87 av den 23 juli 1987 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2245/85 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för att bevara fiskbestånden i Antarktis

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 170/83 av den 25 januari 1983 om ett gemenskapssystem för bevarande och förvaltning av fiskeresurserna(), ändrad genom Anslutningsakten för Spanien och Portugal, särskilt artikel 11 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 2 i förordning (EEG) nr 170/83 skall de åtgärder för bevarande av fiskeresurserna som är nödvändiga för att uppnå de mål som anges i artikel 1 i den förordningen utformas på grundval av tillgänglig vetenskaplig kunskap.

Konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, nedan kallad "konventionen", godkändes genom beslut 81/691/EEG(). Konventionen trädde för gemenskapens del i kraft den 21 maj 1982.

Den genom konventionen upprättade Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis anmälde den 29 september 1986 till de fördragsslutande parterna att den antagit rekommendationer från den vetenskapliga kommittén om att förbjuda riktat fiske efter Notothenia rossii utanför Antarktiska halvön och Sydorkneyöarna, om att reducera de bifångster därav som tagits under fiske efter andra arter till ett minimum och om att fastställa närmare bestämmelser för mätning av nätredskapens maskstorlek.

Eftersom ingen av de parter som anslutit sig till konventionen invände mot dessa rekommendationer blev de i enlighet med artikel IX.6 i konventionen bindande den 29 mars 1987.

Gemenskapen är därför skyldig att genomföra dessa rekommendationer vad gäller gemenskapens fiskare.

Förordning (EEG) nr 2245/85(), ändrad genom förordning (EEG) nr 2296/85(), måste ändras i överensstämmelse härmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Förordning (EEG) nr 2245/85 ändras på följande sätt:

1. Artikel 2 skall ersättas med följande:

"Artikel 2

Fiskeförbud

Om inte annat följer av artikel 1 skall förbud råda mot

a) allt fiske inom 12 sjömil från Sydgeorgiens strandlinje,

b) riktat fiske efter Notothenia rossii

- utanför Antarktiska halvön (FAO-delområdet 48.1 Antarktis)(1),

- utanför Sydorkneyöarna (FAO-delområdet 48.2 Antarktis)(1),

- utanför Sydgeorgien (FAO-delområdet 48.3 Antarktis)(1).

I dessa områden skall bifångster av Notothenia rossii som tas under riktat fiske efter andra arter hållas på en nivå som medger en optimal återväxt av beståndet.

(1) De FAO-zoner som hänvisas till i denna förordning är de som finns angivna i kommissionens meddelande 85/C335/02 (EGT nr C 335, 24.12.1985, s. 2.)."

2. Artikel 4 skall ersättas med följande:

"Artikel 4

Mätning av maskstorlek

Vad gäller de nätredskap som avses i artikel 3 skall den minsta storlek som anges i bilagan bestämmas i enlighet med följande regler:

1. Beskrivning av mätstickorna

a) De mätstickor som används för att bestämma maskstorlek skall vara 2 mm tjocka, plana och gjorda av ett hållbart och formbeständigt material. De skall ha antingen en serie parallellsidiga sektioner omväxlande med sektioner vilkas sidor smalnar av i förhållandet 1:8 på varje sida eller enbart sidor som smalnar av enligt samma förhållande. De skall vara försedda med ett hål i den smalaste änden.

b) På mätstickans översida skall bredden i mm vara angiven både på parallellsidiga, om sådana finns, och på avsmalnande sektioner. I det senare fallet skall bredden vara angiven i millimeter och med jämna mellanrum.

2. Mätstickans användning

a) Nätredskapet skall hållas utsträckt i maskornas diagonalriktning.

b) Den i punkt 1 beskrivna mätstickans smalaste ände skall föras in i maskans öppning vinkelrätt mot nätets plan.

c) Mätstickan skall föras in i maskans öppning antingen manuellt eller med hjälp av en vikt eller dynamometer tills den stoppas av maskans motstånd vid de avsmalnande sidorna.

3. Urval av maskor som skall mätas

a) De maskor som skall mätas skall utgöra en rad av 20 på varandra följande maskor i nätets längdriktning.

b) Maskor på ett avstånd av mindre än 50 cm från linor, lister eller knytstropp skall inte mätas. Avståndet skall mätas vinkelrätt mot linorna, listerna eller knytstroppen med nätet sträckt i mätningens riktning. Maskor som lagats eller rivits sönder eller i vilka tillbehör till nätet är fastsatta skall inte heller mätas.

c) Trots vad som sägs i a behöver de maskor som skall mätas inte följa på varandra om detta förhindras genom tillämpningen av b.

d) Näten skall mätas endast när de är våta och inte är nerfrysta.

4. Mätning av varje maska

En maskas storlek skall anses vara den bredd som mätstickan har på det ställe där den på sätt som anges i punkt 2 inte går att föra in längre.

5. Fastställande av nätredskapets maskstorlek

Nätredskapets maskstorlek skall anses vara det aritmetiska medelvärdet, uttryckt i millimeter, av alla maskor som valts ut och mätts i enlighet med punkterna 3 och 4. Medelvärdet skall avrundas till närmaste millimetertal.

Det sammanlagda antalet maskor som skall mätas anges i punkt 6.

6. Förfarandet vid inspektion

a) Inspektören skall mäta en serie om 20 maskor, utvalda i enlighet med punkt 3, genom att föra in mätstickan manuellt utan att använda någon vikt eller dynamometer.

Nätredskapets maskstorlek skall sedan fastställas i enlighet med punkt 5.

Om beräkningen av maskstorleken visar att denna inte förefaller stämma överens med gällande bestämmelser skall ytterligare två serier om 20 maskor, utvalda i enlighet med punkt 3, mätas.

Maskstorleken skall sedan beräknas ytterligare en gång i enlighet med punkt 5 på grundval av de 60 maskor som nu mätts. Utan att det påverkar tillämpningen av b skall detta vara nätredskapets maskstorlek.

b) Om befälhavaren på fartyget inte godtar den maskstorlek som fastställts i enlighet med a får denna mätning inte ligga till grund för bestämmandet av maskstorleken utan nätredskapet skall mätas på nytt.

En vikt eller dynamometer som är fastsatt vid mätinstrumentet skall användas vid den nya mätningen.

Valet mellan vikt och dynamometer ankommer på inspektören.

Vikten skall fästas med en krok i hålet vid mätstickans smalaste ände. Dynamometern kan fästas antingen i hålet vid mätstickans smalaste ände eller vid dess bredaste del.

Viktens eller dynamometerns precision skall intygas av den behöriga nationella myndigheten.

För nätredskap med en maskstorlek på 35 mm eller mindre i enlighet med a skall en kraft på 19,61 newton (motsvarande en massa på två kilogram) användas och för andra nätredskap skall en kraft på 49,03 newton (motsvarande en massa på fem kilogram) användas.

Då en vikt eller dynamometer används skall endast en serie om 20 maskor mätas för att fastställa maskstorleken i enlighet med punkt 5."

Artikel2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 juli 1987.

På rådets vägnar

K. E. TYGESEN

Ordförande

() EGT nr L 24, 27.1.1983, s. 1.

() EGT nr L 252, 5.9.1981, s. 26.

() EGT nr L 210, 7.8.1985, s. 2.

() EGT nr L 201, 24.7.1985, s. 2.