Särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för spannmål som exporteras i form av pastaprodukter som hänförs till undernummer 19021100 och 190219 i den kombinerade nomenklaturen
Avis juridique important
Kommissionens förordning (EEG) nr 2723/87 av den 10 september 1987 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för spannmål som exporteras i form av pastaprodukter som hänförs till nummer 19.03 i Gemensamma tulltaxan Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 261 , 11/09/1987 s. 0011 - 0021 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 24 s. 0117 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 24 s. 0117
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 2723/87 av den 10 september 1987 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för spannmål som exporteras i form av pastaprodukter som hänförs till nummer 19.03 i Gemensamma tulltaxan
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2727/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1900/87 (), särskilt artiklarna 16.6 och 24 i denna,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2746/75 av den 29 oktober 1975 om fastställande av allmänna bestämmelser om beviljande av exportbidrag för spannmål och kriterier för fastställande av bidragsbeloppet (), särskilt artikel 8.2 andra stycket och 8.3 i denna, och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EEG) nr 3859/87 · förordning (EG) nr 1054/95 · förordning (EG) nr 1713/2006 · förordning (EG) nr 88/2007.
I kommissionens förordning (EEG) nr 2730/79 (), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1180/87 (), fastställs gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter.
I artikel 4.7 i rådets förordning (EEG) nr 3035/80 () av den 11 november 1980, senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2223/86 (), föreskrivs att exportbidraget för varor som hänförs till nummer 19.03 i Gemensamma tulltaxan får differentieras beroende på destinationsort.
Inom ramen för den gemensamma handelspolitiken har en sådan differentiering fastställts med verkan från och med den 1 oktober 1987 för export av nämnda varor till USA.
I artikel 21 i förordning (EEG) nr 2730/79 fastställs att den del av bidraget som utbetalas så snart produkten har lämnat gemenskapens geografiska territorium, skall beräknas på grundval av den lägsta bidragssatsen. Denna bestämmelse kan hindra export av pastaprodukter som hänförs till nummer 19.03 i Gemensamma tulltaxan till andra destinationsorter än USA. Ett undantag bör därför göras från denna regel.
Begreppet lägsta bidragssats förekommer även i rådets förordning (EEG) nr 565/80 ().
Det är därför nödvändigt att fastställa tillämpningsföreskrifter för bidragssystemet för att undvika att de administrativa kontrollformaliteterna blir onödigt betungande. Undantag bör därför göras från vissa av de närmare bestämmelser som fastställs i förordning (EEG) nr 2730/79.
Till följd av de beslut som fattats inom ramen för den gemensamma handelspolitiken, bör det föreskrivas att pastaprodukter som hänförs till nummer 19.03 i Gemensamma tulltaxan och som exporteras till USA åtföljs antingen av ett intyg som anger att de exporteras efter aktiv förädling, eller ett intyg som anger att de omfattas av en bidragssats som vad avser export till USA är tillämplig för de spannmålsbasprodukter som används när de framställs. De nämnda pastaprodukterna kan ha framställts av spannmålsbasprodukter av vilka vissa har varit föremål för aktiva förädlingsåtgärder och vissa har befunnit sig i en av de situationer som anges i artikel 9.2 i fördraget. Det bör därför fastställas att en och samma kvantitet pastaprodukter som exporteras till USA endast får åtföljas av ett av de nämnda intygen.
För att systemet skall förvaltas på ett riktigt sätt skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna till kommissionen överlämna nödvändig statistisk information.
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2727/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål, senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1900/87, särskilt artiklarna 16.6 och 24 i denna,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2746/75 av den 29 oktober 1975 om fastställande av allmänna bestämmelser om beviljande av exportbidrag för spannmål och kriterier för fastställande av bidragsbeloppet, särskilt artikel 8.2 andra stycket och 8.3 i denna, och
I kommissionens förordning (EEG) nr 2730/79, senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1180/87, fastställs gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter.
I artikel 4.7 i rådets förordning (EEG) nr 3035/80 av den 11 november 1980, senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2223/86, föreskrivs att exportbidraget för varor som hänförs till nummer 19.03 i Gemensamma tulltaxan får differentieras beroende på destinationsort.
Inom ramen för den gemensamma handelspolitiken har en sådan differentiering fastställts med verkan från och med den 1 oktober 1987 för export av nämnda varor till USA.
I artikel 21 i förordning (EEG) nr 2730/79 fastställs att den del av bidraget som utbetalas så snart produkten har lämnat gemenskapens geografiska territorium, skall beräknas på grundval av den lägsta bidragssatsen. Denna bestämmelse kan hindra export av pastaprodukter som hänförs till nummer 19.03 i Gemensamma tulltaxan till andra destinationsorter än USA. Ett undantag bör därför göras från denna regel.
Begreppet lägsta bidragssats förekommer även i rådets förordning (EEG) nr 565/80.
Det är därför nödvändigt att fastställa tillämpningsföreskrifter för bidragssystemet för att undvika att de administrativa kontrollformaliteterna blir onödigt betungande. Undantag bör därför göras från vissa av de närmare bestämmelser som fastställs i förordning (EEG) nr 2730/79.
Till följd av de beslut som fattats inom ramen för den gemensamma handelspolitiken, bör det föreskrivas att pastaprodukter som hänförs till nummer 19.03 i Gemensamma tulltaxan och som exporteras till USA åtföljs antingen av ett intyg som anger att de exporteras efter aktiv förädling, eller ett intyg som anger att de omfattas av en bidragssats som vad avser export till USA är tillämplig för de spannmålsbasprodukter som används när de framställs. De nämnda pastaprodukterna kan ha framställts av spannmålsbasprodukter av vilka vissa har varit föremål för aktiva förädlingsåtgärder och vissa har befunnit sig i en av de situationer som anges i artikel 9.2 i fördraget. Det bör därför fastställas att en och samma kvantitet pastaprodukter som exporteras till USA endast får åtföljas av ett av de nämnda intygen.
För att systemet skall förvaltas på ett riktigt sätt skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna till kommissionen överlämna nödvändig statistisk information.
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 88/2007, förordning (EEG) nr 3859/87 och förordning (EG) nr 1713/2006.
1. När varor som hänförs till undernummer 19021100 och 190219 i den kombinerade nomenklaturen exporteras till en annan destination än USA, skall det särskilda bidrag som fastställs för export till USA av spannmål i form av varor som hänförs till undernummer 19021100 och 190219 i den kombinerade nomenklaturen, inte beaktas
vid bestämning av den lägsta bidragssatsen enligt artikel 21 i förordning (EEG) nr 2730/79.
vid tillämpningen av artikel 4.7 och 5.3 i förordning (EEG) nr 565/80.
2. När spannmålsprodukter som omfattas av en av de situationer som anges i artikel 9.2 i fördraget används för framställning av varor som hänförs till undernummer 19021100 och 190219 i den kombinerade nomenklaturen, i vilka det även ingår vissa kvantiteter spannmål som omfattas av systemet för aktiv förädling, ger export av nämnda varor till USA inte rätt till exportbidrag för nämnda produkter.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 88/2007, förordning (EEG) nr 3859/87 och förordning (EG) nr 1054/95.
1. Vid export till USA av varor som hänförs till undernummer 19021100 och 190219 i den kombinerade nomenklaturen, skall de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där tullmyndigheten godkänner exportdeklarationen, på begäran av berörda parter, utfärda ett ”Certificate for the export of pasta to the USA”, nedan kallat ”certificate P 2”.
2. Certificate P 2, som skall utgöras av ett original och tre kopior, skall utarbetas enligt den modell som finns i bilaga 1 och uppfylla de tekniska krav som fastställs i bilaga 2.
Artikel3¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 88/2007.
1. Certificate P 2 och kopiorna av detta skall utfärdas av det utfärdande organ som varje medlemsstat utser. Varje utfärdat intyg skall identifieras med ett löpnummer som det tilldelas av det utfärdande organet. Kopiorna skall vara försedda med samma löpnummer som originalet.
2. Det utfärdande organet skall behålla kopia nr 3 och överlämna originalet och de två andra kopiorna, försedda med organets stämpel i fält 9 som framgår av modellen i bilaga 1, till exportören, som skall överlämna dem till tullkontoret i gemenskapen vid godkännandet av deklarationen om export till USA.
Artikel4¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 88/2007 och förordning (EG) nr 1054/95.
1. Vid tillämpningen av denna förordning skall det i det dokument som avses i artikel 4.3 i förordning (EEG) nr 2730/79 utöver de upplysningar som föreskrivs i nämnda artikel, anges löpnummer och det datum då certificate P 2 utfärdades.
2. Den behöriga myndigheten skall i ruta 10 på originalet och på kopiorna av ”certificate P2”, bocka för lämpligt stycke beroende på om varorna är berättigade till exportbidrag eller inte.
Det tullkontor som anges i artikel 3.2 skall kontrollera att dokumentet är vederbörligt ifyllt och sätta sin stämpel i ruta 10 på originalet och på kopiorna av ”certificate P2”.
3. I det fall som anges i artikel 1.2, skall det tullkontor som anges i artikel 3.2 inte stämpla certificate P 2.
4. Tullkontoret skall överlämna certificate P 2 och kopia nr 1 av detta till den berörda parten. Tullkontoret skall behålla kopia nr 2.
Artikel5¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 88/2007.
Vid export till USA skall det utbetalande organet utbetala exportbidraget när de allmänna villkor som fastställts i gemenskapsreglerna är uppfyllda och när dessutom det i behörig ordning ifyllda dokument som anges i artikel 4.1 samt det original av certificate P 2 som stämplats av det tullkontor som anges i artikel 3.2 överlämnas.
Artikel6¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 88/2007 och förordning (EG) nr 1054/95.
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall till kommissionen senast den sista i varje månad lämna statistik rörande de kvantiteter pastaprodukter, fördelade på KN-nummer i gemensamma tulltaxan och med angivande av vilka kvantiteter som är berättigade till exportbidrag och vilka som inte är det, för vilka intyget ”certificate P2” har stämplats under föregående månad av de tullkontor där exportdeklarationen godkänts. Denna statistik skall sändas till:
Europeiska kommissionen Generaldirektorat III, Industri ”Produkter som inte omfattas av bilaga II” Rue de la Loi/Wetstraat 200 B-1049 Bruxelles/Brussel
Artikel7¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 88/2007.
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Den skall tillämpas för export för vilken tullmyndigheterna godkänner exportdeklarationen från och med den 1 oktober 1987.
ANEXO I — BILAG I — ANHANG I — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ Ι — ANNEX I — ANNEXE I — ALLEGATO I — BIJLAGE I — ANEXO I
BILAGA 2
Det formulär på vilket ”Certificate for the export with refund of pasta to the USA” utfärdas skall tryckas på vitt papper, fritt från mekanisk pappersmassa, som väger mellan 40 och 65 gram/m2. Det får även tryckas på självkopierande papper med samma egenskaper.
Formulärens format skall vara 210 × 297 mm (A4).
Medlemsstaterna skall trycka eller låta trycka formulären.
Medlemsstaterna får kräva att det intyg som används inom deras territorium utfärdas på något av deras officiella språk utöver den engelska texten.
Originalet och kopiorna skall ifyllas med skrivmaskin eller för hand. I det sistnämnda fallet skall bläck användas och bokstäverna textas.
1 EGT nr L 281, 1.11.1975, s. 1.
2 EGT nr L 182, 3.7.1987, s. 40.
3 EGT nr L 281, 1.11.1975, s. 78.
4 EGT nr L 317, 12.12.1979, s. 1.
5 EGT nr L 113, 30.4.1987, s. 27.
6 EGT nr L 323, 29.11.1980, s. 27.
7 EGT nr L 194, 17.7.1986, s. 1.
8 EGT nr L 62, 7.3.1980, s. 5.