Rådets direktiv av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät (90/387/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 90/387/EEG av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 192 , 24/07/1990 s. 0001 - 0009 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 19 s. 0212 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 19 s. 0212

RÅDETS DIREKTIV av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät (90/387/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i samarbete med Europaparlamentet(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 97/51/ · direktiv 2002/21/.

I artikel 8a i fördraget föreskrivs att den inre marknaden skall utgöra ett område utan inre gränser där fri rörelse av tjänster är garanterad i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

Kommissionen lade fram en Grön bok om utvecklingen av den gemensamma marknaden för teletjänster och teleutrustning, daterad den 30 juni 1987, och ett meddelande om tillämpningen av Gröna boken fram till 1992, daterat den 9 februari 1988.

Rådet antog den 30 juni 1988 en resolution om utvecklingen av den gemensamma marknaden för teletjänster och teleutrustning fram till 1992(4).

Det fullständiga genomförandet av en marknad för teletjänster inom hela gemenskapen kommer att främjas av ett snabbt införande av harmoniserade principer och betingelser för att tillhandahålla öppna nät.

Eftersom omständigheterna är olika och tekniska och administrativa restriktioner finns i medlemsstaterna bör detta mål förverkligas i etapper.

Förutsättningarna för att tillhandahålla öppna nät måste överensstämma med vissa principer och får inte förhindra tillgång till nät och tjänster annat än av hänsyn till allmänintressen, vilka i det följande betecknas som väsentliga krav.

Vid definiering och tillämpning av sådana principer och väsentliga krav skall det faktum till fullo beaktas, att varje inskränkning i rätten att tillhandahålla tjänster inom och mellan medlemsstater skall vara objektivt motiverad, skall följa proportionalitetsprincipen och inte får överdrivas i förhållande till det mål som eftersträvas.

Villkoren för tillhandahållande av öppna nät får inte tillåta några ytterligare restriktioner beträffande användningen av det allmänt tillgängliga telenätet och/eller allmänt tillgängliga teletjänster, bortsett från sådana restriktioner som kan härröra från utövande av speciella eller exklusiva rättigheter som beviljats av medlemsstater och som överensstämmer med gemenskapsrätten.

Taxeprinciperna bör vara klart specificerade för att säkerställa villkor som är rättvisa och som ger möjlighet till insyn för alla användare.

Hela detta direktiv måste läsas mot bakgrund av bilaga 3 som fastställer ett arbetsprogram för de första tre åren.

Upprättande av harmoniserade förhållanden för tillhandahållande av öppna nät måste ske stegvis och skall förberedas med bistånd av en kommitté, sammansatt av representanter för medlemsstaterna, och som konsulterar representanterna för teleorganisationerna, användarna, konsumenterna, tillverkarna och dem som tillhandahåller tjänster. Denna process måste också vara öppen för alla berörda parter och tillräcklig tid måste därför ges för debatt och synpunkter.

Definitionen av harmoniserade tekniska gränssnitt och accessförhållandena inom gemenskapen i dess helhet, måste baseras på definitionen av gemensamma tekniska specifikationer, baserade på internationella standarder och specifikationer.

Arbete som skall utföras inom det här området måste bland annat till fullo beakta den ram som anges genom bestämmelserna i rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 och som fastställer en procedur för tillhandahållande av information inom området tekniska standarder och föreskrifter(5), senast ändrat genom direktiv 88/182/EEG(6), rådets direktiv 86/361/EEG av den 24 juli 1986 om inledningsskedet av det ömsesidiga erkännandet av typgodkännande för teleterminalutrustning(7) och rådets direktiv 87/95/EEG av den 22 december 1986 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation(8).

Det formella antagandet den 12 februari 1988 av statuterna för Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) och av de tillhörande interna reglerna har skapat en ny mekanism för framtagning av europeiska standarder för telekommunikation.

Rådet stödde i sin resolution av den 27 april 1989 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation(9) ETSIs arbete och uppmanade kommissionen att bidra till den därmed sammanhängande utvecklingen av ETSI och ge den sitt stöd.

Definition och införande inom gemenskapen i dess helhet av harmoniserade nätanslutningspunkter som skapar det fysiska gränssnittet mellan nätets infrastruktur och den utrustning som finns hos användare och andra som tillhandahåller tjänster kommer att utgöra en viktig del av hela idén med tillhandahållandet av öppna nät.

Kommissionens direktiv 88/301/EEG av den 16 maj 1988 om konkurrens på marknaderna för teleterminalutrustning (10) kräver att medlemsstaterna skall säkerställa att användare som så begär får tillgång till nätanslutningspunkter inom en rimlig tidsrymd.

Ett av de principiella syftena med upprättandet av en inre marknad för teletjänster skall vara skapandet av förhållanden som främjar utvecklingen av alleuropeiska tjänster.

I den ovannämnda resolutionen av den 30 juni 1988 ansåg rådet att ett fullständigt beaktande av de externa aspekterna av gemenskapens åtgärder beträffande telekommunikation var ett viktigt policymål.

Gemenskapen lägger mycket stor vikt vid den fortsatta tillväxten av teletjänster över nationsgränserna, vid det bidrag som teletjänster, som tillhandahålls av företag eller fysiska personer i en medlemsstat, kan ge för tillväxten av den gemensamma marknaden och för ökat deltagande av gemenskapens tjänsteföretag på marknader utanför gemenskapen, vilket gör att det när specifika direktiv utformas kommer att vara nödvändigt att säkerställa att dessa mål tas i beaktande i avsikt att uppnå att det stegvisa genomförandet av den inre marknaden för teletjänster, där så är lämpligt, kommer att åtföljas av öppnandet av en motsvarande marknad i andra länder.

Detta resultat bör företrädesvis uppnås genom multilaterala förhandlingar inom ramen för GATT, men givetvis kan även bilaterala diskussioner mellan gemenskapen och andra länder bidra till denna process.

Detta direktiv bör inte ta upp massmediernas problem, dvs. problem sammanhängande med rundradiosändningar och distribution av teveprogram med hjälp av telemedier, i synnerhet kabeltevenät, vilka kräver speciellt övervägande.

Detta direktiv bör heller inte ta upp frågan om kommunikation via satellit för vilken, enligt den ovannämnda rådsresolutionen av den 30 juni 1988, ett gemensamt ställningstagande bör utarbetas.

Under 1992 kommer rådet, på grundval av en rapport som kommissionen skall förelägga Europaparlamentet och rådet och i överensstämmelse med artikel 100b i fördraget, att granska alla återstående villkor för tillgång till teletjänster som inte har harmoniserats, effekterna av dessa villkor på funktionen hos den inre marknaden för teletjänster och i vilken utsträckning denna marknad behöver öppnas ytterligare.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

i samarbete med Europaparlamentet,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

I artikel 8a i fördraget föreskrivs att den inre marknaden skall utgöra ett område utan inre gränser där fri rörelse av tjänster är garanterad i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

Kommissionen lade fram en Grön bok om utvecklingen av den gemensamma marknaden för teletjänster och teleutrustning, daterad den 30 juni 1987, och ett meddelande om tillämpningen av Gröna boken fram till 1992, daterat den 9 februari 1988.

Rådet antog den 30 juni 1988 en resolution om utvecklingen av den gemensamma marknaden för teletjänster och teleutrustning fram till 1992.

Det fullständiga genomförandet av en marknad för teletjänster inom hela gemenskapen kommer att främjas av ett snabbt införande av harmoniserade principer och betingelser för att tillhandahålla öppna nät.

Eftersom omständigheterna är olika och tekniska och administrativa restriktioner finns i medlemsstaterna bör detta mål förverkligas i etapper.

Förutsättningarna för att tillhandahålla öppna nät måste överensstämma med vissa principer och får inte förhindra tillgång till nät och tjänster annat än av hänsyn till allmänintressen, vilka i det följande betecknas som väsentliga krav.

Vid definiering och tillämpning av sådana principer och väsentliga krav skall det faktum till fullo beaktas, att varje inskränkning i rätten att tillhandahålla tjänster inom och mellan medlemsstater skall vara objektivt motiverad, skall följa proportionalitetsprincipen och inte får överdrivas i förhållande till det mål som eftersträvas.

Villkoren för tillhandahållande av öppna nät får inte tillåta några ytterligare restriktioner beträffande användningen av det allmänt tillgängliga telenätet och/eller allmänt tillgängliga teletjänster, bortsett från sådana restriktioner som kan härröra från utövande av speciella eller exklusiva rättigheter som beviljats av medlemsstater och som överensstämmer med gemenskapsrätten.

Taxeprinciperna bör vara klart specificerade för att säkerställa villkor som är rättvisa och som ger möjlighet till insyn för alla användare.

Hela detta direktiv måste läsas mot bakgrund av bilaga 3 som fastställer ett arbetsprogram för de första tre åren.

Upprättande av harmoniserade förhållanden för tillhandahållande av öppna nät måste ske stegvis och skall förberedas med bistånd av en kommitté, sammansatt av representanter för medlemsstaterna, och som konsulterar representanterna för teleorganisationerna, användarna, konsumenterna, tillverkarna och dem som tillhandahåller tjänster. Denna process måste också vara öppen för alla berörda parter och tillräcklig tid måste därför ges för debatt och synpunkter.

Definitionen av harmoniserade tekniska gränssnitt och accessförhållandena inom gemenskapen i dess helhet, måste baseras på definitionen av gemensamma tekniska specifikationer, baserade på internationella standarder och specifikationer.

Arbete som skall utföras inom det här området måste bland annat till fullo beakta den ram som anges genom bestämmelserna i rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 och som fastställer en procedur för tillhandahållande av information inom området tekniska standarder och föreskrifter, senast ändrat genom direktiv 88/182/EEG, rådets direktiv 86/361/EEG av den 24 juli 1986 om inledningsskedet av det ömsesidiga erkännandet av typgodkännande för teleterminalutrustning och rådets direktiv 87/95/EEG av den 22 december 1986 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation.

Det formella antagandet den 12 februari 1988 av statuterna för Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) och av de tillhörande interna reglerna har skapat en ny mekanism för framtagning av europeiska standarder för telekommunikation.

Rådet stödde i sin resolution av den 27 april 1989 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation ETSIs arbete och uppmanade kommissionen att bidra till den därmed sammanhängande utvecklingen av ETSI och ge den sitt stöd.

Definition och införande inom gemenskapen i dess helhet av harmoniserade nätanslutningspunkter som skapar det fysiska gränssnittet mellan nätets infrastruktur och den utrustning som finns hos användare och andra som tillhandahåller tjänster kommer att utgöra en viktig del av hela idén med tillhandahållandet av öppna nät.

Kommissionens direktiv 88/301/EEG av den 16 maj 1988 om konkurrens på marknaderna för teleterminalutrustning kräver att medlemsstaterna skall säkerställa att användare som så begär får tillgång till nätanslutningspunkter inom en rimlig tidsrymd.

Ett av de principiella syftena med upprättandet av en inre marknad för teletjänster skall vara skapandet av förhållanden som främjar utvecklingen av alleuropeiska tjänster.

I den ovannämnda resolutionen av den 30 juni 1988 ansåg rådet att ett fullständigt beaktande av de externa aspekterna av gemenskapens åtgärder beträffande telekommunikation var ett viktigt policymål.

Gemenskapen lägger mycket stor vikt vid den fortsatta tillväxten av teletjänster över nationsgränserna, vid det bidrag som teletjänster, som tillhandahålls av företag eller fysiska personer i en medlemsstat, kan ge för tillväxten av den gemensamma marknaden och för ökat deltagande av gemenskapens tjänsteföretag på marknader utanför gemenskapen, vilket gör att det när specifika direktiv utformas kommer att vara nödvändigt att säkerställa att dessa mål tas i beaktande i avsikt att uppnå att det stegvisa genomförandet av den inre marknaden för teletjänster, där så är lämpligt, kommer att åtföljas av öppnandet av en motsvarande marknad i andra länder.

Detta resultat bör företrädesvis uppnås genom multilaterala förhandlingar inom ramen för GATT, men givetvis kan även bilaterala diskussioner mellan gemenskapen och andra länder bidra till denna process.

Detta direktiv bör inte ta upp massmediernas problem, dvs. problem sammanhängande med rundradiosändningar och distribution av teveprogram med hjälp av telemedier, i synnerhet kabeltevenät, vilka kräver speciellt övervägande.

Detta direktiv bör heller inte ta upp frågan om kommunikation via satellit för vilken, enligt den ovannämnda rådsresolutionen av den 30 juni 1988, ett gemensamt ställningstagande bör utarbetas.

Under 1992 kommer rådet, på grundval av en rapport som kommissionen skall förelägga Europaparlamentet och rådet och i överensstämmelse med artikel 100b i fördraget, att granska alla återstående villkor för tillgång till teletjänster som inte har harmoniserats, effekterna av dessa villkor på funktionen hos den inre marknaden för teletjänster och i vilken utsträckning denna marknad behöver öppnas ytterligare.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/ och direktiv 97/51/.

1. Detta direktiv gäller harmoniseringen av villkoren för öppen och effektiv tillgång till och användning av allmänt tillgängliga telenät och, i tillämpliga delar, allmänt tillgängliga teletjänster.

2. Syftet med de villkor som föreskrivs i punkt 1 är att underlätta tillhandahållandet av allmänna telenät och/eller allmänt tillgängliga teletjänster inom och mellan medlemsstater, särskilt tillhandahållandet av tjänster genom bolag, företag eller fysiska personer som är etablerade i en annan medlemsstat än den där det bolag eller företag eller den fysiska person finns som tjänsterna är avsedda för.

3. Villkoren för tillhandahållande av öppna nät syftar till att

garantera tillgången till ett minsta antal tjänster,

säkerställa tillgång till och sammankoppling med allmänna telenät och allmänt tillgängliga teletjänster,

uppmuntra att användarna får tillgång till harmoniserade teletjänster, särskilt genom att identifiera och på frivillig väg främja harmoniserade tekniska gränssnitt för öppen och effektiv tillgång och samtrafik, samt tillhörande standarder och/eller specifikationer och

garantera att samhällsomfattande tjänster tillhandahålls på telekommunikationsområdet med beaktande av den framtida utvecklingen,

i hela gemenskapen.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/ och direktiv 97/51/.

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges.

1. användare: enskilda personer, inbegripet konsumenter, eller organisationer som använder eller efterfrågar allmänt tillgängliga teletjänster.

2. telenät: utrustning för överföring och, när detta är tillämpligt, kopplingsutrustning och annan utrustning som medger överföring av signaler mellan bestämda anslutningspunkter med tråd, radio, optiska eller med andra elektromagnetiska överföringssätt. allmänt telenät: ett telenät som används helt eller delvis för att tillhandahålla allmänt tillgängliga teletjänster.

3. teletjänster: tjänster vars tillhandahållande helt eller delvis betår av sändning och dirigering av signaler i ett telenät med undantag för radio- och TV-tjänster.

4. samhällsomfattande tjänster: ett fastställt minsta antal tjänster av bestämd kvalitet som tillhandahålls alla användare överallt och, med hänsyn till särskilda nationella förhållanden, till ett överkomligt pris.

5. nätanslutningspunkt: den fysiska anslutningspunkt där en användare ges tillgång till ett allmänt telenät. Placeringen av nätanslutningspunkter fastställs av den nationella regleringsmyndigheten och avgränsar det allmänna telenätet i regleringssyfte.

6. väsentliga krav: de icke-ekonomiska skäl av allmänt intresse som kan få en medlemsstat att ställa villkor för upprättandet och/eller driften av telenät eller tillhandahållandet av teletjänster. Dessa skäl är säkerhet vid nätets drift, upprätthållande av nätets integritet och i berättigade fall samverkan mellan tjänster, dataskydd, skydd av miljö och mål för stad- och regionplanering samt ett effektivt utnyttjande av frekvensområdet och undvikande av skadliga störningar mellan radiobaserade telekommunikationssystem och andra rymd- eller markbaserade, tekniska system. Dataskydd kan innefatta skydd av personuppgifter, sekretess för information som överförs eller lagras samt skydd av privatlivet.

7. samtrafik: fysisk och logisk sammankoppling av telenät som används av samma eller en annan organisation för att användarna inom en organisation skall kunna kommunicera med användarna inom samma eller en annan organisation eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls av en annan organisation. Tjänsterna kan tillhandhållas av de berörda paterna eller av andra parter som har tillgång till nätet.

8. villkor för tillhandahållande av öppna nät: villkor som är harmoniserade i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv och som styr en öppen och effektiv tillgång till allmänna telenät och, i tillämpliga fall, allmänt tillgängliga teletjänster samt effektiv användning av dessa nät och tjänster. Utan att det påverkar deras tillämpning från fall till fall kan villkoren för tillhandahållande av öppna nät omfatta harmoniserade villkor villkor med avseende på

tekniska gränssnitt, inbegripet definition och införing av nätanslutningspunkter, där så behövs,

användningsförhållanden,

taxeprinciper,

tillgång till frekvenser och nummer/adresser/namn, där så krävs ”i enlighet med referensramen i bilagan”.

9. tekniska specifikationer, standarder och terminalutrustning skall ges samma innebörd som i artikel 1 i direktiv 91/263/EEG.

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/ och direktiv 97/51/.

1. Villkor för tillhandahållande av öppna nät måste överensstämma med ett antal grundläggande principer som anges här nedan, nämligen att

de måste baseras på objektiva kriterier,

de måste vara öppna och publiceras på ett lämpligt sätt,

de måste garantera likformighet vid anslutning och får i enlighet med gemenskapsrätten inte vara diskriminerande.

2. Villkor för tillhandahållande av öppna nät får inte begränsa tillgången till allmänna telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster, förutom av skäl som är grundade på väsentliga krav enligt gemenskapsrätten. Dessutom skall de villkor som tillämpas allmänt på anslutningen av terminalutrustning till nätet gälla.

3. Villkor för tillhandahållande av öppna nät får inte medge ytterligare restriktioner för användningen av de allmänna telenäten eller de allmänt tillgängliga teletjänsterna, bortsett från restriktioner som är förenliga med gemenskapsrätten.

4. Rådet kan enligt artikel 100a i fördraget om så behövs modifiera de punkter som anges i styckena 1 och 2.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda direktiv som avser tillhandahållandet av öppna nät och i den utsträckning som tillämpningen av de väsentliga krav som anges i punkt 2 kan ge en medlemsstat anledning att begränsa tillgången till allmänna telenät eller tjänster, skall reglerna för enhetlig tillämpning av de väsentliga kraven, i synnerhet de som rör samverkan mellan tjänster och skydd av data, där så är tillämpligt fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 10.

Artikel5¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/ och direktiv 97/51/.

1. Hänvisning till standarder och/eller specifikationer upprättade som grundval för harmoniserade tekniska gränssnitt och/eller tjänster för tillhandahållande av öppna nät skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning som lämpliga att uppfylla kravet på öppen och effektiv tillgång, samtrafik och driftskompatibilitet, för att uppmuntra tillhandahållandet av harmoniserade teletjänster för användare inom hela gemenskapen.

Vid behov får kommissionen, i samråd med den kommitté som avses i artikel 9, kräva att standarder fastställs av de europeiska standardiseringsorganen.

2. Medlemsstaterna skall uppmuntra användningen av standarder och/eller specifikationer som anges i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, i enlighet med punkt 1, för tillhandahållande av tekniska gränssnitt och/eller nätfunktioner.

Så länge sådana standarder och/eller specifikationer inte har antagits skall medlemsstaterna uppmuntra

standarder och/eller specifikationer som har antagits av europeiska standardiseringsorgan, t.ex. Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) eller Joint European Standards Institution, Europeiska standardiseringskommittén (CEN)/Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec), eller, om sådana standarder och/eller specifikationer saknas,

internationella standarder eller rekommendationer som har antagits av Internationella teleunionen (ITU), Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) eller Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC), eller, om sådana standarder och/eller specifikationer saknas,

nationella standarder och/eller specifikationer.

3. Om införandet av de standarder och/eller specifikationer som avses i punkt 1 visar sig otillräckliga för att garantera samverkan mellan gränsöverskridande tjänster i en eller flera medlemsstater kan tillämpningen av dessa standarder och/eller specifikationer göras obligatorisk enligt förfarandet i artikel 10, i den utsträckning som är absolut nödvändig för att garantera sådan samtrafik och för att öka användarnas valfrihet, om inte annat följer av artiklarna 85 och 86 i fördraget.

Innan införandet av dessa standarder och/eller specifikationer görs obligatoriskt i enlighet med första stycket skall kommissionen genom ett meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning infordra synpunkter från alla berörda parter.

4. Om en medlemsstat eller kommissionen anser att de harmoniserade standarder och/eller specifikationer som avses i punkt 1 inte överensstämmer med målet om öppen och effektiv tillgång, samtrafik och samverkan, särskilt de grundläggande principer och de väsentliga krav som avses i artikel 3, skall det fattas ett beslut om det är nödvändigt eller inte att dra tillbaka hänvisningar till dessa standarder och/eller specifikationer från Europeiska gemenskapernas officiella tidning enligt förfarandet i artikel 10.

5. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om beslutet och lämna upplysning om tillbakadragandet av dessa standarder och/eller specifikationer i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel5a¶

Införd genom direktiv 2002/21/ och direktiv 97/51/.

1. Om de uppgifter som enligt gemenskapslagstiftningen åligger den nationella regleringsmyndigheten utförs av mer än ett organ, skall medlemsstaterna se till att de uppgifter som utförs av varje organ offentliggörs.

2. För att säkerställa den nationella regleringsmyndighetens oberoende skall följande uppfyllas:

Den nationella regleringsmyndigheten skall vara juridiskt åtskild från och verksamhetsmässigt oberoende av alla organisationer som tillhandahåller telenät, teleutrustning eller teletjänster.

Medlemsstater som behåller äganderätten eller kontrollen i väsentlig utsträckning över organisationer som tillhandahåller telenät och/eller teletjänster skall säkerställa att en effektiv, strukturell åtskillnad görs mellan regleringsverksamheten och sådan verksamhet som har samband med ägande eller kontroll.

3. Medlemsstaterna skall säkerställa att det på nationell nivå finns lämpliga möjligheter för en part som påverkas av ett beslut som har fattats av den nationella regleringsmyndigheten, att överklaga hos ett av parterna oberoende organ.

4. Medlemsstaterna får vidta åtgärder för att säkerställa att nationella regleringsmyndigheter, från organisationer som tillhandahåller telenät och/eller -tjänster, kan få all information som är nödvändig för att kunna tillämpa gemenskapslagstiftningen.

Artikel8¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/ och direktiv 97/51/.

Kommissionen skall undersöka hur detta direktiv fungerar och rapportera detta till Europaparlamentet och rådet. Detta skall ske första gången senast den 31 december 1999. Rapporten skall grunda sig bland annat på den information som lämnas av medlemsstaterna till kommissionen och till den kommitté som avses i artiklarna 9 och 10. Om det är nödvändigt skall rapporten undersöka vilka bestämmelser i direktivet som bör anpassas mot bakgrund av marknadsutvecklingen. Ytterligare åtgärder för att uppfylla målen i detta direktiv kan föreslås i rapporten. Kommissionen skall även i rapporten undersöka mervärdet av att inrätta en europeisk relgeringsmyndighet för de uppgifter som skulle kunna genomföras bättre på gemenskapsnivå.

Artikel9¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/ och direktiv 97/51/.

1. Kommissionen skall assisteras av en kommitté av rådgivande natur som är sammansatt av representanter för medlemsstaterna och där ordföranden är en representant för kommissionen.

Kommittén skall i synnerhet konsultera representanterna för de organisationer som tillhandahåller allmänna telenät och/eller allmänt tillgängliga teletjänster, användarna, konsumenterna, tillverkarna och dem som tillhandahåller tjänster. Kommittén skall fastställa procedurreglerna.

2. Representanten för kommissionen skall till kommittén överlämna ett förslag till åtgärder som bör vidtas. Inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till frågans angelägenhetsgrad skall kommittén efter omröstning när det behövs, yttra sig över förslaget.

Yttrandet skall registreras i protokollet och dessutom skall varje medlemsstat ha rätt att begära att dess ställningstagande antecknas i protokollet.

Kommissionen skall ta största möjliga hänsyn till det yttrande, som avges av kommittén. Kommissionen skall informera kommittén om hur dess yttrande har tagits i beaktande.

Artikel10¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/.

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 9 skall följande procedur tillämpas då det gäller frågor som omfattas av artikel 3.5 och artikel 5.3.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tilllämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall själv anta förslaget om det har tillstyrkts av kommittén.

4. Om förslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel11¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra föreskrifter som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1991. De skall kontinuerligt hålla kommissionen informerad om detta.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel12¶

Ändrad genom direktiv 2002/21/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA 1

Områden skall väljas från följande lista i enlighet med procedurerna som fastställts i artikel 4:

1) Förhyrda ledningar.

2) Paket- och nätkopplade datatjänster.

3) Tjänsteintegrerat digitalt nät ISDN (Integrated Services Digital Network).

4) Telefonitjänst.

5) Telextjänst.

6) Mobiltjänster där så är tillämpligt.

Efter vidare utredning:

7) Nya typer av tillgång till näten, som — under speciella omständigheter — tillgång till nät som ansluter abonnentlokaler till en växel i det allmänt tillgängliga nätet (”data över telefon”) och tillgång till nätets nya intelligenta funktioner i enlighet med nya framsteg beträffande utformning och teknisk utveckling.

8) Tillgång till bredbandsnät i enlighet med nya framsteg beträffande utformning och teknisk utveckling.

BILAGA

REFERENSRAM FÖR TILLÄMPNINGEN AV VILLKOR FÖR TILLHANDAHÅLLANDE AV ÖPPNA NÄT

Tillämpningen av villkoren för tillhandahållande av öppna nät enligt definitionen i artikel 2.8 skall stämma överens med följande referensram, med hänsyn till relevanta bestämmelser i fördraget:

1. Harmoniserade tekniska gränssnitt och/eller nätfunktioner

Vid upprättandet av villkor för tillhandahållande av öppna nät skall följande beaktas för fastställande av specifikationerna för tekniska gränssnitt och nätfunktioner:

För befintliga tjänster och nät skall befintliga gränssnittsspecifikationer gälla.

För helt nya tjänster eller förbättring av befintliga tjänster skall befintliga gränssnittsspecifikationer också gälla i den utsträckning detta är genomförbart. När befintliga gränssnitt inte är tillämpliga måste förbättrade och/eller nya gränssnittsspecifikationer fastställas.

För nät som skall tas i drift, men för vilka standardiseringsprogrammet redan har börjat, skall hänsyn tas till de krav på tillhandahållande av öppna nät som omfattas av bestämmelserna i artikel 3 när specifikationerna för nya gränssnitt och nätfunktioner utvecklas.

Förslag som avser tillhandahållande av öppna nät måste, när så är möjligt, vara i linje med det pågående arbetet inom de europeiska standardiseringsorganen, särskilt ETSI och måste också ta hänsyn till arbetet inom internationella standardiseringsorganisationer, såsom ITU-T.

2. Harmoniserade villkor för leverans och användning

Villkoren för leverans och användning skall identifiera villkoren för tillgång till och tillhandahållande av tjänster i den utsträckning detta behövs.

a) Leveransvillkoren är de villkor under vilka en tjänst erbjuds till användare. De kan omfatta

normal leveranstid,

normal reparationstid,

servicekvalitet, särskilt tillgänglighet och överföringskvalitet,

underhåll och nätdrift.

b) Användningsvillkoren är sådana villkor som gäller användarna, såsom

villkor för nättillgång,

villkor för gemensam användning,

villkor för skydd av personuppgifter och kommunikationssekretess, om så erfordras.

3. Harmoniserade taxeprinciper

Taxeprinciperna måste överensstämma med de principer som fastställs i artikel 3.1.

Dessa principer innebär framför allt följande:

Taxor måste baseras på objektiva kriterier och, tills konkurrensen blir så effektiv att den håller ner priserna för användarna, i princip vara kostnadsorienterade, på det villkoret att fastställandet av den faktiska taxenivån fortsätter att vara föremål för nationell lagstiftning och inte lyder under villkoren för tillhandahållande av öppna nät. Om en organisation inte längre har en stark ställning på den relevanta marknaden kan kravet på kostnadsorientering åsidosättas av den behöriga nationella regleringsmyndigheten. Ett av målen bör vara utformning av effektiva taxeprinciper inom hela gemenskapen, samtidigt som ett allmänt utbud av tjänster garanteras för alla.

Taxorna måste ge möjlighet till insyn och offentliggöras på lämpligt sätt.

För att ge användare möjlighet att välja mellan de individuella tjänsterna samt där tekniken så medger, måste taxor vara tillräckligt specificerade i enlighet med konkurrensreglerna i fördraget. I synnerhet skall tilläggsfunktioner som införs för att tillhandahålla speciella extra tjänster i allmänhet debiteras oberoende av övriga inkluderade funktioner och överföringen som sådan.

Taxorna får ej vara diskriminerande och skall garantera likformig behandling utom när det gäller begränsningar som är förenliga med gemenskapslagstiftningen.

Varje debitering för tillgång till nätresurser eller nättjänster måste överensstämma med ovan angivna principer och med konkurrensreglerna i fördraget och måste också ta hänsyn till principen om en rättvis fördelning av de totala kostnaderna för de använda resurserna och behovet av en rimlig avkastning och, när så är lämpligt, finansieringen av samhällsomfattande tjänster i enlighet med direktivet om samtrafik.

Det kan fastställas olika taxor, i synnerhet för att hänsyn ska kunna tas till överskottstrafiken under högtrafikperioder och bristen på trafik under lågtrafikperioder, förutsatt att taxedifferenserna kan rättfärdigas kommersiellt och inte strider mot ovannämnda principer.

4. Harmoniserat tillvägagångssätt vad gäller numrering, adressering och tilldelning av namn

Nummer/adresser och i vissa fall namn gör det möjligt att välja destination eller destinationer, eller att välja tjänst, tjänsteleverantör eller nätoperatör.

Det är därför nödvändigt att ett harmoniserat tillvägagångssätt följs när det gäller numrering och adressering och, när det är tillämpligt, tilldelning av namn, för att garantera samtrafikförmåga för användare och samverkan mellan tjänster över hela Europa. Dessutom bör tilldelningen av nummer/adress/namn vara rättvis och uppfylla kraven på likvärdig tillgång.

För att åstadkomma detta är det nödvändigt att

säkerställa att det enligt harmoniserade principer finns tillgång till lämpliga serier av nummer och adresser, prefix och kortnummer samt när det är tillämpligt namnserier, för alla allmänna teletjänster,

säkerställa en samordning mellan nationella ståndpunkter i internationella organisationer och forum där beslut fattas om numrering, adressering och tilldelning av namn med hänsyn till eventuell framtida utveckling inom detta område på europeisk nivå,

säkerställa att de relevanta nationella planerna för numrering, adressering och tilldelning av namn står under övervakning av den nationella regleringsmyndigheten, för att garantera att dessa är oberoende av organisationer som tillhandahåller allmänna telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster,

säkerställa ett effektivt genomförande av flyttbara nummer för att undanröja varje hinder för användaren att välja leverantör,

säkerställa att förfarandet vid tilldelning av individuella nummer/adresser/namn, prefix och kortnummer och/eller adress/nummerserier är öppet, och rättvist och sker inom utsatt tid, att tilldelningen sker på ett objektivt, öppet och icke-diskriminerande sätt som tar hänsyn till proportionalitetsprincipen,

ge nationella regleringsmyndigheter möjligheten att fastställa villkor för hur vissa prefix eller kortnummer skall användas i nummer/adressplanering, särskilt där dessa används för tjänster i allmänhetens intresse (t.ex. katalogtjänster och nödsituationstjänster) eller för att garantera likvärdig tillgång.

5. Tillgång till frekvenser

Medlemsstaterna måste säkerställa att frekvenser tillhandahålls för teletjänster i enlighet med gemenskapsrätten. Tillgång till frekvenser som beviljas genom licenser eller annan typ av tillståndsgivning skall ske enligt rådets resolution av den 19 november 1992 om tillämpningen i gemenskapen av Europeiska radiokommunikationskommitténs beslut.

BILAGA 3

I ett första skede och utan att hindrande inverka på de procedurer som fastställts i artikel 4.2 och 4.3, skall i arbeten som företas under 1990, 1991 och 1992 beträffande artiklarna 4, 5 och 6 följande prioriteringar genomföras:

1) Antagande av specifika direktiv enligt artikel 6 som täcker förhyrda ledningar och telefonitjänster.

2) Den 1 januari 1991 genomförande av harmoniserade tekniska gränssnitt och/eller tjänstefunktioner för paketkopplade datatjänster och tjänsteintegrerade digitala nät ISDN (Integrated Services Digital Network). Referenser till sådana gränssnitt och funktioner kan göras tvingande före detta datum i enlighet med den procedur som anges i artikel 5.3.

3) Rådet antar den 1 juli 1991, i enlighet med ett förslag från kommissionen, en rekommendation rörande tillhandahållandet av tekniska gränssnitt, villkor för användandet och taxeprinciper som gäller tillhandahållandet av paketkopplade datatjänster, som överensstämmer med principerna för öppna nät. Denna rekommendation skulle i synnerhet vända sig till medlemsstaterna för att säkerställa att åtminstone en sådan tjänst tillhandahållits inom deras territorium.

4) Antagande av rådet per den 1 januari 1992 efter ett förslag från kommissionen om motsvarande rekommendation för ISDN.

5) Utvärdering 1992 med hänsyn till dess antagande av specifika direktiv för paketkopplade datatjänster enligt ett förslag från kommissionen. Förslaget bör ta hänsyn till de första resultaten av genomförandet av den rekommendation som avses i punkt 3.

6) Vidare utvärdering av ett förslag till ett direktiv beträffande ISDN. Detta förslag bör också ta hänsyn till de första resultaten av införandet av den rekommendation, som anges i punkt 4.

1 EGT nr C 39, 16.2.1989, s. 8.

2 EGT nr C 158, 26.6.1989, s. 300, EGT nr C 149, 18.6.1990.

3 EGT nr C 159, 26.6.1989, s. 37.

4 EGT nr C 257, 4.10.1988, s. 1.

5 EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8.

6 EGT nr L 81, 26.3.1988, s. 75.

7 EGT nr L 217, 5.8.1986, s. 21.

8 EGT nr L 36, 7.2.1987, s. 31.

9 EGT nr C 117, 11.5.1989, s. 1.

10 EGT nr L 131, 27.5.1988, s. 73.

11 EGT L 128, 23.5.1991, s. 1.

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/33/EG av den 30 juni 1997 om samtrafik inom telekommunikation i syfte att säkerställa samhällsomfattande tjänster och samverkan genom tillämpning av principerna om tillhandahållande av öppna nät (ONP) (EGT L 199, 26.7.1997, s. 32).

13 EGT C 318, 4.12.1992, s. 1.