Rådets direktiv av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (90/435/EEG)
Avis juridique important
Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 225 , 20/08/1990 s. 0006 - 0009 Finsk specialutgåva Område 9 Volym 2 s. 0025 Svensk specialutgåva Område 9 Volym 2 s. 0025
Rﺣ DETS DIREKTIV av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem fﺣﭘr moderbolag och dotterbolag hemmahﺣﭘrande i olika medlemsstater (90/435/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Rﺣ D HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fﺣﭘrdraget om upprﺣ۳ttandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, sﺣ۳rskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens fﺣﭘrslag(),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande(),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommittﺣ۸ns yttrande(), och
med beaktande av fﺣﭘljande:
Att sammanfﺣﭘra bolag frﺣ۴n olika medlemsstater kan vara nﺣﭘdvﺣ۳ndigt fﺣﭘr att inom gemenskapen skapa betingelser liknande dem som rﺣ۴der pﺣ۴ en inre marknad och dﺣ۳rmed sﺣ۳kerstﺣ۳lla att den gemensamma marknaden upprﺣ۳ttas och fungerar vﺣ۳l. Sﺣ۴dana ﺣ۴tgﺣ۳rder bﺣﭘr inte hindras av restriktioner, olﺣ۳genheter eller snedvridning som beror pﺣ۴ skattebestﺣ۳mmelserna i medlemsstaterna. Det ﺣ۳r dﺣ۳rfﺣﭘr nﺣﭘdvﺣ۳ndigt att fﺣﭘr grupper av bolag frﺣ۴n olika medlemsstater infﺣﭘra skatteregler som ﺣ۳r neutrala frﺣ۴n konkurrenssynpunkt fﺣﭘr att tillﺣ۴ta fﺣﭘretagen att anpassa sig till den gemensamma marknadens behov, att ﺣﭘka sin produktivitet och att fﺣﭘrbﺣ۳ttra sin internationella konkurrensfﺣﭘrmﺣ۴ga.
Sﺣ۴dana grupperingar kan leda till bildandet av koncerner med moderbolag och dotterbolag.
Gﺣ۳llande skattebestﺣ۳mmelser avseende fﺣﭘrhﺣ۴llandet moderbolag och dotterbolag frﺣ۴n olika medlemsstater varierar avsevﺣ۳rt frﺣ۴n medlemsstat till medlemsstat och ﺣ۳r generellt sett mindre fﺣﭘrdelaktiga ﺣ۳n de som ﺣ۳r tillﺣ۳mpliga pﺣ۴ moderbolag och dotterbolag i samma medlemsstat. Samverkan mellan bolag frﺣ۴n olika medlemsstater missgynnas dﺣ۳rigenom i jﺣ۳mfﺣﭘrelse med samverkan mellan bolag i samma medlemsstat. Det ﺣ۳r nﺣﭘdvﺣ۳ndigt att eliminera denna nackdel genom infﺣﭘrandet av ett gemensamt system fﺣﭘr att underlﺣ۳tta grupperingar.
Dﺣ۴ ett moderbolag i denna sin egenskap mottar utdelad vinst frﺣ۴n ett dotterbolag, mﺣ۴ste den stat dﺣ۳r moderbolaget ﺣ۳r hemmahﺣﭘrande
- avstﺣ۴ frﺣ۴n att beskatta sﺣ۴dan vinst, eller
- beskatta den men lﺣ۴ta moderbolaget frﺣ۴n skatten avrﺣ۳kna den pﺣ۴ denna vinst belﺣﭘpande bolagsskatt som dotterbolaget har betalat.
Vidare ﺣ۳r det fﺣﭘr att ﺣ۴stadkomma skattemﺣ۳ssig neutralitet nﺣﭘdvﺣ۳ndigt att den vinst som ett dotterbolag delar ut till sitt moderbolag undantas frﺣ۴n kﺣ۳llskatt. Tyskland och Grekland bﺣﭘr dock pﺣ۴ grund av sina skattesystems speciella utformning och Portugal av budgetskﺣ۳l tillﺣ۴tas att tillfﺣ۳lligtvis behﺣ۴lla ett kﺣ۳llskattesystem.
HﺣRIGENOM FﺣRESKRIVS FﺣLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2003/123/ · direktiv 2006/98/ · direktiv 2011/96/.
Att sammanföra bolag från olika medlemsstater kan vara nödvändigt för att inom gemenskapen skapa betingelser liknande dem som råder på en inre marknad och därmed säkerställa att den gemensamma marknaden upprättas och fungerar väl. Sådana åtgärder bör inte hindras av restriktioner, olägenheter eller snedvridning som beror på skattebestämmelserna i medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att för grupper av bolag från olika medlemsstater införa skatteregler som är neutrala från konkurrenssynpunkt för att tillåta företagen att anpassa sig till den gemensamma marknadens behov, att öka sin produktivitet och att förbättra sin internationella konkurrensförmåga.
Sådana grupperingar kan leda till bildandet av koncerner med moderbolag och dotterbolag.
Gällande skattebestämmelser avseende förhållandet moderbolag och dotterbolag från olika medlemsstater varierar avsevärt från medlemsstat till medlemsstat och är generellt sett mindre fördelaktiga än de som är tillämpliga på moderbolag och dotterbolag i samma medlemsstat. Samverkan mellan bolag från olika medlemsstater missgynnas därigenom i jämförelse med samverkan mellan bolag i samma medlemsstat. Det är nödvändigt att eliminera denna nackdel genom införandet av ett gemensamt system för att underlätta grupperingar.
Då ett moderbolag i denna sin egenskap mottar utdelad vinst från ett dotterbolag, måste den stat där moderbolaget är hemmahörande avstå från att beskatta sådan vinst, eller beskatta den men låta moderbolaget från skatten avräkna den på denna vinst belöpande bolagsskatt som dotterbolaget har betalat.
Vidare är det för att åstadkomma skattemässig neutralitet nödvändigt att den vinst som ett dotterbolag delar ut till sitt moderbolag undantas från källskatt. Tyskland och Grekland bör dock på grund av sina skattesystems speciella utformning och Portugal av budgetskäl tillåtas att tillfälligtvis behålla ett källskattesystem.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/ och direktiv 2003/123/.
1. Varje medlemsstat skall tillämpa detta direktiv
på utdelning till bolag som är hemmahörande i denna stat från dotterbolag i andra medlemsstater,
på utdelning från bolag som är hemmahörande i denna stat till moderbolag i andra medlemsstater,
på utdelning till i denna stat belägna fasta driftställen till bolag från andra medlemsstater, från dotterbolag i en annan medlemsstat än den där det fasta driftstället är beläget,
på utdelning från i denna stat belägna bolag till fasta driftställen belägna i en annan medlemsstat till bolag i samma medlemsstat där de är dotterbolag.
2. Detta direktiv skall inte hindra tillämpningen av sådana nationella eller avtalsgrundade bestämmelser som behövs för förebyggande av bedrägeri och annan oredlighet eller missbruk.
Artikel2¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/, direktiv 2003/123/, 11994N, beslut (EU) nr 1/1995, 12003T och direktiv 2006/98/.
1. I detta direktiv avses med ”bolag i en medlemsstat” varje bolag som
a) drivs i någon av de associationsformer som är förtecknade i bilagan,
b) enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses vara skatterättsligt hemmahörande i den staten och som inte enligt ett dubbelbeskattningsavtal med tredje land anses ha hemvist utanför gemenskapen, och
c) är skyldigt att erlägga någon av följande skatter, eller någon skatt som ersätter någon av dem, utan valmöjlighet eller rätt till skattebefrielse:
impôt des sociétés / vennootschapsbelasting i Belgien,
selskabsskat i Danmark,
Körperschaftsteuer i Tyskland,
φόρος εισοδήματος νομικών προσώπων κερδοσκοπικού χαρακτήρα i Grekland,
impuesto sobre sociedades i Spanien,
impôt sur les sociétés i Frankrike,
corporation tax i Irland,
imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,
impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,
vennootschapsbelasting i Nederländerna,
imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,
corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
Körperschaftsteuer i Österrike,
yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,
statlig inkomstskatt i Sverige,
Daň z příjmů právnických i Tjeckien,
Tulumaks i Estland,
Φόρος Εισοδήματος i Cypern,
uzņēmumu ienākuma nodoklis i Lettland,
Pelno mokestis i Litauen,
Társasági adó, osztalékadó i Ungern,
Taxxa fuq l-income i Malta,
Podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,
Davek od dobička pravnih oseb i Slovenien,
daň z príjmov právnických osôb i Slovakien,
корпоративен данък i Bulgarien,
impozit pe profit i i Rumänien.
2. I detta direktiv avses med fast driftställe en stadigvarande plats för affärsverksamhet belägen i en medlemsstat, från vilken ett i en annan medlemsstat beläget bolags verksamhet helt eller delvis bedrivs, såvida vinsten från detta driftställe beskattas i den medlemsstat där driftstället är beläget enligt gällande bilateralt skatteavtal eller, om ett sådant avtal saknas, enligt nationell lagstiftning.
Artikel3¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/ och direktiv 2003/123/.
1. Vid tillämpningen av detta direktiv gäller följande:
a) Status som moderbolag skall i vart fall tillskrivas varje bolag i en medlemsstat som uppfyller de villkor som anges i artikel 2 och innehar andelar motsvarande minst 20 % av kapitalet i ett i en annan medlemsstat beläget bolag som uppfyller samma villkor. Denna status skall också på samma villkor tillskrivas ett bolag i en medlemsstat som innehar andelar motsvarande minst 20 % av kapitalet i ett i samma medlemsstat beläget bolag, vilka andelar innehas helt eller delvis av ett fast driftsställe för det i en annan medlemsstat belägna förstnämnda bolaget. Från och med den 1 januari 2007 skall innehavet av andelar minst motsvara 15 %. Från och med den 1 januari 2009 skall innehavet av andelar minst motsvara 10 %.
b) Med dotterbolag avses det bolag vars kapital inbegriper de andelar som avses i a.
2. Utan hinder av punkt 1 skall medlemsstaterna ha möjlighet
att genom bilateral överenskommelse ersätta kriteriet kapitalandel med röstandel,
att inte tillämpa detta direktiv på bolag i medlemsstaten som inte under en oavbruten period av minst två år bibehåller ett innehav som kvalificerar dem som moderbolag eller på de bolag i medlemsstaten i vilka ett bolag från en annan medlemsstat inte bibehåller ett sådant innehav under en oavbruten period av minst två år.
Artikel4¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/ och direktiv 2003/123/.
1. Då ett moderbolag eller ett fast driftställe till detta i kraft av moderbolagets förbindelse med ett dotterbolag tar emot utdelning från detta annat än i samband med att dotterbolaget träder i likvidation skall den stat där moderbolaget är hemmahörande och den stat där det fasta driftstället är beläget antingen
avstå från att beskatta sådan utdelning, eller
beskatta den men medge moderbolaget och det fasta driftstället rätt att från den skatt de har att betala avräkna sådan på vinstutdelningen belöpande bolagsskatt som har erlagts av dotterbolaget och av eventuella underliggande dotterbolag, under förutsättning att varje bolag och dess underliggande dotterbolag på varje nivå uppfyller kraven enligt artiklarna 2 och 3, upp till beloppet för den motsvarande skatt som skall betalas.
1a. Inget i detta direktiv skall hindra den stat där moderbolaget är hemmahörande från att betrakta ett dotterbolag som skattemässigt transparent på grundval av den statens bedömning av den rättsliga karaktär som dotterbolaget har som en följd av den lag enligt vilken bolaget bildades och därför från att beskatta moderbolaget för dess andel av dess dotterbolags vinst allteftersom sådan vinst uppkommer. I detta fall skall den stat där moderbolaget är hemmahörande avstå från att beskatta utdelning från dotterbolaget.
Den stat där moderbolaget är hemmahörande skall, när den bedömer moderbolagets andel av dess dotterbolags vinst allteftersom sådan vinst uppkommer, antingen undanta denna vinst från beskattning eller medge moderbolaget rätt att från den skatt det har att betala avräkna den del av bolagsskatten som avser moderbolagets andel av vinsten och som erlagts av dotterbolaget och av eventuella underliggande dotterbolag, under förutsättning att varje bolag och dess underliggande dotterbolag på varje nivå uppfyller kraven enligt artiklarna 2 och 3, upp till beloppet för den motsvarande skatt som skall betalas.
2. Varje medlemsstat är dock bibehållen rätten att föreskriva att eventuella kostnader som avser innehavet och eventuella förluster till följd av vinstutdelningen från dotterbolaget inte får dras av från den beskattningsbara vinsten i moderbolaget. Om de förvaltningskostnader som avser innehavet i sådant fall fastställs schablonmässigt, får detta belopp inte överstiga 5 % av den vinst som utdelats av dotterbolaget.
3. Punkterna 1 och 1a skall gälla till dess att ett gemensamt system för bolagsbeskattning trätt i kraft och börjat tillämpas.
Rådet skall vid lämplig tidpunkt anta de regler som skall tillämpas efter den dag som avses i första stycket.
Artikel5¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/ och direktiv 2003/123/.
1. Vinstutdelning från ett dotterbolag till moderbolaget skall vara befriad från källskatt.
2. Utan hinder av punkt 1 får Grekland, så länge bolagsskatt där inte tas ut på utdelad vinst, ta ut en källskatt på utdelning till moderbolag i andra medlemsstater. Skattesatsen får dock inte överstiga den skattesats som överenskommits i bilaterala dubbelbeskattningsavtal.
3. Utan hinder av punkt 1 får Tyskland, så länge bolagsskatt på utdelad vinst där tas ut efter en skattesats som är minst 11 procentenheter lägre än den skattesats som är tillämplig på kvarhållen vinst, ta ut en utjämnande källskatt på 5 % på utdelning från dotterbolag, dock längst till mitten av år 1996.
4. Utan hinder av punkt 1 får Portugal ta ut en källskatt på utdelning från dotterbolag hemmahörande i Portugal till moderbolag i andra medlemsstater, dock längst till och med utgången av åttonde året efter den dag då detta direktiv börjar tillämpas.
Med förbehåll för gällande bilaterala överenskommelser som slutits mellan Portugal och en annan medlemsstat får denna skattesats inte överstiga 15 % under de första fem åren och 10 % under de sista tre åren av denna period.
Före utgången av det åttonde året skall rådet, på grundval av ett förslag från kommissionen, enhälligt besluta om en eventuell förlängning av bestämmelserna i denna punkt.
Artikel6¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/.
Ett moderbolags medlemsstat får inte ta ut källskatt på vinst som bolaget uppbär från ett dotterbolag.
Artikel7¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/.
1. Termen ”källskatt” så som den används i detta direktiv skall inte omfatta den förskottsbetalning av bolagsskatt som görs till den medlemsstat där dotterbolaget är hemmahörande i samband med utdelning till moderbolaget.
2. Detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av nationella eller avtalsgrundade bestämmelser utformade för att förhindra eller minska ekonomisk dubbelbeskattning av utdelning, i synnerhet bestämmelser som hänför sig till skattetillgodohavande till förmån för dem som mottar utdelning.
Artikel8¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/.
1. Medlemsstaterna skall senast den 1 januari 1992 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen härom.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som antas inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel9¶
Ändrad genom direktiv 2011/96/.
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA
a) Bolag som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag och rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande samt kooperativa föreningar som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande.
b) Bolag i belgisk rätt som kallas ”société anonyme”/”naamloze vennootschap”, ”société en commandite par actions”/”commanditaire vennootschap op aandelen”, ”société privée à responsabilité limitée”/”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”société coopérative à responsabilité limitée”/”coöperatieve vennootschap met beperkte aansprakelijkheid” eller ”société coopérative à responsabilité illimitée”/”coöperatieve vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid”, ”société en nom collectif”/”vennootschap onder firma”, ”société en commandite simple”/”gewone commanditaire vennootschap”, offentliga företag som antagit någon av de ovannämnda associationsformerna samt andra bolag som bildats i enlighet med belgisk rätt och som omfattas av belgisk bolagsskatt.
c) Bolag i bulgarisk rätt som kallas ”събирателното дружество”, ”командитното дружество”, ”дружеството с ограничена отговорност”, ”акционерното дружество”, ”командитното дружество с акции”, ”неперсонифицирано дружество”, ”кооперации”, ”кооперативни съюзи””държавни предприятия” som bildats i enlighet med bulgarisk lagstiftning och som bedriver kommersiell verksamhet.
d) Bolag i tjeckisk rätt som kallas ”akciová společnost”, ”společnost s ručením omezeným”.
e) Bolag i dansk rätt som kallas ”aktieselskab” eller ”anpartsselskab”. Andra enligt bolagsskattelagen skattepliktiga bolag, i den utsträckning deras beskattningsbara inkomst beräknas och beskattas enligt de allmänna skatterättsliga bestämmelserna för ”aktieselskaber”.
f) Bolag i tysk rätt som kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Kommanditgesellschaft auf Aktien”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, ”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft” eller ”Betrieb gewerblicher Art von juristischen Personen des öffentlichen Rechts”, samt andra bolag som bildats i enlighet med tysk rätt och som omfattas av tysk bolagsskatt.
g) Bolag i estnisk rätt som kallas ”täisühing”, ”usaldusühing”, ”osaühing”, ”aktsiaselts”, ”tulundusühistu”.
h) Bolag i grekisk rätt som kallas ”αvώvυμη εταιρεία” eller ”εταιρεία περιωρισμέvης ευθύvης (Ε.Π.Ε.)” samt andra bolag som bildats i enlighet med grekisk rätt och som omfattas av grekisk bolagsskatt.
i) Bolag i spansk rätt som kallas ”sociedad anónima”, ”sociedad comanditaria por acciones” eller ”sociedad de responsabilidad limitada” samt offentligrättsliga organ som fungerar enligt privaträttsliga regler. Andra associationsformer som bildats i enlighet med spansk rätt och som omfattas av spansk bolagsskatt (Impuesto sobre Sociedades).
j) Bolag i fransk rätt som kallas ”société anonyme”, ”société en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”société par actions simplifiée”, ”société d'assurance mutuelle”, ”caisse d'épargne et de prévoyance”, ”société civile”, som automatiskt omfattas av bolagsskatt, ”coopérative” eller ”union de coopératives”, industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag samt andra bolag som bildats i enlighet med fransk rätt och som omfattas av fransk bolagsskatt.
k) Bolag som bildats enligt irländsk rätt eller som i irländsk rätt betraktas som bolag, organ som registrerats enligt Industrial and Provident Societies Act, ”building societies” som bildats enligt Building Societies Acts samt ”trustee savings banks” i den mening som avses i Trustee Savings Banks Act från 1989.
l) Bolag i italiensk rätt som kallas ”società per azioni”, ”società in accomandita per azioni”, ”società a responsibilità limitata”, ”società cooperativa” eller ”società di mutua assicurazione” samt privata och offentliga organ vars verksamhet helt eller huvudsakligen är av kommersiell karaktär.
m) I cypriotisk rätt: ”εταιρείες” enligt definitionen i inkomstskattelagstiftningen.
n) Bolag i lettisk rätt som kallas ”akciju sabiedrība”, ”sabiedrība ar ierobežotu atbildību”.
o) Bolag som är bildade enligt litauisk rätt.
p) Bolag i luxemburgsk rätt som kallas ”société anonyme”, ”société en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”société coopérative”, ”société coopérative organisée comme une société anonyme”, ”association d'assurances mutuelles”, ”association d'épargne-pension” eller ”entreprise de nature commerciale, industrielle ou minière de l'Etat, des communes, des syndicats de communes, des établissements publics et des autres personnes morales de droit public” samt andra bolag som bildats i enlighet med luxemburgsk rätt och som omfattas av luxemburgsk bolagsskatt.
q) Bolag i ungersk rätt som kallas ”közkereseti társaság”, ”betéti társaság”, ”közös vállalat”, ”korlátolt felelősségű társaság”, ”részvénytársaság”, ”egyesülés”, ”szövetkezet”.
r) Bolag i maltesisk rätt som kallas ”Kumpaniji ta' Responsabilita' Limitata”, ”Soċjetajiet en commandite li l-kapital tagħhom maqsum f'azzjonijiet”.
s) Bolag i nederländsk rätt som kallas ”naamloze vennootschap”, ”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”open commanditaire vennootschap”, ”coöperatie”, ”onderlinge waarborgmaatschappij”, ”fonds voor gemene rekening”, ”vereniging op coöperatieve grondslag” eller ”vereniging welke op onderlinge grondslag als verzekeraar of kredietinstelling optreedt” samt andra bolag som bildats i enlighet med nederländsk rätt och som omfattas av nederländsk bolagsskatt.
t) Bolag i österrikisk rätt som kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, ”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft”, ”Betrieb gewerblicher Art von Körperschaften des öffentlichen Rechts” eller ”Sparkasse” samt andra bolag som bildats i enlighet med österrikisk rätt och som omfattas av österrikisk bolagsskatt.
u) Bolag i polsk rätt som kallas ”spółka akcyjna”, ”spółka z ograniczoną odpowiedzialnością”.
v) Enligt portugisisk rätt bildade handelsrättsliga bolag, civilrättsliga bolag i kommersiell form, kooperativ och offentliga företag.
w) Bolag i rumänsk rätt som kallas ”societăți pe acțiuni”, ”societăți în comandită pe acțiuni”, ”societăți cu răspundere limitată”.
x) Bolag i slovensk rätt som kallas ”delniška družba”, ”komanditna družba”, ”družba z omejeno odgovornostjo”.
y) Bolag i slovakisk rätt som kallas ”akciová spoločnosť”, ”spoločnosť s ručením obmedzeným”, ”komanditná spoločnosť”.
z) Bolag i finsk rätt som kallas ”osakeyhtiö”/”aktiebolag”, ”osuuskunta”/”andelslag”, ”säästöpankki”/”sparbank” eller ”vakuutusyhtiö”/”försäkringsbolag”.
aa) Bolag i svensk rätt som kallas ”aktiebolag”, ”försäkringsaktiebolag”, ”ekonomiska föreningar”, ”sparbanker” eller ”ömsesidiga försäkringsbolag”.
ab) Bolag som bildats enligt brittisk rätt.
1 EGT nr C 39, 22.3.1969, s. 7 och ändring utsänd den 5 juli 1985.
2 EGT nr C 51, 29.4.1970, s. 6.
3 EGT nr C 100, 1.8.1969, s. 7.