Kommissionens direktiv av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (91/321/EEG)
Avis juridique important
Kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 175 , 04/07/1991 s. 0035 - 0049 Finsk specialutgåva Område 15 Volym 10 s. 0107 Svensk specialutgåva Område 15 Volym 10 s. 0107
KOMMISSIONENS DIREKTIV av den 14 maj 1991om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (91/321/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 89/398/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel(1), särskilt artikel 4 i detta, och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 96/4/ · direktiv 1999/50/ · direktiv 2003/14/ · direktiv 2006/82/ · direktiv 2006/141/.
Den huvudsakliga sammansättningen av de produkter som det är fråga om här måste tillgodose de behov friska spädbarn enligt erkända vetenskapliga rön har av näring.
På grundval av sådana rön går det redan nu att fastställa huvudsaklig sammansättning av modersmjölkersättning och tillskottsnäring framställd ur protein från komjölk eller sojabönor eller ur blandningar därav; det gäller däremot inte för produkter som helt eller delvis bygger på andra proteinkällor, och för dessa måste därför särskilda regler vid behov antas vid senare tidpunkt.
Detta direktiv återspeglar forskningens nuvarande ståndpunkt beträffande de nämnda produkterna. De modifikationer av reglerna som kan behövas för att ge utrymme för förnyelse av produkterna på grundval av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kommer att beslutas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 13 i direktiv 89/398/EEG.
Med hänsyn till dem som dessa produkter är avsedda för måste mikrobiologiska kriterier och högsta tillåtna halt av föroreningar fastställas, men då ämnet är mycket komplicerat måste dessa bestämmas vid senare tidpunkt.
Modersmjölkersättning är det enda beredda livsmedel som helt tillgodoser spädbarns näringsbehov under de första fyra till sex månaderna; för att skydda dessa spädbarns hälsa är det nödvändigt att se till, att endast modersmjölkersättningar får marknadsföras som lämpliga för sådan användning för barn i denna ålder.
Enligt artikel 7.1 i direktiv 89/398/EEG är de produkter som det här direktivet omfattar underkastade de generella regler som anges i rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel(2), senast ändrat genom direktiv 89/395/EEG(3). Det här direktivet utvecklar vidare tilläggen och undantagen från dessa generella regler i syfte att främja amning.
De produkter som detta direktiv omfattar är av sådant slag och har sådant ändamål att det är nödvändigt att de förses med en deklaration av energiinnehåll och av de huvudsakliga näringsämnen som ingår. Användningssättet måste specificeras i enlighet med artiklarna 3.1.8 samt 10.2 i direktiv 79/112/EEG för att förebygga att de används felaktigt på ett sätt som innebär fara för spädbarns hälsa.
För att uppfylla vad som föreskrivs i artikel 2.2 i direktiv 79/112/EEG och för att kunna lämna objektiv, vetenskapligt underbyggd information är det nödvändigt att definiera betingelser för påståenden om viss sammansättning av en modersmjölkersättning.
I syfte att skapa bättre skydd för spädbarns hälsa bör de regler om sammansättning, märkning och marknadsföring som fastställs i detta direktiv överensstämma med principerna och syftena bakom Internationella överenskommelsen om regler för marknadsföring av modersmjölkersättningar vilka antagits av 34:e världshälsokonferensen, och samtidigt ta hänsyn till de speciella juridiska och faktiska förhållandena i gemenskapen.
Med tanke på den viktiga roll som information om spädbarnsuppfödning spelar för det slags näring som gravida kvinnor och spädbarnsmödrar väljer för sina barn måste medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att denna information säkerställer riktig användning av produkterna i fråga och inte motverkar främjandet av amning.
Detta direktiv avser inte betingelserna för försäljning av publikationer som speciellt behandlar spädbarnsvård eller av vetenskapliga publikationer.
I enlighet med artikel 4 i direktiv 89/398/EEG har samråd skett med Vetenskapliga livsmedelskommittén angående de bestämmelser som kan påverka människors hälsa.
Frågor om produkter avsedda för export till tredje land bör behandlas på ett enhetligt och konsekvent sätt i annat sammanhang.
De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Ständiga livsmedelskommittén.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 89/398/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel, särskilt artikel 4 i detta, och
Den huvudsakliga sammansättningen av de produkter som det är fråga om här måste tillgodose de behov friska spädbarn enligt erkända vetenskapliga rön har av näring.
På grundval av sådana rön går det redan nu att fastställa huvudsaklig sammansättning av modersmjölkersättning och tillskottsnäring framställd ur protein från komjölk eller sojabönor eller ur blandningar därav; det gäller däremot inte för produkter som helt eller delvis bygger på andra proteinkällor, och för dessa måste därför särskilda regler vid behov antas vid senare tidpunkt.
Detta direktiv återspeglar forskningens nuvarande ståndpunkt beträffande de nämnda produkterna. De modifikationer av reglerna som kan behövas för att ge utrymme för förnyelse av produkterna på grundval av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kommer att beslutas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 13 i direktiv 89/398/EEG.
Med hänsyn till dem som dessa produkter är avsedda för måste mikrobiologiska kriterier och högsta tillåtna halt av föroreningar fastställas, men då ämnet är mycket komplicerat måste dessa bestämmas vid senare tidpunkt.
Modersmjölkersättning är det enda beredda livsmedel som helt tillgodoser spädbarns näringsbehov under de första fyra till sex månaderna; för att skydda dessa spädbarns hälsa är det nödvändigt att se till, att endast modersmjölkersättningar får marknadsföras som lämpliga för sådan användning för barn i denna ålder.
Enligt artikel 7.1 i direktiv 89/398/EEG är de produkter som det här direktivet omfattar underkastade de generella regler som anges i rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel, senast ändrat genom direktiv 89/395/EEG. Det här direktivet utvecklar vidare tilläggen och undantagen från dessa generella regler i syfte att främja amning.
De produkter som detta direktiv omfattar är av sådant slag och har sådant ändamål att det är nödvändigt att de förses med en deklaration av energiinnehåll och av de huvudsakliga näringsämnen som ingår. Användningssättet måste specificeras i enlighet med artiklarna 3.1.8 samt 10.2 i direktiv 79/112/EEG för att förebygga att de används felaktigt på ett sätt som innebär fara för spädbarns hälsa.
För att uppfylla vad som föreskrivs i artikel 2.2 i direktiv 79/112/EEG och för att kunna lämna objektiv, vetenskapligt underbyggd information är det nödvändigt att definiera betingelser för påståenden om viss sammansättning av en modersmjölkersättning.
I syfte att skapa bättre skydd för spädbarns hälsa bör de regler om sammansättning, märkning och marknadsföring som fastställs i detta direktiv överensstämma med principerna och syftena bakom Internationella överenskommelsen om regler för marknadsföring av modersmjölkersättningar vilka antagits av 34:e världshälsokonferensen, och samtidigt ta hänsyn till de speciella juridiska och faktiska förhållandena i gemenskapen.
Med tanke på den viktiga roll som information om spädbarnsuppfödning spelar för det slags näring som gravida kvinnor och spädbarnsmödrar väljer för sina barn måste medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att denna information säkerställer riktig användning av produkterna i fråga och inte motverkar främjandet av amning.
Detta direktiv avser inte betingelserna för försäljning av publikationer som speciellt behandlar spädbarnsvård eller av vetenskapliga publikationer.
I enlighet med artikel 4 i direktiv 89/398/EEG har samråd skett med Vetenskapliga livsmedelskommittén angående de bestämmelser som kan påverka människors hälsa.
Frågor om produkter avsedda för export till tredje land bör behandlas på ett enhetligt och konsekvent sätt i annat sammanhang.
De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Ständiga livsmedelskommittén.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE
Artikel1¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/ och direktiv 1999/50/.
1. Detta direktiv är ett särdirektiv i den mening som avses i artikel 4 i direktiv 89/398/EEG och fastställer kraven på sammansättning och märkning av modersmjölkersättningar och tillskottsnäring avsedda för friska spädbarn i gemenskapen. Direktivet föreskriver också att medlemsstaterna skall förverkliga principerna och syftena bakom Internationella överenskommelsen om regler för marknadsföring av modersmjölkersättningar, vilken handlar om marknadsföring, information och hälsovårdsmyndigheternas skyldigheter.
2. I detta direktiv avses med
a) spädbarn: barn yngre än tolv månader,
b) småbarn: barn mellan ett och tre år gamla,
c) modersmjölkersättning: livsmedel som är avsedda speciellt som näring för spädbarn under de första fyra till sex månaderna och som ensamma tillgodoser näringsbehovet för barn i denna ålder,
d) tillskottsnäring: livsmedel som är avsedda särskilt som näring för spädbarn äldre än fyra månader och som utgör den huvudsakliga flytande beståndsdelen i en allt mera varierad diet för barn i denna ålder,
e) bekämpningsmedelsrester: resterna i modersmjölkersättning och tillskottsnäring av växtskyddsmedel, enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets direktiv 91/414/EEG, inklusive deras metaboliter och nedbrytnings- eller reaktionsprodukter.
Artikel2¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/.
Medlemsstaterna skall se till att de produkter som avses i artikel 1.2 c och d får marknadsföras i gemenskapen endast om de stämmer med de definitioner och följer de regler som fastställs i detta direktiv. Ingen annan produkt än modersmjölkersättning får marknadsföras eller eljest framställas som lämpad att ensam tillgodose normala friska spädbarns näringsbehov under de första fyra till sex månaderna.
Artikel3¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/.
1. Modersmjölkersättningar skall tillverkas på basis av de proteinkällor som definieras i bilagorna till detta direktiv och eventuellt också andra livsmedelsingredienser, vilkas lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn redan från födseln har visats genom allmänt erkända vetenskapliga rön.
2. Tillskottsnäring skall tillverkas på basis av de proteinkällor som definieras i bilagorna till detta direktiv och eventuellt också andra livsmedelsingredienser, vilkas lämplighet att särskilt användas som näring åt spädbarn äldre än fyra månader har visats genom allmänt erkända vetenskapliga rön.
3. De förbud mot och inskränkningar i användning av födoämnen som fastställs i bilagorna 1 och 2 skall iakttas.
Artikel4¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/.
1. Modersmjölkersättning måste uppfylla de krav på sammansättning som anges i bilaga 1.
2. Tillskottsnäring måste uppfylla de krav på sammansättning som anges i bilaga 2.
3. För att göra modersmjölkersättning och tillskottsnäring klar för konsumtion skall inget annat behövas än eventuell tillsats av vatten.
Artikel5¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/.
1. Endast ämnen förtecknade i bilaga 3 får vid tillverkning av modersmjölkersättning och tillskottsnäring användas för att uppfylla kraven på innehåll av
mineralämnen,
vitaminer,
aminosyror och andra kväveföreningar,
andra ämnen för särskilda näringsändamål.
Kriterierna på dessa ämnens renhet skall fastställas vid senare tillfälle.
2. Föreskrifter om användning av tillsatsämnen vid tillverkning av modersmjölkersättning och tillskottsnäring skall fastställas av rådet i ett direktiv.
Artikel6¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/, direktiv 1999/50/ och direktiv 2003/14/.
1. Modersmjölkersättning och tillskottsnäring får inte innehålla något ämne i sådan mängd att det kan äventyra spädbarns eller småbarns hälsa. Nödvändiga gränsvärden skall fastställas utan dröjsmål för andra ämnen än de som avses i punkterna 2 och 3.
2. Modersmjölkersättning och tillskottsnäring får inte innehålla några rester av enskilda bekämpningsmedel på nivåer som överstiger 0,01 mg/kg för produkter som saluförs konsumtionsfärdiga eller som bereds enligt tillverkarens anvisningar.
Analysmetoderna för att bestämma nivåerna av bekämpningsmedelsrester skall vara allmänt godkända standardiserade metoder.
a) De bekämpningsmedel som förtecknas i bilaga 9 skall inte användas i jordbruksprodukter som är avsedda för modersmjölkersättning och tillskottsnäring. För att möjliggöra kontroll skall dock
i) bekämpningsmedel som förtecknas i tabell 1 i bilaga 9 inte anses ha använts om resterna av dem understiger 0,003 mg/kg. Denna nivå, som anses vara kvantifieringsgränsen för analysmetoderna, skall regelbundet ses över mot bakgrund av den tekniska utvecklingen,
ii) bekämpningsmedel som förtecknas i tabell 2 i bilaga 9 inte anses ha använts om resterna av dem understiger 0,003 mg/kg. Denna nivå skall regelbundet ses över mot bakgrund av nya uppgifter om miljöförorening.
b) Genom undantag från punkt 2 skall, för de bekämpningsmedel som förtecknas i bilaga 10, de gränsvärden som anges där tillämpas. För de bekämpningsmedel som förtecknas i bilaga 10, och där beslut fattas om att ett aktivt ämne inte skall ingå i bilaga 1 till direktiv 91/414/EEG, skall bilagorna 9 och 10 till detta direktiv ändras i enlighet med detta.
c) De gränsvärden som avses i leden a och b ovan skall tillämpas på produkter som är färdiga att konsumeras eller som rekonstitueras enligt tillverkarens anvisningar.
4. Mikrobiologiska kriterier skall fastställas vid behov.
Artikel7¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/, 11994N, beslut (EU) nr 1/1995, 12003T, rättelse till 12003T0000, direktiv 2006/82/ och direktiv 96/4/.
1. De produkter som avses i artikel 1.2 c och d skall säljas under följande benämningar:
På spanska: ” preparado para lactentes” respektive ” preparado de continuación”.
På danska: ” modermælkserstatning” respektive ” tilskudsblanding”.
På tyska: ” Säuglingsanfangsnahrung” respektive ” Folgenahrung”.
På grekiska: ” Παρασκεύασμα για βρέφη” respektive ” Παρασκεύασμα δεύτερης βρεφικής ηλικίας”,
På engelska: ” infant formula” respektive ” follow-on formula”.
På franska: ” préparation pour nourissons” respektive ” préparation de suite”.
På italienska: ” alimento per lattanti” respektive ” alimento di proseguimento”.
På nederländska: ” volledige zuigelingenvoeding” respektive ” opvolgzuigelingenvoeding”.
På portugisiska: ” fórmula para lactentes” respektive ” fórmula de transição”.
På finska: ” Äidinmaidonkorvirke” och ” Vieroitusvalmiste”.
På svenska: ” Modersmjölksersättning” och ” Tillskottsnäring”.
På tjeckiska: ” počáteční kojenecká výživa” och ” pokračovací kojenecká výživa”.
På estniska: ” imiku piimasegu” och ” jätkupiimasegu”.
På lettiska: ” Maisījums zīdaiņiem līdz četru-sešu mēnešu vecumam” och ” Maisījums zīdaiņiem no četru mēnešu vecuma”.
På litauiska: ” mišinys kūdikiams iki 4-6 mėn” och ” mišinys kūdikiams, vyresniems kaip 6 mėn”.
På ungerska: ” anyatej-helyettesítő tápszer” och ” anyatej-kiegészítő tápszer”.
På maltesiska: ” formula tat-trabi” och ” formula tal-prosegwiment”.
På polska: ” preparat do początkowego żywienia niemowląt” och ” preparat do dalszego żywienia niemowląt”.
På slovenska: ” začetna formula za dojenčke” och ” nadaljevalna formula za dojenčke”.
På slovakiska: ” počiatočná dojčenská výživa” och ” následná dojčenská výživa”.
På bulgariska: ” храни за кърмачета” och ” преходни храни”.
På rumänska: ” preparate pentru sugari” och ” pentru copii de vârstă mică”.
Produkter framställda uteslutande ur komjölksproteiner skall dock ha följande benämningar:
På spanska: ” leche para lactantes” respektive ” leche de continuación”.
På danska: ” modermælkserstatning udelukkende baseret på mælk” respektive ” tilskudsblanding udelukkende baseret på mælk”.
På tyska: ” Säuglingsmilchnahrung” respektive ” Folgemilch”.
På grekiska: ” Γάλα για βρέφη” respektive ” Γάλα δεύτερης βρεφικής ηλικίας”.
På engelska: ” infant milk” respektive ” follow-on milk”.
På franska: ” lait pour nourissons” respektive ” lait de suite”.
På italienska: ” latte per lattanti” respektive ” latte di proseguimento”.
På nederländska: ” volledige zuigelingenvoeding op basis van melk”eller ” zuigelingenmelk” respektive ” opvolgmelk”.
På portugisiska: ” leite para lactentes” respektive ” leite de transição”.
På finska: ” Maitopohjainen äidinmaidonkorvike” och ” Maitopohjainen vierotusvalmiste”.
På svenska: ” Modersmjölkersättning uteslutande baserad på mjölk” och ” Tillskottsnäring uteslutande baserad på mjölk”.
På tjeckiska: ”počáteční mléčná kojenecká výživa” och ” pokračovací mléčná kojenecká výživa”.
På estniska: ” Piimal põhinev imiku piimasegu” och ” Piimal põhinev jätkupiimasegu”.
På lettiska: ” Piens zīdaiņiem līdz četru-sešu mēnešu vecumam” och ” Piens zīdaiņiem no četru mēnešu vecuma”.
På litauiska: ” pieno mišinys kūdikiams iki 4-6 mėn” och ” pieno mišinys kūdikiams, vyresniems kaip 4 mėn”.
På ungerska: ” tejalapú anyatej-helyettesítő tápszer” och ” tejalapú anyatej-keigészítő tápszer”.
På maltesiska: ” ħalib tat-trabi” och ” ħalib tal-prosegwiment”.
På polska: ” mleko początkowe” och ” mleko następne”.
På slovenska: ” začetna formula za dojenčke” och ” nadaljevalno mleko za dojenčke”.
På slovakiska: ” počiatočná dojčenská mliečna výživa” och ” následná dojčenská mliečna výživa”.
På bulgariska: ” млека за кърмачета” och ” преходни млека”.
På rumänska: ” lapte pentru sugari” och ” pentru copii de vârstă mică”.
2. Märkningen skall förutom vad som föreskrivs i artikel 3 i direktiv 79/112/EEG innehålla följande obligatoriska uppgifter:
a) I fråga om modersmjölkersättning: upplysning om att produkten är lämplig som särskild näring för spädbarn från födseln när de inte ammas.
b) I fråga om modersmjölkersättning utan tillsats av järn: upplysning om att när produkten ges till spädbarn äldre än fyra månader, måste barnets behov av järn delvis tillgodoses ur andra källor.
c) I fråga om tillskottsnäring: upplysning om att produkten är lämplig endast för barn äldre än fyra månader, att produkten bör utgöra endast en del av en varierad diet och att den inte skall användas som ersättning för modersmjölk under barnets första fyra månader.
d) I fråga om modersmjölkersättning och tillskottsnäring: tillgängligt energivärde, uttryckt i kJ och kcal, och innehållet av proteiner, kolhydrater och fett, uttryckt i numerisk form, per 100 ml av den konsumtionsfärdiga varan.
e) I fråga om modersmjölkersättning och tillskottsnäring: genomsnittliga mängden av varje mineralämne och varje vitamin som näms i bilagorna 1 och 2 och, där så är tillämpligt, kolin, inositol, karnitin, och taurin, uttryckt i numerisk form, per 100 ml av den konsumtionsfärdiga varan.
f) I fråga om modersmjölkersättning och tillskottsnäring: anvisningar om rätt tillredning av produkten och varning för de hälsorisker som är förenade med oriktig tillredning.
2a. Märkningen får ange följande:
a) Genomsnittlig mängd av de näringsämnen som anges i bilaga 3, om en sådan deklaration inte täcks av bestämmelserna i punkt 2 e i denna artikel, uttryckt i numerisk form, per 100 ml av den konsumtionsfärdiga varan.
b) För tillskottsnäring utöver numerisk information även information om vitaminer och mineralämnen som omnämns i bilaga 8, uttryckt i procent av de referensvärden som anges däri, per 100 ml av den konsumtionsfärdga varan, under förutsättning att mängderna uppgår till minst 15 procent av referensvärdena.
3. Märkningen på modersmjölkersättning och tillskottsnäring skall utformas så att den ger de nödvändiga upplysningarna om produktens rätta användning och inte avråder från amning. Uttryck som ”humaniserad” och liknande uttryck är förbjudna. Termen ”anpassad” får endast användas i enlighet med punkt 6 och bilaga 4 punkt 1.
4. Märkningen på modersmjölkersättning skall dessutom innehålla följande obligatoriska uppgifter, föregångna av orden ”Viktigt meddelande” eller likvärdigt uttryck:
a) Ett konstaterande av att amning är överlägsen.
b) En rekommendation att produkten endast används på tillrådan av opartiska personer med utbildning i medicin, näringslära eller farmakologi eller av andra fackexperter som har ansvar för barn- och mödravård.
5. Märkningen på modersmjölkersättning får inte innehålla bilder av spädbarn och inte heller andra bilder eller text som kan idealisera produktens användning. Märkningen får dock ha en grafisk framställning som gör det lätt att identifiera produkten och som visar hur den skall tillredas.
6. Märkningen får innehålla påståenden om modersmjölkersättningens särskilda sammansättning bara i de fall som är förtecknade i bilaga 4 och bara i enlighet med de villkor som där anges.
7. De krav, förbud och begränsningar som avses i punkt 3-6 skall också gälla
a) det sätt varpå produkterna presenteras, och i synnerhet produkternas form, utseende och förpackning, använt förpackningsmaterial, hur de placeras och i vilken omgivning de exponeras,
b) reklam.
Artikel8¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/.
1. Reklam för modersmjölkersättningar skall inskränkas till publikationer som är särskilt inriktade på spädbarnsvård och till vetenskapliga publikationer. Medlemsstaterna får ytterligare inskränka eller förbjuda sådan marknadsföring. För reklam för modersmjölkersättningar skall gälla samma villkor som de som fastställs i artikel 7.3-7.6 samt i artikel 7.7 b och den får endast innehålla information av vetenskapligt och faktiskt slag. Informationen skall inte antyda eller ge intrycket av att flaskuppfödning är likvärdig med eller bättre än amning.
2. Det får inte förekomma butiksannonsering, utdelning av gratisprover eller andra säljfrämjande åtgärder riktade direkt till konsumenten i butiksledet, såsom särskilda skyltningar, rabattkuponger, bonuserbjudanden, realisationer, lockvaror och kombinationserbjudanden.
3. Tillverkare och distributörer av modersmjölkersättningar får inte till allmänheten eller till gravida kvinnor, mödrar eller dessas familjemedlemmar tillhandahålla gratisprover eller lågprisvaror eller övrig presentreklam, vare sig direkt eller via hälsovårdsorgan eller hälsovårdspersonal.
Artikel9¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/.
1. Medlemsstaterna skall se till att objektiv och entydig information lämnas om uppfödning av spädbarn och småbarn till familjer och alla som sysslar med frågor som rör uppfödning av spädbarn och småbarn, och medlemsstaterna skall därvid övervaka planering, framställning, utformning och spridning och kontroll av informationsmaterial på detta område.
2. Medlemsstaterna skall se till att det i allt upplysnings- och utbildningsmaterial som i skriftlig eller audiovisuell form behandlar uppfödning av spädbarn och som riktar sig till gravida kvinnor och mödrar till spädbarn eller småbarn ingår klara besked på följande punkter:
a) Amningens fördelar och överlägsenhet.
b) Moderns näringsbehov och förberedelser för och upprätthållande av amning.
c) Den negativa verkan på amningen som kan vållas av partiell flaskuppfödning.
d) Svårigheten att återgå till amning om man börjat med flaskuppfödning.
e) Rätt användning av modersmjölkersättning, vare sig den är fabrikstillverkad eller hemgjord när sådant besked behövs.
När sådant informationsmaterial innehåller upplysning om modersmjölkersättningar, skall det också ange de sociala och ekonomiska följderna av användningen av sådana produkter, de hälsorisker som är förknippade med olämplig föda och olämpliga uppfödningsmetoder och i synnerhet de hälsorisker som är förknippade med oriktigt bruk av modersmjölkersättningar. Sådant informationsmaterial får inte använda bilder som kan idealisera användningen av modersmjölkersättning.
3. Medlemsstaterna skall se till att informationsmaterial, läromedel och informations- eller undervisningsutrustning lämnas som gåva av tillverkare eller distributörer endast på begäran och med vederbörande nationella myndighets skriftliga godkännande eller i enlighet med de riktlinjer som denna myndighet fastställt för ändamålet. Sådan utrustning och sådant material får bära det donerande företagets namn eller logo men får inte utpeka ett visst fabrikat av modersmjölkersättning och får distribueras endast via hälsovårdsorganen.
4. Medlemsstaterna skall se till att modersmjölkersättningsprodukter som skänkts eller sålts till förmånspris till institutioner eller organisationer för att användas inom institutionerna eller för att distribueras av dessa inte används eller distribueras annat än till barn som måste uppfödas med modersmjölkersättning och endast under så lång tid som dessa barn behöver.
Artikel10¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/.
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta. Dessa föreskrifter skall tillämpas så
att handel med produkter som följer detta direktiv blir tillåten från och med den 1 december 1992,
att handel med produkter som inte följer detta direktiv blir förbjuden med verkan från och med den 1 juni 1994.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel11¶
Ändrad genom direktiv 2006/141/.
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA 1
Obs:
Värdena avser konsumtionsfärdig vara
1. Energi
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| 250 kJ | 315 kJ |
| (60 kcal/100 ml) | (75 kcal/100 ml) |
2. Proteiner
(Proteininnehåll = kväveinnehåll × 6,38) för komjölksproteiner
(Proteininnehåll = kväveinnehåll × 6,25) för sojaproteinsolat och delvis hydrolyserade proteiner
Med kemiskt index avses den lägsta av alla kvoter mellan halten av varje essentiell aminosyra i det använda proteinet och halten av varje motsvarande aminosyra i jämförelseproteinet.
2.1. Modersmjölkersättning tillverkad av komjölksproteiner
Lägst: Högst: 0,45 g/100 kJ 0,7 g/100 kJ (1,8 g/100 kcal) (3 g/100 kcal)
Vid samma energiinnehåll måste modersmjölksersättningen innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och semiessentiell aminosyra som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 5); vid beräkning får dock halten metionin och cystin sammanräknas.
2.2. Modersmjölksersättning tillverkad av delvis hydrolyserade proteiner
Lägst: Högst: 0,56 g/100 kJ 0,7 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) (3 g/100 kcal)
Vid samma energiinehåll måste modersmjölksersättningen innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och semiessentiell aminosyra som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 5); vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas.
Proteinets kvalitet, bestämt som PER (Protein Efficiency Ratio) och NUP (Net Protein Utilisation), skall minst motsvara det som gäller för kasein.
Innehållet av taurin skall vara minst 10 μmol/100 kJ (42 μmol/100 kcal) och innehållet av L-karnitin skall vara minst 1,8 μmol/100 kJ (7,5 μmol/100 kcal).
2.3. Produkter framställda ur sojaproteinisolat eller sojaproteinisolat blandat med komjölksproteiner
Lägst: Högst: 0,56 g/100 kJ 0,7 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) (3 g/100 kcal)
Endast sojaproteinisolat får användas vid tillverkningen av dessa produkter.
Kemiska indexet för proteinerna i produkten skall vara lika med minst 80 % av index för jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definition i bilaga 6).
Vid samma energiinnehåll måste produkten innehålla minst lika mycket av alla essentiella och semiessentiella aminosyror som jämförelseproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 5).
Innehållet av L-karnitin skall vara minst lika med 1,8 μmol kJ (7,5 μmol/100 kcal).
I alla fallen är tillsats av aminosyror tillåten uteslutande för att förbättra proteinernas näringsvärde och endast i de proportioner som behövs för det ändamålet.
3. Fettämnen
Lägst: Högst: 1,05 g/100 kJ 1,5 g/100 kJ (4,4 g/100 kcal) (6,5 g/100 kcal)
Användning av följande ämnen är förbjuden:
sesamfröolja
bomullsfröolja
fetter där mer än 8 % av fettsyrorna är transisomerer
3.2. Laurinsyra
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| — | 15 % av totala fettmängden |
3.3. Myristin
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| — | 15 % av totala fettmängden |
3.4. Linolsyra (i form av glycerider = linoleater)
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| 70 mg/100 kJ | 285 mg/100 kJ |
| (300 mg/100 kcal) | (1200 mg/100 kcal) |
Halten linolensyra får inte vara lägre än 12 mg/100 kJ (50 mg/100 kcal)
Kvoten linolsyra/-linolensyra får inte vara lägre än 5 eller högre än 15.
Halten transfettsyror får inte överstiga 4 % av den totala fettmängden.
Halten eruksyra får inte överstiga 1 % av den totala fettmängden.
Långkedjiga (20 och 22 kolatomer) fleromättade fettsyror (LCP) får tillsättas. Om så sker får halten av dem inte överstiga
1 % av totala fettmängden för n-3 LCP, och
2 % av totala fettmängden för n-6 LCP
(1 % av det sammanlagda fettinnehållet för arkidonsyra)
Innehållet av eicosapentaensyra (20:5 n-3) får inte överstiga innehållet av docosahexaensyra (22:6 n-3).
4. Kolhydrater
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| 1,7 g/100 kJ | 3,4 g/100 kJ |
| (7 g/100 kcal) | (14 g/100 kcal) |
Endast följande kolhydrater får användas:
— laktos — maltos — sackaros — maltodextriner — sirap eller torkad sirap — förkokt stärkelse naturligt fri från gluten — gelatiniserad stärkelse
4.2. Laktos
Lägst: Högst: 0,85 g/100 kJ — (3,5 g/100 kcal) —
Denna regel skall inte tillämpas på produkter där sojaproteiner utgör mer än 50 % av hela proteininnehållet.
4.3. Sackaros
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| — | 20 % av hela kolhydratinnehållet |
4.4. Förkokt stärkelse och/eller gelatiniserad stärkelse
| Lägst | Högst |
|---|---|
| — | 2 g/100 ml och 30 % av hela kolhydratinnehållet |
5. Mineralämnen
5.1. Produkter framställda ur komjölksproteiner
Per 100 kJ Per 100 kcal Lägst: Högst: Lägst: Högst: Natrium (mg) 5 14 20 60 Kalium (mg) 15 35 60 145 Klorid (mg) 12 29 50 125 Kalcium (mg) 12 — 50 — Fosfor (mg) 6 22 25 90 Magnesium (mg) 1,2 3,6 5 15 Järn (mg) 0,12 0,36 0,5 1,5 Zink (mg) 0,12 0,36 0,5 1,5 Koppar (μg) 4,8 19 20 80 Jod (μg) 1,2 — 5 — Selen (μg) — 0,7 — 3
Förhållandet kalcium/fosfor får inte vara mindre än 1,2 och inte större än 2,0.
5.2. Produkter framställda ur sojaproteiner eller sojaproteinisolat blandat med komjölk.
Alla värden i 5.1 är tillämpliga utom de som gäller järn och zink, där följande gäller:
Per 100 kJ Per 100 kcal Lägst: Högst: Lägst: Högst: Järn (mg) 0,25 0,5 1 2 Zink (mg) 0,18 0,6 0,75 2,4
6. Vitaminer
| Per 100 kJ | Per 100 kcal | |||
|---|---|---|---|---|
| Lägst: | Högst: | Lägst: | Högst: | |
| Vitamin A (μg-RE) | 14 | 43 | 60 | 180 |
| Vitamin D (μg) | 0,25 | 0,65 | 1 | 2,5 |
| Tiamin (μg) | 10 | — | 40 | — |
| Riboflavin (μg) | 14 | — | 60 | — |
| Niacin (mg-NE) | 0,2 | — | 0,8 | — |
| Pantotensyra (μg) | 70 | — | 300 | — |
| Vitamin B6 (μg) | 9 | — | 3,5 | — |
| Biotin (μg) | 0,4 | — | 1,5 | — |
| Folsyra (μg) | 1 | — | 4 | — |
| Vitamin B12 (μg) | 0,025 | — | 0,1 | — |
| Vitamin C (μg) | 1,9 | — | 8 | — |
| Vitamin K (μg) | 1 | — | 4 | — |
| Vitamin E (mg α-TE) | 0,5/g fleromättade fettsyror, uttryckt som linolsyra, dock aldrig mindre än 0,1 mg per 100 tillgängliga KJ. | — | 0,5/g fleromättade fettsyror, uttryckt som linolsyra, dock aldrig mindre än 0,5 mg per 100 tillgängliga kcal. | — |
Följande nukloetider får tillsättas.
Högst (mg/100 kJ) (mg/100 kcal) cytidin 5′-monofosfat 0,60 2,50 uridin 5′-monofosfat 0,42 1,75 adenosin 5′-monofosfat 0,36 1,50 guanosin 5′-monofosfat 0,12 0,50 inosin 5′-monofosfat 0,24 1,00
BILAGA 2
Obs:
Värdena avser konsumtionsfärdig vara
1. Energi
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| 250 kJ/100 ml | 335 kJ/100 ml |
| (60 kcal/100 ml) | (80 kcal/100 ml) |
2. Proteiner
(Proteininnehållet = kväveinnehållet × 6,38) när det gäller komjölksproteiner.
(Proteininnehållet = kväveinnehållet × 6,25) då det gäller sojaproteinisolat.
Lägst Högst: 0,5 g/100 kJ 1 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) (4,5 g/100 kcal)
Kemiska indexet för proteinerna i produkten skall vara lika med minst 80% av index för jämförelseproteinet (kasein eller bröstmjölk enligt definition i bilaga 6).
Med kemiskt index skall avses den lägsta av alla kvoter mellan mängden av varje essentiell aminosyra och mängden av motsvarande aminosyra i jämförelseproteinet.
Vid framställning av tillskottsnäring ur sojaproteiner eller sojaprotein blandat med komjölksproteiner, får endast proteinisolat ur soja användas.
Tillsats av aminosyror är tillåten uteslutande för att förbättra proteinernas näringsvärde och endast i de proportioner som behövs för det ändamålet.
Vid samma enregiinnehåll måste tillskottsnäring innehålla en minst lika stor andel metionin bröstmjölk enligt bilaga 5.
3. Fettämnen
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| 0,8 g/100 kJ | 1,5 g/100 kJ |
| (3,3 g/100 kcal) | (6,5 g/100 kcal) |
Användning av följande ämnen är förbjuden:
sesamfröolja
bomullsfröolja
fetter där mer än 8 % av fettsyrorna är transisomerer
3.2. Laurinsyra
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| — | 15 % av totala fettmängden |
3.3. Myristinsyra
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| — | 15 % av totala fettmängden |
3.4. Linolsyra (i form av glycerider = linoleater)
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| 70 mg/100 kJ | — |
| (300 mg/100 kcal): Denna begränsning gäller bara tillskottsnäring innehållande vegetabiliska oljor. |
Halten transfettsyror får inte överstiga 4 % av totala fettmängden.
Halten erukasyra får inte överstiga 1 % av totala fettmängden.
4. Kolhydrater
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| 1,7 g/100 kJ | 3,4 g/100 kJ |
| (7 g/100 kcal) | (14 g/100 kcal) |
Användning av ingredienser som innehåller gluten är förbjuden.
4.2. Laktos
Lägst: Högst: 0,45 g/100 kJ — (1,8 g/100 kcal) —
Denna regel skall inte tillämpas på produkter där sojaproteinisolat utgör mer än 50 % av hela proteininnehållet.
4.3. Sackaros, fruktos, honung
| Lägst: | Högst: |
|---|---|
| — | Var för sig eller tillsammans: 20 % av hela kolhydratinnehållet |
5. Mineralämnen
| Per 100 kJ | Per 100 kcal | |||
|---|---|---|---|---|
| Lägst: | Högst: | Lägst: | Högst: | |
| Järn (mg) | 0,25 | 0,5 | 1 | 2 |
| Jod (μg) | 1,2 | — | 5 | — |
5.2. Zink
Produkter framställda helt ur komjölk
Lägst: Högst: 0,12 mg/100 kJ — (0,5 mg/100 kcal)
Produkter innehållande sojaproteinisolat eller sojaproteinisolat blandat med komjölk
Lägst: Högst: 0,18 mg/100 kJ — (0,75 mg/100 kcal)
5.3. Andra mineralämnen
Halterna minst lika stora som de som normalt påträffas i komjölk, minskade i förekommande fall i samma proportion som tillskottsnäringens proteinhalt är mindre än proteinhalten i komjölk. Den typiska sammansättningen av komjölk ges som vägledning i bilaga 8.
Förhållandet kalcium/fosfor får inte vara större än 2,0
6. Vitaminer
| Per 100 kJ | Per 100 kcal | |||
|---|---|---|---|---|
| Lägst: | Högst: | Lägst: | Högst: | |
| Vitamin A (μg-RE) | 14 | 4,3 | 60 | 180 |
| Vitamin D (μg) | 0,25 | 0,75 | 1 | 3 |
| Vitamin C (μg) | 1,9 | — | 8 | — |
| Vitamin E (mg α-TE) | 0,5/g fleromättade fettsyror, uttryckt som linolsyra, dock aldrig mindre än 0,1 mg per 100. | — | 0,5/g fleromättade fettsyror, uttryckt som linolsyra, dock aldrig mindre än 0,5 mg per 100. | — |
Följande nukloetider får tillsättas.
Högst (mg/100 kJ) (mg/100 kcal) cytidin 5′-monofosfat 0,60 2,50 uridin 5′-monofosfat 0,42 1,75 adenosin 5′-monofosfat 0,36 1,50 guanosin 5′-monofosfat 0,12 0,50 inosin 5′-monofosfat 0,24 1,00
BILAGA 3
1. Vitaminer
| Vitamin | Vitaminförening |
|---|---|
| Vitamin A | Retinylacetat Retinylpalmitat Beta-karoten Retinol |
| Vitamin D | Vitamin D2 (ergokalciferol) Vitamin D3 (kolekalciferol) |
| Vitamin B1 | Tiaminhydroklorid Tiaminmononitrat |
| Vitamin B2 | Riboflavin Natriumriboflavin-5′-fosfat |
| Niacin | Nikotinamid Nikotinsyra |
| Vitamin B6 | Pyridoxinhydroklorid Pyridoxin-5′-fosfat |
| Folat | Folinsyra |
| Pantotensyra | Kalcium-D-pantotenat, Natrium-D-pantotenat, Dexpantenol |
| Vitamin B12 | Cyanokobalamin Hydroxokobalamin |
| Biotin | D-biotin |
| Vitamin C | L-askorbinsyra Natrium-L-askorbat Kalcium-L-askorbat L-askorbyl-6-palmitat Kaliumaskorbat |
| Vitamin E | D-alfa-tokoferol DL-alfa-tokoferol D-alfa-tokoferylacetat DL-alfa-tokoferylacetat |
| Vitamin K | Fyllokinon (Fytomenadion) |
2. Mineralämnen
| Mineralämnen | Tillåtna föreningar |
|---|---|
| Kalcium (Ca) | Kalciumkarbonat Kalciumklorid Kalciumcitrater Kalciumglukonat Kalciumglycerofosfat Kalciumlaktat Kalciumsalter av orto-fosforsyra Kalciumhydroxid |
| Magnesium (Mg) | Magnesiumkarbonat Magnesiumklorid Magnesiumoxid Magnesiumsalter av orto-fosforsyra Magnesiumsulfat Magnesiumglukonat Magnesiumhydroxid Magnesiumsalter av citronsyra |
| Järn (Fe) | Ferrocitrat Ferroglukonat Ferrolaktat Ferrosulfat Ferriammoniumcitrat Ferrofumarat Ferridifosfat (ferripyrofosfat) |
| Koppar (Cu) | Kopparcitrat Kopparglukonat Kopparsulfat Kopparlysin-komplex Kopparkarbonat |
| Jod (I) | Kaliumjodid Natriumjodid Kaliumjodat |
| Zink (Zn) | Zinkacetat Zinkklorid Zinklaktat Zinksulfat Zinkcitrat Zinkglukonat Zinkoxid |
| Mangan (Mn) | Mangankarbonat Manganklorid Mangancitrat Mangansulfat Manganglukonat |
| Natrium (Na) | Natriumbikarbonat Natriumklorid Natriumcitrat Natriumglukonat Natriumkarbonat Natriumlaktat Natriumsalter av orto-fosforsyra Natriumhydroxid |
| Kalium (K) | Kaliumbikarbonat Kaliumkarbonat Kaliumklorid Kaliumcitrat Kaliumglukonat Kaliumlaktat Kaliumsalter av orto-fosforsyra Kaliumhydroxid |
| Selen | natriumselenat natriumselenit |
3. Aminosyror och andra kväveföreningar
L-arginin och dess hydroklorid
L-cystin och dess hydroklorid
L-histidin och dess hydroklorid
L-isoleucin och dess hydroklorid
L-leucin och dess hydroklorid
L-lysin och dess hydroklorid
L-cystein och dess hydroklorid
L-metionin
L-fenylalanin
L-treonin
L-tryptofan
L-tyrosin
L-valin
L-karnitin och dess hydroklorid
Taurin
Cytidin 5′-monofosfat dess natriumsalt
Uridin 5′-monofosfat dess natriumsalt
Adenosin 5′-monofosfat dess natriumsalt
Guanosin 5′-monofosfat dess natriumsalt
Inosin 5′-monofosfat dess natriumsalt.
4. Övriga
Kolin
Kolinklorid
Kolincitrat
Kolinbitartrat
Inositol
BILAGA 4
| Angiven egenskap | Villkor för den angivna egenskapen |
|---|---|
| 1. Anpassad proteinhalt | Proteininnehållet är mindre än 0,6 g/100 kJ (2,5 g/100 kcal) och kvoten vasselprotein/kasein minst 1,0. |
| 2. Låg natriumhalt | Natriumhalten är lägre än 9 mg/100 kJ (39 mg/100 kcal). |
| 3. Sackarosfri | Inget sackaros finns i produkten. |
| 4. Enbart laktos | Produkten innehåller ingen annan kolhydrat än laktos. |
| 5. Laktosfri | Ingen laktos i produkten. |
| 6. Järnberikad | Järn har tillförts. |
| 7. Minskad risk för allergi mot mjölkproteiner. Detta påstående får inbegripa termer som hänvisar till minskade allergena eller minskade antigena egenskaper. | a) Modersmjölksersättningen skall uppfylla de villkor som fastställts i avsnitt 2.2. i bilaga 1 och mängden immunreaktivt protein, mätt med allmänt accepterande metoder, skall vara mindre än 1 % av kväveinnehållande ämnen i modersmjölksersättningen. b) Etiketten skall tydligt ange att varan inte får förtäras av barn med allergi mot de intakta proteiner den är tillverkad av, om inte allmänt accepterade kliniska försök visat tolerans mot modersmjölkersättningen hos mer än 90 % av spädbarn (95 % konfidensintrevall) med överkänslighet mot det protein som hydrolysatet är gjort av. c) Modersmjölksersättningen får vid oral tillförsel inte ge upphov till överkänslighet hos djur mot de intakta proteiner hydrolysatet är gjort av. d) Objektiva och vetenskapligt belagda data som bevisar de påstådda egenskaperna måste finnas tillgängliga. |
BILAGA 5
I detta direktiv avses med essentiella och semiessentiella aminosyror i bröstmjölk följande, uttryckt i mg per 100 kJ och 100 kcal.
| Per 100 kJ | Per 100 kcal | |
|---|---|---|
| Arginin | 16 | 69 |
| Cystin | 6 | 24 |
| Histidin | 11 | 45 |
| Isoleukin | 17 | 72 |
| Leukin | 37 | 156 |
| Lysin | 29 | 122 |
| Metionin | 7 | 29 |
| Fenylalanin | 15 | 62 |
| Treonin | 19 | 80 |
| Tryptofan | 7 | 30 |
| Tyrosin | 14 | 59 |
| Valin | 19 | 80 |
BILAGA 6
Aminosyresammansättningen i kasein och bröstmjölkprotein: (g/100g protein)
| (g/100g protein) | ||
| Kasein | Bröstmjölk | |
|---|---|---|
| Arginin | 3,7 | 3,8 |
| Cystin | 0,3 | 1,3 |
| Histidin | 2,9 | 2,5 |
| Isoleucin | 5,4 | 4,0 |
| Leucin | 9,5 | 8,5 |
| Lysin | 8,1 | 6,7 |
| Metionin | 2,8 | 1,6 |
| Fenylalanin | 5,2 | 3,4 |
| Treonin | 4,7 | 4,4 |
| Tryptofan | 1,6 | 1,7 |
| Tyrosin | 5,8 | 3,2 |
| Valin | 6,7 | 4,5 |
BILAGA 7
Som jämförelse anges här att vissa mineralämnens förekommer i komjölk, per 100 g fettfri torrsubstans och per g protein.
| Per 100 g FFTS | Per g protein | |
|---|---|---|
| Natrium (mg) | 550 | 15 |
| Kalium (mg) | 1680 | 43 |
| Klorid (mg) | 1050 | 28 |
| Kalcium (mg) | 1350 | 35 |
| Fosfor (mg) | 1070 | 28 |
| Magnesium (mg) | 135 | 3,5 |
| Koppar (μgram) | 225 | 6 |
| Jod | ospec | ospec |
BILAGA 8
| Näringsämne | Referensvärde för märkning |
|---|---|
| Vitamin A | mikrogram 400 |
| Vitamin D | mikrogram 10 |
| Vitamin C | milligram 25 |
| Tiamin | milligram 0,5 |
| Riboflavin | milligram 0,8 |
| Niacinekv. | milligram 9 |
| Vitamin B6 | milligram 0,7 |
| Folat | mikrogram 100 |
| Vitamin B12 | mikrogram 0,7 |
| Kalcium | milligram 400 |
| Järn | milligram 6 |
| Zink | milligram 4 |
| Jod | mikrogram 70 |
| Selen | mikrogram 10 |
| Koppar | milligram 0,4 |
BILAGA 9
Tabell 1
Ämnets kemiska namn
Disulfoton (summan av disulfoton, disulfoton sulfoxid och disulfoton sulfon, uttryckt som disulfoton)
Fensulfotion (summan av fensulfotion, dess syreanalog och motsvarande sulfoner, uttryckt som fensulfotion)
Fentin, uttryckt som trifenyltenn-katjon
Haloxifop (summan av haloxifop, dess salter och estrar inklusive konjugat, uttryckt som haloxifop)
Heptaklor och trans-heptaklorepoxid, uttryckt som heptaklor
Hexaklorbensen
Nitrofen
Ometoat
Terbufos (summan av terbufos, dess sulfoxid och sulfon, uttryckt som terbufos)
Tabell 2
Ämnets kemiska namn
Aldrin och dieldrin, uttryckt som dieldrin
Endrin
BILAGA 10
| Ämnets kemiska namn | Gränsvärde för rester (mg/kg) |
|---|---|
| Kadusafos | 0,006 |
| Demeton-S-metyl/demeton-S-metylsulfon/oxydemetonmetyl (var för sig eller i kombination, uttryckt som demeton-S-metyl) | 0,006 |
| Etoprofos | 0,008 |
| Fipronil (summan av fipronil och fipronil-desulfinyl, uttryckt som fipronil) | 0,004 |
| Propineb/propylentiourea (summan av propineb och propylentiourea) | 0,006 |
1 EGT nr L 186, 30.6.1989, s. 27.
2 EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 1.
3 EGT nr L 186, 30.6.1989, s. 17.
4 EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.
5 Gränsvärdet gäller produkter med tillsatt järn.
6 Gränsvärde för modersmjölkersättning med tillsats av selen.
9 RE all-trans-retinolekvivalent.
10 I form av kolecalciferol, varav 10 μgram motsvarar 400 IE av vitamin D.
11 α-TE d-α-tokoferolekvivalent.
15 Den sammanlagda mängden av nukleotider får inte överstiga 1,2 mg/100 kJ (5 mg/100 kcal).
17 RE all-trans-retinolekvivalent
18 I form av kolecalciferol, varav 10 gram motsvarar 400 IE av vitamin D.
19 α-TE d-α-tokoferolekvivalent.
23 Den sammanlagda mängden av nukleotider får inte överstiga 1,2 mg/100 kJ (5 mg/100 kcal).
25 Med den metod vars detektionsgränser fastställs senare.
27 1 kJ 0,239 kcal
29 Efter ”Amino acid content of foods and biological data on protein”, FAO Nutritional Studies, nr 24, Rom 1970, punkt 375 och 383.
32 FFTS fettfri torrsubstans.
33 Ospecificerat varierar med årstid och utfodring.