Rådets direktiv av den 29 juli 1991 om körkort (91/439/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 237 , 24/08/1991 s. 0001 - 0024 Finsk specialutgåva Område 7 Volym 4 s. 0022 Svensk specialutgåva Område 7 Volym 4 s. 0022

RÅDETS DIREKTIV av den 29 juli 1991 om körkort (91/439/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 94/72/ · direktiv 96/47/ · direktiv 97/26/ · direktiv 2000/56/ · direktiv 2003/59/ · förordning (EG) nr 1882/2003 · direktiv 2006/103/ · direktiv 2006/126/ · direktiv 2008/65/ · direktiv 2009/112/.

För genomförandet av den gemensamma transportpolitiken, för att bidra till att förbättra trafiksäkerheten och för att öka rörligheten för personer som bosätter sig i en annan medlemsstat än den där de har godkänts i ett förarprov bör det finnas ett nationellt körkort enligt en gemenskapsmall som erkänns ömsesidigt av medlemsstaterna utan att behöva bytas ut.

Det första steget i denna riktning togs med rådets första direktiv 80/1263/EEG av den 4 december 1980 om införande av ett gemenskapskörkort () där det föreskrivs en gemenskapsmall för nationella körkort och ett ömsesidigt erkännande av nationella körkort hos medlemsstaterna samt utbyte av körkort för körkortshavare som byter permanent bosättningsort eller arbetsplats från en medlemsstat till en annan. Framstegen på detta område måste fortsätta.

Den gemenskapsmall för nationella körkort som infördes genom direktiv 80/1263/EEG bör ändras för att bland annat ta hänsyn till harmoniseringen av kategorier och underkategorier av fordon och för att göra körkorten enklare att förstå såväl inom som utanför gemenskapen.

Av trafiksäkerhetsskäl bör minimikrav fastställas för utfärdande av körkort.

I artikel 3 i direktiv 80/1263/EEG föreskrivs att slutbestämmelser bör antas, som syftar till att göra de fordonskategorier som nämns i artikeln och villkoren för körkortens giltighet allmänt giltiga inom gemenskapen utan möjlighet till undantag.

Det bör finnas möjlighet att dela upp de nämnda fordonskategorierna i underkategorier i syfte att, av trafiksäkerhetsskäl och för att ta hänsyn till rådande nationella förhållanden, särskilt främja möjligheten att gradvis förvärva behörighet att föra sådana fordon.

Särskilda bestämmelser bör antas som underlättar för fysiskt handikappade att föra fordon.

I artikel 10 i direktiv 80/1263/EEG föreskrivs en mer detaljerad harmonisering av normerna för förarprov och utfärdande av körkort. I detta syfte bör de kunskaper, den förmåga och det beteende som behövs för att föra motorfordon fastställas, och förarprovet bör utformas i enlighet därmed. Minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet för att föra sådana fordon bör definieras på nytt.

Bestämmelserna i artikel 8 i direktiv 80/1263/EEG, särskilt skyldigheten att byta ut körkortet inom ett år efter byte av permanent bosättningsort, utgör ett hinder för individers fria rörlighet. Detta kan inte accepteras med tanke på de framsteg som gjorts i fråga om den europeiska integrationen.

Av skäl som har samband med trafiksäkerheten och vägtrafiken bör det dessutom finnas möjlighet för medlemsstaterna att, för körkortsinnehavare som har sin permanenta bosättningsort inom deras territorium, tillämpa sina nationella bestämmelser om indragning, tillfälligt återkallande och ogiltigförklarande av körkort.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

För genomförandet av den gemensamma transportpolitiken, för att bidra till att förbättra trafiksäkerheten och för att öka rörligheten för personer som bosätter sig i en annan medlemsstat än den där de har godkänts i ett förarprov bör det finnas ett nationellt körkort enligt en gemenskapsmall som erkänns ömsesidigt av medlemsstaterna utan att behöva bytas ut.

Det första steget i denna riktning togs med rådets första direktiv 80/1263/EEG av den 4 december 1980 om införande av ett gemenskapskörkort där det föreskrivs en gemenskapsmall för nationella körkort och ett ömsesidigt erkännande av nationella körkort hos medlemsstaterna samt utbyte av körkort för körkortshavare som byter permanent bosättningsort eller arbetsplats från en medlemsstat till en annan. Framstegen på detta område måste fortsätta.

Den gemenskapsmall för nationella körkort som infördes genom direktiv 80/1263/EEG bör ändras för att bland annat ta hänsyn till harmoniseringen av kategorier och underkategorier av fordon och för att göra körkorten enklare att förstå såväl inom som utanför gemenskapen.

Av trafiksäkerhetsskäl bör minimikrav fastställas för utfärdande av körkort.

I artikel 3 i direktiv 80/1263/EEG föreskrivs att slutbestämmelser bör antas, som syftar till att göra de fordonskategorier som nämns i artikeln och villkoren för körkortens giltighet allmänt giltiga inom gemenskapen utan möjlighet till undantag.

Det bör finnas möjlighet att dela upp de nämnda fordonskategorierna i underkategorier i syfte att, av trafiksäkerhetsskäl och för att ta hänsyn till rådande nationella förhållanden, särskilt främja möjligheten att gradvis förvärva behörighet att föra sådana fordon.

Särskilda bestämmelser bör antas som underlättar för fysiskt handikappade att föra fordon.

I artikel 10 i direktiv 80/1263/EEG föreskrivs en mer detaljerad harmonisering av normerna för förarprov och utfärdande av körkort. I detta syfte bör de kunskaper, den förmåga och det beteende som behövs för att föra motorfordon fastställas, och förarprovet bör utformas i enlighet därmed. Minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet för att föra sådana fordon bör definieras på nytt.

Bestämmelserna i artikel 8 i direktiv 80/1263/EEG, särskilt skyldigheten att byta ut körkortet inom ett år efter byte av permanent bosättningsort, utgör ett hinder för individers fria rörlighet. Detta kan inte accepteras med tanke på de framsteg som gjorts i fråga om den europeiska integrationen.

Av skäl som har samband med trafiksäkerheten och vägtrafiken bör det dessutom finnas möjlighet för medlemsstaterna att, för körkortsinnehavare som har sin permanenta bosättningsort inom deras territorium, tillämpa sina nationella bestämmelser om indragning, tillfälligt återkallande och ogiltigförklarande av körkort.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/, direktiv 96/47/ och direktiv 94/72/.

1. I enlighet med bestämmelserna i detta direktiv skall medlemsstaterna införa nationella körkort i överensstämmelse med den gemenskapsmall som beskrivs i bilaga 1eller I a.Emellertid får Finland och Sverige fortsätta att utfärda körkort i nuvarande utförande till och med den 31 december 1997.

2. Körkort som är utfärdade av medlemsstaterna skall erkännas ömsesidigt.

3. Om innehavaren av ett giltigt nationellt körkort förlägger sin permanenta hemvist till en annan medlemsstat än den som har utfärdat körkortet får värdmedlemsstaten för körkortsinnehavaren tillämpa sina nationella bestämmelser om giltighetstid, hälsokontroller och skatter, och får på körkortet föra in all information som är nödvändig för administrativa syften.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/ och direktiv 96/47/.

1. Emblemet på sidan 1 av körkort enligt gemenskapsmallen skall innehålla nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet.

2. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att körkort förfalskas.

3. Medlemsstaterna får med kommissionens samtycke göra sådana ändringar av mallen i bilaga 1eller I a, som är nödvändiga för databehandling av körkortet.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser rådet kommer att anta på området, får de modeller som beskrivs i bilagorna I och I a inte innehålla några elektroniska datoriserade anordningar.

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/, direktiv 97/26/ och rättelse till direktiv 1997/26/EU.

1. Det körkort som anges i artikel 1 ger behörighet att föra fordon i följande kategorier:

Kategori A

motorcyklar med eller utan sidvagn.

Kategori B

bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3500 kg och som inte har fler än åtta sittplatser utöver förarsätet. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg,

fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släpvagn, om kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3500 kg och släpvagnens totalvikt inte är högre än dragfordonets tjänstevikt.

Kategori B + E

fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släpvagn, om kombinationen inte ryms inom kategori B.

Kategori C

bilar med en tillåten totalvikt över 3500 kg med undantag av sådana som avses i kategori D. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.

Kategori C + E

fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.

Kategori D

bilar avsedda för persontransporter och som utöver förarsätet har fler än åtta sittplatser. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.

Kategori D + E

fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.

2. För kategori A, B, B + E, C, C + E, D och D + E får särskilda körkort utfärdas som ger behörighet att föra fordon i följande underkategorier:

Underkategori A1

lätta motorcyklar med en slagvolym som inte överstiger 125 cm3 och en effekt som inte överstiger 11 kW.

Underkategori B1

tre- och fyrhjuliga motordrivna cyklar.

Underkategori C1

bilar med en tillåten totalvikt över 3500 kg men inte över 7500 kg, med undantag av sådana som avses i kategori D. Till en bil i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.

Underkategori C1 + E

fordonskombinationer som består av ett dragfordon i underkategori C1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg under förutsättning att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12000 kg och släpvagnens tillåtna totalvikt inte är högre än dragfordonets tjänstevikt.

Underkategori D1

bilar avsedda för persontransporter och som utöver förarsätet har fler än åtta men inte fler än sexton sittplatser. Till en bil i denna underkategori får kopplas en släpvagn med en totalvikt som inte överstiger 750 kg.

Underkategori D1 + E

fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg, under förutsättning,

för det första att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12000 kg och släpvagnens tillåtna totalvikt inte är högre än dragfordonets tjänstevikt, och

för det andra att släpvagnen inte används för persontransport.

3. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

”motordrivet fordon”: varje med motor försett fordon som av egen kraft kan framföras på väg och som inte är spårbundet.

”trehjuling” och ”fyrhjuling”: varje tre- eller fyrhjuligt fordon i kategori B som är konstruerat för en hastighet som överstiger 45 km/tim eller som drivs av en gnisttänd förbränningsmotor med en slagvolym som överstiger 50 cm3 eller varje annan motor med likvärdig effekt. Tjänstevikten får inte överstiga 550 kg. I tjänstevikten för elektriskt drivna fordon skall batterier inte räknas in. Medlemsstaterna får fastställa lägre värden för tjänstevikten och lägga till andra värden, t.ex. högsta slagvolym eller effekt.

”motorcykel”: varje tvåhjuligt fordon, med eller utan sidvagn, som har en motor med en cylincleivolym som överstiger 50 cm3 om den är av förbränningstyp och/eller som är konstruerat för en maximihastighet som överstiger 45 km/tim.

”bil”: varje motordrivet fordon som inte är motorcykel och som normalt är avsett för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon avsedda för personeller godstransport. Definitionen innefattar trådbussar, dvs. icke spårbundna fordon som är anslutna till en elektrisk ledare. Jordbruks- och skogstraktorer omfattas inte.

”jordbruks- och skogsbrukstraktor”: varje motordrivet fordon på hjul eller band som har minst två axlar och vars huvudsakliga funktion är dess dragkraft, och som dessutom är särskilt konstruerat för att dra, skjuta, bära eller driva vissa redskap, maskiner eller släpvagnar, vilka används i samband med jord- och skogsbruk, och som endast sekundärt utnyttjas för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon som används för person- eller godstransport.

4. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna föreskriva lägre hastigheter än de som anges i punkt 3 andra och tredje strecksatsen under förutsättning att detta anges på körkortet.

5. För underkategori A1 får medlemsstaterna fastställa ytterligare begränsningar.

6. Med kommissionens samtycke får medlemsstaterna besluta att denna artikel inte skall tillämpas på vissa särskilda typer av motordrivna fordon, t.ex. specialfordon för handikappade.

Artikel4¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

1. De villkor som gäller för förarens behörighet skall anges på körkortet.

2. Om körkortet till följd av ett fysiskt handikapp endast gäller för vissa typer av fordon eller för särskilt anpassade fordon skall det körprov som föreskrivs i artikel 7 avläggas i ett sådant fordon.

Artikel5¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

1. För utfärdande av körkort gäller följande villkor:

a) Körkort för kategori C och D får endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B.

b) Körkort för kategori B + E, C + E och D + E får endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B, C respektive D.

2. I fråga om körkortens giltighet gäller följande:

a) Körkort för kategori C + E eller D + E gäller även för fordonskombinationer i kategori B + E.

b) Körkort för kategori C + E gäller även för kategori D + E om innehavaren har behörighet att föra fordon i kategori D.

3. För körning inom eget territorium får medlemsstaterna dessutom tillåta följande:

a) Körkort för kategori A eller A1 får ge behörighet att föra motordrivna tre- och fyrhjulingar.

b) Körkort för kategori B får ge behörighet att föra lätt motorcykel.

4. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna inom sitt territorium tillåta att

a) den som har fyllt 21 år och i minst två år har haft körkort med behörigheten B får föra fordon i kategori D1 (med högst 16 sittplatser, utöver förarsätet, och med en totalvikt som inte överstiger 3500 kg, exklusive all specialutrustning avsedd för transport av handikappade personer), förutsatt att fordonen används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande och att föraren utan ersättning bidrar med sina tjänster,

b) den som har fyllt 21 år och i minst två år har haft körkort med behörigheten B får föra fordon med en totalvikt som överstiger 3500 kg, förutsatt att fordonen huvudsakligen används stationärt i instruktions- eller rekreationssyfte och att de används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande, samt att fordonen är ombyggda så att de inte kan användas för att transportera fler än nio personer eller för annan godstransport än den som är absolut nödvändig för den aktuella verksamheten.

Artikel6¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

1. För utfärdande av körkort skall följande åldersgränser gälla:

a) 16 år

för underkategori A1, och

underkategori B1.

b) 18 år

för kategori A. För behörighet att föra motorcyklar med en högre effekt än 25 kW eller ett effekt/viktförhållande som överstiger 0,16 kW/kg (eller motorcyklar med sidvagn med ett effekt/viktförhållande som överstiger 0,16 kW/kg) krävs dock minst två års erfarenhet som förare av motorcyklar med lägre prestanda som innehavare av ett körkort för kategori A. Detta krav på erfarenhet får dock åsidosättas om den som ansöker har fyllt 21 år och godkänns i ett särskilt körprov,

för kategori B och B + E,

för kategori C, C + E samt underkategori C1 och C1 + E, utan inskränkning i bestämmelserna om förande av sådana fordon i rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter.

c) 21 år

för kategori D och D + E samt underkategori D1 och D1 + E, utan inskränkning i bestämmelserna om förande av sådana fordon i förordning (EEG) nr 3820/85.

2. Medlemsstaterna får göra undantag från de ålderskrav som gäller för kategorierna A, B och B + E och utfärda sådana körkort till personer som fyllt 17 år, dock inte från de bestämmelser för kategori A som anges i punkt 1.b första strecksatsen, sista meningen.

3. Medlemsstaterna får inom sitt territorium vägra att erkänna giltigheten av körkort som är utfärdade till personer som inte har fyllt 18 år.

Artikel7¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

1. Körkort får dessutom endast utfärdas till

a) sökande som har godkänts i ett körprov och ett kunskapsprov samt uppfyller de medicinska krav som fastställs i bilaga 2 och 3,

b) sökande med permanent bosättningsort inom den medlemsstat som utfärdar körkortet eller som kan intyga att de har studerat där i minst sex månader.

2. Med förbehåll för bestämmelser som kan komma att antas av rådet på detta område skall varje medlemsstat behålla rätten att på grundval av nationella kriterier fastställa giltighetstiden för de körkort som medlemsstaten utfärdar.

3. Medlemsstaterna får med kommissionens samtycke frångå bestämmelserna i bilaga 3 om detta är förenligt med läkarvetenskapens utveckling och de principer som fastställs i denna bilaga.

4. Med förbehåll för nationell straffrätt och ordningsbestämmelser får medlemsstaterna efter samråd med kommissionen för utfärdande av körkort tillämpa bestämmelser i sin nationella lagstiftning som rör andra förhållanden än de som avses i detta direktiv.

5. Det är inte tillåtet att inneha körkort i mer än en medlemsstat.

Artikel7a¶

Införd genom direktiv 2006/126/ och direktiv 97/26/.

1. Underkoder av de harmoniserade gemenskapskoderna i bilagorna I och Ia skall införas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 7b, särskilt när det gäller koderna 04, 05, 44 och 55.

Samma förfarande skall även tillämpas vid beslut om att det i förekommande fall skall vara obligatoriskt att använda vissa underkoder av harmoniserade gemenskapskoder.

2. De ändringar som är nödvändiga för att anpassa den del av bilagorna I och Ia som rör de harmoniserade koderna och bilagorna II och III som rör vetenskapliga och tekniska framsteg skall antas enligt de förfarande som föreskrivs i artikel 7b.

Artikel7b¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/, direktiv 97/26/ och förordning (EG) nr 1882/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av en körkortskommitté, nedan kallad ”kommittén”.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel8¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

1. Om innehavaren av ett giltigt nationellt körkort utfärdat av en medlemsstat har förlagt sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat, får han begära att hans körkort skall bytas ut mot ett likvärdigt körkort. Den medlemsstat som verkställer utbytet skall om det behövs kontrollera att det inlämnade körkortet fortfarande är giltigt.

2. Om inte annat följer av tillämpningen av territorialprincipen i straffrätt och ordningsbestämmelser får den medlemsstat där innehavaren av ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat har sin permanenta bosättningsort tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, återkallande, indragning och annullering i fråga om körkort och, om det behövs, byta ut körkortet i detta syfte.

3. Den medlemsstat som verkställer utbytet skall återlämna det gamla körkortet till myndigheterna i den medlemsstat som har utfärdat körkortet och ange skälen för detta.

4. En medlemsstat får vägra att erkänna giltigheten av ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat om innehavaren inom den förstnämnda medlemsstatens territorium är föremål för någon av de åtgärder som anges i punkt 2.

En medlemsstat får likaså vägra att utfärda körkort om den sökande är föremål för en sådan åtgärd i en annan medlemsstat.

5. Vid t.ex. förlust eller stöld av ett körkort får de behöriga myndigheterna i den stat där innehavaren har sin permanenta bosättningsort utfärda ett körkort som ersätter det förlorade. Dessa myndigheter skall utfärda ersättningskörkortet på grundval av de uppgifter de har tillgängliga eller då så är lämpligt på grundval av ett intyg från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade det ursprungliga körkortet.

6. Om en medlemsstat byter ut ett körkort som har utfärdats av ett tredje land mot ett körkort enligt gemenskapsmallen skall utbytet samt förnyanden eller utbyten som sker senare antecknas på det nya körkortet.

Ett sådant utbyte får endast göras om det körkort som har utfärdats av det tredje landet har inlämnats till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som gör utbytet. Om innehavaren av ett körkort som har utfärdats på detta sätt flyttar till en annan medlemsstat behöver inte artikel 1.2 tillämpas.

Artikel9¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

Med ”permanent” bosättningsort avses i detta direktiv den plats där en person normalt bor, dvs. under minst 185 dagar varje kalenderår, till följd av personlig och yrkesmässig anknytning eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och den plats där han bor.

För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater skall dock den permanenta bosättningsorten anses vara den plats till vilken han har personlig anknytning under förutsättning att personen med regelbundna mellanrum återvänder dit. Detta sista villkor behöver inte uppfyllas om personen bor i en medlemsstat för att genomföra en tidsmässigt begränsad uppgift. Studier vid universitet eller annan utbildningsanstalt skall inte medföra att den permanenta bosättningsorten ändras.

Artikel10¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

Medlemsstaterna skall med kommissionens samtycke fastställa regler för överensstämmelsen mellan de kategorier av körkort som utfärdats före genomförandet av detta direktiv, och de körkort som anges i artikel 3.

Medlemsstaterna får med kommissionens samtycke göra sådana ändringar i sin nationella lagstiftning som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i artikel 8.4, 5 och 6.

Artikel11¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

Fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv skall rådet, på förslag av kommissionen, se över de nationella bestämmelserna i fråga om alla valfria underkategorier, som kan ha inrättats i enlighet med artikel 3, i syfte att harmonisera eller avskaffa dem.

Artikel12¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

1. Efter samråd med kommissionen skall medlemsstaterna före den 1 juli 1994 anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juli 1996.

2. När en medlemsstat beslutar om dessa åtgärder skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

3. Medlemsstaterna skall bistå varandra vid genomförandet av detta direktiv och skall om så behövs utbyta upplysningar om de körkort de har registrerat.

Artikel13¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

Direktiv 80/1263/EEG skall upphöra att gälla den 1 juli 1996.

Artikel14¶

Ändrad genom direktiv 2006/126/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA 1

Färgen på körkort enligt gemenskapsmallen skall vara rosa och kortet skall ha följande mått:

Höjd, 106 mm.

Bredd, 222 mm.

Körkortet skall bestå av sex sidor.

Sidan 1 skall innehålla följande:

Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet.

Namnet på den medlemsstat som har utfärdat körkortet (valfritt).

Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet skall vara en av följande:

B: Belgien

BG: Bulgarien

CZ: Tjeckien

DK: Danmark

D: Tyskland

EST: Estland

GR: Grekland

E: Spanien

F: Frankrike

IRL: Irland

I: Italien

CY: Cypern

LV: Lettland

LT: Litauen

L: Luxemburg

H: Ungern

M: Malta

NL: Nederländerna

A: Österrike

PL: Polen

P: Portugal

RO: Rumänien

SLO: Slovenien

SK: Slovakien

FIN: Finland

S: Sverige

UK: Förenade kungariket

Ordet ”körkort” i stort typsnitt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet. Efter ett lämpligt mellanrum skall ordet även finnas i litet typsnitt på de europeiska gemenskapernas övriga språk.

Orden ”Europeiska gemenskapernas mall” skall finnas tryckt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet.

Sidan 2 skall innehålla följande:

1) Innehavarens efternamn.

2) Innehavarens övriga namn.

3) Innehavarens födelsedatum och födelseort.

4) Namnet på den behöriga myndighet som har utfärdat körkortet (inklusive plats och datum för utfärdandet samt myndighetens stämpel).

5) Körkortets nummer.

6) Ett fotografi av innehavaren.

7) Innehavarens underskrift.

8) Innehavarens permanenta bosättningsort eller postadress (valfritt).

Sidorna 3 och 4 skall innehålla följande: Fordons(under)kategorier, datum för utfärdande av körkortet för (under)kategorin, giltighetstiden, myndighetens stämpel samt övriga upplysningar eller restriktioner i kodform för varje berörd (under)kategori. Underkategorier som inte finns upptagna i en medlemsstats nationella lagstiftning får utelämnas på körkort som utfärdas av denna medlemsstat. Följande koder skall användas på sidan 4: Datum för det första utfärdandet av körkortet för varje kategori skall överföras till sidan 3 i händelse av senare ersättning eller utbyte av körkortet.

— koderna 01–99: harmoniserade gemenskapskoder FÖRARE (medicinska skäl) 01. Synkorrektion och/eller skydd 02. Hörapparat/kommunikationshjälpmedel 03. Protes eller ortopediskt hjälpmedel 05. Begränsad användning (obligatorisk användning av underkoder, körning med vissa förbehåll av medicinska skäl) ANPASSADE FORDON 10. Anpassad växellåda 15. Anpassad koppling 20. Anpassat bromssystem 25. Anpassat gasreglage 30. Anpassade kombinerade broms- och gasreglage 35. Anpassade reglage (ljusreglage, vindrutetorkare/spolare, signalhorn, körriktningsvisare, etc.) 40. Anpassad styranordning 42. Anpassade backspeglar 43. Anpassat förarsäte 44. Anpassning av motorcykel (obligatorisk användning av underkoder) 45. Motorcykel endast med sidvagn 50. Begränsat till ett visst fordon (identifieringsmärkning, VIN) 51. Begränsat till ett visst fordon (registreringsnummer, VRN) ADMINISTRATIVA FRÅGOR 70. Utbyte av körkort nr … utfärdat av … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredje land, t.ex. 70.0123456789.NL) 71. Duplikat av körkort nr … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredje land, t.ex. 71.987654321.HR) 72. Begränsat till fordon i kategori A med en cylindervolym på högst 125 cc och en motoreffekt på högst 11 kW (A1) 73. Begränsat till fordon i kategori B av typen motordriven tre- eller fyrhjuling (B1) 74. Begransat till fordon i kategori C vars tillåtna totalvikt är högst 7500 kg (C1) 75. Begränsat till fordon i kategori D med högst 16 sittplatser, utöver förarplatsen (D1) 76. Begränsat till fordon i kategori C vars tillåtna totalvikt är högst 7500 kg (C1) och till vilket en släpvagn med en tillåten totalvikt på mer än 750 kg är kopplat, under förutsättning att hela ekipagets vikt inte överstiger 12000 kg och att släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tomvikt (C1 + E) 77. Begränsat till fordon i kategori D med högst 16 sittplatser, utöver förarplatsen (D1) och till vilket en släpvagn med en tillåten totalvikt på mer än 750 kg är kopplat, under förutsättning att a) hela ekipagets totalvikt inte överstiger 12000 kg och att släpets tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tomvikt och b) släpvagnen inte används för persontransport (D1 + E) 78. Begränsat till fordon utan kopplingspedal (eller manuell växelspak för kategorierna A eller A1) 79. (…) Begränsat till fordon som överensstämmer med specifikationerna inom parentes i samband med tillämpningen av artikel 10.1 i direktivet 95. Yrkeskompetensbevis enligt artikel 3 giltigt t.o.m. … (t.ex. 95.01.01.2012)

01.01: Glasögon

01.02: Kontaktlinser

01.03: Skyddsglas

01.04: Ogenomskinlig lins

01.05: Ögonlapp

01.06: Glasögon eller kontaktlinser

02.01: Hörapparat för ena örat

02.02: Hörapparat för båda öronen

03.01: Armprotes eller ortopediskt hjälpmedel

03.02: Benprotes eller ortopediskt hjälpmedel

05.01: Begränsad till resor under dagtid (t.ex. en timme efter soluppgången och en timme före solnedgången)

05.02: Begränsad till resor inom en radie av … km från körkortsinnehavarens bostad eller inom staden/regionen …

05.03: Begränsad till körning utan passagerare

05.04: Begränsad till körning med högst … km/h

05.05: Begränsad till körning endast med annan körkortsinnehavare

05.06: Begränsad till körning utan släpvagn

05.07: Ingen körning på motorväg

05.08: Ingen alkohol

10.01: Manuell växellåda

10.02: Fordon utan kopplingspedal (eller manuell växelspak för kategorierna A eller A1)

10.03: Elektriskt manövrerad växellåda

10.04: Anpassad växelspak

10.05: Begränsat antal växellägen

15.01: Anpassad kopplingspedal

15.02: Handmanövrerad koppling

15.03: Automatisk koppling

15.04: Fällbar/borttagbar kopplingspedal

20.01: Anpassad bromspedal

20.02: Större bromspedal

20.03: Bromspedal för vänster fot

20.04: Bromspedal för fotsulan

20.05: Vinklad bromspedal

20.06: Anpassad handmanövrerad färdbroms

20.07: Färdbroms med maximal förstärkning

20.08: Nödbroms inbyggd i färdbroms

20.09: Anpassad parkeringsbroms

20.10: Elektriskt manövrerad parkeringsbroms

20.11: Anpassad fotmanövrerad parkeringsbroms

20.12: Fällbar/borttagbar bromspel

20.13: Knämanövrerad broms

20.14: Elektriskt manövrerad färdbroms

25.01: Anpassad gaspedal

25.02: Gaspedal för fotsulan

25.03: Vinklad gaspedal

25.04: Handmanövrerat gasreglage

25.05: Knämanövrerat gasreglage

25.06: Gasreglage med servoförstärkning (elektronisk, pneumatisk, etc.)

25.07: Gaspedal till vänster om bromspedalen

25.08: Gaspedal längst till vänster

25.09: Fällbar/borttagbar gaspedal

30.01: Parallella pedaler

30.02: Pedaler på samma (eller nästan samma) nivå

30.03: Gas- och bromspedal med glidskena

30.04: Gas- och bromspedal med glidskena och stödskena

30.05: Fällbara/borttagbara gas- och bromspedaler

30.06: Förhöjt golv

30.07: Skiljevägg vid sidan av bromspedal

30.08: Skiljevägg för protes vid sidan av bromspedal

30.09: Skiljevägg framför gas- och bromspedaler

30.10: Häl/benstöd

30.11: Elektriskt manövrerade gas- och bromsreglage

35.01: Reglage som kan manövreras utan att styrning och handhavande påverkas negativt

35.02: Reglage som kan manövreras utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.03: Reglage som kan manövreras med vänster hand utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.04: Reglage som kan manövreras med höger hand utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.05: Reglage som kan manövreras utan att ratten, rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) och det kombinerade gas- och bromsreglaget måste släppas

40.01: Standardservostyrning

40.02: Styrning med förstärkt servo

40.03: Styrning med reservsystem

40.04: Förlängd rattstång

40.05: Anpassad ratt (större och/eller tjockare ratt, ratt med mindre diameter, etc.)

40.06: Vinklad ratt

40.07: Vertikal ratt

40.08: Horisontell ratt

40.09: Fotmanövrerad styrning

40.10: Annan anpassad styrmekanism (joy-stick, etc.)

40.11: Knopp på ratten

40.12: Handstödskena på ratten

40.13: Med orthes tenodes

42.01: Utvändig backspegel på (vänster eller) höger sida

42.02: Utvändig backspegel på framskärmen

42.03: Extra invändig backspegel som ger överblick över trafiken

42.04: Invändig panoramabackspegel

42.05: Backspegel som täcker den döda vinkeln

42.06: Elmanövrerade yttre backspeglar

43.01: Förhöjt förarsäte som ger god sikt på normalt avstånd från ratten och pedalen

43.02: Förarsäte som är anpassat efter kroppsformen

43.03: Förarsäte med sidostöd för god sittstabilitet

43.04: Förarsäte med armstöd

43.05: Förlängning av sätets skjutmån

43.06: Anpassat bilbälte

43.07: Fyrpunktsbälte

44.01: Manövrering av båda bromsarna genom ett reglage

44.02: Anpassad handbroms för framhjul

44.03: Anpassad frotbroms för bakhjul

44.04: Anpassat gashandtag

44.05: Anpassad handmanövrerad växel och koppling

44.06: Anpassade backspeglar

44.07: Anpassade reglage för körriktningsvisare och bromsljus

44.08: Säteshöjd som ger föraren möjlighet att i sittande position ha båda fötterna på marken samtidigt

90.01:: till vänster

90.02: till höger

90.03: vänster

90.04: höger

90.05: hand

90.06: fot

90.07: tillämplig

— Kod 100 och däröver: nationella koder som endast gäller inom den körkortsutfärdande medlemsstatens territorium.

Sidan 5 får innehålla följande typer av upplysningar:

Perioder under vilka körkortet har varit återkallat.

Allvarliga överträdelser som har begåtts på den medlemsstats territorium, där den vanliga bosättningsorten är belägen och som beaktas i de regler för övervakning av förare som gäller i denna stat.

Sidan 6 skall innehålla följande:

Giltighet som är begränsad till den stats territorium som har beviljat den för att göra körkortet likvärdigt, eller för fordonskategorier som inte omfattas av detta direktiv (inklusive datum för utfärdande och giltighetstider).

Plats för (valfri) uppgift om ändring av innehavarens vanliga bosättningsort.

Texten på körkortets samtliga sidor utom sidan 1 skall vara avfattad på den utfärdande medlemsstatens språk.

Om en medlemsstat önskar avfatta dessa texter på ett annat nationellt språk än bulgariska, spanska, tjeckiska, danska, tyska, estniska, grekiska, engelska, franska, italienska, lettiska, litauiska, ungerska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, finska eller svenska skall medlemsstaten upprätta en tvåspråkig version av körkortet där ett av de ovannämnda språken används, utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna bilaga.

Om innehavaren av ett körkort utfärdat av en medlemsstat förlägger sin vanliga bosättningsort till en annan medlemsstat får den senare medlemsstaten ange

adressändring(ar) på sid. 6, och

upplysningar som är nödvändiga av administrativa skäl, t.ex. allvarliga överträdelser som har begåtts på den statens territorium, på sid. 5,

om sådana uppgifter även anges på de körkort som den medlemsstaten utfärdar och om det finns ett utrymme för detta ändamål.

Som ett undantag från punkt 2 i denna bilaga skall körkort som utfärdas i Storbritannien under en tid av högst tio år efter antagandet av detta direktiv inte behöva vara försedda med ett fotografi av innehavaren.

KÖRKORT ENLIGT GEMENSKAPSMALLEN

EXEMPEL PÅ KÖRKORT ENLIGT GEMENSKAPSMALLEN: BELGISKT KÖRKORT

(Information)

BILAGA I a

De fysiska egenskaperna hos körkorten enligt gemenskapsmodellen skall vara i enlighet med ISO 7810 och ISO 7816-1.

De metoder som används för att kontrollera körkortens egenskaper i syfte att fastställa att de följer de internationella normerna skall vara i enlighet med ISO 10373.

Körkortet skall bestå av två sidor.

Sidan 1 skall innehålla följande:

a) Ordet ”körkort” i stort typsnitt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet.

b) Namnet på den medlemsstat som utfärdar körkortet, vilket är en frivillig uppgift.

c) Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som utfärdar körkortet, inlagd i vitt i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor, skall vara en av följande:

B: Belgien

BG: Bulgarien

CZ: Tjeckien

DK: Danmark

D: Tyskland

EST: Estland

GR: Grekland

E: Spanien

F: Frankrike

IRL: Irland

I: Italien

CY: Cypern

LV: Lettland

LT: Litauen

L: Luxemburg

H: Ungern

M: Malta

NL: Nederländerna

A: Österrike

PL: Polen

P: Portugal

RO: Rumänien

SLO: Slovenien

SK: Slovakien

FIN: Finland

S: Sverige

UK: Förenade kungariket

d) De uppgifter som är särskiljande för körkortet, numrerade enligt följande:

1) Innehavarens efternamn.

2) Innehavarens förnamn.

3) Innehavarens födelsedatum och födelseort.

4)

a) Datum för utfärdandet av körkortet.

b) Körkortets sista giltighetsdag eller ett tankstreck om giltighetstiden inte är begränsad.

c) Namnet på den behöriga myndighet som utfärdat körkortet (får tryckas på sidan 2).

d) Ett annat nummer än det som upptas i nummer 5, vilket kan användas för administrationen av körkortet (frivillig uppgift).

5) Körkortets nummer.

6) Ett fotografi av innehavaren.

7) Innehavarens underskrift.

8) Innehavarens permanenta bosättningsort eller postadress (frivillig uppgift).

9) (Under)kategorier av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier skall tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).

e) Orden ”Europeiska gemenskapernas modell” skall finnas tryckt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet, och beteckningen ”körkort” på gemenskapens övriga språk skall vara tryckt i rosa och utgöra bakgrund på körkortet:

Свидетелство за управление на МПС

Permiso de Conducción

Řidičský průkaz

Kørekort

Führerschein

Juhiluba

Άδεια Οδήγησης

Driving Licence

Permis de conduire

Ceadúnas Tiomána

Patente di guida

Vadītāja apliecība

Vairuotojo pažymėjimas

Vezetői engedély

Liċenzja tas-Sewqan

Rijbewijs

Prawo Jazdy

Carta de Condução

Permis de conducere

Vodičský preukaz

Vozniško dovoljenje

Ajokortti

Körkort

f) Färganvisningar:

— blå: Pantone Reflex Blue

— gul: Pantono Yellow.

Sidan 2 skall innehålla följande:

a)

9) (Under)kategorier av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier skall tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).

10) Datum för det första utfärdandet för varje (under)kategori (detta datum skall föras över till det nya körkortet vid varje senare ersättning eller utbyte).

11) Sista giltighetsdag för varje (under)kategori.

12) Övriga upplysningar eller eventuella inskränkningar, i kodad form, mittemot den berörda (under)kategorin. Följande koder skall användas: När en kod gäller för samtliga (under)kategorier för vilka körkortet utfärdas, får den tryckas under kolumnerna 9, 10 och 11.

— koderna 01–99: harmoniserade gemenskapskoder FÖRARE (medicinska skäl) 01. Synkorrektion och/eller skydd 02. Hörapparat/kommunikationshjälpmedel 03. Protes eller ortopediskt hjälpmedel 05. Begränsad användning (obligatorisk användning av underkoder, körning med vissa förbehåll av medicinska skäl) ANPASSADE FORDON 10. Anpassad växellåda 15. Anpassad koppling 20. Anpassat bromssystem 25. Anpassat gasreglage 30. Anpassade kombinerade broms- och gasreglage 35. Anpassade reglage (ljusreglage, vindrutetorkare/spolare, signalhorn, körriktningsvisare, etc.) 40. Anpassad styranordning 42. Anpassade backspeglar 43. Anpassat förarsäte 44. Anpassning av motorcykel (obligatorisk användning av underkoder) 45. Motorcykel endast med sidvagn 50. Begränsat till ett visst fordon (identifieringsmärkning, VIN) 51. Begränsat till ett visst fordon (registreringsnummer, VRN) ADMINISTRATIVA FRÅGOR 70. Utbyte av körkort nr … utfärdat av … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredje land, t.ex. 70.0123456789.NL) 71. Duplikat av körkort nr … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredje land, t.ex. 71.987654321.HR) 72. Begränsat till fordon i kategori A med en cylindervolym på högst 125 cc och en motoreffekt på högst 11 kW (A1) 73. Begränsat till fordon i kategori B av typen motordriven tre- eller fyrhjuling (B1) 74. Begransat till fordon i kategori C vars tillåtna totalvikt är högst 7500 kg (C1) 75. Begränsat till fordon i kategori D med högst 16 sittplatser, utöver förarplatsen (D1) 76. Begränsat till fordon i kategori C vars tillåtna totalvikt är högst 7500 kg (C1) och till vilket en släpvagn med en tillåten totalvikt på mer än 750 kg är kopplat, under förutsättning att hela ekipagets vikt inte överstiger 12000 kg och att släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tomvikt (C1 + E) 77. Begränsat till fordon i kategori D med högst 16 sittplatser, utöver förarplatsen (D1) och till vilket en släpvagn med en tillåten totalvikt på mer än 750 kg är kopplat, under förutsättning att a) hela ekipagets totalvikt inte överstiger 12000 kg och att släpets tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tomvikt och b) släpvagnen inte används för persontransport (D1 + E) 78. Begränsat till fordon utan kopplingspedal (eller manuell växelspak för kategorierna A eller A1) 79. (…) Begränsat till fordon som överensstämmer med specifikationerna inom parentes i samband med tillämpningen av artikel 10.1 i direktivet 95. Yrkeskompetensbevis enligt artikel 3 giltigt t.o.m. … (t.ex. 95.01.01.2012)

01.01: Glasögon

01.02: Kontaktlinser

01.03: Skyddsglas

01.04: Ogenomskinlig lins

01.05: Ögonlapp

01.06: Glasögon eller kontaktlinser

02.01: Hörapparat för ena örat

02.02: Hörapparat för båda öronen

03.01: Armprotes eller ortopediskt hjälpmedel

03.02: Benprotes eller ortopediskt hjälpmedel

05.01: Begränsad till resor under dagtid (t.ex. en timme efter soluppgången och en timme före solnedgången)

05.02: Begränsad till resor inom en radie av … km från körkortsinnehavarens bostad eller inom staden/regionen …

05.03: Begränsad till körning utan passagerare

05.04: Begränsad till körning med högst … km/h

05.05: Begränsad till körning endast med annan körkortsinnehavare

05.06: Begränsad till körning utan släpvagn

05.07: Ingen körning på motorväg

05.08: Ingen alkohol

10.01: Manuell växellåda

10.02: Fordon utan kopplingspedal (eller manuell växelspak för kategorierna A eller A1)

10.03: Elektriskt manövrerad växellåda

10.04: Anpassad växelspak

10.05: Begränsat antal växellägen

15.01: Anpassad kopplingspedal

15.02: Handmanövrerad koppling

15.03: Automatisk koppling

15.04: Fällbar/borttagbar kopplingspedal

20.01: Anpassad bromspedal

20.02: Större bromspedal

20.03: Bromspedal för vänster fot

20.04: Bromspedal för fotsulan

20.05: Vinklad bromspedal

20.06: Anpassad handmanövrerad färdbroms

20.07: Färdbroms med maximal förstärkning

20.08: Nödbroms inbyggd i färdbroms

20.09: Anpassad parkeringsbroms

20.10: Elektriskt manövrerad parkeringsbroms

20.11: Anpassad fotmanövrerad parkeringsbroms

20.12: Fällbar/borttagbar bromspel

20.13: Knämanövrerad broms

20.14: Elektriskt manövrerad färdbroms

25.01: Anpassad gaspedal

25.02: Gaspedal för fotsulan

25.03: Vinklad gaspedal

25.04: Handmanövrerat gasreglage

25.05: Knämanövrerat gasreglage

25.06: Gasreglage med servoförstärkning (elektronisk, pneumatisk, etc.)

25.07: Gaspedal till vänster om bromspedalen

25.08: Gaspedal längst till vänster

25.09: Fällbar/borttagbar gaspedal

30.01: Parallella pedaler

30.02: Pedaler på samma (eller nästan samma) nivå

30.03: Gas- och bromspedal med glidskena

30.04: Gas- och bromspedal med glidskena och stödskena

30.05: Fällbara/borttagbara gas- och bromspedaler

30.06: Förhöjt golv

30.07: Skiljevägg vid sidan av bromspedal

30.08: Skiljevägg för protes vid sidan av bromspedal

30.09: Skiljevägg framför gas- och bromspedaler

30.10: Häl/benstöd

30.11: Elektriskt manövrerade gas- och bromsreglage

35.01: Reglage som kan manövreras utan att styrning och handhavande påverkas negativt

35.02: Reglage som kan manövreras utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.03: Reglage som kan manövreras med vänster hand utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.04: Reglage som kan manövreras med höger hand utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.05: Reglage som kan manövreras utan att ratten, rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) och det kombinerade gas- och bromsreglaget måste släppas

40.01: Standardservostyrning

40.02: Styrning med förstärkt servo

40.03: Styrning med reservsystem

40.04: Förlängd rattstång

40.05: Anpassad ratt (större och/eller tjockare ratt, ratt med mindre diameter, etc.)

40.06: Vinklad ratt

40.07: Vertikal ratt

40.08: Horisontell ratt

40.09: Fotmanövrerad styrning

40.10: Annan anpassad styrmekanism (joy-stick, etc.)

40.11: Knopp på ratten

40.12: Handstödskena på ratten

40.13: Med orthes tenodes

42.01: Utvändig backspegel på (vänster eller) höger sida

42.02: Utvändig backspegel på framskärmen

42.03: Extra invändig backspegel som ger överblick över trafiken

42.04: Invändig panoramabackspegel

42.05: Backspegel som täcker den döda vinkeln

42.06: Elmanövrerade yttre backspeglar

43.01: Förhöjt förarsäte som ger god sikt på normalt avstånd från ratten och pedalen

43.02: Förarsäte som är anpassat efter kroppsformen

43.03: Förarsäte med sidostöd för god sittstabilitet

43.04: Förarsäte med armstöd

43.05: Förlängning av sätets skjutmån

43.06: Anpassat bilbälte

43.07: Fyrpunktsbälte

44.01: Manövrering av båda bromsarna genom ett reglage

44.02: Anpassad handbroms för framhjul

44.03: Anpassad frotbroms för bakhjul

44.04: Anpassat gashandtag

44.05: Anpassad handmanövrerad växel och koppling

44.06: Anpassade backspeglar

44.07: Anpassade reglage för körriktningsvisare och bromsljus

44.08: Säteshöjd som ger föraren möjlighet att i sittande position ha båda fötterna på marken samtidigt

90.01:: till vänster

90.02: till höger

90.03: vänster

90.04: höger

90.05: hand

90.06: fot

90.07: tillämplig

— Kod 100 och däröver: nationella koder som enbart gäller inom den körkortsutfärdande medlemsstatens territorium.

13) Ett utrymme där mottagande medlemsstat, vid tillämpning av punkt 3 a i denna bilaga, kan föra in upplysningar som är nödvändiga för administrationen av körkortet.

14) Ett utrymme där utfärdande medlemsstat kan föra in upplysningar som är nödvändiga för adminstrationen av körkortet eller som gäller trafiksäkerhet (frivillig uppgift). Om upplysningen faller under någon rubrik i denna bilaga, skall den föregås av motsvarande siffra i rubriken. Med innehavarens särskilda, skriftliga medgivande får även uppgifter som inte hänger samman med administrationen av körkortet eller med trafiksäkerheten lämnas på detta utrymme. Tillägg av sådana uppgifter ändrar inte på något sätt användandet av modellen som körkort.

b) En förklaring till de numrerade rubrikerna på sidorna 1 och 2 av körkortet (åtminstone rubrikerna 1, 2, 3, 4 a, 4 b, 4 c, 5, 10, 11 och 12). Om en medlemsstat önskar avfatta dessa texter på ett annat nationellt språk än bulgariska, spanska, tjeckiska, danska, tyska, estniska, grekiska, engelska, franska, italienska, lettiska, litauiska, ungerska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, finska eller svenska skall medlemsstaten upprätta en tvåspråkig version av körkortet där ett av de ovannämnda språken används, utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna bilaga.

d) Körkortet av gemenskapsmodell skall ha ett utrymme med möjlighet att eventuellt lägga in en mikroprocessor eller annan likvärdig datoriserad anordning.

Särskilda bestämmelser

a) När innehavaren av ett körkort utfärdat av en medlemsstat i enlighet med denna bilaga stadigvarande bosatt sig i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat föra in sådana upplysningar på körkortet som är nödvändiga för dess administration, under förutsättning att detta slags upplysningar också förs in på de körkort som utfärdas av medlemsstaten och att det finns nödvändigt utrymme för detta ändamål.

b) Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna lägga till färger eller markeringar, exempelvis streckkod, nationella symboler och säkerhetsdetaljer, utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i denna bilaga. Inom ramen för det ömsesidiga erkännandet av körkorten får streckkoden inte innehålla någon annan information än vad som redan står att läsa på körkortet eller som är nödvändig för utfärdandet av körkortet.

MODELL FÖR GEMENSKAPSKÖRKORT

Sida 1

Sida 2

PROV PÅ GEMENSKAPSKÖRKORT Belgiskt körkort (för information)

BILAGA 2

I. MINIMIKRAV FÖR FÖRARPROV

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den som ansöker om körkort har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som krävs för att få framföra ett motorfordon. För detta ändamål skall det finnas ett förarprov som består av

ett teoriprov, och därefter

ett körprov.

Villkoren för genomförandet av dessa prov fastställs nedan.

A. TEORIPROV

1. Utformning

Provet skall vara utformat så att det visar att den sökande har de kunskaper som krävs i de ämnen som är förtecknade i punkterna 2–4.

Om den som ansöker om körkort i en kategori har godkänts på teoriprovet för körkort i en annan kategori behöver de gemensamma bestämmelserna i punkt 2–4 inte tillämpas.

2. Obligatoriska punkter för samtliga fordonskategorier

Provet skall innehålla frågor om varje punkt som finns förtecknad nedan. Varje medlemsstat skall själv fastställa frågornas innehåll.

2.1.1 Vägtrafikbestämmelser:

Särskilt vägmärken, vägmarkeringar, signaler, väjningsplikt och hastighetsbegränsningar.

2.1.2 Föraren:

Betydelsen av uppmärksamhet och samspel med andra vägtrafikanter.

Uppfattningsförmåga, omdömesförmåga och beslutsfattande, särskilt reaktionstiden, liksom förändringar i körförmågan som beror på alkohol, narkotika och läkemedel, psykiskt tillstånd och trötthet.

2.1.3 Vägen:

De viktigaste principerna för hur man håller ett säkert avstånd mellan fordon, bromssträckor och väghållning vid olika väderleks- och vägförhållanden.

Riskfaktorer vid körning som beror på olika vägförhållanden, särskilt på hur de ändras till följd av väderlek och tiden på dygnet.

Olika vägtypers egenskaper och de därmed sammanhängande föreskrivna kraven.

Säker körning i vägtunnlar.

2.1.4 Andra vägtrafikanter:

Särskilda riskfaktorer som är förknippade med andra vägtrafikanters bristande erfarenhet och de mest utsatta kategorierna av trafikanter, t.ex. barn, fotgängare, cyklister och personer med nedsatt rörelseförmåga.

Risker som är förknippande med olika fordonstypers rörelser och köregenskaper och med deras förares olika synfält.

2.1.5 Allmänna regler och förordningar samt andra bestämmelser:

Bestämmelser i fråga om administrativa dokument som krävs för att få använda fordonen.

Allmänna regler för hur föraren skall handla vid en olycka (placera ut varningstriangel och slå larm) och vilka åtgärder han kan vidta för att om så är nödvändigt hjälpa trafikolycksoffer.

Säkerhetsfaktorer som rör fordonet och det gods och de personer som transporteras.

2.1.6 Nödvändiga försiktighetsåtgärder när fordonet lämnas.

2.1.7 Mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten. Förare skall kunna upptäcka de vanligaste felen, särskilt på styr-, fjädrings- och bromssystem, däck, belysning och körriktningsvisare, reflexanordningar, backspeglar, vindruta och vindrutetorkare, avgassystem, säkerhetsbälten och signalhorn.

2.1.8 Fordonets säkerhetsutrustning, särskilt användningen av säkerhetsbälten, nackskydd och säkerhetsutrustning för barn.

2.1.9 Bestämmelser som gäller för fordonets användning i miljöhänseende (lämplig användning av signalhorn, måttlig bränsleförbrukning, begränsning av avgasutsläpp, osv.).

3. Särskilda bestämmelser för katgori A och A1

Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om

3.1.1 användning av skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm,

3.1.2 motorcykelförares synlighet för andra vägtrafikanter,

3.1.3 riskfaktorer i samband med olika vägförhållanden, vilket nämns ovan, särskilt när det gäller hala partier såsom brunnslock och vägmarkeringar såsom linjer och pilar samt spårvagnsspår,

3.1.4 mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten, vilket nämns ovan, särskilt när det gäller nödstoppreglage, oljenivå och kedja.

4. Särskilda bestämmelser för kategori C, C + E, C1, C1 + E, D, D + E, D1, D1 + E

Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om

4.1.1 bestämmelser om körtider och viloperioder enligt rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och användning av färdskrivare enligt rådets förordning (EEG) nr 3821/85,

4.1.2 bestämmelser om typen av transport, dvs. gods eller passagerare,

4.1.3 fordons- och transportdokument som krävs för nationell och internationell transport av gods och passagerare,

4.1.4 hur man skall uppträda i samband med en olycka samt åtgärder som skall vidtas efter en olycka eller liknande, t.ex. akuta åtgärder såsom evakuering av passagerare och grundläggande kunskaper om första hjälpen,

4.1.5 försiktighetsåtgärder vid avmontering och byte av däck,

4.1.6 bestämmelser om fordonsvikter och fordonsmått samt bestämmelser om hastighetsregulatorer,

4.1.7 begränsningar i sitt eget och andra trafikanters synfält som beror på fordonens konstruktion,

4.1.8 läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (valfri),

4.1.9 säkerhet i samband med lastning av fordonet, dvs. kontroll av lasten (packning och fästanordningar), svårigheter vid olika typer av last (t.ex. vätskor, hängande last), lastning och lossning av gods samt användning av lastningsutrustning (endast kategori C, C + E, C1, C1 + E),

4.1.10 förarens ansvar när det gäller transport av passagerare och deras komfort och säkerhet, transport av barn samt nödvändiga kontroller före avfärd. Samtliga busstyper bör ingå i teoriprovet (bussar i kollektivtrafiken, långfärdsbussar, bussar med särskilda mått, etc.) (endast kategori D, D + E, D1, D1 + E).

Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om följande ytterligare bestämmelser för kategori C, C + E, D och D + E:

4.2.1 Principerna för hur förbränningsmotorer, vätskor (t.ex. motorolja, kylvätska, spolarvätska), bränslesystem, elsystem, tändningssystem och transmissionssystem (koppling, växellåda, etc.) är uppbyggda och hur de fungerar.

4.2.2 Smörjmedel och frostskyddsvätska.

4.2.3 Principerna för konstruktion, montering, korrekt användning och underhåll av däck.

4.2.4 Principerna för olika typer av bromssystem och hastighetsregulatorer, dessas funktion och viktigaste delar samt montering, användning och dagligt underhåll.

4.2.5 Principerna för olika typer av kopplingssystem, dessas funktion och viktigaste delar samt montering, användning och dagligt underhåll (endast kategori C + E, D + E).

4.2.6 Metoder för felsökning vid driftsfel.

4.2.7 Förebyggande underhåll av fordon och nödvändiga löpande reparationer.

4.2.8 Förarens ansvar när det gäller mottagande, transport och leverans av gods i enlighet med överenskomna villkor (endast kategori C, C + E).

B. PRAKTISKT KÖRPROV

5. Fordonet och dess utrustning

För att få framföra ett fordon med manuell växellåda krävs ett godkänt körprov som genomförts i ett sådant fordon.

Om en sökande genomför körprovet i ett fordon utan kopplingspedal (eller manuell växelspak för kategorierna A och A1) ska detta anges på det eventuella körkort som utfärdas på grundval av detta prov. Körkort med en sådan angivelse ger endast behörighet att framföra fordon utan kopplingspedal (eller manuell växelspak för kategorierna A eller A1).

Med ”fordon med automatisk växellåda” avses ett fordon utan kopplingspedal (eller manuell växelspak för kategorierna A eller A1).

De fordon som används vid körproven skall uppfylla de minimikrav som anges nedan. Medlemsstaterna får införa bestämmelser om strängare eller flera krav.

Kategori A:

Erfarenhetsbaserad behörighet (första punkten i första strecksatsen i artikel 6.1 b): motorcykel utan sidvagn med en slagvolym som överstiger 120 cm3 och en maximihastighet på minst 100 km/tim.

Direkt behörighet (andra punkten i första strecksatsen i artikel 6.1 b): motorcykel utan sidvagn med en motoreffekt på minst 35 kW.

Underkategori A1:

Motorcykel utan sidvagn med en slagvolym på minst 75 cm3.

Kategori B:

Fyrhjuliga fordon i kategori B och en maximihastighet på minst 100 km/tim.

Kategori B + E:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i kategori B och en släpvagn med en totalvikt på minst 1000 kg, som har en maximihastighet på minst 100 km/tim och som inte omfattas av kategori B. Släpvagnens lastutrymme skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som motorfordonet; sluten lådkonstruktion tillåts även vara något smalare än motorfordonet i sig, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar; släpvagnen skall vara lastad med en vikt på minst 800 kg i total massa.

Underkategori B1:

Tre- eller fyrhjuliga motordrivna cyklar med en maximihastighet på minst 60 km/tim.

Kategori C:

Fordon i kategori C med en totalvikt på minst 12000 kg, en längd på minst 8 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim. Fordonen skall vara försedda med anti-lås-bromsar utrustade med en växellåda med minst 8 framåtväxlar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Fordonen skall vara lastade med en vikt på minsta 10000 kg i total massa.

Kategori C + E:

Antingen ett ledat fordon eller en fordonskombination som består av ett provfordon i kategori C och en släpvagn med en längd på minst 7,5 meter. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen skall ha en totalvikt på minst 20000 kg, en längd på minst 14 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim samt vara försedd med anti-lås-bromsar, utrustade med en växellåda med minst 8 framåtväxlar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen skall vara lastad med en vikt på minsta 15000 kg i total massa.

Underkategori C1:

Fordon i underkategori C1 med en totalvikt på minst 4000 kg, en minimilängd på 5 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim. Fordonen skall vara försedda med anti-lås-bromsar och utrustade med färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten.

Underkategori C1 + E:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i underkategori C1 och en släpvagn med en totalvikt på minst 1250 kg, en längd på minst 8 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten; sluten lådkonstruktion tillåts även vara något smalare än förarhytten i sig, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar; släpvagnen skall vara lastad med en vikt på minst 800 kg i total massa.

Kategori D:

Fordon i kategori D med en längd på minst 10 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim. Fordonet skall vara försedd med anti-lås-bromsar och utrustat med färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.

Kategori D + E:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i kategori D och en släpvagn med en totalvikt på minst 1250 kg, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone 2 meter bred och hög. Släpvagnen skall vara lastad med en vikt på minst 800 kg i total massa.

Underkategori D1:

Fordon i underkategori D1 med en totalvikt på minst 4000 kg, en minimilängd på 5 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim. Fordonet skall vara utrustat med anti-lås-bromsar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.

Underkategori D1 + E:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i underkategori D1 och en släpvagn med en totalvikt på minst 1250 kg samt en maximihastighet på minst 80 km/tim. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone 2 meter bred och hög. Släpvagnen skall vara lastad med vikt på minst 800 kg i total massa.

Provfordon för kategori B+E, C, C+E, C1, C1+E, D, D+E, D1 och D1+E som användes senast den dag som anges i artikel 3 i kommissionens direktiv 2008/65/EG får, om de inte uppfyller minimikraven ovan, användas till och med den 30 september 2013. Kraven som avser den last som kan transporteras av dessa fordon får genomföras av medlemsstaterna fram till och med den 30 september 2013.

6. Körprov för kategori A och A1

Förberedelse och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten.

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser:

Justera skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm.

Göra slumpmässiga kontroller av däck, bromsar, styrning, nödstoppreglage (om tillämplig), kedja, oljenivå, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.

Kontroll av särskilda manövrer med avseende på trafiksäkerheten.

Ställa motorcykeln på och ta ner den från stödet och flytta den genom att leda den med motorn avstängd.

Parkera motorcykeln med användning av stödet.

Minst två manövrer, inbegripet slalomkörning, skall utföras vid låg hastighet. Detta skall särskilt kontrollera handhavandet av kopplingen i samspel med broms, balans, blickens riktning, placering på motorcykeln och fötternas placering på fotstöden.

Minst två manövrer av vilka en manöver på andra växeln eller tredje växel på minst 30 km/h, inbegripet undanmanöver för hinder vid en hastighet på minst 50 km/h, skall utföras vid högre hastighet. Detta skall särskilt kontrollera placering på motorcykeln, blickens riktning, balans, styrteknik och växlingsteknik.

Minst två inbromsningsmanövrer skall utföras, inbegripet en nödbromsning från en hastighet på minst 50 km/h. Detta skall särskilt kontrollera användning av bromsen på fram- och bakhjulet, blickens riktning och förarens placering på motorcykeln.

De särskilda manövrer som avses i punkterna 6.2.3–6.2.5 skall vara införda senast den 30 september 2008.

Trafikbeteende.

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna utföra följande manövrer på ett säkert sätt:

6.3.1 Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken samt köra ut från en utfart.

6.3.2 Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.

6.3.3 Köra i kurvor.

6.3.4 Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

6.3.5 Svänga till höger och vänster samt byta fil.

6.3.6 Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

6.3.7 Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, t.ex. parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).

6.3.8 Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall), t.ex. rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen, tunnlar samt köra uppför och nedför långa backar.

6.3.9 Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.

7. Körprov för kategori B, B1 och B + E

Förberedelse och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten.

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser:

7.1.1 Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.

7.1.2 Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.

7.1.3 Kontrollera att dörrarna är stängda.

7.1.4 Göra slumpmässiga kontroller av däck, styrning, bromsar, vätskor (t.ex. motorolja, kylarvätska, spolarvätska), lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.

7.1.5 Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, låsmekanism för förarhytt, lastmetoder och säkring av lasten (endast kategori B + E).

7.1.6 Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategori B + E).

När det gäller kategori B och B1 skall särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten.

Ett urval av följande manövrer skall prövas (minst två manövrer för de fyra punkterna, varav en skall gälla backning):

7.2.1 Backa rakt bakåt, och backa åt höger eller vänster runt ett hörn utan att byta fil.

7.2.2 Vända fordonet till motsatt riktning med användning av fram- och backväxlar.

7.2.3 Parkera fordonet och lämna en parkeringsplats (parallellt, snett eller vinkelrätt framåt och bakåt på plan mark samt i uppförs- och nedförsbacke).

7.2.4 Genomföra en korrekt inbromsning till stillastående. Nödbromsning är dock inte obligatoriskt.

När det gäller kategori B + E skall särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten.

7.3.1 Koppla släpvagn till och från dragfordonet. När manövern inleds skall dragfordonet och släpvagnen stå sida vid sida (detta innebär inte i ett led).

7.3.2 Backa med samtidig svängning på ett sätt som medlemsstaterna själva får fastställa.

7.3.3 Parkera säkert vid lastning och lossning.

Trafikbeteende.

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

7.4.1 Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken samt köra ut från en utfart.

7.4.2 Köra på rak väg. Passera mötande fordon, även i trånga passager.

7.4.3 Köra i kurvor.

7.4.4 Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

7.4.5 Svänga till höger och vänster samt byta fil.

7.4.6 Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

7.4.7 Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, t.ex. parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).

7.4.8 Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall): rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen,tunnlar, köra uppför och nedför långa backar.

7.4.9 Iaktta nödvändig försiktighet vid urstigning.

8. Körprov för kategori C, C + E, C1, C1 + E, D, D + E, D1 och D1 + E.

Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten.

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser:

8.1.1 Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.

8.1.2 Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.

8.1.3 Göra slumpmässiga kontroller av att däck, styrning, bromsar, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn är i gott skick.

8.1.4 Kontrollera servostyrda broms- och styrsystem, kontrollera att däck, hjulbultar, stänkskydd, vindruta, fönster och (vindrute)torkare, vätskor (t.ex. motorolja, kylvätskor, spolarvätska) är i gott skick. Kontrollera och kunna använda instrumentpanelen, inbegripet färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.

8.1.5 Kontrollera lufttryck, tryckluftsbehållare och upphängning.

8.1.6 Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, lastmekanism (i tillämpliga fall), låsmekanism för förarhytt (i tillämpliga fall), lastmetoder och säkring av lasten (endast kategori C, C + E, C1, C1 + E).

8.1.7 Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategori C + E, C1 + E, D + E, D1 + E).

8.1.8 Vidta säkerhetsåtgärder för särskilda fordon: kontrollera kaross, dörrar, nödutgångar, förstahjälpenutrustning, brandsläckare och annan säkerhetsutrustning (endast kategori D, D + E, D1, D1 + E).

8.1.9 Läsning av vägkarta (ej obligatoriskt).

Särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten.

8.2.1 Koppling av släpvagn eller påhängsvagn till och från dragfordonet (endast kategori C + E, C1 + E, D + E, D1 + E). När manövern påbörjas skall dragfordonet och släpvagnen stå sida vid sida (detta innebär inte i ett led).

8.2.2 Backa med samtidig svängning på ett sätt som medlemsstaterna själva får fastställa.

8.2.3 Parkera säkert vid lastning och lossning på lastramp/brygga eller liknande installation (endast kategori C, C + E, C1, C1 + E).

8.2.4 Parkera så att passagerare säkert kan kliva av och på bussen (endast kategori D, D + E, D1, D1 + E).

Trafikbeteende.

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

8.3.1 Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.

8.3.2 Köra på rak väg, passera mötande fordon, även i trånga passager.

8.3.3 Köra i kurvor.

8.3.4 Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

8.3.5 Svänga till höger och vänster samt byta fil.

8.3.6 Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

8.3.7 Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, t.ex. parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).

8.3.8 Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall), dvs. rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen, tunnlar samt köra uppför och nedför långa backar.

8.3.9 Iaktta nödvändig försiktighet vid urstigning.

9. Bedömning av förarprovet

För var och en av de körsituationer som nämns ovan skall bedömningen återspegla hur obesvärat den sökande använder fordonets reglage och vilken förmåga han visar att köra helt säkert i trafiken. Hela provet skall ge förarprövaren ett intryck av säkerhet. Körfel eller farligt beteende som innebär en risk för provfordonet, dess passagerare eller andra trafikanter skall, oavsett om förarprövaren eller ledsagaren behöver ingripa eller inte, leda till att den sökande underkänns. Förarprövaren skall dock ha rätt att avgöra om körprovet skall fullföljas eller inte.

Förarprövare vid förarprov skall ha den utbildning som är nödvändig för att korrekt kunna bedöma sökandens förmåga att köra säkert. För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning av fel i enlighet med de normer, som fastställs i denna bilaga, skall förarprövarens arbete granskas och övervakas av ett organ som godkänts av medlemsstaten.

Under förarprovet skall förarprövaren särskilt fästa avseende vid huruvida den sökande kör defensivt och tar hänsyn till övriga trafikanter. Detta torde återspegla den generella körstilen, vilket förarprövaren bör ta hänsyn till i sin allmänna bedömning av den sökande. I bedömningen ingår anpassad och tydlig (säker) körning, med hänsyn till väg- och väderleksförhållanden, annan trafik, andra vägtrafikanter (särskilt de mer utsatta) och framförhållning.

Förarprövaren skall dessutom göra en bedömning av om den sökande

9.3.1 behärskar fordonet i fråga om korrekt användning av säkerhetsbälten, backspeglar, nackskydd, säten, lysen och annan utrustning; använder koppling, växellåda, gas, bromssystem (även det tredje bromssystemet i tillämpliga fall) och styrsystem på rätt sätt; kontrollerar fordonet under olika förhållanden och olika hastigheter; håller fordonet stabilt på vägen; känner till fordonets vikt och dimensioner, lastvikt och lasttyp (endast kategori B + E, C, C + E, C1, C1 + E, D + E, D1 + E); ser till passagerarnas bekvämlighet (endast kategori D, D + E, D1, D1 + E) (långsam acceleration, mjuk körning och inga häftiga inbromsningar),

9.3.2 kör ekonomiskt och miljövänligt, med hänsyn till varvtal, växling, bromsning och acceleration (endast kategori B + E, C, C + E, C1, C1 + E, D, D + E, D1, D1 + E),

9.3.3 har överblick över situationen både i fordonets omedelbara närhet och på medellångt och långt avstånd; använder speglarna på rätt sätt,

9.3.4 utnyttjar sin företrädesrätt i olika typer av vägkorsningar, lämnar företräde i andra situationer (t.ex. vid byte av körriktning och fil och vid särskilda manövrer),

9.3.5 placerar sig på vägen, i filer, rondeller och kurvor på ett sätt som är lämpligt för den typen av fordon samt om den sökande har framförhållning,

9.3.6 håller lämpligt avstånd till fordon framför och vid sidan av det egna fordonet samt till andra vägtrafikanter,

9.3.7 inte överskrider högsta tillåtna hastigheten, anpassar hastigheten till väderleks- och trafikförhållanden och i tillämpliga fall till nationella hastighetsbegränsningar, kör i en sådan hastighet att det är möjligt att stanna inom ett synligt och fritt vägavsnitt, anpassar hastigheten till den genomsnittshastighet som samma typ av vägtrafikanter håller,

9.3.8 tolkar trafikljus rätt, följer trafikpolisens anvisningar, tolkar vägmärken (förbud eller påbud) och vägmarkeringar rätt,

9.3.9 i förekommande fall ger tecken på rätt sätt och vid lämplig tidpunkt, använder körriktningsvisare på rätt sätt, tar vederbörlig hänsyn till samtliga tecken från andra vägtrafikanter,

9.3.10 saktar in i tid, bromsar och stannar beroende på omständigheterna, har framförhållning, använder de olika bromssystemen (endast för kategori C, C + E, D, D + E), använder andra hastighetsreglerande system än bromsarna.

10. Provets längd

Körprovets tidslängd och den tillryggalagda sträckan skall vara tillräckliga för att bedöma den förmåga och det beteende som fastställts i punkt B i den här bilagan. Körtiden under provet får inte i något fall vara kortare än 25 minuter för kategori A, A1, B, B1 och B + E och inte kortare än 45 minuter för övriga kategorier. Detta inbegriper inte mottagande av den sökande, förberedelse och teknisk kontroll av fordonet med hänsyn till trafiksäkerheten, särskilda manövrer eller tillkännagivandet av resultatet av förarprovet.

11. Platsen för provet

Den del av provet som syftar till att bedöma den sökandes förmåga att genomföra de särskilda manövrerna får utföras på en särskild testbana. Den del av provet som gäller trafikbeteendet bör om möjligt äga rum på landsvägar, motortrafikleder, motorvägar (eller liknande) och olika typer av stadsgator (bostadsområden, områden med 30 km/h och 50 km/h, genomfartsvägar), vilka bör visa prov på de olika svårigheter som förare kan utsättas för. Det är också önskvärt att provet äger rum under förhållanden med varierande trafiktäthet. Körtiden på vägen bör utnyttjas optimalt för att bedöma den sökandes körning i alla de olika trafikmiljöer som kan bli aktuella, särskilt med hänsyn till övergången mellan sådana miljöer.

II. KUNSKAPER, FÖRMÅGA OCH BETEENDE SOM KRÄVS FÖR ATT FÅ FRAMFÖRA MOTORDRIVNA FORDON

Förare av alla motordrivna fordon måste ha de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkterna 1–9 ovan för att kunna

upptäcka trafikfaror och bedöma deras allvar,

ha sådan kontroll över sitt fordon att de inte skapar farliga situationer samt reagera på lämpligt sätt om sådana situationer skulle uppstå,

följa vägtrafikbestämmelser, särskilt dem som är avsedda att förebygga trafikolyckor och bibehålla trafikrytmen,

upptäcka allvarliga tekniska fel på sitt fordon, särskilt sådana som utgör en säkerhetsrisk, och låta åtgärda dem på lämpligt sätt,

ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar körförmågan (t.ex. alkohol, trötthet, dålig syn osv.) för att kunna köra säkert,

värna om samtliga trafikanters säkerhet, särskilt de svagaste och mest utsattas, genom att visa tillbörlig hänsyn mot andra.

Medlemsstaterna får vidta lämpliga åtgärder för att se till att förare som inte längre har de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkterna 1–9 ovan kan öva upp dessa kunskaper och den förmågan så att de även i fortsättningen kan framföra ett motorfordon.

BILAGA 3

DEFINITIONER

I denna bilaga indelas förarna i två grupper:

1.1 Grupp 1:

Förare av fordon i kategori A, B och B + E samt underkategori A1 och B1.

1.2 Grupp 2:

Förare av fordon i kategori C, C + E, D, D + E samt underkategori C1, C1 + E, D1 och D1 + E.

I nationell lagstiftning får föreskrivas att bestämmelserna i denna bilaga för förare i grupp 2 skall gälla för förare av fordon i kategori B som använder sitt körkort i yrkesmässig verksamhet (taxibilar, ambulanser osv.).

På motsvarande sätt placeras den som ansöker om körkort för första gången eller om förnyat körkort i den grupp han kommer att tillhöra när körkortet har utfärdats eller förnyats.

LÄKARUNDERSÖKNINGAR

3. Grupp 1:

Sökande är skyldiga att genomgå läkarundersökning om det i samband med de obligatoriska formaliteterna eller under de prover som skall avläggas för att erhålla körkort framkommer att de har ett eller flera av de medicinska problem som nämns i denna bilaga.

4. Grupp 2:

Sökande skall genomgå läkarundersökning innan körkort utfärdas första gången, och därefter skall förare genomgå sådana regelbundna undersökningar som föreskrivs i nationell lagstiftning.

Medlemsstaterna får fastställa strängare krav för utfärdande eller förnyande av körkort än de som fastställs i denna bilaga.

SYNFÖRMÅGA

6. Alla som ansöker om körkort ska genomgå en lämplig undersökning som syftar till att kontrollera att de har tillräckligt god syn för att föra ett motorfordon. Om det finns anledning att tvivla på att den sökandes syn är tillräcklig god, ska han undersökas av behörig medicinsk personal. Vid denna undersökning ska följande faktorer särskilt uppmärksammas: synskärpa, synfält, mörkerseende, känslighet mot bländning och kontrastkänslighet, dubbelseende och andra synfel som kan äventyra trafiksäkerheten. Körkort kan i undantagsfall övervägas för förare i grupp 1 då standarderna för synfältet eller synskärpan inte uppfylls. I sådana fall ska föraren undersökas av behörig medicinsk personal som kan konstatera att det inte föreligger någon annan nedsättning av synfunktionen, inklusive bländnings- och kontrastkänslighet eller nedsatt mörkerseende. Förare eller sökande bör även klara av ett praktiskt test som anordnas av en behörig myndighet.

Grupp 1:

6.1 Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort ska, om nödvändigt med korrigerande linser, då båda ögonen används uppnå en binokulär synskärpa av minst 0,5. Det horisontella synfältet bör vara minst 120 grader, som ska kunna utvidgas minst 50 grader till höger och vänster och 20 grader uppåt och nedåt. Inga defekter får finnas inom den centrala tjugogradersradien. Om en progredierande ögonsjukdom upptäcks eller fastställs får körkort utfärdas eller förnyas på villkor att sökanden regelbundet undersöks av behörig medicinsk personal.

6.2 Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort och är helt blind på ett öga eller endast använder det ena ögat (exempelvis på grund av dubbelseende) ska ha en synskärpa av minst 0,5, om nödvändigt med korrigerande linser. Behörig medicinsk personal ska intyga att sökanden har haft denna monokulära syn tillräckligt länge för att ha anpassat sig till den och att synfältet för det ögat överensstämmer med de krav som fastställs i punkt 6.1.

6.3 Om en förare nyligen utvecklat dubbelseende eller blivit blind på det ena ögat bör det föreskrivas en anpassningsperiod (exempelvis sex månader) under vilken det inte är tillåtet att föra ett motorfordon. Efter denna anpassningsperiod kan tillstånd att föra ett motorfordon endast ges efter ett positivt yttrande från synexperter och trafiksäkerhetsexperter.

Grupp 2:

6.4 Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort ska ha en synskärpa, om nödvändigt med korrigerande linser, av minst 0,8 på det bästa ögat och minst 0,1 på det sämsta ögat. Om korrigerande linser används för att uppnå synskärpan 0,8 och 0,1 ska minimiskärpan (0,8 och 0,1) uppnås genom korrigering med glasögon som har en styrka på högst åtta dioptrier eller med hjälp av kontaktlinser. Korrektionen ska tolereras väl. Det horisontella synfältet med båda ögonen ska vara minst 160 grader, som ska kunna utvidgas till minst 70 grader till höger och vänster och 30 grader uppåt och nedåt. Inga defekter får finnas inom den centrala trettiogradersradien. Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som drabbats av nedsatt kontrastkänslighet eller dubbelseende. Om en förare fått väsentligt nedsatt syn på ett öga bör det föreskrivas en lämplig anpassningsperiod (exempelvis sex månader) under vilken det inte är tillåtet att föra ett motorfordon. Efter denna anpassningsperiod kan tillstånd att föra ett motorfordon endast ges efter ett positivt yttrande från synexperter och trafiksäkerhetsexperter.

HÖRSEL

Körkort får utfärdas eller förnyas för förare i grupp 2 efter yttrande av behöriga läkare. Vid läkarundersökningen skall särskild hänsyn tas till kompensationsmöjligheterna.

RÖRELSEHINDRADE PERSONER

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som lider av en motorisk sjukdom eller missbildning som gör det farligt att föra ett motordrivet fordon.

Grupp 1:

Till sökande och förare som är fysiskt handikappade får körkort med särskilda villkor utfärdas med stöd av ett utlåtande från en behörig läkare. Utlåtandet skall grunda sig på en medicinsk bedömning av den aktuella sjukdomen eller missbildningen och om nödvändigt på ett praktiskt prov. Det skall också ange på vilket sätt fordonet skall anpassas, samt om föraren behöver använda en ortopedisk protes. Vid körprovet skall dock den sökande kunna visa att det inte innebär någon fara att föra fordonet med en sådan anordning.

Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande med en tilltagande sjukdom på villkor att den rörelsehindrade personen regelbundet genomgår undersökning för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet helt säkert.

Om handikappet är stabilt, får körkort utfärdas eller förnyas utan att den sökande måste genomgå regelbundna läkarundersökningar.

Grupp 2:

Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

Varje sjukdom som kan utsätta den som ansöker om körkort för första gången eller om förnyande av körkort för plötslig svikt i hjärta och blodomlopp, vilken medför en plötslig störning av hjärnfunktionerna, innebär en fara för trafiksäkerheten.

Grupp 1:

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för den som lider av allvarliga störningar i hjärtrytmen.

Körkort får utfärdas eller förnyas för sökanden eller förare som använder pacemaker om det finns stöd för detta i ett läkarutlåtande och på villkor att personen genomgår regelbundna hälsokontroller.

För sökanden eller förare som lider av onormalt blodtryck skall ansökan om utfärdande eller förnyande av körkort bedömas utifrån undersökningens övriga resultat, eventuella besläktade komplikationer och den fara som de kan utgöra för trafiksäkerheten.

Körkort skall normalt inte utfärdas eller förnyas för sökanden eller förare som i vilotillstånd eller vid sinnesrörelse lider av angina pectoris. För den som har haft hjärtinfarkt får körkort endast utfärdas eller förnyas med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

Grupp 2:

Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

DIABETES MELLITUS

10. Nedan avses med allvarlig hypoglykemi att en annan persons hjälp krävs. Med återkommande hypoglykemi avses en andra allvarlig hypoglykemi under en tolvmånadersperiod.

Grupp 1:

10.1 Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har diabetes mellitus. Vid medicinering krävs utlåtande av behörig medicinsk personal samt regelbunden medicinsk uppföljning som är anpassad till det enskilda fallet. Intervallerna får dock inte vara längre än fem år.

10.2 Körkort ska inte utfärdas till eller förnyas för sökande eller förare som har återkommande allvarlig hypoglykemi och/eller nedsatt förmåga att uppfatta hypoglykemier. En förare som har diabetes ska visa att han förstår de risker som är förknippade med hypoglykemier och att han på ett tillfredsställande sätt kan hantera detta tillstånd.

Grupp 2:

10.3 Utfärdande/förnyelse av körkort till förare i grupp 2 med diabetes mellitus kan övervägas. Vid medicinering som medför risk för hypoglykemi (det vill säga insulin eller viss oral medicinering) ska följande kriterier gälla: Sådana körkort får endast utfärdas om detta kan motiveras med stöd av ett utlåtande från behörig medicinsk personal samt på villkor att det sker under regelbunden uppföljning och bedömning i intervaller som inte får överskrida tre år.

Inga incidenter med allvarlig hypoglykemi under de senaste tolv månaderna.

Föraren har full förmåga att hos sig själv uppfatta en hypoglykemi.

Föraren måste ha erforderlig kontroll över blodsockervärdena genom regelbundna blodsockerkontroller åtminstone två gånger om dagen och vid tidpunkter som är relevanta för att föra ett motorfordon.

Föraren måste visa förståelse för risken med hypoglykemi.

Det får inte föreligga några andra komplikationer till diabetes som sätter patientens förmåga att föra motorfordon ur spel.

10.4 Allvarlig hypoglykemi vid vaket tillstånd, även om inget fordon framförs, ska rapporteras och föranleda ny bedömning av personens lämplighet att föra motorfordon.

NEUROLOGISKA SJUKDOMAR

Om en sökande eller förare lider av en allvarlig neurologisk sjukdom får körkort endast utfärdas eller förnyas om ansökan stöds av ett läkarutlåtande.

Neurologiska störningar som har samband med sjukdomar eller kirurgiska ingrepp som påverkar det centrala eller perifera nervsystemet och tar sig uttryck i sensoriska eller motoriska brister samt påverkar balansen och koordinationen skall sålunda beaktas i förhållande till deras funktionsmässiga verkningar och risken för att de skall förvärras. I sådana fall får utfärdandet eller förnyandet av körkortet göras till föremål för regelbunden omprövning, om det finns risk för försämring.

EPILEPSI

12. Epileptiska anfall eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten om de drabbar en person som för ett motorfordon. Med epilepsi menas två eller fler epileptiska anfall som inträffat med en intervall på mindre än fem år. Med provocerat epileptiskt anfall menas ett anfall som utlösts av en ingenkännlig faktor som kan undvikas. En person som drabbas av ett första eller ett enstaka anfall eller en första eller enstaka medvetandeförlust bör uppmanas att inte föra motorfordon. En specialistrapport ska upprättas som anger den period under vilken personen inte får föra motorfordon och vilken uppföljning som krävs. Det är ytterst viktigt att personens specifika epilepsisyndrom och anfallets art fastställs för att man korrekt ska kunna utvärdera personens trafiksäkerhet (däribland risken för ytterligare anfall) och för att adekvat behandling ska kunna sättas in. Denna utredning bör göras av en neurolog.

Grupp 1:

12.1 Körtillstånd för förare i grupp 1 med epilepsi bör prövas till dess att föraren varit fri från anfall under åtminstone fem år. Personer med epilepsi uppfyller inte kraven för ett villkorsfritt körkort. Den körkortsutfärdande myndigheten ska underrättas.

12.2 Provocerat epileptiskt anfall: Sökande som drabbats av ett provocerat epileptiskt anfall där den utlösande igenkännliga faktorn sannolikt inte inträffar vid ratten kan i enskilda fall erhålla tillstånd att föra motorfordon förutsatt att detta stöds i en neurologbedömning (bedömningen bör i tillämpliga fall utföras i enlighet med andra relevanta avsnitt i bilaga 3, t.ex. i samband med alkoholproblem eller annan sjukdom).

12.3 Första eller enskilt oprovocerat anfall: Sökande som drabbats av ett första oprovocerat epileptiskt anfall kan förklaras kunna föra ett motorfordon efter en sexmånadersperiod utan anfall efter adekvat läkarbedömning. Nationella myndigheter kan ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att föra motorfordon tidigare.

12.4 Annan typ av medvetandeförlust: Medvetandeförlusten ska bedömas mot bakgrund av risken för återfall i samband med förande av fordon.

12.5 Epilepsi: Förare och sökande kan förklaras kunna föra ett motorfordon efter att ha varit anfallsfria under en ettårsperiod.

12.6 Anfall som inträffar enbart i sömntillstånd: Sökande eller förare som aldrig drabbats av anfall annat än i sömntillstånd kan förklaras kunna föra ett motorfordon förutsatt att detta sjukdomsmönster kunnat fastställas under en period som inte är kortare än den anfallsfria period som krävs vid epilepsi. Om personen drabbas av ett anfall i vaket tillstånd krävs en ettårsperiod utan ytterligare anfall innan ett körkort kan utfärdas (se under ”Epilepsi”).

12.7 Anfall som inte inverkar på medvetandegraden eller handlingsförmågan: Sökande eller förare som aldrig drabbats av anfall annat än anfall som visat sig varken påverka medvetandegraden eller medfört någon nedsatt funktion kan förklaras kunna föra ett motorfordon förutsatt att detta mönster kunnat fastställas under en period som inte är kortare än den anfallsfria period som krävs vid epilepsi. Om personen drabbas av någon annan form av anfall krävs en ettårsperiod utan ytterligare anfall innan ett körkort kan utfärdas (se under ”Epilepsi”).

12.8 Anfall beroende på en av läkare ordinerad ändring eller reduktion av läkemedel mot epilepsi: En patient kan ordineras att inte föra ett motorfordon när han upphör med att ta ett läkemedel och därefter under en sexmånadersperiod efter avslutad behandling. Anfall som inträffar i samband med av läkare ordinerad ändrad eller upphörd medicinering kräver ett uppehåll i förandet av fordon på tre månader om den tidigare verkningsfulla behandlingen återupptas.

12.9 Efter botande epilepsioperation: Se under ”Epilepsi”.

Grupp 2:

12.10 Sökande ska inte ha behandlats med läkemedel mot epilepsi under den erforderliga anfallsfria perioden. Erforderlig läkaruppföljning ska ha genomförts. Ingen relevant hjärnpatologi ska ha konstaterats vid en omfattande neurologisk undersökning och ingen epilepsiformsaktivitet ska ha konstaterats på EEG (elektroencefalogram). EEG och lämplig neurologisk utvärdering bör genomföras efter ett akut anfall.

12.11 Provocerat epileptiskt anfall: Sökande som drabbats av ett provocerat epileptiskt anfall som utlösts av en igenkännlig faktor som sannolikt inte inträffar vid ratten kan efter individuell bedömning och ett neurologiskt utlåtande förklaras kunna föra ett fordon. EEG och lämplig neurologisk bedömning bör genomföras efter ett akut anfall. En person med en strukturell intercerebral lesion som har en ökad risk för anfall bör inte få föra fordon i grupp 2 tills risken för epilepsianfall fallit till högst 2 procent per år. Bedömningen bör i tillämpliga fall vara i överensstämmelser med andra relevanta avsnitt i bilaga 3 (t.ex. alkoholproblem).

12.12 Första eller enskilt oprovocerat anfall: Sökande som drabbats av ett första oprovocerat epileptiskt anfall kan, efter adekvat neurologisk bedömning, förklaras kunna föra motorfordon efter fem anfallsfria år utan läkemedel mot epilepsi. Nationella myndigheter kan ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att föra motorfordon tidigare.

12.13 Annan typ av medvetandeförlust: Medvetandeförlusten ska bedömas mot bakgrund av risken för återfall i samband med förande av fordon. Återfallsrisken ska vara högst 2 procent per år.

12.14 Epilepsi: Det krävs tio anfallsfria år utan läkemedel mot epilepsi. Nationella myndigheter kan ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att föra motorfordon tidigare. Detta gäller även vid juvenil epilepsi. Vissa störningar (t.ex. arteriovenösa missbildningar eller intracerebrala blödningar) ökar risken för anfall, även om inga anfall ännu inträffat. I sådana fall bör behörig medicinsk personal göra en bedömning. Risken för anfall bör vara högst 2 procent per år för att man ska ge tillstånd att föra motorfordon.

MENTALA STÖRNINGAR

Grupp 1:

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som

lider av allvarliga mentala störningar som är medfödda eller beror på sjukdom, skada eller neurokirurgiska ingrepp,

har ett allvarligt förståndshandikapp,

har allvarliga beteendestörningar som beror på åldrande, eller störningar av personligheten som leder till allvarligt försämrat omdöme, beteende eller försämrad anpassningsförmåga,

om inte ansökan stöds av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

Grupp 2:

Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

ALKOHOL

Alkoholkonsumtion är en stor fara för trafiksäkerheten. Med tanke på problemets omfattning är det mycket viktigt att läkarna visar stor uppmärksamhet.

Grupp 1:

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd.

För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

Grupp 2:

Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL

15. Missbruk

Oavsett vilken behörighet ansökan gäller skall körkort inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av eller, utan att vara beroende, regelbundet missbrukar psykofarmaka.

Regelbundet bruk

Grupp 1:

Körkort skall inte utfärdas eller förnyas om sökande eller förare regelbundet och i sådana mängder som kan påverka körningen negativt använder psykofarmaka som kan försämra förmågan att köra säkert. Detta gäller för alla andra läkemedel eller kombinationer av läkemedel som påverkar körförmågan.

Grupp 2:

Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

NJURSJUKDOMAR

Grupp 1:

Med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs får körkort utfärdas eller förnyas till sökande eller förare, som lider av allvarlig njurinsufficiens.

Grupp 2:

Körkort får varken utfärdas eller förnyas om sökande eller förare lider av allvarlig, irreversibel njurinsufficiens, dock med undantag för särfall som har stöd i ett läkarutlåtande och då på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Grupp 1:

Med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum, får körkort utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har genomgått en organtransplantation eller en implantation av ett konstgjort organ som påverkar körförmågan.

Grupp 2:

Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

Om sökande eller förare lider av en sjukdom som kan nedsätta eller medföra nedsättning av förmågan att köra säkert, men som inte nämns i föregående punkt, gäller som en generell regel att körkort endast skall utfärdas med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

1 EGT nr C 48, 27.2.1989, s. 1.

2 EGT nr C 175, 16.7.1990, s. 40.

3 EGT nr C 159, 26.6.1989, s. 21.

4 EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 1.

5 EGT nr L 370, 31.2.1985, s. 1.

6 Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).

7 EGT L 370, 31.12.1985, s. 1.

8 EGT L 370, 31.12.1985, s. 8.

9 EUT L 168, 28.6.2008, s. 36.