Rådets direktiv av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning 91/630/EEG
Avis juridique important
Rådets direktiv 91/630/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållnin Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 340 , 11/12/1991 s. 0033 - 0038 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 39 s. 0202 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 39 s. 0202
RÅDETS DIREKTIV av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning 91/630/EEG
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av kommissionens förslag(1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2001/88/ · direktiv 2001/93/ · förordning (EG) nr 806/2003 · direktiv 2008/120/.
Alla medlemsstater har ratificerat den europeiska konventionen om skydd av bruks- och avelsdjur. Gemenskapen godkände denna konvention genom beslut 78/923/EEG(4) och har deponerat sin godkännandehandling.
I sin resolution av den 20 februari 1987 om djurskyddspolitik(5) uppmanade Europaparlamentet kommissionen att föreslå lägsta djurskyddskrav vid intensiv svinuppfödning.
Eftersom svin är levande djur är de förtecknade i produktlistan i bilaga 2 till fördraget.
Svinhållningen är en naturlig del av jordbruksnäringen. Den utgör en inkomstkälla för en del av jordbrukarna.
Sådana skillnader som kan ge snedvridna konkurrensförhållanden hindrar organisationen av marknaden för svin och produkter från svin från att fungera smidigt.
För att produktionen skall kunna utvecklas rationellt finns det ett behov av att fastställa en gemensam lägsta nivå för skyddet av avels- och slaktsvin.
Det är nödvändigt att offentliga instanser, producenter, konsumenter och andra hålls underrättade om utvecklingen på detta område. Med utgångspunkt i en rapport från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén bör kommissionen därför bedriva aktiv vetenskaplig forskning om den eller de ur djurskyddshänseende bästa svinuppfödningsmetoderna. Bestämmelser om en interimsperiod bör fastställas för att kommissionen skall ha möjlighet att fullfölja forskningen med gott resultat.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
Alla medlemsstater har ratificerat den europeiska konventionen om skydd av bruks- och avelsdjur. Gemenskapen godkände denna konvention genom beslut 78/923/EEG och har deponerat sin godkännandehandling.
I sin resolution av den 20 februari 1987 om djurskyddspolitik uppmanade Europaparlamentet kommissionen att föreslå lägsta djurskyddskrav vid intensiv svinuppfödning.
Eftersom svin är levande djur är de förtecknade i produktlistan i bilaga 2 till fördraget.
Svinhållningen är en naturlig del av jordbruksnäringen. Den utgör en inkomstkälla för en del av jordbrukarna.
Sådana skillnader som kan ge snedvridna konkurrensförhållanden hindrar organisationen av marknaden för svin och produkter från svin från att fungera smidigt.
För att produktionen skall kunna utvecklas rationellt finns det ett behov av att fastställa en gemensam lägsta nivå för skyddet av avels- och slaktsvin.
Det är nödvändigt att offentliga instanser, producenter, konsumenter och andra hålls underrättade om utvecklingen pådetta område. Med utgångspunkt i en rapport från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén bör kommissionen därför bedriva aktiv vetenskaplig forskning om den eller de ur djurskyddshänseende bästa svinuppfödningsmetoderna. Bestämmelser om en interimsperiod bör fastställas för att kommissionen skall ha möjlighet att fullfölja forskningen med gott resultat.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
I detta direktiv fastställs de djurskyddskrav som minst måste uppfyllas beträffande avels- och slaktsvin.
Artikel2¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
I detta direktiv avses med
1. svin: ett svin som hålls för avel eller uppfödning oavsett ålder,
2. galt: ett svin av hankön efter puberteten som är avsett för avel,
3. gylta: ett svin av honkön efter puberteten och före första grisningen,
4. sugga: ett svin av honkön efter första grisningen,
5. digivande sugga: ett svin av honkön mellan grisningen och smågrisarnas avvänjning,
6. sinsugga: ett svin av honkön mellan smågrisarnas avvänjning och nästa grisning,
7. smågris: en gris från födseln till avvänjningen,
8. avvand smågris: en gris från avvänjningen och till den är tio veckor gammal,
9. avels- eller slaktsvin: en gris från tio veckors ålder och till den slaktas eller sätts in i avel,
10. behörig myndighet: en sådan behörig myndighet som definieras i artikel 2.6 i direktiv 90/425/EEG.
Artikel3¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/ och direktiv 2001/88/.
Medlemsstaterna skall säkerställa följande:
1. Alla anläggningar skall uppfylla följande krav:
a) Den fria golvarean för varje avvand smågris, avels- eller slaktsvin som hålls i grupp, med undantag för gyltor efter betäckning och suggor, måste vara minst: Levande vikt kg m2 högst 10 kg 0,15 över 10 men högst 20 kg 0,20 >över 20 men högst 30 kg 0,30 >över 30 men högst 50 kg 0,40 >över 50 men högst 85 kg 0,55 >över 85 men högst 110 kg 0,65 över 110 kg 1,00
b) Den totala fria golvarean för varje gylta efter betäckning och för varje sugga när gyltor och/eller suggor hålls i grupp måste vara minst 1,64 m2 respektive 2,25 m2. När dessa djur hålls i grupp med mindre än sex individer skall den fria golvarean ökas med 10 %. När dessa djur hålls i grupper om 40 eller fler individer kan den fria golvarean minskas med 10 %.
2. Golvytorna skall uppfylla följande krav:
a) För gyltor efter betäckning och dräktiga suggor: En del av den area som krävs i 1 b på minst 0,95 m2 per gylta och minst 1,3 m2 per sugga, måste vara en sammanhängande fast golvarea varav högst 15 % får reserveras för dräneringsöppningar.
b) Om spaltgolv av betong används när svin hålls i grupp
i) får spaltvidden vara högst
11 mm för smågrisar
14 mm för avvanda smågrisar
18 mm för avels- eller slaktsvin
20 mm för gyltor efter betäckning och suggor
ii) måste stavbredden vara minst
50 mm för smågrisar och avvanda smågrisar
80 mm för avels- eller slaktsvin, gyltor efter betäckning och suggor.
3. Det skall vara förbjudet att uppföra eller bygga om anläggningar i vilka suggor och gyltor hålls uppbundna. Från och med den 1 januari 2006 skall det vara förbjudet att binda upp suggor och gyltor.
a) Suggor och gyltor skall hållas i grupp under tiden från och med 4 veckor efter betäckning till en vecka före den beräknade tidpunkten för grisningen. Den box där gruppen med suggor eller gyltor hålls måste ha sidor som är längre än 2,8 m. Om färre än 6 individer hålls i en grupp måste den box där gruppen hålls ha sidor som är längre än 2,4 m.
b) Trots vad som föreskrivs i bestämmelserna i punkt a får suggor och gyltor som hålls i anläggningar med mindre än 10 suggor hållas i individuella boxar under den period som avses i punkt a, under förutsättning att de lätt kan vända sig i boxen.
5. Utan att det påverkar kraven i bilagan skall suggor och gyltor ha konstant tillgång till bökbart material som åtminstone uppfyller de relevanta kraven i den ovannämnda bilagan.
6. Suggor och gyltor som hålls i grupp måste utfodras med hjälp av ett system som garanterar att varje djur kan få tillräckligt med mat även när det finns konkurrenter om maten.
7. För att de skall kunna äta sig mätta och med hänsyn till behovet att tugga måste alla dräktiga sinsuggor och -gyltor ges tillräckligt med foder som ger bukfylla eller med högt fiberinnehåll samt foder med högt energiinnehåll.
8. Svin som måste hållas i grupp, och som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra svin eller som är sjuka eller skadade får tillfälligt hållas i individuella boxar. I sådant fall skall den individuella box som används ge utrymme för djuret att lätt kunna vända sig om detta inte strider mot särskilda råd från veterinär.
9. Från och med den 1 januari 2003 skall bestämmelserna i punkterna 1 b, 2, 4, 5 och sista meningen i punkt 8 tillämpas på alla anläggningar som uppförs, byggs om eller används för första gången efter det datumet. Från och med den 1 januari 2013 skall dessa bestämmelser tillämpas på alla anläggningar. Bestämmelserna i punkt 4 a skall inte tillämpas på anläggningar med färre än 10 suggor.
Artikel4¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
1. Medlemsstaterna skall se till att svinaveln sker i överenstämmelse med de allmänna bestämmelser som fastställs i bilagan.
Till och med den 30 juni 1995 får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna dock tillåta avvikelser från punkterna 3, 5, 8 och 11 i kapitel I i bilagan.
2. Dessutom skall kommissionen, innan detta direktiv träder i kraft, i samarbete med medlemsstaterna utfärda en rekommendation i vilken ytterligare lägsta djurskyddskrav beträffande svin fastställs som komplettering till bestämmelserna i bilagan.
Artikel5¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
Bestämmelserna i bilagan får ändras i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 10 för att hänsyn skall kunna tas till vetenskapliga framsteg.
Artikel5a¶
Införd genom direktiv 2008/120/ och direktiv 2001/88/.
Medlemsstaterna skall säkerställa
1. att varje person som anställer eller anlitar personer för att sköta svin ser till att den person som sköter djuren har fått råd och anvisningar om de relevanta bestämmelserna i artikel 3 och i bilagan,
2. att lämpliga utbildningar finns tillgängliga. Sådana utbildningar måste särskilt inriktas på välbefinnandeaspekter.
Artikel6¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/ och direktiv 2001/88/.
1. Helst före den 1 januari 2005 och i varje fall den 1 juli 2005 skall kommissionen förelägga rådet en rapport som bygger på ett yttrande från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande. När rapporten utarbetas skall hänsyn tas till socioekonomiska och sanitära konsekvenser, inverkan på miljön och olika klimatförhållanden. Hänsyn skall även tas till utvecklingen av metoder och system för svinproduktion och köttförädling som kan minska behovet av kastrering genom kirurgiskt ingrepp. Vid behov skall rapporten åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag om effekterna av olika utrymmeskrav och typer av golv för avvanda smågrisars och avels- eller slaktsvins välbefinnande. Rådet skall fatta beslut om dessa förslag med kvalificerad majoritet.
2. Senast den 1 januari 2008 skall kommissionen till rådet lämna en rapport som bygger på ett yttrande från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande.
Rapporten skall särskilt omfatta följande:
a) Beläggningsgradens inverkan, inklusive gruppstorlek och grupperingsmetoder, på svinens välbefinnande och hälsa i olika uppfödningssystem.
b) Betydelsen av stallens utformning och olika typer av golv för svinens välbefinnande och hälsa, med hänsyn till olika klimatförhållanden.
c) Riskfaktorer i samband med svansbitning och rekommendationer för att minska behovet av svanskupering.
d) Utvecklingen av system för att hålla dräktiga suggor i grupp med hänsyn både till patologiska, zootekniska, fysiologiska och etologiska aspekter hos de olika systemen och till dessas inverkan på hälsa och miljö samt till klimatförhållandena.
e) En bedömning av kraven på utrymme, inklusive area för betäckning, för vuxna avelsgaltar i individuella boxar.
f) Utvecklingen av system för lösgående suggor i betäckningsavdelningen och för digivande suggor som svarar mot suggornas behov utan att smågrisarnas överlevnad äventyras.
g) Attityder och förhållningssätt som kan förutses hos konsumenterna när det gäller griskött i det fall att djurens välbefinnande förbättras i olika grad.
h) De socioekonomiska effekterna av de olika svinhållningssystemen och deras inverkan på gemenskapens ekonomiska partner.
Denna rapport kan vid behov åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag.
Artikel7¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
1. Medlemsstaterna skall se till att inspektioner genomförs på den behöriga myndighetens ansvar för att kontrollera att bestämmelserna i detta direktiv och i bilagan efterlevs.
Dessa inspektioner, som får genomföras i samband med andra inspektioner, skall varje år omfatta ett statistiskt relevant urval av de olika uppfödningssystem som används i varje medlemsstat.
2. Kommissionen skall, i enlighet med artikel 10, fastställa de regler som skall tillämpas vid de inspektioner som avses i punkt 1.
3. Den sista arbetsdagen i april vartannat år med början den 30 april 1996 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om resultaten av de inspektioner som genomförts under de senaste två åren i enlighet med denna artikel, och om antalet genomförda inspektioner i förhållande till antalet anläggningar i respektive medlemsstat.
Artikel8¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
För djur som importeras från icke-medlemsländer måste minst samma djurskyddskrav uppfyllas vid uppfödningen som de krav som fastställs i detta direktiv för djur med ursprung i gemenskapen. Detta krav måste fastställas i ett intyg som utfärdas av den behöriga myndigheten i det aktuella icke-medlemslandet.
Artikel9¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
Kommissionens veterinärexperter får i samarbete med de behöriga myndigheterna genomföra inspektioner på platsen omdet anses nödvändigt för att detta direktiv skall tillämpas på ett konsekvent sätt. De personer som genomför dessa inspektioner skall vidta sådana särskilda åtgärder för den personliga hygienen som är nödvändiga för att de inte skall sprida sjukdomar.
Den medlemsstat i vilken inspektionen genomförs skall ge all nödvändig hjälp till experterna när de utför sitt arbete. Kommissionen skall underrätta den behöriga myndigheten i den aktuella medlemsstaten om resultaten av inspektionen.
Den behöriga myndigheten i den aktuella medlemsstaten skall vidta de åtgärder som anses nödvändiga med hänsyn till resultatet av inspektionen.
Vad gäller förhållandet till icke-medlemsländer skall bestämmelserna i kapitel III i direktiv 91/496/EEG tillämpas.
Allmänna tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med artikel 10.
Artikel10¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/ och förordning (EG) nr 806/2003.
1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002.
2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel11¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar samt sanktioner som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1994. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Från och med det datum som fastställs i punkt 1 får medlemsstaterna dock, i enlighet med de allmänna bestämmelserna i fördraget, bibehålla eller tillämpa striktare djurskyddsbestämmelser för grisar än de som fastställs i detta direktiv. De skall underrätta kommissionen om sådana åtgärder.
Artikel12¶
Ändrad genom direktiv 2008/120/.
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA
KAPITEL I ALLMÄNNA KRAV
Utöver tillämpliga bestämmelser i bilagan till direktiv 98/58/EG skall följande krav tillämpas:
1) I den del av byggnaden där svin hålls skall konstant buller på 85 dB eller mer undvikas. Konstant buller och plötsliga ljud skall undvikas.
2) Svinen skall vistas i en miljö där ljusintensiteten är minst 40 lux under minst 8 timmar per dag.
3) Den omgivande miljön för svinen skall vara utformad enligt följande krav:
Djuren skall ha tillgång till en bekväm och lämpligt dränerad och ren liggplats med lämplig temperatur som är så stor att alla djur kan ligga samtidigt.
Djuren skall kunna vila och resa sig normalt.
Djuren skall kunna se andra svin. Under veckan före beräknad tidpunkt för grisning och under grisning kan dock suggor och gyltor hållas utom synhåll för artfränder.
4) Trots vad som sägs i artikel 3.5 skall svin ha ständig tillgång till tillräckligt med material som de kan undersöka och sysselsätta sig med, material som halm, hö, trä, sågspån, svampkompost, torv eller blandningar av dessa utan att djurens hälsa äventyras.
5) Golven skall vara släta, men inte hala så att svinen kan skadas, och de skall utformas och underhållas på ett sådant sätt att svinen inte skadas eller lider. De skall vara anpassade efter svinens storlek och vikt och, om det inte lagts ut strö, utgöra ett fast, jämnt och stadigt underlag.
6) Alla svin skall utfodras minst en gång per dag. Om svinen utfodras i grupp och inte ad lib eller genom ett automatiskt utfodringssystem som gör att djuren utfodras individuellt, skall alla svin i en grupp få tillgång till fodret samtidigt.
7) Alla svin som är äldre än två veckor skall ha ständig tillgång till färskt vatten i tillräcklig mängd.
8) Alla ingrepp som sker i annat syfte än att ge behandling eller ställa diagnos, eller för att identifiera svinen enligt gällande lagstiftning och som resulterar i skada i eller förlust av känslig kroppsdel eller förändring av benstrukturen skall vara förbjudna med undantag av följande: Varken svanskupering eller reducering av hörntänder får ske rutinmässigt utan endast om det finns bevis på att skador har uppkommit på suggornas spenar eller på övriga svins öron eller svansar. Innan sådana ingrepp genomförs skall andra åtgärder vidtas för att förhindra svansbitning och andra oönskade beteenden. När detta görs skall hänsyn tas till miljön i dess helhet och beläggningsgraden. Olämpliga djurhållningsmetoder och miljöförhållanden skall åtgärdas. Samtliga förfaranden som beskrivs ovan får endast utföras av veterinär eller en person som utbildats enligt föreskrifterna i artikel 5 i direktiv 91/630/EEG och som har erfarenhet av den teknik som används med lämpliga verktyg och under hygieniska förhållanden. Om kastrering eller svanskupering görs efter den sjunde levnadsdagen får ingreppen endast göras under bedövning och med långtidsverkande smärtlindring utförd av en veterinär.
Hörntänderna på smågrisar får reduceras i storlek genom filning eller klippning, förutsatt att detta sker på ett likformigt sätt som lämnar en oskadad jämn tandyta. Filningen får inte göras efter den sjunde levnadsdagen. Betarna hos galtar får minskas i längd om detta är nödvändigt för att förhindra skador på andra djur eller av säkerhetsskäl.
Kupering av en del av svansen.
Kastrering av galtar som inte sker genom att det slits i vävnader.
Håltagning för nosringar är bara tillåtet om djuren föds upp utomhus och i enlighet med nationell lagstiftning.
KAPITEL II SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR OLIKA KATEGORIER AV SVIN
A. GALTAR
Galtboxar skall vara så belägna och utformade att galten kan vända sig om samt höra, känna lukten av och se andra svin. En vuxen galt skall ha tillgång till en fri golvarea på minst 6 m2.
När boxar också används för naturlig betäckning skall en vuxen galt ha tillgång till en fri golvarea på minst 10 m2. Från och med den 1 januari 2003 skall denna bestämmelse gälla för alla anläggningar som är nybyggda, ombyggda eller tas i bruk efter det datumet. Från och med den 1 januari 2005 skall denna bestämmelse gälla för alla anläggningar.
B. SUGGOR OCH GYLTOR
1) Åtgärder skall vidtas för att minimera aggressiviteten hos svin i grupp.
2) Dräktiga suggor och gyltor skall, om det är nödvändigt, behandlas mot ekto- och endoparasiter. Om dräktiga suggor och gyltor placeras i grisningsbox skall djuren först rengöras ordentligt.
3) Veckan för beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av om det inte visat sig vara tekniskt omöjligt på grund av det system för flytgödsel som används på anläggningen.
4) Det skall finnas ett fritt utrymme bakom suggan eller gyltan så att grisningen, vare sig denna sker med eller utan hjälp, underlättas.
5) Grisningsboxar där suggor hålls lösgående skall vara utformade så att smågrisarna skyddas, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet.
C. SMÅGRISAR
1) En del av den totala golvarean, tillräckligt stor för att alla djuren skall kunna vila där samtidigt, skall vara fast eller vara belagd med en matta eller täckt av halm eller något annat lämpligt material.
2) Om grisningsboxar används måste smågrisarna ha tillräckligt med utrymme för att kunna dia utan svårighet.
3) Smågrisar får inte avvänjas före 28 dagars ålder såvida inte modersuggans eller smågrisarnas välbefinnande eller hälsa annars skulle påverkas negativt. Smågrisar får emellertid avvänjas upp till sju dagar tidigare om de flyttas till specialiserade utrymmen som töms och grundligt rengörs och desinfekteras innan en ny grupp placeras där, och som är avskilda från de utrymmen där suggorna hålls, i syfte att minimera överföringen av sjukdomar till smågrisarna.
D. AVVANDA SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN
1) Om svin hålls i grupper skall åtgärder vidtas för att förhindra sådana slagsmål som går utöver djurens normala beteende.
2) Svin från olika grupper bör inte blandas i onödan. Om svin som inte känner varandra måste blandas bör detta ske då svinen är så unga som möjligt och helst före eller upp till en vecka efter avvänjning. Då svin från olika grupper blandas skall de ha tillräckliga möjligheter att fly och gömma sig för andra svin.
3) Om det finns tecken på våldsamma slagsmål skall orsakerna omedelbart undersökas och lämpliga åtgärder vidtas, t.ex. att om möjligt ge djuren rikligt med halm eller andra material att undersöka. Djur i riskzonen och utpräglat våldsamma djur skall hållas avskilda från gruppen.
4) Att använda lugnande läkemedel för att underlätta blandning av grupper är bara tillåtet i undantagsfall och endast efter det att veterinär rådfrågats.
1 EGT nr C 214, 21.8.1989, s. 31.
2 EGT nr C 113, 7.5.1990, s. 183.
3 EGT nr C 62, 12.3.1990, s. 40.
4 EGT nr L 323, 17.11.1978, s. 12.
5 EGT nr C 76, 23.3.1987, s. 185.
6 EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet ändrades senast genom direktiv 91/496/EEG (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 56).
7 EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 56.
8 EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.
9 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.